fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Flyktinggrupper från olika länder, praxis

Eritrea

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkiveringsdatum 220125:

UNHCR 22-01-21:

Från Eritrea/ Deteriorating conditions putting Eritrean refugees at grave risk in Tigray till sidans topp

UNHCR, the UN Refugee Agency, is deeply alarmed at the deteriorating conditions faced by Eritrean refugees in the camps in Tigray.

After three weeks with no access due to the security situation, UNHCR staff managed to reach Mai Aini and Adi Harush refugee camps in the Tigray region of Ethiopia earlier this week for the first time since the recent air strikes in and near the camps. Our team found refugees scared and struggling to get enough to eat, lacking medicine and with little or no access to clean water.

Refugees told UNHCR of increasing preventable deaths - more than 20 over the last six weeks - linked to the overall decline in conditions, and in particular the lack of medicine and health services. The clinics in the camps have been essentially closed since early January when they finally completely ran out of medicine.

The lack of fuel means that clean water can neither be pumped nor trucked to the camps, with refugees resorting to collecting water from streams that are rapidly drying up, leading to a severe risk of water-borne diseases.

Despite concerted efforts, the complete inability to move supplies into the region means that extreme hunger is an increasing concern. With food running out in the camp and no additional stocks available for distribution, refugees told us they had resorted to selling their clothes and few belongings to try to get food.

Basic services for Eritrean refugees in the two camps have been severely compromised for many months due to the security situation. The desperate situation in these camps is a stark example of the impact of the lack of access and supplies affecting millions of displaced persons and other civilians throughout the region.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211231:

Migrationsverket 21-12-23:

Från Eritrea/ Om landinformation samt allmänt om den eritreanska statsmakten till sidans topp

Migrationsverkets funktion för land- och omvärldsanalys (Migrationsanalys, tidigare Lifos) har publicerat en uppdaterad version av rapporten "Om landinformation gällande Eritrea samt allmänt om den eritreanska statsmakten" från 2017. I version 2.0 har avsnittet "Allmänt om den eritreanska statsmakten" uppdaterats med information från avsnitt 2 i Migrationsanalys rapport "Landinformation: Eritrea. Folkarmén (version 2.0), 2021-06-29.

/Utdrag ur kapitlet om statsmakten:/

Eritreakännaren Daniel Mekkonen och Sara Palacios Arapiles, doktorand vid Nottinghams universitets juridiska fakultet, skriver i sin rapport "Access to Documents by Eritrean Refugees in the Context ov Family Reunification" från 2021 att större politiska förändringar i praktiken genomförs genom direktiv (lokalt benämnda circulars) från presidenten eller ministerier snarare än genom officiella tillkännagivanden eller lagar. Detta tillvägagångssätt uppges vara en av huvudorsakerna bakom den höga nivån av inkonsekvens beträffande hur saker och ting fungerar i landet. Som exempel tar författarna introduktionen av identitetshandlingen bostadskort (Residence card). vilket enligt uppgift skett genom ett opublicerat direktiv sänt från presidentens kontor till de lokala myndigheterna - dvs. inte genom lagstiftning.

I linje med ovan uppger forskaren Günter Schröder att Eritreas regering vanligtvis bortser fron officiella dekret och rättsliga meddelanden när så bedöms passa dess intressen. Styret baseras i mycket hög utsträckning på aldri offentliggjorda interna direktiv eller på muntliga instruktioner - vanligtvis från presidenten. (...)

Landinformationen visar att den eritreanska styrelseformen och statsapparatens sätt att fungera i praktiken utgör en totalitär kontext med bristande insyn, oförutsägbarhet och inkonsekvens som sätter ramarna.

Hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211210:

Asylnytt 21-12-10:

Från Eritrea/ FN-kommitté stoppar utvisning av 16-åring som vägrade inkallelse till sidans topp

En pojke i Eritrea hoppade av skolan tidigt och började arbeta med djuren. Militärpolisen gjorde hembesök i området för att rekrytera unga avhoppare till armén. Pojken gömde sig från militären men när han fick en kallelse till skolan för att träffa dem så lämnade han istället landet. Hans mamma betalade böter för att inte fängslas i hans ställe. I september 2015 hade han tagit sig till Schweiz. Han var då 16 och ett halvt år gammal och registrerades som ensamkommande. Den egentliga asylintervjun hölls mer än 18 månader senare då han fyllt 18. Han hade då ingen god man och förstod inte att han borde vägra göra intervjun med en tolk som inte talade hans språk. Hans berättelse blev inte trodd eftersom de schweiziska myndigheterna ansåg att 16-åringar inte rekryteras på det viset. Enligt Schweiz är det ingen fara att återvända eftersom han inte kommer att ses som vägrare. FN:s kommitté mot tortyr delar inte den bedömningen utan konstaterar att berättelsen inte motsägs av landinformation. Kommittén påpekar att personer som vägrat värnplikten och de som lämnat landet illegalt kan utsättas för tortyr vid återvändande. Därför skulle det bryta mot tortyrkonventionen att utvisa pojken.

Läs eller hämta beslutet om kommunikation nr 900/2018, X mot Schweiz (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211018:

Asylnytt 21-10-18:

Från Eritrea/ Migr-överdomstolen upphäver dom som inte grundats på landinformation till sidans topp

En familj som fått beslut om utvisning till Eritrea överklagade till domstol. Migrationsverket meddelade i sitt yttrande att en son ska betraktas som alternativt skyddsbehövande eftersom han riskerar att kallas in till nationaltjänsten. Migrationsdomstolen anser att faderns aktivitet för ett oppositionsparti och risken för könsstympning av döttrarna inte är tillräckligt för skyddsbehov. Beträffande sonen avfärdar domstolen risken för inkallelse helt med en lång motivering om en väntade omvälvning i Eritrea och att nationaltjänstgöringen i sin nuvarande form säkert kommer att avskaffas. Domstolen anser även att sonen - om han skulle inkallas - åter kan lämna landet och söka asyl, eftersom han har pass. Dessa uppgifter grundas inte i någon anförd landinformation.. Målet avgjordes av nämndemännen mot rådmannens reservation. Migrationsöverdomstolen anser, i likhet med migrationsdomstolens rådman, att det är "uppenbart att migrationsdomstolen inte beaktat eller grundat sin bedömning på aktuell och relevant landinformation i målet". Dessutom har det inte gjorts någon riskbedömning av de individuella skyddsskälen. Målet återförvisas till migrationsdomstolen. Källa kammarrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210808:

UNHCR 21-07-27:

Från Eritrea/ Eritrean refugees in Tigray caught up in conflict till sidans topp

UNHCR, the UN Refugee Agency, is extremely worried about the fate of thousands of Eritrean refugees currently trapped in two refugee camps in Ethiopia's Tigray region as fighting between armed groups escalates in and around the camps.

An estimated 24,000 Eritrean refugees in Mai Aini and Adi Harush camps in Tigray's Mai Tsebri area are facing intimidation and harassment and living in constant anguish, cut off from humanitarian assistance.

We have received disturbing and credible reports in recent days from Mai Aini camp that at least one refugee was killed by armed elements operating inside the camp. This latest death is in addition to the killing of another refugee on 14 July.

UNHCR implores all parties to the conflict to uphold their obligations under international law, including respecting the civilian character of refugee camps, and the rights of refugees and all civilians to be protected from hostilities.

Our staff have lost all access to the refugee camps for the last two weeks. Trapped refugees need urgent life-saving assistance. Clean drinking water is running out, no healthcare services are available and hunger is a real danger. The last food distribution to both camps was done in late June, providing rations for one month.

Recent armed clashes have also displaced thousands of people in the Afar region that neighbours Tigray to the east and where an additional 55,000 Eritrean refugees are hosted. There are reports of armed confrontations close to the locations where they live.

Meanwhile, the main humanitarian supply road between Semera in Afar and Mekelle in Tigray has been completely blocked since 18 July. UNHCR supplies, like those of other agencies, are stranded in Semera.

UNHCR urges all parties to the conflict to give immediate humanitarian access and safety for aid workers attempting to provide life-saving assistance.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210701:

Migrationsverket 21-06-30:

Från Eritrea/ Landinformation: Eritrea - Folkarmén (version 2.0) till sidans topp

/Ur Sammanfattning:/

Folkarmén är en milis som statsmakten i Eritrea introducerade efter etiopiska attacker 2012 och som implementeras parallellt med nationaltjänsten. Folkarmén och nationaltjänsten är således olika företeelser. Hur de förhåller sig till varandra är inte klarlagt. Ett exempel på skill- nader mellan de två är att tjänstgöringen inom milisen begränsas till temporära, men återkommande, uppdrag samtidigt som deltagaren kan utföra normala civila aktiviteter under resterande tid. Tjänstgöringen inom folkarmén är dessutom obetald till skillnad från national- tjänsten.

Det råder stor oklarhet kring implementeringen av systemet med folkarmén. Landinformationen är begränsad och den eritreanska staten har inte publicerat eller på annat sätt offentligt presenterat milisens organisation eller mandat. Det finns ingen känd laglig grund och det råder även oklarheter om interna riktlinjer och i vilken mån sådana är samstämmiga på olika platser i landet. Landinformationen signalerar att det råder inkonsekvens och godtycklighet i tillämpningen av folkarmén, däribland lokala administrationer sinsemellan och likaså vad avser militära befälhavare. Bilden av implementeringen kan därmed sägas spegla allmänna drag i vad som rapporteras utmärka statsmaktens styrelsesätt.

(...)

Vad avser bestraffning för undanhållande från folkarmétjänstgöring konstaterar Migrations- analys att det alltjämt råder ett mycket begränsat informationsläge som i stort präglas av anekdotisk information. Även vad gäller bestraffning framträder tillämpningen som inkonsekvent och godtycklig. Bristen på enhetlighet förefaller bero på såväl en beräknad policy på central nivå, som manöverutrymme på lokal befälsnivå.

Hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210402:

IRAP / Better Care Network 21-04-01:

Från Eritrea/ Expert report: Access to documents by refugees in family reunification till sidans topp

Daniel Mekonnen & Sara Palacios Arapiles - Equal Rights Beyond Borders and the International Refugee Assistance Project (IRAP)

This Independent Expert Report (hereinafter "the report") is concerned with challenges experienced by Eritrean refugees in Europe in the context of family reunification processes, in particular those relating to strict documentary requirements demanded by some EU Member States, in particular Germany. The report shows that these requirements often hinder the effectiveness of the right to family reunification. Further, those requirements pose unnecessary risks, often placing Eritrean refugees, and their relatives in Eritrea, at serious risk. In presenting its main findings and conclusions, this report uses a methodological approach that combines analysis of primary and secondary data. The data gathering method involved desk research and thirty-nine semi-structured interviews conducted between October and December 2020 with a range of carefully selected sources.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201124:

Asylnytt 20-11-24:

Från Eritrea/ Domstol: Om återförening söks före 18-årsdagen kan bevislättnad ges till sidans topp

En kvinna med två barn från Eritrea sökte uppehållstillstånd på grund av anknytning till maken/fadern som bor i Sverige. Besluten avslogs bl.a. på att familjemedlemmarna som befann sig i Etiopien saknade pass. Ärendet återförvisades från domstolen för att pröva frågor om rätt till familjeliv och bevislättnad, dvs att sätta ned kravet på styrkt identitet om DNA-test visar släktskapet. Bevislättnad ska enligt praxis från Migrationsöverdomstolen ges när det är för riskfyllt att hänvisa någon att söka pass från en eritreansk myndighet. När Migrationsverket tog upp saken på nytt hade familjens sextonåring hunnit fylla 18. Hans DNA-test visade att han med 99.99 procents sannolikhet är son till sin pappa men detta test fick inte användas eftersom bevislättnad bara tillåts för barn. Mamman och syskonet beviljades uppehållstillstånd. Migrationsdomstolen refererar EU-domstolens avgörande som säger att åldern vid ansökan avgör vem som ska bedömas som barn vid familjeåterförening. Domstolen anser att samma bedömning av åldern ska gälla rörande bevislättnad. Ärendet återförvisas till Migrationsverket. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201111:

Migrationsverket 20-11- 10:

Från Eritrea/ Situationen för eritreanska asylsökande och flyktingar i Etiopien till sidans topp

/Utdrag:/

Eritreaner utgör den tredje största flyktinggruppen i Etiopien. I juni 2020 fanns 172750 registrerade flyktingar i landet, vilket var en marginell minskning jämfört med 2018, då antalet uppgick till 173879. Gränsöppningen mellan Etiopien och Eritrea i september 2018 medförde en mycket kraftig ökning av antalet nyanlända asylsökande från Eritrea (främst kvinnor och barn). Gränsöppningen blev emellertid kortvarig, då gränsövergångarna successivt började stängas redan vid årsskiftet 2018-2019. I mars 2019 var samtliga övergångar stängda, dock enbart från den eritreanska sidan.

Ny asylprocess I slutet av januari 2020 antog Etiopien en ny policy, varpå situationen för eritreaner ändrades markant. En ny asylprocess introducerades, vilket innebär att den sedan länge etablerade praxisen att bevilja flyktingstatus prima facie ersattes med individuell flyktingstatusbedömning. Dessutom utesluts vissa grupper automatiskt från asylprocessen.

Den nya asylprocessen för eritreaner rapporterades i slutet av september 2020 fortsätta att implementeras. Det är även fortsatt så att vissa grupper utesluts från asylprocessen och alltså inte kan ansöka om asyl i Etiopien. Detta har lett till en mycket kraftig minskning av asylsökande, även om eritreaner fortsätter att passera den numera stängda landgränsen.

Enligt en internationell organisation är det svårt att säga exakt vilka grupper som utesluts från asylprocessen, då inget kommunicerats i skrift. Generellt uppger statliga Agency for Refugee and Returnee Administration (ARRA) att personer som flyr från nationaltjänsten eller från andra livshotande omständigheter i Eritrea kan ansöka om asyl. Bland annat ensamkommande barn och personer som kommer för att återförenas med familj i Etiopen eller någon annan-stans tycks dock inte kunna fådel av asylprocessen

(...)

Hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200426:

Human Rights Watch 20-04-21:

Från Eritrea/ Unaccompanied Eritrean children at risk till sidans topp

Asylum policy changes threaten Eritreans' rights

The Ethiopian government's changes to asylum procedures for Eritreans undermines their access to asylum and denies unaccompanied children necessary protection. The Ethiopian authorities should ensure that all Eritreans have the right to apply for asylum and publicly announce changes to its asylum and camp management policies.

In late January 2020, the Ethiopian government unofficially changed its asylum policy, which for years granted all Eritrean asylum seekers refugee status as a group. Staff from Ethiopia's Agency for Refugees and Returnees Affairs (ARRA) have only registered some categories of new arrivals at the Eritrea border, excluding others, notably unaccompanied children, the United Nations and aid groups say. Ethiopia's refusal to register these asylum seekers could force them to return to abusive situations in violation of international refugee law.

"Ethiopia has long welcomed tens of thousands of Eritreans fleeing persecution each year," said Laetitia Bader, Horn of Africa director at Human Rights Watch. "With no letup in repression in Eritrea, the Ethiopian government shouldn't be denying protection to Eritrean nationals, particularly unaccompanied children."

Each year, thousands of Eritrean secondary school students, some still under 18, are conscripted into the country's abusive indefinite national service program. National service is supposed to last 18 months, but the government often extends it to well over a decade. National service hampers children's access to education and family life.

To apply for asylum and gain official refugee status, Eritreans need to register with Ethiopia's refugee agency at "collection centers" when they cross the border. After registration, many then move into 1 of 6 refugee camps, 4 in the Tigray region. A smaller number live as urban refugees. With official refugee status, Eritreans are eligible for services and protection.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191002:

EASO 19-09-30:

Från Eritrea/ EASO publishes a Country of Origin Information (COI) report on Eritrea till sidans topp

Today, the European Asylum Support Office (EASO) published a Country of Origin Information (COI) report on Eritrea. The report provides updated information on selected topics (national service, exit from Eritrea, and treatment of returnees), relevant for international protection status determination. Between August 2018 and July 2019, more than 14 475 Eritrean applications were registered in the EU+ countries.1

This EASO COI report on Eritrea was drafted by the Swiss State Secretariat for Migration (SEM), Division Analysis. The report updates and expands on the EASO COI report on national service and illegal exit (in Eritrea) from 2016. It provides a brief overview of Eritrea's latest political developments, in the period 2016-2019, including the rapprochement with Ethiopia, the legal framework in force, and the relevant human rights issues. For the same reference period, the report then focuses on three main topics: (1) structure and functioning of the national service; (2) legal and illegal exit from the country; (3) voluntary and forced return. Transversally to the above mentioned subjects, the report details forms of punishment and treatment of deserters, draft evaders, persons illegally exiting the country, and returnees. Besides relevant public and governmental sources, the report relies extensively on interviews with key informants and experts, which were mostly carried out in the period May-July 2019.

The report was peer reviewed by EASO and other COI researchers from the following national asylum authorities: Germany, Federal Office for Migration and Refugees (BAMF), Country Analysis; and Sweden, Swedish Migration Agency, Section for Information Analysis. The report was drafted and reviewed in accordance with EASO's COI Report Methodology.

Läs mer och hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190620:

Asylnytt 19-06-20:

Från Eritrea/ Migrationsöverdomstolen: Värnpliktig vakt utesluts från skyddsstatus till sidans topp

En kvinna som sökte asyl i Sverige hade varit placerad som vakt på en polisstation under sin nationaltjänstgöring i Eritrea. Hennes uppgift var att hindra gripna personer från att fly. Polisstationen är ökänd för hårda metoder och kvinnan berättade själv att hon sett tortyr. Hon hade inte valt arbetet och skulle bestraffas om hon vägrade. Hon flydde efter att ha vägrat skjuta mot en rymiing och tog sig ut ur landet med hjälp av släktingar. Hon hade dessförinnan haft permissioner och återvänt till tjänsten. Vid ett tillfälle hade hon återvänt försenad trots att hon kunde straffas. Migrationsverket ansåg därför att hon kunde ha flytt tidigare och att hon bidragit till att brotten kunde begås. Eftersom hon var medansvarig uteslöts hon från skydd och fick utvisningsbeslut. Hon fick ändå tidsbegränsat tillstånd på grund av risken för förföljelse i Eritrea, som utgör verkställighetshinder. Migrationsdomstolen upphävde beslutet och beviljade flyktingstatus med motivering att kvinnan utfört uppgifterna under tvång förenat med allvarliga sanktioner. Men Migrationsöverdomstolen slår nu fast att kvinnan ska uteslutas, efter en genomgång av internationell praxis. Kvinnan har ett individuellt ansvar för de brott mot mänskligheten som begåtts på polisstationen eftersom hon inte tagit möjligheten att lämna tjänsten tidigare på samma sätt som hon till slut gjorde.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta referatet i mål UM 17559-18, Mig 2019:9 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190610:

Migrationsverket 19-06-03:

Från Eritrea/ Kvinnlig könsstympning till sidans topp

/Utdrag:/

Den här rapporten syftar till att ge information om vilka könsstympningsformer som praktiseras i Eritrea, attityder till könsstympning i det eritreanska samhället, hur utbredd företeelsen är i olika geografiska regioner, i olika folkgrupper och olika samhällsskikt, eritreansk lagstiftning och dess implementering samt beslutsmönster kring huruvida en flicka ska könsstympas eller inte.

(...)

Vidare finner Lifos det viktigt att landinformation om Eritrea läses och förstås i ljuset av det icke-demokratiska styrelseskicket med bristande lagstyre, utbredd godtycklighet och avsaknad av insyn. Lifos menar att dessa förhållanden leder till oförutsägbarhet vad avser statliga aktörers ageranden.

(...)

Eritrea har historiskt haft en av världens högsta förekomst av könsstympning. I en undersökning 2002 uppskattades att 88,7% av flickorna och kvinnorna i åldern 15 till 49 år hade könsstympats. I en undersökning åtta år senare uppgav drygt 77 % av de tillfrågade kvinnorna och drygt 83 % av de tillfrågade männen i åldersgruppen 15 - 49 år att de inte trodde att könsstympning har några fördelar för flickor. Det är en ökning av personer med den uppfattningen från drygt 29 % år 2002.

(...)

Könsstympning förbjöds i Eritrea genom proklamation nr 158 år 2007. I en undersökning 2010 hade drygt 90 % av kvinnorna och drygt 83 % av männen hört talas om förbudet. Av de som har det bättre ställt ekonomiskt är det en högre andel som känner till lagen. Det är mycket mindre sannolikt att människor som bor i zoba Gash-Barka känner till lagen, liksom personer som bor på landsbygden.

Hämta dokumentet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190209:

Asylnytt 18-02-00:

Från Eritrea/ FN:s kommitté mot tortyr stoppar utvisning, kräver ny utredning till sidans topp

En ung man rekryterades till militärtjänsten i Eritrea direkt efter grundskolan. Han hölls inlåst i en trång container under olidliga förhållanden tillsammans med 70-80 andra men lyckades fly och har sökt asyl i Schweiz. Han bedömdes inte trovärdig på grund av att han saknar id-handlingar och hade lämnat olika uppgifter om flykten. Enligt Schweiz går det att återvända friviligt till Eritrea utan att riskera förföljelse, även om utresan var illegal, och militärtjänst är inget asylskäl. Överklagan togs inte upp eftersom mannen inte kunde betala avgiften på 600 schweiziska franc. Han förklarar motstridigheterna med att han inte hade advokat och inte fick tolk på sitt modersmål. Han fick inte arbeta och hade ingen möjlighet att betala avgiften. Saken har nu prövats av FN:s kommitté mot tortyr, CAT, som konstaterar att Eritreas militärtjänst utformats som underkuvande av en hel befolkning och att tortyr och andra kränkningar är vanligt i fängelserna. CAT konstaterar att det skulle bryta mot artikel 3 i konventionen mot tortyr att utvisa mannen till Eritrea. Den bristande utredningen är i sig är ett konventionsbrott. Schweiz är skyldigt att pröva mannens överklagande i enlighet med konventionen.

Hämta eller läs Communication No. 811/2017 på franska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.