fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Debatt och partipolitik

Vård och socialhjälp för asylsökande och papperslösa

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkiveringsdatum 210904:

Riksdagen 21-08-11:

Svar på skriftlig fråga: Ökade vårdkostnader för utlänningar som vistas illegalt till sidans topp

Fråga 2020/21:3393 av Björn Söder (SD)

Den 22 maj 2013 beslutade riksdagen - efter förslag från den borgerliga alliansregeringen tillsammans med Miljöpartiet - att ge utlänningar som vistas illegalt i Sverige rätt till avgiftsfri sjuk- och tandvård. SD var enda parti emot förslaget, som vi ansåg vara djupt orättvist. Svenskar som har betalt skatt i hela sina liv ska behöva tigga och be om pengar för att kunna betala sina egna vårdkostnader och mediciner, medan personer som inte har rätt att vistas i landet ska få detta avgiftsfritt. I mitt anförande den 22 maj gav jag åtskilliga exempel på svenskar som avstått från vård på grund av att de inte hade råd. Med rätta kallade jag den 22 maj 2013 för Skammens dag.

Utöver rättviseperspektivet och att ett beslut också skulle skapa incitament att stanna kvar i Sverige och bygga upp ett parallellt skuggsamhälle istället för att lämna landet tog jag upp kostnadsfrågan. Hela förslaget, som övriga sju riksdagspartier ställde sig bakom, byggde nämligen på en massa antaganden.

Man antog hur många som vistas i landet illegalt. Man antog vilka kostnader förslaget skulle innebära. Man antog hur mycket vård som skulle komma att tas i anspråk. Man antog att inte fler människor skulle komma att söka sig till Sverige när dessa privilegier kom att ges. Ändå röstade övriga sju riksdagspartier för förslaget.

Sveriges Radio Ekot rapporterar nu att antalet utlänningar som vistas illegalt i landet som söker vård ökar och som en följd av det även kostnaderna. Mellan 2014 och 2020 har kostnaden för vården i de tre storstadsregionerna omkring Stockholm, Göteborg och Malmö stigit från 88 miljoner kronor till 270 miljoner kronor per år.

(...)

Hela frågan med svar av Socialminister Lena Hallengren (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201002:

Riksdagen 20-09-23:

Svar på skriftlig fråga: Ansvar för svårt sjuka som fått avslag på sin asylansökan till sidans topp

Fråga 2020/21:12 av Jörgen Berglund (M)

Den 3 september i år slängdes en 23 årig man med cp-skada, epilepsi och intellektuell funktionsnedsättning ut från sitt boende i Sundsvall. Mannen, som är asylsökande från Irak, har ett utvisningsbeslut från Migrationsverket fastställt. Migrationsverket menar att personer som fått avslag förlorar rätten till boende och bistånd och hänvisar till kommunen för att få hjälp att överleva.

Mannen motsätter sig inte utvisningsbeslutet, men planeringen av återvändandet är ännu ej klar, det jobbar Migrationsverket på. Trots detta väljer Migrationsverket att ställa mannen på gatan. Eftersom mannen inte klarar sig utan hjälp från andra såg hans gode man ingen annan möjlighet än att ta honom till sjukhus.

I dag den 7 september har mannen tillfälligt fått flytta in på ett boende igen, förhoppningsvis tills detta är löst. Jag vill understryka att ett avslag ska vara ett avslag, men fram till dess att utvisningen verkställs måste vi behandla svårt funktionsnedsatta med respekt och värdighet.

Jag vill därför fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Vad avser ministern att göra för att förhindra att svårt sjuka människor som fått avslag på sin asylansökan sätts på gatan till dess att utvisning kan ske?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Frågan tar sin utgångspunkt i ett enskilt ärende som jag som statsråd inte kan uttala mig om. Jag kan heller inte påverka hur en myndighet eller domstol hanterar ett enskilt ärende.

De som har fått avslag på asylansökan och meddelats ett avlägsnandebeslut är skyldiga att lämna landet. För att ett rättssäkert asylsystem ska vara väl fungerande är det alltså viktigt med ett tydligt avslut. Samtidigt ska förberedelserna inför och själva återvändandet ske på ett humant och värdigt sätt.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191119:

Riksdagen 19-11-07:

Interpellationsdebatt: Vård till personer utan tillstånd till sidans topp

Interpellation av Lars Beckman (M)

Av Sveriges 21 regioner har sex (Östergötland, Västernorrland, Gävleborg, Sörmland, Västmanland och Västerbotten) valt att ge utökad vård till vuxna asylsökande och personer utan tillstånd att vistas i landet, enligt riksdagens utredningstjänst. Omfattningen av den vård som erbjuds är i princip densamma, det vill säga att vård ges i enlighet med vad som gäller för folkbokförda i regionen, men den skiljer sig något avseende till exempel åldersgränser och huruvida utökad tillgång till tandvård ges eller inte.

Kostnaden för den planerade vården för personer som befinner sig illegalt i Sverige är oklar. Sedan 2017 redovisar SKL uppgifter om kostnader för personer som vistas i landet utan tillstånd och som söker vård i Region Stockholm, Region Skåne och Västra Götalandsregionen. SKL framhåller att det finns stora brister i statistiken och att uppgifterna därför ska tolkas med stor försiktighet. I rapporten anger SKL kostnaden för hela landet och får då fram att kostnaden för 2016 var ca 193 miljoner kronor och för 2017 ca 222 miljoner kronor, sålunda en ökning jämfört med tidigare år. Regionerna erhåller statsbidrag för vårdkostnaderna för denna grupp.

(...)

Jag vill därför fråga socialminister Lena Hallengren:

1 Vad anser ministern om att regioner och landsting kan erbjuda planerad hälso- och sjukvård till personer som saknar tillstånd att vistas i landet, och vilka åtgärder avser ministern att vidta för att förbjuda landsting och regioner att ge planerad vård för denna grupp?

2 Avser ministern att vidta några åtgärder för att göra det förbjudet för kommuner att betala ut försörjningsstöd till personer som inte har rätt att befinna sig i Sverige?

3 Vilka åtgärder vidtar ministern och regeringen för att begreppet vård som inte kan anstå ska tolkas likadant i hela landet?

Interpellationen i sin helhet samt debatten med svar av Socialminister Lena Hallengren (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190517:

Riksdagen 19-05-03:

Svar på skriftlig fråga: Vård till personer utan tillstånd till sidans topp

Fråga 2018/19:521 av Lars Beckman (M)

Av Sveriges 21 regioner har sex (Östergötland, Västernorrland, Gävleborg, Sörmland, Västmanland och Västerbotten) valt att ge utökad vård till vuxna asylsökande och personer utan tillstånd att vistas i landet, enligt riksdagens utredningstjänst. Omfattningen av vilken vård som erbjuds är i princip densamma, det vill säga att vård ges i enlighet med vad som gäller för folkbokförda i regionen, men den skiljer sig något avseende till exempel åldersgränser och om utökad tillgång till tandvård ges eller inte.

Kostnaden för den planerade vården för personer som befinner sig illegalt i Sverige är oklar. Sedan 2017 redovisar SKL uppgifter om kostnader för personer som vistas i landet utan tillstånd och som söker vård i Region Stockholm, Region Skåne och Västra Götalandsregionen. SKL framhåller att det finns stora brister i statistiken och att uppgifterna därför ska tolkas med stor försiktighet. I rapporten extrapolerar SKL dessa till hela landet och får då fram att kostnaden för 2016 var ca 193 miljoner kronor och för 2017 ca 222 miljoner kronor, sålunda en ökning jämfört med tidigare år. Regionerna erhåller statsbidrag för vårdkostnaderna för denna grupp.

(...)

Anser ministern att det är rimligt att regioner ger planerad vård till personer som befinner sig i Sverige utan tillstånd, och vilka åtgärder avser ministern att vidta i tjänsten för att motverka detta?

/Utdrag ur svar av Socialminister Lena Hallengren (S):/

Sådan vård som går utöver den vård som landstingen är skyldiga att erbjuda ersätts inte enligt den kommunala finansieringsprincipen (prop. 2012/13:109).

Hur enskilda landsting väljer att organisera sin vård och vilken vård de erbjuder personer som vistas i Sverige utan tillstånd är en fråga som varken jag som statsråd eller som regeringen kan överpröva.

(...)

Hela frågan med svar av Socialminister Lena Hallengren (S) (Extern länk)

Se även:

Svar på skriftlig fråga av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M): Sjukvård för vuxna som vistas i landet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190415:

Riksdagen 19-04-10:

Svar på skriftlig fråga: Ändring i utlänningslagen till sidans topp

Fråga 2018/19:470 av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

I dag förekommer det att kommuner i Sverige ger ersättning för mer varaktig försörjning till personer utan rätt att vistas i landet. Detta minskar drivkraften hos den enskilde att återvända till sitt hemland och innebär ett dubbelt budskap i migrationspolitiken. Det rimliga är att kommuner i sådana här situationer inte är tillåtna att ge annat än mycket kortvarig hjälp. Parallellt med att sådan kortvarig hjälp ges bör kontakt tas med Migrationsverket.

I en interpellationsdebatt den 5 mars 2019, som avsåg nu aktuell frågeställning, uppgav socialminister Lena Hallengren till mig att regeringen inte avser att göra någon inskränkning vad gäller kommunernas möjlighet att ge frivilligt bistånd till personer. Hon hänvisade till det kommunala självstyret.

Det handlar här dock om att kommuner genom sitt agerande undergräver nationell lagstiftning, i det här fallet den reglerade invandringen. Det är justitie- och migrationsminister Morgan Johansson som har det yttersta ansvaret för migrationspolitiken i Sverige.

Mot denna bakgrund vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Är ministern och regeringen beredd att ta initiativ till en ändring i utlänningslagen med den innebörden att den reglerade invandringen går före kommuners rätt att ge mer varaktig försörjning till personer utan rätt att vistas i Sverige?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190318:

Riksdagen 19-03-05:

Interpellationsdebatt: Bistånd till personer utan rätt att vistas i landet till sidans topp

Interpellation 2018/19:89 av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

I dag förekommer det att kommuner i Sverige ger ersättning för mer varaktig försörjning till personer utan rätt att vistas i landet. Detta minskar drivkraften hos den enskilde, som befinner sig i landet utan tillstånd, att återvända till sitt hemland. Det innebär ett dubbelt budskap i migrationspolitiken.

Det rimliga är att kommuner i sådana här situationer inte är tillåtna att ge annat än mycket kortvarig hjälp. Parallellt med att sådan kortvarig hjälp ges bör kontakt tas med Migrationsverket.

I ett frågesvar till mig den 13 februari 2019 skriver socialminister Lena Hallengren att regeringen inte avser att göra någon inskränkning vad gäller kommunernas möjlighet att ge frivilligt bistånd till personer som vistas i kommunen. Hon hänvisar till det kommunala självstyret. Det handlar här dock om att kommuner genom sitt agerande undergräver nationell lagstiftning, i det här fallet den reglerade invandringen. Av den nationella lagstiftningen följer att den som inte har rätt att vistas i landet, exempelvis för att han eller hon har fått ett lagakraftvunnet avslagsbeslut inom ramen för en rättssäker process, ska lämna landet. Ett förbud för kommuner att utge varaktig försörjning är därför motiverat.

Mot denna bakgrund vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

Hur motiverar ministern att det är tillåtet för kommuner att fatta beslut som undergräver den nationella lagstiftningen, i det här fallet den reglerade invandringen?

Riksdagsdebatt (webbsändning och protokoll) med svar av Socialminister Lena Hallengren (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.