fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Debatt och partipolitik

Polisen och tvångsmedel

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkiveringsdatum 210904:

Riksdagen 21-08-25:

Svar på skriftlig fråga: Bristen på förvarsplatser till sidans topp

Fråga 2020/21:3445 av Maria Malmer Stenergard (M)

I regleringsbrevet för budgetåret 2021 för Polismyndigheten anges bland annat att Polismyndigheten under 2021 ska fortsätta öka sin ambitionsnivå och sina resultat i arbetet med att verkställa fler beslut om av- och utvisning än tidigare. Verkställighet av beslut om utvisning på grund av brott ska även fortsättningsvis ges särskild prioritet i detta arbete.

Samtidigt försvåras polisens arbete av bristen på förvarsplatser. Bristen leder till att gränspolisen inte alltid kan ta personer i förvar eller att den får släppa ut personer, trots att grund för förvar föreligger. Enligt gränspolisen i Region Mitt har det under det senaste året i flera fall även rört sig om brottsutvisade (Upsala Nya Tidning, den 12 maj 2021).

Bristen på förvarsplatser och effekterna av denna brist är känt sedan tidigare. Av polisens årsredovisning för 2019 framkommer bland annat att "bristen på förvarsplatser under året påverkade antalet verkställda avvisnings- och utvisningsbeslut. Behovet av fler förvarsplatser har påtalats till regeringen, bland annat i samband med att Polismyndigheten lämnade underlag till Migrationsverket i samband med ett uppdrag de hade enligt deras regleringsbrev".

I regleringsbrevet för budgetåret 2021 för Migrationsverket anges att antalet förvarsplatser minst ska uppgå till 520 stycken. Det antalet är dock långt ifrån det behov som finns. Situationen har dessutom förvärrats under pandemin i och med att dagens befintliga platser inte kan utnyttjas till fullo.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Avser ministern att ta några initiativ för att lösa den kort- och långsiktiga bristen på förvarsplatser?

Frågan med svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210808:

Riksdagen 21-07-28:

Svar på skriftlig fråga: Afghanistans vägran att ta emot sina egna medborgare till sidans topp

Fråga 2020/21:3348 av Björn Söder (SD)

Afghanistans regering har i ett pressmeddelande meddelat att landet inte längre kommer att ta emot medborgare som utvisats från Sverige och övriga Europa. Beslutet uppges gälla de närmsta tre månaderna och motiveras med ökat våld och coronapandemins spridning i landet.

Afghanistans flykting- och repatrieringsdepartement, MORR, skriver i meddelandet att "det eskalerande våldet från terroristgruppen talibanerna och spridningen av en tredje våg av covid-19 har orsakat stor ekonomisk och social oro och lett till många utmaningar för folket".

Departementet uppger vidare att de anser utvisningar till Afghanistan vara "opassande" i den nuvarande situationen eftersom flyktingströmmarna och migrationen just nu ökar till följd av problemen i landet. Därför har landets regering beslutat att inte längre ta emot sina egna medborgare.

Enligt folkrätten är alla länder skyldiga att ta emot sina egna medborgare. Att vägra göra detta borde rimligen få konsekvenser för landet.

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson begärde i slutet av maj ett möte med Afghanistans ambassad efter att det i medierna uppmärksammats att landet vägrat ta emot utvisade kriminella afghaner om de inte tagit ett covidtest.

Efter mötet sa ministern i Expressen att "nu måste vi agera så att Afghanistan tar emot sina egna medborgare".

Det verkar dock inte som om ministern rönt några framgångar i sitt samtal med Afghanistans regering genom ambassaden.

Av denna anledning vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Hur många utvisningar har kunnat verkställas efter ministerns möte med Afghanistans ambassad, och vilka åtgärder avser ministern att vidta för att Afghanistan ska leva upp till folkrätten och ta emot sina medborgare som Sverige vill utvisa?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210701:

Riksdagen 21-06-23:

Riksdagens tillkännagivande: Testning vid verkställighet av utvisningsbeslut till sidans topp

Polisen bör kunna tvångstesta personer för covid-19 efter utvisningsbeslut (SfU29)

Polisen bör få befogenhet att tvångstesta personer för covid-19 om det är nödvändigt för att kunna verkställa ett utvisningsbeslut. Det menar riksdagen och uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att skyndsamt utreda frågan.

Bakgrunden är att vissa personer med avvisnings- eller utvisningsbeslut under pandemin har vägrat att låta sig testas för covid-19. Detta förhindrar utvisningen eftersom flera länder kräver ett genomfört PCR-test med negativt testsvar för inresa i landet. Även bland andra Frontex (Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån), transitflygplatser och flygbolag kräver PCR-test med negativt testsvar för att genomföra transporter med mera.

Dessutom leder vägran att låta sig testas till att personer som ska utvisas på grund av brott blir kvar i landet och därmed upptar plats på förvarsanläggningar.

Riksdagen tillkännagav också för regeringen att den bör utreda och vid behov föreslå andra nödvändiga förändringar i lagstiftningen för att säkerställa att polisen har tillräckliga befogenheter i de fall den som ska lämna landet hindrar och försvårar verkställighet.

Tillkännagivandena bygger på så kallade utskottsinitiativ från socialförsäkringsutskottet. Det innebär att utskottet på eget initiativ lagt fram förslagen till riksdagsbeslut.

Utskottets förslag till beslut: Riksdagen ställer sig bakom det utskottet anför om möjligheten att testa en person för att kunna verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning. Riksdagen ställer sig bakom det utskottet anför om nödvändiga lagändringar för att säkerställa att polisen ges förutsättningar att verkställa beslut om avvisning eller utvisning. Detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.

Betänkande från socialförsäkringsutskottet (Extern länk)

Webb-TV och protokoll från riksdagsdebatt (Extern länk)

Samlingssida med omröstningar och beslut (Extern länk)

Sveriges Radio P1-morgon 21-06-16: Socialförsäkringsutskottet vill se förslag om tvångstestning (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210125:

Riksdagen 21-01-15:

Svar på skriftlig fråga: Verkställande av utvisningar under pandemin till sidans topp

Fråga 2020/21:1179 av Markus Wiechel (SD)

I de flesta länder där man bryr sig om sina medborgares välmående och hälsa har man under pandemin kontroller för att säkerställa att personer som reser in i landet inte bär på covid-19. Detta gäller såväl väletablerade länder som mindre utvecklade utvecklingsländer, exempelvis Afghanistan.

Att den här typen av regler finns är ingenting vi kan påverka, men det innebär trots allt problem för vårt land. Afghanistan hör nämligen till de länder dit utvisning från Sverige är som vanligast, vilket gör att det blir svårt att verkställa utvisningsbeslut för personer som inför avresa vägrar att genomföra ett PCR-test. Sorgligt nog finns inte heller möjligheten att testa individer mot deras vilja, vilket innebär att exempelvis kriminella afghaner kan sätta det i system att vägra genomföra testerna i syfte att undgå utvisning.

Det är fullkomligt orimligt att rådande pandemi ska kunna möjliggöra för personer som ej har rätt att vistas i landet att ändå vara kvar, särskilt om de begått ett grovt brott. Mot bakgrund av att majoriteten av dem som i dag sitter i Migrationsverkets förvar vägrar låta sig testas krävs det snarast en ändring av lagen: Vi måste kunna testa personer med utvisningsbeslut, även om det sker mot deras vilja.

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson önskas mot bakgrund av detta svara på följande fråga:

Kommer ministern att verka för en ändring av lagen så att det går att tvångstesta personer med utvisningsbeslut, eller kan vi förvänta oss att ministern agerar på annat sätt i syfte att verkställa dessa utvisningar?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

Se även:

Svar på skriftliga frågor av Björn Söder (SD), Ellen Juntti (M) och Maria Malmer Stenergard (M): Utvisning och covidtester (Extern länk)

Svar på skriftlig fråga av Maria Malmer Stenergard (M): Vägran av covidtest (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200831:

Riksdagen 20-08-26:

Svar på skriftlig fråga: Kurs för möjligheter till återvändande till sidans topp

Fråga 2019/20:1931 av Björn Söder (SD)

I Danmark ska asylsökande direkt efter ankomst till landet gå en obligatorisk kurs i vilka möjligheter som erbjuds för ett återvändande till hemlandet ifall det blir ett avslag. För att vägleda migranterna genom detta har man också skapat en ny myndighet, Hjemrejsestyrelsen. Detta rapporterade Jyllands-Posten den 10 augusti 2020.

Den socialdemokratiske utlännings- och integrationsministern Mattias Tesfaye invigde på tisdagen den nya myndigheten.

Hjemrejsestyrelsen beskrivs som central i den danska regeringens ambitioner för att se till att migranter med avslag reser hem.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Skulle ministern kunna tänka sig att föreslå att Sverige inför liknande åtgärder som Danmark med obligatorisk kurs i vilka möjligheter som erbjuds för ett återvändande till hemlandet?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Inledningsvis kan jag konstatera att under åren 2014-2019 lämnade mer än 80 000 före detta asylsökande Sverige. Det är i genomsnitt över 1 100 per månad. Hittills i år har mer än 3 800 personer lämnat Sverige, trots den rådande situationen med Covid-19.

Den som efter en rättssäker prövning av sina asylskäl har fått ett av- eller utvisningsbeslut ska återvända till sitt hemland, i första hand frivilligt, annars med tvång. Migrationsverket informerar redan under asylprocessen om vad ett eventuellt avslag på asylansökan innebär och vilka möjligheter som då finns, till exempel att ansöka om återetableringsstöd.

(...)

Hela svaret (Extern länk)

Se även:

Svar på fråga 2019/20:1923 av Lars Beckman (M): Kapacitet för att utöka antalet utvisningar (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200521:

Riksdagen 20-04-24:

Interpellationsdebatt: Uteblivna utvisningar till sidans topp

Interpellation 2019/20:393 av Tobias Andersson (SD)

Det kinesiska coronaviruset sveper över världen och lämnar sjukdom, död och ekonomisk kris efter sig. I skrivande stund kan ingen svensk ha lämnats oberörd av hur viruset påverkat vårt samhälle och vårt land.

Alla har vi någon i vår närhet som tillhör en riskgrupp och som vi oroar oss över. Många har eller har haft bekanta som insjuknat och satts i karantän. Vårt sociala liv har begränsats, och för vissa var det länge sedan man såg sina arbetskollegor på annat sätt än över videosamtal. Vårdpersonal har inte tillgång till korrekt skyddsutrustning, och intensivvårdsplatserna är för få.

De som arbetat hårt, gjort rätt för sig och över tid sparat undan och investerat det de förmått har sannolikt fått se sina värdeökningar försvinna och mer därtill. Otaliga mängder arbetstagare har permitterats in i osäkerhet, och tiotusentals har varslats från sina jobb. Företagare i allmänhet och småföretagare i synnerhet oroas över huruvida regeringens bristfälliga stödåtgärder kommer att räcka för att de ska kunna hålla huvudet över vattnet under denna lågkonjunktursliknande översvämning.

Som om inte alla dessa problem var nog så misslyckas regeringen nu med att utvisa utländska medborgare som inte har i vårt land att göra. Ulrica Granberg, chef för gränspolisen i Bergslagen, sa till P4 Dalarna torsdagen den 2 april att de stängda gränserna gör det mycket svårare att verkställa utvisningsbeslut. Dessförinnan publicerade polisen på sin hemsida den 18 mars ett inlägg om att afghanska myndigheter valt att förhindra verkställandet av utvisningar med anledning av coronaviruset.

Detta innebär i praktiken att personer som av olika skäl inte har rätt att vistas fritt i vårt land nu ändå kommer att få göra det. Polisen formulerade det på följande sätt: Om det, efter individuell bedömning, inte längre finns stöd i lagen kan detta medföra att klienter som nu är försvarstagna, kommer att släppas ur förvar.

(...)

Riksdagsdebatten med svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 20-05-07:

Svar på skriftlig fråga: Förvarstagna under coronakrisen till sidans topp

Fråga 2019/20:1263 av Christina Höj Larsen (V)

I mitten på mars uppmanade den nationella gränspolissektionen samtliga regioner att göra en grundlig bedömning för att se vilka förvarstagna som ska släppas för att i stället ställas under uppsikt.

Gränspolisen i Bergslagen har släppt 40 procent av sina förvarstagna, eftersom det inte är lagligt att hålla dem i förvar när det inte går att utvisa dem till följd av coronapandemin. Region Öst har släppt elva personer och Region Stockholm åtta. I fyra av landets sju regioner har dock ingen släppts, med hänvisning till pandemin, enligt tidningen ETC. Coronapandemin har försvårat eller omöjliggjort utvisningar, bland annat till Afghanistan. När det inte längre är möjligt att planera en utvisning försvinner ofta grunden för förvarstagande, både enligt svensk och internationell rätt. I förvaren råder stor oro, vilket flera medier rapporterat om. De förvarstagna lever nära varandra, och åtgärderna för att stoppa smittspridning beskrivs som begränsade. Ytterligare en brist i hantering av förvarstagna under coronapandemin är att de som släpps ut i vissa fall saknar förutsättningar att klara sig på egen hand. I och med att de inte alltid får beslut om verkställighetshinder får de inte rätt till bistånd enligt LMA och får klara sig på egen hand efter bästa förmåga. En förvarstagen som konstaterats smittad med covid-19 erbjöds att lämna förvaret men valde att stanna i brist på alternativt boende. Han avled senare, till följd av sjukdomen.

Vänsterpartiet är kritiskt till att uppmaningen från den nationella gränspolisen verkar hanteras så olika av de olika regionerna. Det förefaller inte rättssäkert. De som släpps ur förvar då grunden för förvarstagandet upphört måste också få beslut om verkställighetshinder och ges goda möjligheter att klara sig utanför förvaret.

Mot denna bakgrund vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Avser ministern att ta några initiativ för att garantera rättssäkerheten för förvarstagna och att de som släpps ur förvaret får möjlighet att klara sig på egen hand?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200306:

Riksdagen 20-03-04:

Svar på skriftlig fråga: Utvisningar till sidans topp

Fråga 2019/20:978 av Adam Marttinen (SD)

För fyra år sedan uttalade inrikesminister Anders Ygeman att 80 000 asylsökande som fått avslag på sin ansökan skulle utvisas.

Mina frågor till justitite- och migrationsminister Morgan Johansson, som handlar explicit om antalet utvisningar utifrån de tre angivna punkterna nedan och inte om regeringens arbete i övrigt, är:

Hur många av dessa 80 000 har lämnat landet frivilligt respektive genom tvång, hur många personer som har fått avslag på asylansökan har tillkommit under de senaste fyra åren och vilka åtgärder vidtar ministern för att säkerställa att dessa personer utvisas?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Dåvarande inrikesminister Anders Ygeman uppskattade i ett uttalande 2016 att 60 000 eller möjligen 80 000 personer skulle komma att återvända under de närmaste åren. Denna uppskattning byggde på det generella antagandet att Migrationsverket skulle avgöra cirka 160 000 ärenden och att cirka 50 procent av dessa skulle resultera i ett avlägsnandebeslut.

Det kan nu konstateras att sedan 2016 har cirka 54 500 personer rest ut från Sverige efter beslut från Migrationsverket eller Polismyndigheten, varav cirka 70 procent självmant och cirka 30 procent med tvång.

I sammanhanget kan också nämnas att antalet asylansökningar i Sverige sedan rekordåret 2015 har minskat kraftigt till en nivå runt 20 000, vilket är den lägsta nivån sedan 2005.

För att kunna upprätthålla en human, rättssäker och långsiktigt hållbar asylpolitik måste den som efter en rättssäker prövning av sina asylskäl fått ett avslagsbeslut återvända så snabbt som möjligt. Sedan regeringen tillträdde 2014 har en mängd åtgärder vidtagits för att tillse detta.

(...)

Hela svaret (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191129:

Riksdagen 19-11-27:

Svar på skriftlig fråga: Verkställande av utvisningsbeslut till sidans topp

Fråga 2019/20:414 av Maria Malmer Stenergard (M)

Att det växer fram ett allt större skuggsamhälle med individer som befinner sig olagligt i Sverige är allvarligt.

I en artikel i Aftonbladet den 13 november 2019 framgår att det på Arlanda, Sveriges största flygplats, har anställts en person som befinner sig i Sverige olagligt och att personen har getts tillgång till säkerhetsklassade områden. Det visar på hur det ser ut i dag i Sverige. Det saknas kontroll. Människor som är här olagligt kan till och med få arbete på säkerhetsklassade områden. Svensk migrationspolitik måste skärpas, och de som fått avslag måste utvisas.

Moderaterna anser att åtgärderna för att verkställa utvisningsbeslut måste skärpas väsentligt. Vi har lagt fram ett antal förslag på området som kommer förbättra och förenkla för ansvariga myndigheter att genomföra utvisningsbeslut. Moderaterna föreslår bland annat en kraftig ökning av förvarsplatser. Det är helt orimligt att människor släpps ur förvaren för att antalet förvarsplatser inte räcker till. Moderaterna vill också se en ökning av antalet inre utlänningskontroller för att hitta och fånga upp de som redan befinner sig här olagligt.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Hur ska ministern återfå kontrollen över vilka som befinner sig illegalt i Sverige?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191119:

Riksdagen 19-10-29:

Svar på skriftlig fråga: Verkställande av utvisningsbeslut till sidans topp

Fråga 2019/20:227 av Dennis Dioukarev (SD)

En undersökning utförd av en större svensk tidning visar att 47 172 personer som kom till Sverige under immigrationskrisen fick avslag på sin asylansökan och att mindre än hälften av dessa har lämnat Sverige frivilligt. Vidare finns ingen exakt siffra på antalet personer som uppehåller sig illegalt i landet, men av dessa 47 172 har ca 13 000 avvikit.

Det är ett oacceptabelt misslyckande från politikens sida att individer som fått avslag på sin asylansökan i ett av världens kanske mest liberala flyktingsystem inte lämnat landet. Jag förutsätter att justitie- och migrationsminister Morgan Johansson inte är nöjd med denna situation.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Varför har inte polisen fått tillräckliga resurser och verktyg för att kunna verkställa utvisningsärenden, och hur och när tänker ministern åtgärda problemet?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Återvändandefrågorna är prioriterade för regeringen. För att kunna upprätthålla en human, rättssäker och långsiktigt hållbar migrationspolitik måste de som efter en rättssäker prövning av sina asylskäl fått ett avslagsbeslut återvända så snabbt som möjligt. Återvändandet ska i första hand ske frivilligt, men annars med tvång.

Regeringen har de senaste åren vidtagit en rad åtgärder för att öka återvändandet, både det frivilliga, som ju är huvuddelen av återvändandet, och det som sker med tvång. Polismyndigheten har i flera regleringsbrev i följd uppmanats att fortsätta arbetet med att verkställa fler beslut om av- och utvisning. Den 1 juli 2018 trädde också en lagändring i kraft som ger polisen utökade möjligheter att utföra arbetsplatsinspektioner, vilket har bidragit till att antalet sådana inspektioner har ökat. Detta kommer att underlätta arbetet med att påträffa personer som håller sig undan.

(...)

Hela svaret (Extern länk)

Se även:

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 19-11-06:

Svar på skriftlig fråga: Ökade befogenheter vid inre utlänningskontroller till sidans topp

Fråga 2019/20:293 av Johan Forssell (M)

Lagen om särskild utlänningskontroll är ett värdefullt verktyg för att hantera personer som bedöms utgöra kvalificerade säkerhetshot mot Sverige. Efter terrordådet på Drottninggatan 2017 ingicks en överenskommelse om åtgärder mot terrorism. Bland annat skulle lagen om särskild utläggningskontroll ses över, då den i vissa avseenden uppfattas som svårtillämpad och innehåller luckor.

Den 27 april 2017 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag i syfte att minska antalet personer vars identitet inte kan fastställas under vistelsen i Sverige. Ett halvår senare överlämnade utredningen sitt betänkande Klarlagd identitet - Om utlänningars rätt att vistas i Sverige, inre utlänningskontroller och missbruk av identitetshandlingar (SOU 2017:93).

I utredningen föreslogs bland annat att Polismyndigheten och Migrationsverket ska få möjlighet att fotografera en utlänning och ta hans eller hennes fingeravtryck om det är så att utlänningens identitet och rätt att vistas i landet inte kan klarläggas vid en kontroll. Vidare föreslog utredningen att Polismyndighetens och Kustbevakningens möjlighet att eftersöka och omhänderta pass och andra identitetshandlingar ska stärkas. I den utsträckning som är nödvändig ansåg utredningen att Polismyndigheten och Kustbevakningen i samband med en inre utlänningskontroll bör få kroppsvisitera och undersöka bagage och andra tillhörigheter i syfte att hitta pass eller andra identitetshandlingar. Vid osäkerhet om personens rätt att vistas i landet framförde utredningen även att pass ska kunna omhändertas till dess att det är klarlagt huruvida utlänningen får tillstånd att vistas i Sverige eller lämnar landet.

(...)

Frågan i sin helhet samt svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191017:

Riksdagens frågestund 19-10- 03:

Fråga om människosmuggling och organiserad brottslighet till sidans topp

Anf. 55 Adam Marttinen (SD)

Fru talman! För att få lite perspektiv: Bara människosmugglingen i Europa omsatte år 2015 mellan 3 och 6 miljarder euro, enligt Europol. Det är pengar som på riktigt stärker den organiserade brottsligheten runt om i Europa.

Nyheter under gårdagen avslöjade både att den nigerianska maffian nu har etablerat sig i Sverige med människohandel och droghandel och att till och med en socialdemokratisk politiker tjänar stora pengar på människosmuggling till Sverige. Vill man slippa undan en diskussion om det egna ansvaret för en havererad migrations- och kriminalpolitik kan man absolut fokusera på att skuldbelägga enskilda individers missbruksproblem i Danderyd, och man kan alltid hävda att man tar människosmuggling och människoexploatering på allvar. Jag tycker dock att gårdagens nyhetsflöde visar hur mycket verkstad som verkligen finns bakom de orden.

Fru talman! Vad avser justitieminister Morgan Johansson att göra för att på riktigt motverka inhemska aktörer - kollegor eller ej - och internationella ligor som ägnar sig åt människohandel och människoexploatering?

Anf. 56 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Fru talman! Till att börja med kan man väl konstatera att asylinvandringen generellt sett i Sverige nu ligger på väldigt låga nivåer. Vi har den lägsta nivån på 13 år. Vi har dessutom fått ordning inte bara på den sidan utan också på att människor som får avslag på sina asylansökningar också lämnar Sverige; under de senaste fem åren har över 70 000 lämnat Sverige efter att de har fått avslag eller för att de inte längre är asylsökande. Det innebär att vi nu är igenom migrationskrisen, och jag kan säga att jag inte var med om att ta Sverige ur den krisen för att sedan leda tillbaka landet i den. Vi kommer att se till att aldrig hamna i den situationen att 2015 upprepas.

(...)

Hela debatten, sök anförande 55-58 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190609:

Riksdagen 19-05-29:

Svar på skriftlig fråga: Lagen om särskild utlänningskontroll till sidans topp

Fråga 2018/19:665 av Adam Marttinen (SD)

Lagen om särskild utlänningskontroll har kommit att användas av Säkerhetspolisen på ett mer offensivt sätt än tidigare.

Flera personer ur den islamistiskt extremistiska miljön har omhändertagits av Säkerhetspolisen för att de antingen själva eller i samverkan med andra har ansetts utgöra ett allvarligt terrorhot.

Lagen är dock begränsad på ett otillfredsställande sätt. Utlänningar som utgör ett terrorhot och som ska utvisas kan både komma att få stanna i Sverige och få uppehållstillstånd under förutsättningar som fortsatt gör det möjligt för dem att planera, förbereda och utföra allvarliga terrorattentat. I dag får dessa utlänningar en anmälningsplikt hos polisen och är i övrigt på fri fot under uppsikt av en alltmer ansträngd polis och Säkerhetspolis.

Regeringen har annonserat en översyn av lagstiftningen för att utöka tiden i verkställighetsförvar samt att i vissa fall kunna använda elektronisk övervakning.

Sverigedemokraterna menar att det finns en påtaglig risk att dessa personer fortsatt utgör ett terrorhot efter tiden i verkställighetsförvar om de inte kan utvisas och anser att en anmälningsplikt hos polis eller elektronisk övervakning inte utgör ett hinder för att utföra allvarliga terrorattentat.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Är regeringen beredd att föreslå förändringar i lagen om särskild utlänningskontroll som innebär en möjlighet att behålla utlänningar som utgör ett terrorhot i förvar till dess att utvisning kan verkställas, eller kommer regeringen fortsatt att göra det möjligt för utlänningar som ska utvisas med stöd av lagen om särskild utlänningskontroll att vistas fritt i Sverige vid verkställighetshinder under fortsatt begränsade kontrollfunktioner?

Frågan med svar - delvis instämmande - av Statsrådet Mikael Damberg (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190503:

Riksdagen 19-04-26:

Interpellationsdebatt: En ansvarsfull migrationspolitik till sidans topp

Interpellation 2018/19:132 av Katarina Brännström (M)

Till följd av januariöverenskommelsen går nu S-MP-regeringen i en mer generös riktning när det gäller regelverket för familjeåterförening. Överenskommelsen kommer att innebära fler anhöriginvandrare och fler nya asylsökande, och framför allt ett budskap till omvärlden om att Sverige återgår till en generösare migrationspolitik.

Detta i ett läge då Sverige på några få år har tagit emot 300 000 asylsökande och då vi har områden runt om i landet med omfattande integrationsproblem - bidragsberoende, dåliga skolresultat och gängbrottslighet. Vi har därtill bostadsbrist och brist på kvalificerad personal i välfärden.

Min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson är:

Hur svarar regeringens förslag om utökad rätt till familjeåterförening mot det behov av en ansvarsfull migrationspolitik Sverige har?

Interpellation 2018/19:131 Åtgärder för ett bättre fungerande återvändande

Tiotusentals personer vistas i dag illegalt i Sverige. Bara i år och nästa år beräknas Migrationsverket överlämna över 20 000 fall till Polismyndigheten. Det handlar om personer som själva vägrar medverka till återvändandet. Polisen har svårt att verkställa utvisningsbeslut. Det finns därtill personer som vistas i landet olovligen utan att ha sökt asyl.

Att människor som inte har rätt att vistas i landet återvänder till sina hemländer är helt avgörande för den svenska migrationspolitikens långsiktiga trovärdighet.

Därför är det djupt olyckligt att såväl januariöverenskommelsen som regeringsförklaringen är tomma på förslag för att få återvändandet att fungera.

Min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson är:

Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att färre personer ska vistas i landet utan tillstånd till det?

Riksdagsdebatten med svar på båda frågorna av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190415:

Riksdagen 19-03-29:

Interpellationsdebatt: En fungerande återvändandepolitik till sidans topp

Interpellation 2018/19:103 av Maria Malmer Stenergard (M)

För att kunna upprätthålla en långsiktigt hållbar migrationspolitik måste asylsökande som efter en rättssäker prövning har fått ett avslagsbeslut återvända till sina hemländer så snabbt som möjligt.

Bara i år och nästa år beräknas Migrationsverket överlämna över 20 000 fall till Polismyndigheten. Det rör sig då om personer som inte självmant medverkar till återvändandet. Polisen har i sin tur mycket svårt att verkställa utvisningsbeslut. Därtill har vi personer som vistas illegalt i landet utan att ha sökt asyl. Vi har i Sverige ett framväxande skuggsamhälle förknippat med social utsatthet, illegalt arbete och kriminalitet.

De åtgärder som den förra regeringen Löfven har vidtagit på området har uppenbarligen inte varit tillräckliga.

I ett frågesvar den 6 februari 2019 nämner justitie- och migrationsminister att 70 000 före detta asylsökande har lämnat landet sedan 2014. Frågan här gäller dock inte de som har lämnat Sverige, utan de som befinner sig här utan rätt till det.

Mot denna bakgrund vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att fler personer som befinner sig illegalt i landet ska återvända till sina hemländer?

Vilken är tidsplanen för dessa åtgärder?

Riksdagsdebatten med svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190326:

Riksdagen 19-03-13:

Svar på skriftlig fråga: Migrationsverkets hantering av utvisningsbeslut till sidans topp

Fråga 2018/19:350 av Maria Malmer Stenergard (M)

Av uppgifter i medierna har det framgått att Migrationsverket sedan några år tillbaka inte överlämnar vissa utvisningsärenden till polisen. Det handlar om ärenden där personen inte vill medverka till ett frivilligt återvändande och där hemlandet enbart vill ta emot personer som återvänder frivilligt.

Detta är en oacceptabel hantering. Det är Polismyndighetens uppgift att verkställa utvisningsbeslut där personen inte återvänder frivilligt. Till sin hjälp, och för det fall det är nödvändigt för utvisningens genomförande, har Polismyndigheten möjlighet att använda vissa tvångsåtgärder. Exempel på tvångsåtgärder som kan aktualiseras är transport till en ambassad för att ordna med resehandlingar samt transport till en flygplats.

Mot denna bakgrund vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Vad gör ministern för att säkerställa att utvisningsärenden där personen inte frivilligt medverkar till återvändandet överlämnas till Polismyndigheten?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190318:

Riksdagen 19-03-01:

Interpellationsdebatt: Säkerheten på förvaren samt Regelverket för förvar till sidans topp

Interpellation Säkerheten på förvaren samt Interpellation 2018/19:61 Regelverket för förvar, båda av Arin Karapet (M)

Interpellation 2018/19:63 Säkerheten på förvaren

Förvar bör vara trygga och säkra platser både för boende och för anställda. Tyvärr är det inte så i dag. Det är alltför lätt att till exempel ta in farliga föremål och narkotika på förvaren i Sverige.

Migrationsverket har i en skrivelse till regeringen den 20 november 2017 efterlyst flera åtgärder för att komma till rätta med problemen. Bland annat vill man se möjlighet att visitera förvarstagna och möjlighet att genomsöka boenderum. Det saknas i dag lagstöd för detta, enligt Migrationsverket. Båda dessa åtgärder beskriver myndigheten som brådskande.

Därtill ger lagstiftningen i Sverige färre möjligheter att upprätthålla ordningen på förvar om man jämför med hur det ser ut i närliggande länder.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Avser ministern och regeringen att lägga förslag om möjlighet att visitera förvarstagna och genomsöka boenderum i enlighet med vad Migrationsverket ställde önskemål om i skrivelsen från november 2017?

Avser ministern och regeringen att ta initiativ för att förstärka säkerheten på förvaren i övrigt, exempelvis genom möjlighet till visitation och id-kontroll av besökare på förvaren?

Riksdagsdebatten med svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) på denna interpellation samt interpellationen Regelverket för förvar (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190302:

Riksdagen 19-02-15:

Svar på skriftlig fråga: Utvisningar till sidans topp

Fråga 2018/19:171 av Lars Beckman (M)

Den 27 januari 2016 förutspådde dåvarande inrikesminister Anders Ygeman i en intervju i SVT att uppemot 80 000 personer skulle utvisas från Sverige. Totalt ansökte cirka 163 000 personer om asyl i Sverige 2015. Regeringen räknade med att en stor del av dessa skulle komma att utvisas. Uppdraget om utvisningarna formulerades i regleringsbrev till polisen och Migrationsverket. Dock verkställde polisen i fjol enbart 4 000 ärenden som överlämnats från Migrationsverket. Året dessförinnan, 2017, rörde det sig om 4 200.

Med anledning av det ovanstående vill jag ställa följande fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Vad avser ministern att göra för att få återvändandet att fungera bättre än tidigare, eftersom många personer uppenbarligen befinner sig illegalt i Sverige?

Svar på frågan av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

(...) Regeringen har de senaste åren vidtagit en rad åtgärder för att öka återvändandet, både det frivilliga och det som sker med tvång. Myndigheterna har tilldelats extra medel och återvändandesambandsmän har placerats ut på ambassader i ett antal nyckelländer. Dialogen med mottagarländer har bland annat resulterat i ett samförståndsavtal om återtagande med Afghanistan. Vidare har antalet förvarsplatser ökat och kommer under våren att uppgå till 457 stycken, vilket är en ökning med 80 procent sedan 2016. Polismyndigheten har sedan 1 juli 2018 fått utökade möjligheter att kontrollera att arbetsgivare inte anställer personer som saknar erforderliga tillstånd. Utöver detta bereds för närvarande betänkandet Klarlagd identitet i regeringskansliet. Förslagen däri syftar bland annat till att effektivisera Polismyndighetens arbete med återvändande.

De senaste åren har präglats av en hög takt i återvändandet. Under åren 2014 - 2018 lämnade mer än 70 000 före detta asylsökande Sverige, antingen till sitt hemland eller till ett annat EU-land i enlighet med Dublinförordningen.

Det är mer än 1000 personer per månad.

(...)

Hela svaret (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190219:

Riksdagen 19-02-06:

Svar på skriftlig fråga: Förvar i norra Sverige till sidans topp

Fråga 2018/19:103 av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Det råder en stor brist på förvarsplatser i Sverige. Det vittnar både polisen och Migrationsverket om. Moderaterna och Kristdemokraterna satsar särskilt på fler förvarsplatser i den budget för 2019 som riksdagen har fattat beslut om.

Vi har därtill från Moderaterna i flera år påpekat behovet av ett nytt förvar i norra Sverige. Det mest nordliga förvaret i Sverige i dag finns i Gävle. Det betyder långa resvägar, särskilt för polisen.

Migrationsverket har ett pågående arbete med att inrätta ett nytt förvar i norra Sverige. Detta arbete går dock trögt. Under första halvåret 2018 var arbetet inriktat på en befintlig anläggning i Östersund. Detta projekt lades dock ner sedan polisen gett besked om att placeringen i Östersund var olämplig. Ett nytt arbete påbörjades.

Fortfarande finns det, såvitt känt, ingen tidsplan för när ett nytt förvar i norra Sverige kan finnas på plats.

Min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson är:

När kommer det att finnas ett nytt förvar i norra Sverige på plats?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

(...) När den rödgröna regeringen tillträdde 2014 hade Migrationsverket 257 förvarsplatser. Regeringen förutsåg tidigt ett ökat behov av förvarsplatser och gav därför Migrationsverket i uppdrag att skapa 100 nya förvarsplatser. Förra året fick Migrationsverket i uppdrag att fortsätta att utöka platserna till minst 456. I planeringen för utökningen av förvarsplatser under 2018 skulle Migrationsverket beakta behovet av förvarsplatser i norra Sverige.

(...)

Hela svaret (Extern länk)

Se även:

Riksdagens frågestund 19-02-14, i anförande 44-47 diskuteras förvaren - notera ministerns uppgiften om kostnaden 1.3 miljoner per plats (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 19-02-06:

Svar på skriftlig fråga: Id-kontroll och visitation av besökare till boende på förvar till sidans topp

Fråga 2018/19:81 av Johan Forssell (M)

Det finns i dag ett antal brister när det gäller regelverket för säkerhet på förvaren i Sverige. Konsekvenserna är flera. Det är till exempel alltför lätt att ta in farliga föremål och narkotika på förvaren.

Om man ser till regelverken i närliggande länder ger de fler möjligheter till kontroller inom ramen för förvarsverksamheten än vad det svenska regelverket gör. Det finns till exempel i Finland, Norge, Danmark och Tyskland möjlighet att genomföra id-kontroll och visitation av besökare till boende på förvar. Så är inte fallet i Sverige.

Min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson är:

Avser ministern och regeringen att vidta åtgärder för att det även i Sverige ska finnas möjlighet till id-kontroll och visitation av besökare till boende på förvar?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

(...) En person som hålls i förvar ska ges möjlighet att ta emot besök om besöket inte försvårar verksamheten. Av lagförarbetena framgår att förvarstagna personer ska ha en i princip obegränsad rätt att ha kontakt med personer utanför förvarslokalen. Detta framgår också av EU:s mottagandedirektiv.

Med detta i beaktande kan det inte anses vara befogat att regelmässigt avkräva besökare en id-handling. Ett sådant krav skulle försämra möjligheterna att ta emot besök och därmed begränsa de lagstadgade rättigheterna för förvarstagna personer.

Samtidigt så är det viktigt att se till att tex farliga föremål eller narkotika inte kommer in på förvaren. Migrationsverket har därför möjlighet att efter avslutat besök visitera den förvarstagne om det finns skälig misstanke att personen bär på sig något han eller hon inte får inneha. Om det är nödvändigt med hänsyn till säkerheten får också ett besök övervakas. Något önskemål om att kunna visitera också den besökande har inte inkommit från Migrationsverket.

(...)

Hela svaret (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 19-02-13:

Svar på skriftlig fråga: Utökade befogenheter vid inre utlänningskontroll till sidans topp

Fråga 2018/19:104 av Katarina Brännström (M)

Inre utlänningskontroll är ett viktigt verktyg för att kunna hitta människor som vistas här i landet utan tillstånd och som ska utvisas till sina hemländer.

I en statlig utredning som presenterades 2017 (Klarlagd identitet, SOU 2017:93) föreslås åtgärder som har betydelse vid inre utlänningskontroll. Enligt ett förslag i utredningen ska polisen ges utökad möjlighet att i identifieringssyfte ta fingeravtryck och omhänderta id-handlingar. Utredningen har remissbehandlats.

Min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson är:

När finns på plats en lagstiftning som ger polisen utökad möjlighet att i identifieringssyfte ta fotografier och omhänderta id-handlingar?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

För att kunna upprätthålla en långsiktigt hållbar migrationspolitik är det angeläget dels att asylprövningen är rättssäker och effektiv och dels att återvändandet fungerar. Verkställigheten av beslut om avvisning eller utvisning försvåras av att många saknar identitetshandlingar. Det är det viktigt att myndigheterna har verktygför att arbeta med personer som inte vill medverka till att deras identitet klarläggs.

I utredningsbetänkandet Klarlagd identitet föreslås bland annat att Polismyndigheten, i samband med inre utlänningskontroll, ska ges utökade möjligheter att dels ta fingeravtryck, dels omhänderta pass eller andra identitetshandlingar. Vidare berör utredaren just digitala media i syfte att utreda en persons identitet. Det lämnas dock inga förslag på detta område.

Betänkandet Klarlagd identitet och remissynpunkterna bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Se även:

Riksdagen 19-02-06, fråga av Johan Forssell (M): Åtgärder för att få fler personer som nekats uppehållstillstånd att lämna landet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.