ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Arkiv
Debatt och partipolitik
Vård och socialhjälp för asylsökande och papperslösa
Information från myndigheter och organisationer
- Arkiveringsdatum 220404:
- Skriftlig fråga: Vård för posttraumatiskt stressyndrom hos ukrainska flyktingar
- Arkiveringsdatum 210904:
- Svar på skriftlig fråga: Ökade vårdkostnader för utlänningar som vistas illegalt
- Arkiveringsdatum 201002:
- Svar på skriftlig fråga: Ansvar för svårt sjuka som fått avslag på sin asylansökan
Arkiveringsdatum 220404:
Riksdagen 22-03-30:
Skriftlig fråga: Vård för posttraumatiskt stressyndrom hos ukrainska flyktingar
Fråga 2021/22:1294 av Mats Sander (M)
Den 24 februari inledde Ryssland en militär invasion av Ukraina som bryter mot internationell rätt samt mot Ukrainas självbestämmanderätt. På grund av Rysslands illegala anfallskrig mot Ukraina beräknar Migrationsverket att uppemot 200000 ukrainska medborgare kan komma att fly till Sverige. En stor del av dessa är kvinnor och barn. Personer som varit med om våldsamma, livshotande eller skrämmande händelser kan må dåligt psykiskt och få besvär från kroppen. För vissa blir besvären kvar och påverkar hur det går i vardagen. Det är inte osannolikt att en del av flyktingarna från Ukraina har drabbats eller kommer att drabbas av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Vilka initiativ eller åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att personer som flytt Ukraina och som drabbats av posttraumatiskt stressyndrom kommer att erbjudas vård?
Svar av Socialminister Lena Hallengren (S)
Personer som kommit till Sverige från kriget i Ukraina har olika rätt till skydd, stöd och vård. Vad personer har rätt till styrs av om personerna vistas viseringsfritt i Sverige, får tillfälligt uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet eller om personerna är asylsökande. Regionerna har större skyldighet att erbjuda vård till den som fått uppehållstillstånd eller söker asyl, än till personer som är i Sverige viseringsfritt. Personer som vistas viseringsfritt i Sverige har rätt till omedelbar vård och vad sådan vård innebär prövas i varje enskilt fall av den som ansvarar för vården.
(...)
Hela svaret (Extern länk)
Se även:
Skriftlig fråga av Marie-Louise Hänel Sandström (M): Rehabilitering för krigsskador för ukrainska flyktingar (Extern länk)
Skriftlig fråga av Johan Hultberg (M): Vård och screening av tuberkulos för ukrainska flyktingar (Extern länk)
Skriftlig fråga av Ulrika Jörgensen (M): Traumavård för ukrainska flyktingar (Extern länk)
Skriftlig fråga av Mats Sander (M): Vaccination mot hepatit B för personer som flytt Ukraina (Extern länk)
Skriftlig fråga av Camilla Waltersson Grönvall (M): Vaccination av barn som flytt från Ukraina till Sverige (Extern länk)
Skriftlig fråga av Johan Hultberg (M): Psykisk vård för barn som flytt Ukraina (Extern länk)
innehållArkiveringsdatum 210904:
Riksdagen 21-08-11:
Svar på skriftlig fråga: Ökade vårdkostnader för utlänningar som vistas illegalt
Fråga 2020/21:3393 av Björn Söder (SD)
Den 22 maj 2013 beslutade riksdagen - efter förslag från den borgerliga alliansregeringen tillsammans med Miljöpartiet - att ge utlänningar som vistas illegalt i Sverige rätt till avgiftsfri sjuk- och tandvård. SD var enda parti emot förslaget, som vi ansåg vara djupt orättvist. Svenskar som har betalt skatt i hela sina liv ska behöva tigga och be om pengar för att kunna betala sina egna vårdkostnader och mediciner, medan personer som inte har rätt att vistas i landet ska få detta avgiftsfritt. I mitt anförande den 22 maj gav jag åtskilliga exempel på svenskar som avstått från vård på grund av att de inte hade råd. Med rätta kallade jag den 22 maj 2013 för Skammens dag.
Utöver rättviseperspektivet och att ett beslut också skulle skapa incitament att stanna kvar i Sverige och bygga upp ett parallellt skuggsamhälle istället för att lämna landet tog jag upp kostnadsfrågan. Hela förslaget, som övriga sju riksdagspartier ställde sig bakom, byggde nämligen på en massa antaganden.
Man antog hur många som vistas i landet illegalt. Man antog vilka kostnader förslaget skulle innebära. Man antog hur mycket vård som skulle komma att tas i anspråk. Man antog att inte fler människor skulle komma att söka sig till Sverige när dessa privilegier kom att ges. Ändå röstade övriga sju riksdagspartier för förslaget.
Sveriges Radio Ekot rapporterar nu att antalet utlänningar som vistas illegalt i landet som söker vård ökar och som en följd av det även kostnaderna. Mellan 2014 och 2020 har kostnaden för vården i de tre storstadsregionerna omkring Stockholm, Göteborg och Malmö stigit från 88 miljoner kronor till 270 miljoner kronor per år.
(...)
Hela frågan med svar av Socialminister Lena Hallengren (S) (Extern länk)
Arkiveringsdatum 201002:
Riksdagen 20-09-23:
Svar på skriftlig fråga: Ansvar för svårt sjuka som fått avslag på sin asylansökan
Fråga 2020/21:12 av Jörgen Berglund (M)
Den 3 september i år slängdes en 23 årig man med cp-skada, epilepsi och intellektuell funktionsnedsättning ut från sitt boende i Sundsvall. Mannen, som är asylsökande från Irak, har ett utvisningsbeslut från Migrationsverket fastställt. Migrationsverket menar att personer som fått avslag förlorar rätten till boende och bistånd och hänvisar till kommunen för att få hjälp att överleva.
Mannen motsätter sig inte utvisningsbeslutet, men planeringen av återvändandet är ännu ej klar, det jobbar Migrationsverket på. Trots detta väljer Migrationsverket att ställa mannen på gatan. Eftersom mannen inte klarar sig utan hjälp från andra såg hans gode man ingen annan möjlighet än att ta honom till sjukhus.
I dag den 7 september har mannen tillfälligt fått flytta in på ett boende igen, förhoppningsvis tills detta är löst. Jag vill understryka att ett avslag ska vara ett avslag, men fram till dess att utvisningen verkställs måste vi behandla svårt funktionsnedsatta med respekt och värdighet.
Jag vill därför fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vad avser ministern att göra för att förhindra att svårt sjuka människor som fått avslag på sin asylansökan sätts på gatan till dess att utvisning kan ske?
Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Frågan tar sin utgångspunkt i ett enskilt ärende som jag som statsråd inte kan uttala mig om. Jag kan heller inte påverka hur en myndighet eller domstol hanterar ett enskilt ärende.
De som har fått avslag på asylansökan och meddelats ett avlägsnandebeslut är skyldiga att lämna landet. För att ett rättssäkert asylsystem ska vara väl fungerande är det alltså viktigt med ett tydligt avslut. Samtidigt ska förberedelserna inför och själva återvändandet ske på ett humant och värdigt sätt.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Arkiveringsdatum 191119:
Riksdagen 19-11-07:
Interpellationsdebatt: Vård till personer utan tillstånd
Interpellation av Lars Beckman (M)
Av Sveriges 21 regioner har sex (Östergötland, Västernorrland, Gävleborg, Sörmland, Västmanland och Västerbotten) valt att ge utökad vård till vuxna asylsökande och personer utan tillstånd att vistas i landet, enligt riksdagens utredningstjänst. Omfattningen av den vård som erbjuds är i princip densamma, det vill säga att vård ges i enlighet med vad som gäller för folkbokförda i regionen, men den skiljer sig något avseende till exempel åldersgränser och huruvida utökad tillgång till tandvård ges eller inte.
Kostnaden för den planerade vården för personer som befinner sig illegalt i Sverige är oklar. Sedan 2017 redovisar SKL uppgifter om kostnader för personer som vistas i landet utan tillstånd och som söker vård i Region Stockholm, Region Skåne och Västra Götalandsregionen. SKL framhåller att det finns stora brister i statistiken och att uppgifterna därför ska tolkas med stor försiktighet. I rapporten anger SKL kostnaden för hela landet och får då fram att kostnaden för 2016 var ca 193 miljoner kronor och för 2017 ca 222 miljoner kronor, sålunda en ökning jämfört med tidigare år. Regionerna erhåller statsbidrag för vårdkostnaderna för denna grupp.
(...)
Jag vill därför fråga socialminister Lena Hallengren:
1 Vad anser ministern om att regioner och landsting kan erbjuda planerad hälso- och sjukvård till personer som saknar tillstånd att vistas i landet, och vilka åtgärder avser ministern att vidta för att förbjuda landsting och regioner att ge planerad vård för denna grupp?
2 Avser ministern att vidta några åtgärder för att göra det förbjudet för kommuner att betala ut försörjningsstöd till personer som inte har rätt att befinna sig i Sverige?
3 Vilka åtgärder vidtar ministern och regeringen för att begreppet vård som inte kan anstå ska tolkas likadant i hela landet?
Interpellationen i sin helhet samt debatten med svar av Socialminister Lena Hallengren (S) (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.