ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Arkiv
Debatt och partipolitik
Skyddsbehov
Information från myndigheter och organisationer
- Arkiveringsdatum 220324:
- Interpellation Maria M Stenergard (M): Flyktingstatus och semesterresor till hemlandet
Arkiveringsdatum 220518:
Riksdagen 22-05-04:
Svar på skriftlig fråga: Situationen i Afghanistan
Fråga 2021/22:1512 av Tony Haddou (V)
Sedan talibanerna återtog makten i Afghanistan sommaren 2021 har förtrycket hårdnat och levnadsvillkoren försämrats avsevärt. Bland de mest utsatta finns de som tillhör folkgruppen hazarer, som upplever att de är utsatta för ett pågående folkmord. Hazarerna har varit förföljda och utsatta både historiskt och i nutid. Efter talibanernas övertagande har utsattheten blivit ännu värre, samtidigt som den internationella uppmärksamheten har minskat.
När talibanerna hade makten i landet på 1990-talet utsattes hazarer hårt. 1998 belägrade talibaner hazardominerade områden i centrala Afghanistan och svälte ut dem. Samma år intog talibaner staden Mazar-e Sharif och dödade etniska minoriteter, inklusive hazarer. Mellan 2 000 och 15 000 människor dödades.
I september och oktober 2021 rapporterades att talibaner massfördrev hazarer från Daykondi och Mazar-e Sharif. Totalt uppskattas 6 000 familjer ha fördrivits. I oktober 2021 dödades minst 147 personer i två bombdåd mot shiamoskéer i Kunduz och Kandahar. Nyligen attackerades två pojkskolor i ett hazardominerat bostadsområde i Kabul.
Samtidigt är utsattheten till följd av fattigdom och svält enorm. Flickor får inte gå i skola efter sjätte klass; kvinnor och män får inte gå till parkerna samma dagar. Hälsovårdssystemet är obefintligt, banksystemet har kraschat och hjälporganisationer har fått svårare att arbeta på grund av sanktioner.
71 afghanska medborgare fått avslag på sin asylansökan under 2022. Eftersom det inte går att flyga till Afghanistan i nuläget har dock inga utvisningar genomförts. Därmed försätts dessa människor i en utsatt limbosituation.
(...)
Läs mer (Extern länk)
innehållArkiveringsdatum 220324:
Riksdagen 22-03-22:
Interpellationsdebatt: Flyktingstatus och semesterresor till hemlandet
Interpellation 2021/22:342 av Markus Wiechel (SD)
Sverige är ur migrationspolitisk synvinkel ett unikt land och få länder har i modern tid bedrivit en sådan liberal och ansvarslös migrationspolitik som Sverige. Därtill har vi unikt generösa villkor för dem som valt att söka sig till vårt land, vilket ytterligare ökat den svenska attraktionskraften för människor som söker ett bättre liv.
I vårt direkta närområde finns som bekant inga krigsdrabbade länder varifrån ett stort antal människor flyr. Det finns inte heller några regimer i vår absoluta närhet som är kända för att använda sig av tortyr, dödsstraff eller på annat sätt utöva systematisk förföljelse av enskilda som innebär en massflykt till vårt land. Det enorma asyltrycket mot Sverige har snarare handlat om människor från länder långt ifrån vårt som på kort tid lockats till just Sverige. I vårt land har också mängder av uppehållstillstånd beviljats till människor från världens alla hörn, med hänvisning till att det handlar om människor på flykt.
Rätten till asyl garanteras bland annat genom artikel 18 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Asyl är dessutom en rättighet som beviljas till personer som uppfyller kriterierna i Genèvekonventionen från 1951 om flyktingars rättsliga ställning (FN:s flyktingkonvention). Problemet är dock att Sverige går långt utöver de internationella åtaganden som åligger oss. Ett tydligt exempel på det har vi återkommande blivit varse när det rapporterats om så kallade flyktingar som valt att semestra i sina hemländer. I samband med evakueringen av personer med svenskkoppling från Afghanistan i höstas blev företeelsen en ytterst relevant fråga att återigen lyfta.
Statsrådet Anders Ygeman önskas svara på följande frågor:
(...)
Riksdagsdebatten med svar av statsrådet Anders Ygeman (Extern länk)
Arkiveringsdatum 210904:
Rädda Barnen 21-08-25:
Rädda Barnen: Afghanska asylsökande måste få uppehållstillstånd i Sverige
Situationen i Afghanistan är just nu extremt svår och osäker, de humanitära behoven är enorma. Barn och kvinnor drabbas särskilt hårt. Över 500 barn har fått sätta livet till i den senaste våldsvågen och tusentals har skadats. Över 330 000 barn har sedan juni tvingats fly från sina hem. Grundläggande rättigheter och behov för barn såsom akuta skyddsbehov, tillgång till mat och vatten, möjlighet till skolgång och lek, kan inte tillgodoses.
Rädda Barnen har arbetat i Afghanistan sedan 1976 och gett livsavgörande stöd till barn och deras familjer runt om i landet. Just nu avvaktar vi säkerhetsläget, men hoppas kunna återuppta vårt arbete så snart situationen tillåter.
Sverige har sedan i somras stoppat utvisningarna till Afghanistan och tar i dagsläget inga nya beslut i asylärenden som rör afghanska medborgare. Dock lever dessa människor, varav många barn och unga, i stor ovisshet och osäkerhet om framtiden. Att situationen i landet skulle förbättras inom en överskådlig framtid är osannolik. Det är därför nu hög tid att Migrationsverket ger afghanska asylsökande möjlighet till ny prövning i enlighet med Utlänningslagen och beviljar uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov.
Den svenska regeringen måste också ta sitt ansvar för att asylrätten upprätthålls och att barns grundläggande rättigheter och behov tillgodoses, både i Sverige, vid EU:s yttre gränser och på plats i Afghanistan. Rättigheter för människor på flykt måste alltid respekteras. Sverige bör samtidigt se över möjligheterna att öka flyktingkvoten som möjliggör för särskilt utsatta grupper att vidarebosättas till Sverige i samarbete med UNHCR. Detta skulle ge ett begränsat antal afghanska flyktingar en möjlighet till säkerhet i Sverige och innebära en viktig chans för Sverige att i den akuta situationen bistå med att skydda fler.
Läs mer (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.