ASYLNYTT

Imorgon träder Sveriges nya migrationslagstiftning i kraft. Den nya lagstiftningen innebär att korta, tidsbegränsade uppehållstillstånd blir norm och att begränsningarna i rätten till familjeåterförening permanentas. För den som vill återförenas med sin familj kommer det även fortsättningsvis att ställas höga krav på jobb och bostad - så kallade försörjningskrav - för att beviljas familjeåterförening.

- Vi vet att begränsningar av rätten till familjeåterförening leder till familjesplittring. Vi vet att det här kommer att leda till att barn får leva långa perioder utan sina föräldrar. Den här lagstiftningen har stiftats med öppna ögon, säger Martin Ärnlöv, generalsekreterare för Svenska Röda Korset.

För personer som är traumatiserade från krig, tortyr eller flykt riskerar tidsbegränsade uppehållstillstånd och den ytterligare stress som dessa medför att försvåra behandlingen av trauma och i förlängningen inlärning och etablering i Sverige.

- Både tidsbegränsade uppehållstillstånd och att leva ensam och skild från sin familj är situationer som ökar otrygghet och stress och försvårar behandlingen av trauman från krig, flykt eller tortyr. Vi vet att barn drabbas om föräldrars trauman inte behandlas, säger Anette Carnemalm, verksamhetschef på Röda Korsets Center för krigsskadade och torterade.

Svenska Röda Korset har över 200 verksamheter för flyktingar, asylsökande och andra migranter runtom i Sverige, varav sex center för behandling av krigsskadade och torterade, och har länge följt svensk migrationslagstiftnings effekt på människor som söker asyl i Sverige. Sedan den tillfälliga utlänningslagen infördes 2016 har Röda Korset dokumenterat de humanitära konsekvenserna av lagstiftningen.

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201124:

Riksdagen 20-11-20:

Interpellationsdebatt: En ny migrationslagstiftning

Interpellation 2020/21:116 av Maria Malmer Stenergard (M)

Den 15 september 2020 överlämnades betänkandet En långsiktigt hållbar migrationspolitik till regeringen. Titeln är ambitiös, med tanke på att många delar som utgör viktiga förutsättningar för en långsiktigt hållbar migrationspolitik faktiskt saknas helt i dag. Det handlar exempelvis om att ett nej ska vara ett nej, om att nyanlända successivt ska arbeta sig in i den svenska välfärden och om ett volymmål för mottagande av asylsökande. Dessutom framgår av konsekvensanalysen att nivåerna på asylsökande skulle stanna på samma nivåer som i dag, vilket innebär det sjätte högsta mottagandet i EU. Det är knappast långsiktigt.

I betänkandet ingick 26 förslag. Det enda parti som stod bakom samtliga var Socialdemokraterna. Regeringspartnern Miljöpartiet stod bara bakom tre. Sedan några veckor senare verkar Socialdemokraterna dock ha svängt i några av frågorna. Den 7 oktober 2020 meddelade nämligen Morgan Johansson och Isabella Lövin på en presskonferens att regeringen jobbar med ytterligare förslag som kommer att remitteras, varav några inte är förenliga med förslagen i betänkandet.

Det handlar om tillfälliga lättnader i gymnasielagen, så att det blir lättare för dem som omfattas av den att få permanent uppehållstillstånd. Det handlar också om nya grunder för uppehållstillstånd på humanitära skäl som står i direkt motsats till Migrationskommitténs förslag. Dessutom vill man genomföra lättnader vad gäller anhöriginvandring för kvotflyktingar.

De kompletterande förslagen ska tas fram och remitteras under samma tid som Migrationskommitténs betänkande är på remiss. Enligt Morgan Johansson ska en lagrådsremiss och proposition komma under våren 2021, för att träda i kraft den 20 juli 2021, då den tillfälliga lagen löper ut.

(...)

Riksdagsdebatten med svar av migrationsminister Morgan Johansson (Extern länk)

Se även:

Interpellation av Ludvig Aspling (SD): Remitteringen av utredningen om en långsiktigt hållbar migrationspolitik (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201111:

Asylrättscentrum 20-11-09:

Var går Europas gränser?

I juli 2016 röstade Sveriges riksdag igenom den tillfälliga begränsningslagen som gjorde att Sverige numera i många delar ligger på EU:s miniminivå. När Sverige nu ska få en ny migrationslagstiftning hörs argumentet att Sveriges lagstiftning inte kan skilja sig från hur det ser ut i övriga EU-länder. Men hur ser migrationslagstiftningen ut i andra EU-länder? Finns det en europeisk nivå? I den här rapporten analyserar vår jurist Linnea Midtsian fem centrala rättsområden inom migrationsområdet ur ett Europarättsligt perspektiv.

Rapporten är delvis ett resultat av den informationsinsamlingsresa som tre av Asylrättscentrums jurister gjorde under hösten 2019. Utifrån möten med internationella organisationer och myndigheter, och internationella rapporter om flyktingmottagande, jämför rapporten såväl reglering som tillämpningen i Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Sverige.

Skillnad i både lagstiftning och tillämpning

Rapporten visar att de fyra länderna skiljer sig i både lagstiftning och tillämpning. En stor skillnad syns i skyddsprövningen och i vilken utsträckning ansökningar om uppehållstillstånd avslås. Tittar man på antalet nekade uppehållstillstånd för personer som flytt Syrien nekar Frankrike uppehållstillstånd till 40% av de sökande, Nederländerna 22%, Sverige 20 % och Tyskland 0,2%. För personer som söker asyl från Afghanistan avslår Sverige 54 procent av asylansökningarna jämfört med Tysklands 37 % och Frankrikes 38 %.

När det gäller längden på uppehållstillstånden ligger både Tyskland och Sverige runt EU:s miniminivå, medan Nederländerna har 5 år för både flyktingar och alternativt skyddsbehövande, och Frankrike ger 10 år till flyktingar och 4 år till alternativt skyddsbehövande.

(...)

Läs mer och ladda ned rapporten (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201023:

Unicef 20-10-01:

Framtidens migrationspolitik - vilka rättigheter får barn på flykt?

Den tillfälliga utlänningslag som togs fram efter hösten 2015 går ut sommaren 2021. För att ersätta den tidigare lagen tillsattes en kommitté med uppdrag att ta fram en ny migrationspolitik. Nu har förslaget presenterats och det tar inte tillräcklig hänsyn till barnkonventionen, skriver Mohima Mumin, barnrättsjurist på UNICEF Sverige.

(...)

För UNICEF är det mycket oroande att många av bestämmelserna i den tillfälliga lagen nu föreslås bli permanenta. Kontinuitet är viktigt för barns uppväxt och en osäker och utsatt situation, som tillfälliga uppehållstillstånd skapar, påverkar barns välmående negativt.

Kommittén konstaterar själva att de förslag som presenterats kommer att få negativa konsekvenser för barn. Därför är det förvånande och beklagligt att de i sitt arbete inte har tagit större hänsyn till barnets bästa och föreslagit undantag för att väga upp för detta.

Låt oss djupdyka i förslagen och konsekvenserna de får för barn:

Tillfälliga uppehållstillstånd - är det verkligen barnets bästa?

Kommittén föreslår att tillfälliga uppehållstillstånd även i fortsättningen ska vara huvudregeln för barn. Det innebär en otrygghet som påverkar barn och deras hälsa negativt. Det kan också påverka barnets möjligheter att utbilda sig och utvecklas.

Barnkonventionen rekommenderar hållbara och långsiktiga lösningar för barn, inte tillfälliga och oförutsägbara, något som ett tillfälligt uppehållstillstånd är. Vi ställer oss därför kritiska till att kommittén överhuvudtaget inte föreslår några undantag till barn som ger permanent uppehållstillstånd, inte ens för de mest utsatta eller sjuka.

Vi ser heller inte några godtagbara skäl till varför barnets skyddsstatus skulle motivera olika längd på uppehållstillståndet.

Synnerligen ömmande omständigheter är inte ett tillräckligt starkt skydd

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201002:

Rädda Barnen 20-09-16:

Ett lagförslag som åsidosätter rättigheter för barn på flykt

I går lämnade den migrationspolitiska kommittén över sitt lagförslag till regeringen.

- Som befarat ser vi att förslagen som presenterades inte bidrar till att förbättra situationen för barn på flykt. Samma år som barnkonventionen blivit svensk lag ser vi istället ett lagförslag som åsidosätter grundläggande rättigheter för barn, säger Helena Thybell, generalsekreterare på Rädda Barnen.

Rädda Barnen har under en lång tid försökt påverka migrationslagstiftningen för att säkerställa att barn på flykt får sina rättigheter tillgodosedda. Att barn får långsiktiga och permanenta lösningar, att svårt sjuka barn och barn med stark anknytning till Sverige får stanna samt att barnfamiljer får en realistisk möjlighet att återförenas här. Tyvärr visar förslaget det som Rädda Barnen länge befarat, nämligen att förhandlingarna inte har bidragit till att skapa en migrationspolitik som stärker barns rättigheter.

Kommitténs förslag innebär att tillfälliga och väldigt korta uppehållstillstånd fortsättningsvis är regel vilket skapar otrygghet och osäkerhet för barn. Även om den humanitära grunden utvidgas något är den fortfarande väldigt stram och rätten till familjeåterförening är fortsatt begränsad.

I september i år gjorde Rädda Barnen en ny Novus-undersökning tillsammans med Röda Korset och Svenska Kyrkan. Resultatet är tydligt - en klar majoritet instämmer (helt eller delvis) i att barn som vistats flera år i Sverige eller är svårt sjuka ska ha en möjlighet att stanna samt att barn och föräldrar ska ha en möjlighet att återförenas i Sverige.

(...)

Hela uttalandet (Extern länk)

Länk till novus-undersökningen (Extern länk)

Rädda Barnen Dokumentär, podcast om Sveriges migrationspolitik och svårigheterna för familjer att återförenas (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen yyy 20-09-17:

Statsministerns frågestund om den migrationspolitiska kommittén

Anf. 56 Johan Pehrson (L)

Herr talman! Sverige behöver ha en rättssäker, human och långsiktigt hållbar migrationspolitik. Det mesta talar av lätt förklarliga skäl också för att den bör vara stram en ganska lång tid framöver. Det måste bli ett slut på de tillfälliga lagar och politiska lappkast som har inneburit att människor har kastats mellan hopp och förtvivlan. Våra kommuner och regioner har inte heller vetat vad de ska planera efter.

Med tanke på historien - människor minns både öppna hjärtan och att vi inte ska bygga några murar liksom den allt annat än lyckade gymnasielagstiftningen - är det viktigt att vi får en bred enighet.

Från Liberalernas sida har vi sagt att vi är beredda att medverka aktivt till att få en hållbar och långsiktigt bra politik på plats, eftersom den befintliga löper ut om ett tag. Därför var det med sorg vi såg att resultatet var väldigt spretigt när den migrationspolitiska kommittén avslutat sitt arbete. Där finns en hel del förslag som det råder en ganska bred enighet om, men det vore olyckligt om det lämnas till riksdagen. Här finns en samling mycket kompetenta människor, vill jag understryka, men vi har inte riktigt resurserna att stifta lagar av den här omfattningen på plats i riksdagen - ännu, kanske jag ska tillägga, herr talman.

Min fråga till statsministern är: När tänker regeringen skicka utredningen på remiss i sin helhet?

Anf. 57 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Dessvärre har jag inget specifikt datum för det. Den parlamentariska kommittén har arbetat i ett år, och precis som Johan Pehrson säger kom man tyvärr inte överens om ett enigt betänkande. Det är liksom minsta gemensamma nämnare som finns nu.

(...)

Hela frågestunden (Extern länk)

Se även Anf. 64 Maria Malmer Stenergard (M) samt Anf. 78 Jonas Andersson i Skellefteå (SD), båda om volymer

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200913:

Asylrättscentrum 20-09-11:

Vad kommer det krävas för att få permanent uppehållstillstånd?

Hur ska kraven se ut för permanent uppehållstillstånd och medborgarskap? Mycket inom migrationspolitiken handlar just nu om krav. När den parlamentariska kommittén lämnar sitt förslag på nya migrationspolitik kommer det troligtvis finnas med ett förslag om krav för permanentuppehållstillstånd. Samtidigt pågår en utredning för införandet av språk- och samhällskunskapskrav för medborgarskap. Men hur ska de olika kraven egentligen se ut?

I det här avsnittet av Människor & Migration reder Asylrättscentrums chefsjurist Anna Lindblad och juristen Sofia Rönnow Pessah ut vad som gäller kring de olika kraven. Tillsammans med kommunikationsansvariga Maja Dahl diskuterar de hur kommer de olika kraven se ut. Vad säger forskningen om krav som integrationsmotor? Hur kommer vandelskravet utformas och kan vi lära oss något av vilka konsekvenser det kravet fått i gymnasielagen? Vad kan vi lära oss av andra länder som redan har krav för PUT och medborgarskap? Det är ett samtal om villkorad medborgarintegration, jämställdhetskonsekvenser av försörjningskrav, undantag och vad vi kan lära oss av Danmark.

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200715:

Tankesmedjan Tiden 20-07-01:

Ny rapport: Förslag för en långsiktigt hållbar asylpolitik

Dagens asylsystem präglas av allvarliga brister och behöver förnyas. Hur många Sverige kan ta emot behöver utgå från integrationsförutsättningarna. Det föreslår Tankesmedjan Tiden i en ny rapport som släpps idag.

Sverige tog under 2010-talet emot över en halv miljon asylsökande. Vårt land har inte i alla delar klarat av att integrera alla dessa. Men det finns också brister i asylsystemet, som skapar både orättvisor mot de skyddssökande och påfrestningar för mottagarländerna. Alla asylsökande har heller inte skyddsskäl, och att hantera det tar tid och resurser från dem som har verkliga skäl. I Tidens nya rapport - Ordning och reda i vandringstid - efterfrågas en ökad kontroll över migrationen, men också minskat tvång för människor att lämna sina hemländer. Insatserna inte minst från EU för att motverka väpnade konflikter och stärka utvecklingen i fattigare länder lyfts därför fram som mycket viktiga.

- Våra förslag skapar förutsättningar för migration i mer ordnade former. De möjliggör också den integration som är så betydelsefull både för den enskilde och för det mottagande samhället. Till syvende och sist handlar det om att minska klyftorna - både i Sverige och globalt, säger Daniel Färm, chef på Tankesmedjan Tiden.

Rapportens förslag förenar ökad kontroll över invandringen med internationell solidaritet och respekt för asylrättens grundprinciper:

Ett nytt EU-system avseende massflyktssituationer pga krig:

+ Grundprincipen bör vara en utbyggd mottagningskapacitet i grannländerna. Det kräver utökat stöd från EU via särskilda avtal och ökat stöd till UNHCR.

+ Kraftigt utbyggt mottagande av kvotflyktingar inom EU.

+ Huvudprincipen ska vara att krigsflyktingar i massflyktssituationer ska erbjudas förbättrat skydd i närområdet, samtidigt som Sverige och övriga EU-länder behöver avlasta grannländerna i närområdet genom ökat kvotöverförande och vidarebosättning.

(...)

Läs mer och hämta rapporten (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FARR 20-07-02:

Volymmål - för en ohållbar, orättvis, inhuman och ineffektiv migrationspolitik

När regeringen skrev direktiv för den parlamentariska kommittén om Sveriges framtida migrationspolitik så var det fullt av fina värdeord. Asylprocessen ska vara rättssäker, human och effektiv; politiken ska vara hållbar. Förutsägbarhet är ett ledord.

Nu börjar utredningstiden gå mot sitt slut och resultaten har börjat läcka ut. Det visar sig att kommittén varken har analyserat konsekvenserna av tidigare lagstiftning eller av sina egna förslag. Hur flyktingarna drabbas har ingen plats i denna utredning.

Vi står inför att en majoritet av utredningen vill permanenta reglerna i den tillfälliga lagen, med tidsbegränsade uppehållstillstånd, fler och skarpare krav att uppfylla för permanent uppehållstillstånd och fortsatt höga försörjningskrav för familjeåterförening med vissa undantag. "Synnerligen ömmande omständigheter" föreslås återinföras som skäl för uppehållstillstånd - men inte "särskilt ömmande". Utan hänsyn till barnkonventionen ska ribban vara lika hög för barn som för vuxna - extremt hög.

Rättssäkerheten bedömer kommittén som i stort sett bra, så där föreslås knappast några åtgärder. Däremot ska åtgärderna mot dem som inte lämnar Sverige efter avslag skärpas genom dubblad preskriptionstid. Fotboja och obligatoriskt utreseboende finns bland förslagen. Kommittén tycks inte ha fört någon diskussion alls om hur det kommer sig att så många barn och vuxna får utvisningsbeslut som inte går att verkställa, eller hur skuggsamhället kommer att se ut om dessa ska jagas med ännu hårdare repressalier än nu.

Dessa förslag borgar inte för en rättssäker, human och effektiv migrationspolitik - tvärtom på alla punkterna. Men det räcker inte för de mest flyktingfientliga partierna. Nu pågår en skarp strid för att volymmål för antalet asylsökande ska sättas. Moderaterna tycks ha fått med sig alla allianspartierna och socialdemokraterna på detta.

Volymmål gör oförutsägbarhet till norm

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200714:

#vistårinteut 20-06-03:

"Lyssna på oss" skriver #vistårinteut till migrationskommittén

Grundaren till #vistårinteut Helena Lindroos skickade idag ett uppfordrande brev till alla i migrationskommittén som ska ta fram ett förslag på Sveriges framtida flyktingpolitik.

Bästa Migrationskommitté!

Den 24 november 2015 stängde Sverige sina gränser mot flyktingströmmen, med ord om att vi behövde andrum. Vi behövde organisera oss, se till att allt fungerade igen, för att senare kunna återuppta mottagandet. Det var budskapet. Så skrevs den tillfälliga lagen och datumet 24 november 2015 kom att bli ett av de mest ödesdigra datum i vårt lands historia.

Hösten 2016 befann vi oss i olika delar av mottagandet för ensamkommande unga. Vi var de som på nära håll fick uppleva de förödande konsekvenserna av den politiska vändningen. Vi är professionella och volontärer som genom de senaste 5 åren har tagit ansvar för unga människor som drabbats av andrummet. Vi är civilsamhället som besitter kunskapen, vittnesmålen om vad den tillfälliga lagen har betytt i praktiken. Ute i verkliga unga människors liv.

I den här kampen har det alltid funnits ett hopp. Tanken att detta är tillfälligt. En tidsperiod. Att vårt land, som alltid värnat asylrätten och de mänskliga rättigheterna, när det tillfälliga är över kommer att återgå till att vara den humanitära stormakt vi kan vara stolta över igen.

Vi följer nu arbetet i migrationskommittén med stor oro, förfäran och sorg, då vi inser att den nya asyllagen enligt förslaget som ligger nu, kommer att bli än hårdare än den tillfälliga.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

UNHCR 20-06-22:

UNHCR recommendations to Sweden on strengthening refugee protection

Sweden has made outstanding contributions to international refugee protection over the past decades, including through a well-established asylum and reception system, a long-standing commitment to refugee resettlement and comprehensive integration efforts. Within the EU, Sweden is a strong voice for greater solidarity and responsibility sharing and for fair EU asylum policies and practices in line with international standards to ensure that refugees receive the protection they deserve in Europe. Globally, Sweden has placed the protection of the forcibly displaced at the top of the international political agenda and championed the empowerment and protection of displaced women and girls.

This document sets out a number of recommendations which the Representation for Northern Europe of the United Nations High Commissioner for Refugees (UNHCR) has developed with a view to further strengthen refugee protection in Sweden, as well as to Sweden's engagement in European and international fora where issues of refugee protection and asylum is being discussed. The recommendations are addressed to the Swedish Government, parliamentarians and all other relevant institutional actors and stakeholders and aim at contributing to constructive discussions on improvements of the protection and integration systems for refugees at the national, regional and international level.

Hämta rekommendationerna (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylrättscentrum 20-06-25:

Podd: Vad är drivkraften i migrationspolitiken?

I höst ska den parlamentariska kommittén lämna sitt förslag till ny migrationspolitik. De politiska partierna förhandlar just nu om förslagen, men vad är drivkrafterna bakom? Vad vill politikerna uppnå och vad är de beredda att förhandla om?

I det här avsnittet av Människor & Migration gästas podden av Dagens Nyheters ledarskribent Susanne Nyström och kulturskribenten och journalisten Somar Al Naher. Tillsammans med Asylrättscentrums jurist Sofia Rönnow Pessah och Kommunikationsanasvarige Maja Dahl diskuterar de vad som hänt inom migrationspolitiken och vad vi kan förvänta oss från den parlamentariska kommittén.

Lyssna till podden från Soundcloud (Extern länk)

Tidigare poddar från Aslrättscentrum, bland annat om volymmål, humanitära skäl, försörjningskrav mfl ämnen som behandlas av den parlamentariska kommittén (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylkommissionen 20-06-17:

Asylkommissionen: Gör om och gör rätt, regeringen!

En ny asyllag ska förbättra mottagandet - inte försämra det

Just nu arbetar en parlamentarisk kommitté med att utforma Sveriges framtida migrationspolitik. Den fristående Asylkommissionen anser att de förslag som hittills presenterats inte skulle leda till ett hållbart flyktingmottagande. Därför sänder Asylkommissionen idag över ett "skuggdirektiv" till den parlamentariska kommittén och regeringen. Skuggdirektivet innehåller bland annat att kommittén ska sträva efter att Sverige ska vara ett positivt föredöme. Asylkommissionen skriver också att kommitténs förslag måste utgå från etablerad vetenskap.

Asylkommissionen vid Linköpings universitet är ett samarbete mellan personer med egen erfarenhet av asylprocessen, civilsamhället och forskare. Asylkommissionens arbete vilar på en kombination av humanitär och vetenskaplig grund.

Asylkommissionen påminner i en inledning om att en rad åtgärder sedan 2015 har vidtagits som försämrat villkoren för människor på flykt. Avsikten har varit att avskräcka asylsökande från att ta sig till Sverige. Åtstramningarna har motiverats med att andra länder behöver ta ett större ansvar. Men detta har enligt Asylkommissionen inte hänt - i stället har den främlingsfientliga retoriken ökat. Människor drivs nu bort med våld från EU:s yttre gränser eller hindras på annat vis från att söka skydd. Allt fler lever i misär i gränsläger eller som papperslösa utanför formella skyddssystem.

Asylkommissionens uppmaning till politikerna är att de behöver skaffa sig kunskap om varför människor flyr och hur asylprocessen fungerar i praktiken. Detta behövs för att inte upprepa senare års misstag av snabba regelförändringar, som har lett till osäkerhet och lidande för asylsökande även i Sverige.

(...)

Hela pressmeddelandet (Extern länk)

Hämta skuggdirektivet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200624:

Röda Korset 20-05-27:

Rätten till familjeåterförening - en europeisk jämförelse

Den parlamentariska kommittén arbetar just nu med att utforma den framtida svenska migrationspolitiken. En av de viktigaste frågorna är rätten till familjeåterförening.

Röda Korsets uppdrag är att i varje läge förhindra och lindra mänskligt lidande. Vi arbetar för att föräldrar och barn som är i behov av skydd ska ha rätt att återförenas i Sverige.

I debatten framförs ofta att Sverige bör ha en migrationspolitik som liknar genomsnittet i EU. I en ny kartläggning har vi jämfört de förslag som nu diskuteras i Sverige med andra EU-länders lagstiftning kring familjeåterförening. Kartläggningen visar att Sverige, om man genomför det förslag som nu ligger på migrationskommitténs

bord, kommer att bli ett av de länder i EU där det blir svårast att återförenas med sin familj. Konsekvenserna kommer att bli ett omfattande humanitärt lidande för ett stort antal föräldrar och barn som under många år inte kommer kunna leva tillsammans.

I samband med kartläggningens publicering sändes ett digitalt seminarium med en presentation av resultaten och ett samtal kring dess slutsatser med två ledamöter från den parlamentariska kommittén, Jonny Cato, migrationspolitisk talesperson (C) och Maria Malmer Stenergard, migrationspolitisk talesperson (M).

Hämta rapporten (Extern länk)

Titta på seminariet i efterhand (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200523:

Asylrättscentrum 20-05-18:

Parlamentariska kommittén

Hösten 2020 ska den parlamentariska kommittén för den framtida svenska migrationspolitiken presentera sitt uppdrag. Vi på Asylrättscentrum följer arbetet och kommer att publicera våra analyser och texter här.

Den parlamentariska kommittén tillsattes i juni 2019 med uppdrag att forma Sveriges framtida migrationspolitik. Målet är att skapa en hållbar migrationspolitik som är human, rättssäker och effektiv. I kommitténs dirketiv står att det de ska ta ställning är följande:

+ om de som beviljas uppehållstillstånd i Sverige som huvudregel ska beviljas tidsbegränsade eller permanenta uppehållstillstånd.

+ om uppehållstillstånden ska vara tidsbegränsade hur långa ska de då vara, samt under vilka förutsättningar som permanenta uppehållstillstånd ska kunna beviljas.

+ om asylsökande ska kunna beviljas uppehållstillstånd på ytterligare grunder än de som följer av EU-rätten och svenska konventionsåtaganden, och i så fall vilka dessa grunder bör vara.

+ ska en ny humanitär grund för uppehållstillstånd ska införas.

+ om alla som får uppehållstillstånd i Sverige ska ha möjlighet att återförenas med sin familj.

+ om ett försörjningskrav ska gälla vid anhöriginvandring och hur ett sådant krav ska se ut.

Fler frågor kan tillkomma

Under den parlamentariska kommitténs arbete kan fler frågor tillkomma som de kommer att ta ställning till. Vi på Asylrättscentrum kommer självklart att analysera även de frågorna.

Våra analyser och texter om den parlamentariska kommittén:

Permanenta eller tillfälliga uppehållstillstånd

Hur långa ska de tillfälliga tillstånden vara?

(...)

Till sidan om den parlamentariska kommittén (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200426:

Socialdemokrater för tro och solidaritet 20-04-16:

Programsläpp: 28 förslag för en human asylpolitik

Socialdemokrater för tro och solidaritet har tagit fram ett asylpolitiskt program för en rättssäker och human asylpolitik, som utgår från en syn på invandring och flyktingmottagning som en överlag positiv kraft i samhället.

Vi lever i en omvälvande tid. Den viruspandemi som går igenom världen påminner oss om att solidaritet och medmänsklighet är en helt nödvändig strategi för ett motståndskraftigt och trovärdigt samhällsbygge. Alla måste vara villiga att göra individuella uppoffringar för det gemensamma bästa. Samma solidaritet måste nu gå igen också i asylpolitiken.

Över 70 miljoner människor i världen befinner sig på flykt. Samtidigt anstränger sig EU för att hålla flyktingarna borta och minska antalet människor som söker asyl i Europa. Även i Sverige har asylpolitiken utvecklats i restriktiv riktning. Röster har höjts om att avskaffa den mänskliga rättigheten att söka asyl vid gränsen till ett annat land.

Men Socialdemokrater för tro och solidaritet vill att Sverige ska vara ett internationellt humanitärt föredöme när det gäller asyl- och flyktingpolitiken, och menar även att en human asylpolitik kan gagna Sverige på större sikt. Därför har vi i samverkan med civilsamhällets organisationer och med arbetarrörelsen i vid bemärkelse tagit fram 28 förslag för den framtida svenska asylpolitiken.

- Det är viktigt att den svenska asylpolitiken alltid vilar på vederhäftiga, humanistiska och väl underbyggda grunder. Alla förslagen kanske inte kan genomföras omedelbart, men texten ska ses som vårt konstruktiva bidrag till en pågående debatt som är i stort behov av att vitaliseras, säger Ulf Bjereld, förbundsordförande för Socialdemokrater för tro och solidaritet.

(...)

Läs mer och hämta förslaget (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200324:

FARR 20-03-11:

Frivilligorganisationernas krav till politikerna

"De senaste årens migrationspolitik har kännetecknats av en lång rad förändringar som genomförts i snabb takt utan regelrätta utredningar och förarbeten. Konsekvensanalyser har många gånger helt saknats."

Så inleddes ett brev från representanter för tio frivilligorganisationer som i början av februari sändes till den parlamentariska kommittén som utreder Sveriges framtida migrationspolitik. FARR är en av de organisationer som står bakom kraven i brevet. Kraven rör familjeåterförening, humanitära skäl, permanenta uppehållstillstånd och praktiska verkställighetshinder.

Brevet fortsätter:

"Vi välkomnar en parlamentarisk utredning som vi hoppas kan lämna förslag utifrån evidensbaserad kunskap och en väl genomförd konsekvensanalys som kan visa eventuella effekter för både enskilda och samhället i stort.

Vi, organisationer som skickar det här brevet, har en lång erfarenhet av att arbeta med personer i olika faser av migrationsprocessen och har således en lång och bred evidens i dessa frågor. Flera av oss arbetar också som juridiska ombud i processen och besitter en djup juridisk expertis i frågorna. Med anledning av detta vill vi dela några huvudsakliga punkter som vi anser att utredningen och den framtida lagstiftningen bör innehålla.

Undertecknat: Anna Lindenfors, generalsekreterare, Amnesty International Sverige

Erica Molin, generalsekreterare Asylrättscentrum, Henrik Alberius, ordförande Caritas Sverige, Anders L. Pettersson, executive director, Civil Rights Defenders, Sara Edvardson Ehrnborg, ordförande FARR - Flyktinggruppernas riksråd, Lotta Säfström, ordförande Riksföreningen Sveriges Stadsmissioner, Helena Thybell, generalsekreterare Rädda Barnen, Helén Ottosson Lovén, generalsekreterare Svenska kyrkan, Martin Ärnlöv, generalsekreterare Svenska Röda Korset, Pernilla Baralt, generalsekreterare UNICEF Sverige"

Läs brevet i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191017:

Riksdagens frågestund 19-10-03:

Fråga om ny humanitär skyddsgrund

Anf. 95 Kadir Kasirga (S)

Migrationsfrågan, fru talman, är inte en fråga som rör bara Sverige utan en fråga som rör hela världen. I vårt närområde pågår fortfarande väpnade konflikter som tvingar miljontals människor att lämna sina hem. År 2015 var det år då Europa och Sverige bevittnade hur människor korsade hav och berg för att ta sig till tryggheten. Omvärlden måste göra gemensamma ansträngningar för att lösa dessa konflikter så att människor inte tvingas att lämna sina hem.

Fru talman! I punkt 67 i januariöverenskommelsen står det att partierna är överens om att driva en ny humanitär skyddsgrund, vilket skulle kunna hjälpa till att lindra en del människors lidande, exempelvis allvarligt sjuka människor.

Min fråga till migrationsminister Morgan Johansson är: Hur går arbetet med att ta fram en ny humanitär skyddsgrund, och vilka regleringar tror ministern i så fall blir gällande?

Anf. 96 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Fru talman! För att börja med bakgrunden är den att Sverige har tagit ett mycket stort ansvar för flyktingsituationen. Bara sedan 2011 då kriget i Syrien bröt ut har vi gett skydd åt 175 000 syrier - män, kvinnor och barn som annars hade riskerat att dö, helt enkelt, i kriget. Jag är i grunden väldigt stolt över att Sverige kunde ta ett så stort ansvar.

Sedan var vi 2015 och 2016 i en situation där vi var tvungna att se till att fler länder tog ansvar. Vi var tvungna att vrida om politiken. Nu har vi betydligt lägre tal. Vi ligger på det lägsta mottagandet på 13 år, och det fortsätter att ligga mycket lågt.

(...)

Hela debatten, sök anförande 95-96 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190912:

Rädda Barnen 19-09- 03:

Barns rättigheter måste säkras i kommande migrationslagstiftning

I samband med att den tillfälliga utlänningslagen förlängdes lovade regeringen att tillsätta en kommitté för att ta fram en ny permanent migrationslagstiftning. Det ser UNICEF Sverige positivt på, men för att säkra ett tydligt barnrättsperspektiv vill vi framföra några rekommendationer till det kommande arbetet.

I somras förlängdes den tillfälliga utlänningslagen gällande regler för personer som söker asyl i Sverige. Samtidigt lovade regeringen att utse en parlamentarisk kommitté med uppdraget att ta fram en ny permanent migrationslagstiftning som ska gälla efter år 2021. Idag hade kommittén sitt första möte.

Det är positivt att humanitet, rättssäkerhet och hållbarhet lyfts fram som ledord i utredningens direktiv. Men mot bakgrund av de politiska ställningstaganden som florerar i medier ser vi att det finns starka skäl att ifrågasätta om den permanenta lagen kommer att beakta barnkonventionens bestämmelser i tillräckligt stor utsträckning.

Barnkonventionen, som blir svensk lag den 1 januari 2020, kommer att ställa högre krav på rättstillämpare och individuella bedömningar kring barnets rättigheter. Det är därmed viktigt att utredningen gör en ordentlig barnkonsekvensanalys av sina förslag.

Vi lyfter fram följande rekommendationer till utredningen:

+ Återinför permanenta uppehållstillstånd för barn

Barnkonventionen innehåller ingen specifik bestämmelse om att barn ska beviljas permanent uppehållstillstånd, men den förordar långsiktiga och hållbara lösningar för barn snarare än tillfälliga och oförutsägbara. Barn har rätt till rehabilitering och återanpassning i en miljö som främjar deras hälsa och välbefinnande, något som är särskilt viktigt för barn som har upplevt krig, våld och svår utsatthet.

+ Återinför särskilt ömmande omständigheter som en humanitär skyddsgrund för barn

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.