ASYLNYTT

I tidningen Expressens publiceras uppgiften att de inre utlänningskontrollerna har minskat med så mycket som 80 procent över tio år, från 42 000 år 2012 till 9 000 år 2021. Siffran för år 2021 är preliminär, enligt uppgifter till Expressen. Utvecklingen de senaste åren är tydlig: Antalet kontroller har minskat.

Det är väl känt att alldeles för få som får avslag på sin asylansökan lämnar landet. Den reglerade invandringen har i praktiken delvis satts ur spel. Principen om att ett ja ska vara ett ja och ett nej ett nej tappar alltmer koppling till verkligheten. Det är också väl känt att många av dem som vistas utan tillstånd i Sverige hamnar i det som benämns som skuggsamhället, en svart ekonomi där människor exploateras.

Uppdraget att genomföra inre utlänningskontroller ligger på Polismyndigheten. I ett inslag i Ekot den 30 december 2021 menar Polisförbundets ordförande att det inte finns resurser för att leta efter tillståndslösa. Det är problematiskt i sig.

Ett annat problem är det mycket vaga uppdrag som regeringen har gett i Polismyndighetens regleringsbrev för år 2022: "Inre utlänningskontroll ska bedrivas i en för ändamålet tillräcklig omfattning och med adekvata resurser i hela landet. Förmågan att utföra inre utlänningskontroll ska också finnas inom all relevant verksamhet."

Det saknas såväl tydlig styrning som mätbara mål för polisens arbete med inre utlänningskontroller. Formuleringen om att inre utlänningskontroll ska bedrivas i "tillräcklig omfattning" kan anses ge uttryck för någon form av målsättning, men det kommer inte gå att mäta måluppfyllelsen. Regeringen ger inte ens det uttryckliga uppdraget att antalet inre utlänningskontroller ska öka i förhållande till föregående år, vilket är mycket allvarligt mot bakgrund av att de har minskat under många år, samtligt som skuggsamhället har ökat.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:

(...)

Riksdagsdebatten med svar av justitieminister Morgan Johansson (Extern länk)

Se även:

Riksdagen 22-03-22: Interpellationsdebatt av Adam Marttinen (SD) om inre utlänningskontroller (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 22-03-23:

Tillkännagivande: Uppmaningar till regeringen om det så kallade skuggsamhället

Riksdagen beslutade att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om skuggsamhället, det vill säga samhällsstrukturer som växer fram parallellt med välfärdssamhället. Det första tillkännagivandet handlar om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om

+ effektivare informationsutbyte mellan myndigheter

+ utökad informationsplikt för myndigheter och kommuner

+ DNA-analys som huvudregel vid viss anhöriginvandring

+ anmälningsplikt för asylsökande

+ boendeskyldighet och elektronisk övervakning

+ förlängd preskriptionstid för avvisnings- och utvisningsbeslut

+ fler återtagandeavtal och överenskommelser med ursprungsländer.

Enligt det andra tillkännagivandet bör det införas ett förbud mot att kommuner ger ekonomiskt stöd till utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd.

Riksdagens tillkännagivanden har sin grund i utskottsinitiativ, det vill säga att det är ett utskott som har tagit initiativ till förslagen och de kommer inte från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter, som är det vanliga.

I samband med att riksdagen gjorde tillkännagivandena behandlade riksdagen även ett trettiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 som rör utlänningar i Sverige utan tillstånd. Riksdagen sa nej till förslagen i motionerna med motiveringen att de är helt eller delvis tillgodosedda genom de tillkännagivanden som beslutats.

Utskottets förslag till beslut: Två tillkännagivanden till regeringen om dels åtgärder mot skuggsamhället, dels ekonomiskt stöd till utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd. Avslag till samtliga motionsyrkanden.

Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.

Samlingssida med motioner från ledamöterna, socialförsäkringsutskottets betänkande, riksdagsdebatten, omröstningar och beslut (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220215:

Riksdagen 22-02-09:

Svar på skriftlig fråga: Förlängd preskriptionstid för av- och utvisningsbeslut

Fråga 2021/22:955 av Marléne Lund Kopparklint (M)

I nuläget preskriberas ett beslut om avvisning och utvisning efter fyra år. När denna preskriptionstid har löpt ut kan personen som har uppehållit sig illegalt i Sverige lämna in en ny asylansökan vilket bidrar till att skuggsamhället och utanförskapet bibehålls.

Vi moderater föreslår därför att preskriptionstiden blir betydligt längre, och vi föreslår flera andra åtgärder som ska motverka illegal invandring, utanförskap, utsatthet och kriminalitet.

En förlängd preskriptionstid för av- och utvisningsbeslut skulle innebära att det blir mindre attraktivt att stanna kvar i Sverige utan tillstånd för att senare kunna göra en ny asylansökan.

Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:

Är statsrådet beredd att ta initiativ till förlängd preskriptionstid för av- och utvisningsbeslut för att motverka skuggsamhället och utsattheten för människor?

Svar av statsrådet Anders Ygeman

En grundläggande förutsättning för en långsiktigt hållbar migrationspolitik som motverkar framväxten av ett skuggsamhälle är att den som har fått avslag på sin asylansökan eller av andra skäl inte får stanna i Sverige återvänder till sitt hemland. Arbetet med återvändande är därför en högt prioriterad fråga för regeringen och de senaste åren har fler än 94 000 personer rest ut ur Sverige.

Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att förstärka återvändandearbetet, bl.a. har antalet förvarsplatser fördubblats sedan 2016. Regeringen avser att presentera fler förslag för att komma till rätta med problematiken.

Se även:

Skriftlig fråga av Marléne Lund Kopparklint (M): Efterlevnad av anmälningsplikt för asylsökande (Extern länk)

Skriftlig fråga av Marléne Lund Kopparklint (M): Utökad övervakning av utvisade personer (Extern länk)

Skriftlig fråga av Björn Söder (SD): Utvisningsdömda som avviker (Extern länk)

Skriftlig fråga av Ann-Sofie Alm (M): Efterlysta personer i Sverige (Extern länk)

Skriftlig fråga av Ann-Sofie Alm (M): Antalet förvarsplatser (Extern länk)

Skriftlig fråga av Ann-Sofie Alm (M): Gränspolisens möjligheter att fullgöra sitt uppdrag (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210904:

Riksdagen 21-08-25:

Svar på skriftlig fråga: Bristen på förvarsplatser

Fråga 2020/21:3445 av Maria Malmer Stenergard (M)

I regleringsbrevet för budgetåret 2021 för Polismyndigheten anges bland annat att Polismyndigheten under 2021 ska fortsätta öka sin ambitionsnivå och sina resultat i arbetet med att verkställa fler beslut om av- och utvisning än tidigare. Verkställighet av beslut om utvisning på grund av brott ska även fortsättningsvis ges särskild prioritet i detta arbete.

Samtidigt försvåras polisens arbete av bristen på förvarsplatser. Bristen leder till att gränspolisen inte alltid kan ta personer i förvar eller att den får släppa ut personer, trots att grund för förvar föreligger. Enligt gränspolisen i Region Mitt har det under det senaste året i flera fall även rört sig om brottsutvisade (Upsala Nya Tidning, den 12 maj 2021).

Bristen på förvarsplatser och effekterna av denna brist är känt sedan tidigare. Av polisens årsredovisning för 2019 framkommer bland annat att "bristen på förvarsplatser under året påverkade antalet verkställda avvisnings- och utvisningsbeslut. Behovet av fler förvarsplatser har påtalats till regeringen, bland annat i samband med att Polismyndigheten lämnade underlag till Migrationsverket i samband med ett uppdrag de hade enligt deras regleringsbrev".

I regleringsbrevet för budgetåret 2021 för Migrationsverket anges att antalet förvarsplatser minst ska uppgå till 520 stycken. Det antalet är dock långt ifrån det behov som finns. Situationen har dessutom förvärrats under pandemin i och med att dagens befintliga platser inte kan utnyttjas till fullo.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Avser ministern att ta några initiativ för att lösa den kort- och långsiktiga bristen på förvarsplatser?

Frågan med svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210808:

Riksdagen 21-07-28:

Svar på skriftlig fråga: Afghanistans vägran att ta emot sina egna medborgare

Fråga 2020/21:3348 av Björn Söder (SD)

Afghanistans regering har i ett pressmeddelande meddelat att landet inte längre kommer att ta emot medborgare som utvisats från Sverige och övriga Europa. Beslutet uppges gälla de närmsta tre månaderna och motiveras med ökat våld och coronapandemins spridning i landet.

Afghanistans flykting- och repatrieringsdepartement, MORR, skriver i meddelandet att "det eskalerande våldet från terroristgruppen talibanerna och spridningen av en tredje våg av covid-19 har orsakat stor ekonomisk och social oro och lett till många utmaningar för folket".

Departementet uppger vidare att de anser utvisningar till Afghanistan vara "opassande" i den nuvarande situationen eftersom flyktingströmmarna och migrationen just nu ökar till följd av problemen i landet. Därför har landets regering beslutat att inte längre ta emot sina egna medborgare.

Enligt folkrätten är alla länder skyldiga att ta emot sina egna medborgare. Att vägra göra detta borde rimligen få konsekvenser för landet.

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson begärde i slutet av maj ett möte med Afghanistans ambassad efter att det i medierna uppmärksammats att landet vägrat ta emot utvisade kriminella afghaner om de inte tagit ett covidtest.

Efter mötet sa ministern i Expressen att "nu måste vi agera så att Afghanistan tar emot sina egna medborgare".

Det verkar dock inte som om ministern rönt några framgångar i sitt samtal med Afghanistans regering genom ambassaden.

Av denna anledning vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Hur många utvisningar har kunnat verkställas efter ministerns möte med Afghanistans ambassad, och vilka åtgärder avser ministern att vidta för att Afghanistan ska leva upp till folkrätten och ta emot sina medborgare som Sverige vill utvisa?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210701:

Riksdagen 21-06-23:

Riksdagens tillkännagivande: Testning vid verkställighet av utvisningsbeslut

Polisen bör kunna tvångstesta personer för covid-19 efter utvisningsbeslut (SfU29)

Polisen bör få befogenhet att tvångstesta personer för covid-19 om det är nödvändigt för att kunna verkställa ett utvisningsbeslut. Det menar riksdagen och uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att skyndsamt utreda frågan.

Bakgrunden är att vissa personer med avvisnings- eller utvisningsbeslut under pandemin har vägrat att låta sig testas för covid-19. Detta förhindrar utvisningen eftersom flera länder kräver ett genomfört PCR-test med negativt testsvar för inresa i landet. Även bland andra Frontex (Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån), transitflygplatser och flygbolag kräver PCR-test med negativt testsvar för att genomföra transporter med mera.

Dessutom leder vägran att låta sig testas till att personer som ska utvisas på grund av brott blir kvar i landet och därmed upptar plats på förvarsanläggningar.

Riksdagen tillkännagav också för regeringen att den bör utreda och vid behov föreslå andra nödvändiga förändringar i lagstiftningen för att säkerställa att polisen har tillräckliga befogenheter i de fall den som ska lämna landet hindrar och försvårar verkställighet.

Tillkännagivandena bygger på så kallade utskottsinitiativ från socialförsäkringsutskottet. Det innebär att utskottet på eget initiativ lagt fram förslagen till riksdagsbeslut.

Utskottets förslag till beslut: Riksdagen ställer sig bakom det utskottet anför om möjligheten att testa en person för att kunna verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning. Riksdagen ställer sig bakom det utskottet anför om nödvändiga lagändringar för att säkerställa att polisen ges förutsättningar att verkställa beslut om avvisning eller utvisning. Detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.

Betänkande från socialförsäkringsutskottet (Extern länk)

Webb-TV och protokoll från riksdagsdebatt (Extern länk)

Samlingssida med omröstningar och beslut (Extern länk)

Sveriges Radio P1-morgon 21-06-16: Socialförsäkringsutskottet vill se förslag om tvångstestning (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210125:

Riksdagen 21-01-15:

Svar på skriftlig fråga: Verkställande av utvisningar under pandemin

Fråga 2020/21:1179 av Markus Wiechel (SD)

I de flesta länder där man bryr sig om sina medborgares välmående och hälsa har man under pandemin kontroller för att säkerställa att personer som reser in i landet inte bär på covid-19. Detta gäller såväl väletablerade länder som mindre utvecklade utvecklingsländer, exempelvis Afghanistan.

Att den här typen av regler finns är ingenting vi kan påverka, men det innebär trots allt problem för vårt land. Afghanistan hör nämligen till de länder dit utvisning från Sverige är som vanligast, vilket gör att det blir svårt att verkställa utvisningsbeslut för personer som inför avresa vägrar att genomföra ett PCR-test. Sorgligt nog finns inte heller möjligheten att testa individer mot deras vilja, vilket innebär att exempelvis kriminella afghaner kan sätta det i system att vägra genomföra testerna i syfte att undgå utvisning.

Det är fullkomligt orimligt att rådande pandemi ska kunna möjliggöra för personer som ej har rätt att vistas i landet att ändå vara kvar, särskilt om de begått ett grovt brott. Mot bakgrund av att majoriteten av dem som i dag sitter i Migrationsverkets förvar vägrar låta sig testas krävs det snarast en ändring av lagen: Vi måste kunna testa personer med utvisningsbeslut, även om det sker mot deras vilja.

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson önskas mot bakgrund av detta svara på följande fråga:

Kommer ministern att verka för en ändring av lagen så att det går att tvångstesta personer med utvisningsbeslut, eller kan vi förvänta oss att ministern agerar på annat sätt i syfte att verkställa dessa utvisningar?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

Se även:

Svar på skriftliga frågor av Björn Söder (SD), Ellen Juntti (M) och Maria Malmer Stenergard (M): Utvisning och covidtester (Extern länk)

Svar på skriftlig fråga av Maria Malmer Stenergard (M): Vägran av covidtest (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200831:

Riksdagen 20-08-26:

Svar på skriftlig fråga: Kurs för möjligheter till återvändande

Fråga 2019/20:1931 av Björn Söder (SD)

I Danmark ska asylsökande direkt efter ankomst till landet gå en obligatorisk kurs i vilka möjligheter som erbjuds för ett återvändande till hemlandet ifall det blir ett avslag. För att vägleda migranterna genom detta har man också skapat en ny myndighet, Hjemrejsestyrelsen. Detta rapporterade Jyllands-Posten den 10 augusti 2020.

Den socialdemokratiske utlännings- och integrationsministern Mattias Tesfaye invigde på tisdagen den nya myndigheten.

Hjemrejsestyrelsen beskrivs som central i den danska regeringens ambitioner för att se till att migranter med avslag reser hem.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Skulle ministern kunna tänka sig att föreslå att Sverige inför liknande åtgärder som Danmark med obligatorisk kurs i vilka möjligheter som erbjuds för ett återvändande till hemlandet?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Inledningsvis kan jag konstatera att under åren 2014-2019 lämnade mer än 80 000 före detta asylsökande Sverige. Det är i genomsnitt över 1 100 per månad. Hittills i år har mer än 3 800 personer lämnat Sverige, trots den rådande situationen med Covid-19.

Den som efter en rättssäker prövning av sina asylskäl har fått ett av- eller utvisningsbeslut ska återvända till sitt hemland, i första hand frivilligt, annars med tvång. Migrationsverket informerar redan under asylprocessen om vad ett eventuellt avslag på asylansökan innebär och vilka möjligheter som då finns, till exempel att ansöka om återetableringsstöd.

(...)

Hela svaret (Extern länk)

Se även:

Svar på fråga 2019/20:1923 av Lars Beckman (M): Kapacitet för att utöka antalet utvisningar (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200521:

Riksdagen 20-04-24:

Interpellationsdebatt: Uteblivna utvisningar

Interpellation 2019/20:393 av Tobias Andersson (SD)

Det kinesiska coronaviruset sveper över världen och lämnar sjukdom, död och ekonomisk kris efter sig. I skrivande stund kan ingen svensk ha lämnats oberörd av hur viruset påverkat vårt samhälle och vårt land.

Alla har vi någon i vår närhet som tillhör en riskgrupp och som vi oroar oss över. Många har eller har haft bekanta som insjuknat och satts i karantän. Vårt sociala liv har begränsats, och för vissa var det länge sedan man såg sina arbetskollegor på annat sätt än över videosamtal. Vårdpersonal har inte tillgång till korrekt skyddsutrustning, och intensivvårdsplatserna är för få.

De som arbetat hårt, gjort rätt för sig och över tid sparat undan och investerat det de förmått har sannolikt fått se sina värdeökningar försvinna och mer därtill. Otaliga mängder arbetstagare har permitterats in i osäkerhet, och tiotusentals har varslats från sina jobb. Företagare i allmänhet och småföretagare i synnerhet oroas över huruvida regeringens bristfälliga stödåtgärder kommer att räcka för att de ska kunna hålla huvudet över vattnet under denna lågkonjunktursliknande översvämning.

Som om inte alla dessa problem var nog så misslyckas regeringen nu med att utvisa utländska medborgare som inte har i vårt land att göra. Ulrica Granberg, chef för gränspolisen i Bergslagen, sa till P4 Dalarna torsdagen den 2 april att de stängda gränserna gör det mycket svårare att verkställa utvisningsbeslut. Dessförinnan publicerade polisen på sin hemsida den 18 mars ett inlägg om att afghanska myndigheter valt att förhindra verkställandet av utvisningar med anledning av coronaviruset.

Detta innebär i praktiken att personer som av olika skäl inte har rätt att vistas fritt i vårt land nu ändå kommer att få göra det. Polisen formulerade det på följande sätt: Om det, efter individuell bedömning, inte längre finns stöd i lagen kan detta medföra att klienter som nu är försvarstagna, kommer att släppas ur förvar.

(...)

Riksdagsdebatten med svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 20-05-07:

Svar på skriftlig fråga: Förvarstagna under coronakrisen

Fråga 2019/20:1263 av Christina Höj Larsen (V)

I mitten på mars uppmanade den nationella gränspolissektionen samtliga regioner att göra en grundlig bedömning för att se vilka förvarstagna som ska släppas för att i stället ställas under uppsikt.

Gränspolisen i Bergslagen har släppt 40 procent av sina förvarstagna, eftersom det inte är lagligt att hålla dem i förvar när det inte går att utvisa dem till följd av coronapandemin. Region Öst har släppt elva personer och Region Stockholm åtta. I fyra av landets sju regioner har dock ingen släppts, med hänvisning till pandemin, enligt tidningen ETC. Coronapandemin har försvårat eller omöjliggjort utvisningar, bland annat till Afghanistan. När det inte längre är möjligt att planera en utvisning försvinner ofta grunden för förvarstagande, både enligt svensk och internationell rätt. I förvaren råder stor oro, vilket flera medier rapporterat om. De förvarstagna lever nära varandra, och åtgärderna för att stoppa smittspridning beskrivs som begränsade. Ytterligare en brist i hantering av förvarstagna under coronapandemin är att de som släpps ut i vissa fall saknar förutsättningar att klara sig på egen hand. I och med att de inte alltid får beslut om verkställighetshinder får de inte rätt till bistånd enligt LMA och får klara sig på egen hand efter bästa förmåga. En förvarstagen som konstaterats smittad med covid-19 erbjöds att lämna förvaret men valde att stanna i brist på alternativt boende. Han avled senare, till följd av sjukdomen.

Vänsterpartiet är kritiskt till att uppmaningen från den nationella gränspolisen verkar hanteras så olika av de olika regionerna. Det förefaller inte rättssäkert. De som släpps ur förvar då grunden för förvarstagandet upphört måste också få beslut om verkställighetshinder och ges goda möjligheter att klara sig utanför förvaret.

Mot denna bakgrund vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Avser ministern att ta några initiativ för att garantera rättssäkerheten för förvarstagna och att de som släpps ur förvaret får möjlighet att klara sig på egen hand?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200306:

Riksdagen 20-03-04:

Svar på skriftlig fråga: Utvisningar

Fråga 2019/20:978 av Adam Marttinen (SD)

För fyra år sedan uttalade inrikesminister Anders Ygeman att 80 000 asylsökande som fått avslag på sin ansökan skulle utvisas.

Mina frågor till justitite- och migrationsminister Morgan Johansson, som handlar explicit om antalet utvisningar utifrån de tre angivna punkterna nedan och inte om regeringens arbete i övrigt, är:

Hur många av dessa 80 000 har lämnat landet frivilligt respektive genom tvång, hur många personer som har fått avslag på asylansökan har tillkommit under de senaste fyra åren och vilka åtgärder vidtar ministern för att säkerställa att dessa personer utvisas?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Dåvarande inrikesminister Anders Ygeman uppskattade i ett uttalande 2016 att 60 000 eller möjligen 80 000 personer skulle komma att återvända under de närmaste åren. Denna uppskattning byggde på det generella antagandet att Migrationsverket skulle avgöra cirka 160 000 ärenden och att cirka 50 procent av dessa skulle resultera i ett avlägsnandebeslut.

Det kan nu konstateras att sedan 2016 har cirka 54 500 personer rest ut från Sverige efter beslut från Migrationsverket eller Polismyndigheten, varav cirka 70 procent självmant och cirka 30 procent med tvång.

I sammanhanget kan också nämnas att antalet asylansökningar i Sverige sedan rekordåret 2015 har minskat kraftigt till en nivå runt 20 000, vilket är den lägsta nivån sedan 2005.

För att kunna upprätthålla en human, rättssäker och långsiktigt hållbar asylpolitik måste den som efter en rättssäker prövning av sina asylskäl fått ett avslagsbeslut återvända så snabbt som möjligt. Sedan regeringen tillträdde 2014 har en mängd åtgärder vidtagits för att tillse detta.

(...)

Hela svaret (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191129:

Riksdagen 19-11-27:

Svar på skriftlig fråga: Verkställande av utvisningsbeslut

Fråga 2019/20:414 av Maria Malmer Stenergard (M)

Att det växer fram ett allt större skuggsamhälle med individer som befinner sig olagligt i Sverige är allvarligt.

I en artikel i Aftonbladet den 13 november 2019 framgår att det på Arlanda, Sveriges största flygplats, har anställts en person som befinner sig i Sverige olagligt och att personen har getts tillgång till säkerhetsklassade områden. Det visar på hur det ser ut i dag i Sverige. Det saknas kontroll. Människor som är här olagligt kan till och med få arbete på säkerhetsklassade områden. Svensk migrationspolitik måste skärpas, och de som fått avslag måste utvisas.

Moderaterna anser att åtgärderna för att verkställa utvisningsbeslut måste skärpas väsentligt. Vi har lagt fram ett antal förslag på området som kommer förbättra och förenkla för ansvariga myndigheter att genomföra utvisningsbeslut. Moderaterna föreslår bland annat en kraftig ökning av förvarsplatser. Det är helt orimligt att människor släpps ur förvaren för att antalet förvarsplatser inte räcker till. Moderaterna vill också se en ökning av antalet inre utlänningskontroller för att hitta och fånga upp de som redan befinner sig här olagligt.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Hur ska ministern återfå kontrollen över vilka som befinner sig illegalt i Sverige?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191119:

Riksdagen 19-10-29:

Svar på skriftlig fråga: Verkställande av utvisningsbeslut

Fråga 2019/20:227 av Dennis Dioukarev (SD)

En undersökning utförd av en större svensk tidning visar att 47 172 personer som kom till Sverige under immigrationskrisen fick avslag på sin asylansökan och att mindre än hälften av dessa har lämnat Sverige frivilligt. Vidare finns ingen exakt siffra på antalet personer som uppehåller sig illegalt i landet, men av dessa 47 172 har ca 13 000 avvikit.

Det är ett oacceptabelt misslyckande från politikens sida att individer som fått avslag på sin asylansökan i ett av världens kanske mest liberala flyktingsystem inte lämnat landet. Jag förutsätter att justitie- och migrationsminister Morgan Johansson inte är nöjd med denna situation.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Varför har inte polisen fått tillräckliga resurser och verktyg för att kunna verkställa utvisningsärenden, och hur och när tänker ministern åtgärda problemet?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Återvändandefrågorna är prioriterade för regeringen. För att kunna upprätthålla en human, rättssäker och långsiktigt hållbar migrationspolitik måste de som efter en rättssäker prövning av sina asylskäl fått ett avslagsbeslut återvända så snabbt som möjligt. Återvändandet ska i första hand ske frivilligt, men annars med tvång.

Regeringen har de senaste åren vidtagit en rad åtgärder för att öka återvändandet, både det frivilliga, som ju är huvuddelen av återvändandet, och det som sker med tvång. Polismyndigheten har i flera regleringsbrev i följd uppmanats att fortsätta arbetet med att verkställa fler beslut om av- och utvisning. Den 1 juli 2018 trädde också en lagändring i kraft som ger polisen utökade möjligheter att utföra arbetsplatsinspektioner, vilket har bidragit till att antalet sådana inspektioner har ökat. Detta kommer att underlätta arbetet med att påträffa personer som håller sig undan.

(...)

Hela svaret (Extern länk)

Se även:

till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 19-11-06:

Svar på skriftlig fråga: Ökade befogenheter vid inre utlänningskontroller

Fråga 2019/20:293 av Johan Forssell (M)

Lagen om särskild utlänningskontroll är ett värdefullt verktyg för att hantera personer som bedöms utgöra kvalificerade säkerhetshot mot Sverige. Efter terrordådet på Drottninggatan 2017 ingicks en överenskommelse om åtgärder mot terrorism. Bland annat skulle lagen om särskild utläggningskontroll ses över, då den i vissa avseenden uppfattas som svårtillämpad och innehåller luckor.

Den 27 april 2017 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag i syfte att minska antalet personer vars identitet inte kan fastställas under vistelsen i Sverige. Ett halvår senare överlämnade utredningen sitt betänkande Klarlagd identitet - Om utlänningars rätt att vistas i Sverige, inre utlänningskontroller och missbruk av identitetshandlingar (SOU 2017:93).

I utredningen föreslogs bland annat att Polismyndigheten och Migrationsverket ska få möjlighet att fotografera en utlänning och ta hans eller hennes fingeravtryck om det är så att utlänningens identitet och rätt att vistas i landet inte kan klarläggas vid en kontroll. Vidare föreslog utredningen att Polismyndighetens och Kustbevakningens möjlighet att eftersöka och omhänderta pass och andra identitetshandlingar ska stärkas. I den utsträckning som är nödvändig ansåg utredningen att Polismyndigheten och Kustbevakningen i samband med en inre utlänningskontroll bör få kroppsvisitera och undersöka bagage och andra tillhörigheter i syfte att hitta pass eller andra identitetshandlingar. Vid osäkerhet om personens rätt att vistas i landet framförde utredningen även att pass ska kunna omhändertas till dess att det är klarlagt huruvida utlänningen får tillstånd att vistas i Sverige eller lämnar landet.

(...)

Frågan i sin helhet samt svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191017:

Riksdagens frågestund 19-10- 03:

Fråga om människosmuggling och organiserad brottslighet

Anf. 55 Adam Marttinen (SD)

Fru talman! För att få lite perspektiv: Bara människosmugglingen i Europa omsatte år 2015 mellan 3 och 6 miljarder euro, enligt Europol. Det är pengar som på riktigt stärker den organiserade brottsligheten runt om i Europa.

Nyheter under gårdagen avslöjade både att den nigerianska maffian nu har etablerat sig i Sverige med människohandel och droghandel och att till och med en socialdemokratisk politiker tjänar stora pengar på människosmuggling till Sverige. Vill man slippa undan en diskussion om det egna ansvaret för en havererad migrations- och kriminalpolitik kan man absolut fokusera på att skuldbelägga enskilda individers missbruksproblem i Danderyd, och man kan alltid hävda att man tar människosmuggling och människoexploatering på allvar. Jag tycker dock att gårdagens nyhetsflöde visar hur mycket verkstad som verkligen finns bakom de orden.

Fru talman! Vad avser justitieminister Morgan Johansson att göra för att på riktigt motverka inhemska aktörer - kollegor eller ej - och internationella ligor som ägnar sig åt människohandel och människoexploatering?

Anf. 56 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Fru talman! Till att börja med kan man väl konstatera att asylinvandringen generellt sett i Sverige nu ligger på väldigt låga nivåer. Vi har den lägsta nivån på 13 år. Vi har dessutom fått ordning inte bara på den sidan utan också på att människor som får avslag på sina asylansökningar också lämnar Sverige; under de senaste fem åren har över 70 000 lämnat Sverige efter att de har fått avslag eller för att de inte längre är asylsökande. Det innebär att vi nu är igenom migrationskrisen, och jag kan säga att jag inte var med om att ta Sverige ur den krisen för att sedan leda tillbaka landet i den. Vi kommer att se till att aldrig hamna i den situationen att 2015 upprepas.

(...)

Hela debatten, sök anförande 55-58 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190609:

Riksdagen 19-05-29:

Svar på skriftlig fråga: Lagen om särskild utlänningskontroll

Fråga 2018/19:665 av Adam Marttinen (SD)

Lagen om särskild utlänningskontroll har kommit att användas av Säkerhetspolisen på ett mer offensivt sätt än tidigare.

Flera personer ur den islamistiskt extremistiska miljön har omhändertagits av Säkerhetspolisen för att de antingen själva eller i samverkan med andra har ansetts utgöra ett allvarligt terrorhot.

Lagen är dock begränsad på ett otillfredsställande sätt. Utlänningar som utgör ett terrorhot och som ska utvisas kan både komma att få stanna i Sverige och få uppehållstillstånd under förutsättningar som fortsatt gör det möjligt för dem att planera, förbereda och utföra allvarliga terrorattentat. I dag får dessa utlänningar en anmälningsplikt hos polisen och är i övrigt på fri fot under uppsikt av en alltmer ansträngd polis och Säkerhetspolis.

Regeringen har annonserat en översyn av lagstiftningen för att utöka tiden i verkställighetsförvar samt att i vissa fall kunna använda elektronisk övervakning.

Sverigedemokraterna menar att det finns en påtaglig risk att dessa personer fortsatt utgör ett terrorhot efter tiden i verkställighetsförvar om de inte kan utvisas och anser att en anmälningsplikt hos polis eller elektronisk övervakning inte utgör ett hinder för att utföra allvarliga terrorattentat.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Är regeringen beredd att föreslå förändringar i lagen om särskild utlänningskontroll som innebär en möjlighet att behålla utlänningar som utgör ett terrorhot i förvar till dess att utvisning kan verkställas, eller kommer regeringen fortsatt att göra det möjligt för utlänningar som ska utvisas med stöd av lagen om särskild utlänningskontroll att vistas fritt i Sverige vid verkställighetshinder under fortsatt begränsade kontrollfunktioner?

Frågan med svar - delvis instämmande - av Statsrådet Mikael Damberg (S) (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.