fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Debatt och partipolitik

Rättigheter och krav på invandrare

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkiveringsdatum 210416:

Riksdagen 21-04-09:

Interpellationsdebatt: Stöd till återvandring för invandrare i utanförskap till sidans topp

Interpellation 2020/21:593 av Jonas Andersson i Skellefteå (SD)

År 1999 införde den dåvarande socialdemokratiska regeringen i Danmark en särskild lag, repatrieringsloven, med syfte att ta ställning till, fatta beslut om och stödja invandrares repatriering. Det är ett statligt ansvar, men också en kommunal fråga, särskilt kopplat till frågor om socialt bistånd och arbetslöshet där deltagande i repatrieringsinsatser ibland är ett villkor för att mottaga stöd från det allmänna. Stödet utgivs dels i form och rådgivning och vägledning, där kommunen kallar den enskilde till ett särskilt möte för att diskutera frågan om repatriering, dels i form av ett kontant stöd vid behov. Generellt utbetalas bidragen i två delar: en gång vid ankomsten till hemlandet och en gång efter att den enskilde slutligt förlorat sitt danska uppehållstillstånd, eller i förekommande fall sitt danska medborgarskap.

Flera tusen personer har repatrierats inom ramen för detta system de senaste åren. Till och med under 2020, detta pandemiår, repatrierades ett par hundra personer från Danmark, varav syrierna var den största gruppen.

Dessa siffror måste förstås ses i ljuset av det mottagande och den invandring som Danmark har haft de senaste åren. Under föregående decennium beviljade Danmark nästan 400 000 uppehållstillstånd av alla slag, enligt uppgifter från Eurostat. Under samma period beviljade Sverige nästan fyra gånger fler, uppåt 1,3 miljoner. Att det svenska mottagandet givit upphov till stora integrationsproblem, ett växande utanförskap, utbredd fattigdom bland invandrare och bidragsberoende är förstås både allmänt känt och i bjärt kontrast till situationen i Danmark.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Tycker ministern att Sverige ska följa den socialdemokratiska regeringen i Danmark i dess insatser för att förmå fler icke-integrerade invandrare att lämna arbetslöshet, utanförskap och fattigdom och återvända hem?

Riksdagsdebatten med svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210314:

Riksdagen 21-03-03:

Riksdagsdebatt om medborgarskap till sidans topp

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om svenskt medborgarskap i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att riksdagen vill avvakta pågående utredningar eller bedömer att nuvarande lagstiftning är tillräcklig.

Förslagen handlar exempelvis om språk- och samhällskunskapstester, egen försörjning som villkor för medborgarskap och skärpning av det så kallade hemvistkravet, det vill säga kravet på att en person ska ha haft sin hemvist i Sverige i ett visst antal år för att få medborgarskap.

Utskottets förslag till beslut: Avslag på samtliga motioner

Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.

Samlingssida med länkar till betänkandet, motioner, debatten, omröstningar och beslut. (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200913:

Asylrättscentrum 20-09-11:

Vad kommer det krävas för att få permanent uppehållstillstånd? till sidans topp

Hur ska kraven se ut för permanent uppehållstillstånd och medborgarskap? Mycket inom migrationspolitiken handlar just nu om krav. När den parlamentariska kommittén lämnar sitt förslag på nya migrationspolitik kommer det troligtvis finnas med ett förslag om krav för permanentuppehållstillstånd. Samtidigt pågår en utredning för införandet av språk- och samhällskunskapskrav för medborgarskap. Men hur ska de olika kraven egentligen se ut?

I det här avsnittet av Människor & Migration reder Asylrättscentrums chefsjurist Anna Lindblad och juristen Sofia Rönnow Pessah ut vad som gäller kring de olika kraven. Tillsammans med kommunikationsansvariga Maja Dahl diskuterar de hur kommer de olika kraven se ut. Vad säger forskningen om krav som integrationsmotor? Hur kommer vandelskravet utformas och kan vi lära oss något av vilka konsekvenser det kravet fått i gymnasielagen? Vad kan vi lära oss av andra länder som redan har krav för PUT och medborgarskap? Det är ett samtal om villkorad medborgarintegration, jämställdhetskonsekvenser av försörjningskrav, undantag och vad vi kan lära oss av Danmark.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200107:

Riksdagen 19-12-19:

Interpellationsdebatt: Efterlevandepensioner till utrikesfödda barn till sidans topp

Interpellation 2019/20:181 av Jan Ericson (M)

I två rapporter som jag har beställt från riksdagens utredningstjänst (RUT) visar det sig att stora belopp utbetalas i efterlevandepensioner till utrikesfödda ensamkommande barn, för påstått avlidna föräldrar i hemlandet.

Totalt har över 1,3 miljarder kronor utbetalats i efterlevandepension till utrikesfödda barn och ungdomar de senaste tio åren. De årliga utbetalningarna har dessutom mer än fördubblats från 2013 fram till 2018.

År 2018 var det totalt 11 000 utrikesfödda barn och ungdomar upp till 20 år som fick sammanlagt 200 miljoner kronor i efterlevandepension utbetald från svenska staten.

Rapporterna från RUT visar också att större delen av all efterlevandepension som utbetalas till utrikesfödda barn och unga baseras på en blankett med eget intygande om att föräldrarna i hemlandet är avlidna. Det visar sig också att de avlidna föräldrarna i dessa fall aldrig vistats i Sverige. I de flesta fall saknas dessutom sannolikt möjlighet för den ansvariga myndigheten att kontrollera om uppgifterna om de avlidna föräldrarna är korrekta.

(...)

/Ur svar av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S):/

Riksdagen har gett regeringen till känna att regeringen bör återkomma till riksdagen med dels ett förslag som innebär att efterlevandestöd som kräver ansökan ska kunna lämnas för högst en månad före ansökningstillfället, dels att regeringen bör utreda frågan om efterlevandestöd ska få lämnas till barn som bor i HVB-hem eller liknande (...)

Regeringen har i budgetpropositionen för 2020, i utgiftsområde 12, lämnat förslag om en ändrad retroaktivitet för efterlevandestödet. Genom detta förslag om en begränsning till en månads retroaktivitet anser regeringen att tillkännagivandet i denna del är tillgodosett och därmed slutbehandlat.

När det gäller tillkännagivandets del som avser efterlevandestöd till barn som bor i HVB-hem eller liknande avser regeringen att återkomma."

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen yyy 19-12-19:

Interpellationsdebatt: Kryphål för att få permanent uppehållstillstånd till sidans topp

Interpellation 2019/20:180 av Jonas Andersson i Skellefteå (SD)

Den tillfälliga lagen från 2015 hade som huvuduppgift att hantera den migrationskris som åratal av oansvarig politik föranlett. En av grundbultarna i lagen är att skyddsbehövande i regel ska beviljas tillfälligt uppehållstillstånd, till skillnad från tidigare då de regelmässigt beviljades permanent uppehållstillstånd. Regeringens motiv var uttryckligen att de permanenta uppehållstillstånden var en viktig faktor bakom att så många asylsökande kom till just Sverige. Permanent uppehållstillstånd skulle i princip enbart komma i fråga för skyddsbehövande som kommit i arbete och ordnat egen försörjning.

Den tillfälliga lagen har sedan dess förlängts, och tillfälliga uppehållstillstånd är alltjämt regel. Nu har dock en brist i den ursprungliga lagtexten kommit att bli ett kryphål till permanent uppehållstillstånd. I enlighet med EU-direktiv kan nämligen en tredjelandsmedborgare som varit bosatt i ett EU-land i fem år erhålla ställning som varaktigt bosatt. När detta infördes i svensk lag 2006 valde den dåvarande socialdemokratiska regeringen att förena denna ställning med permanent uppehållstillstånd. År 2014 utökade den borgerliga regeringen den grupp som kunde erhålla status som varaktigt bosatta så att den även innefattade skyddsbehövande av olika slag. Detta hade i sig inte varit ett problem om inte den socialdemokratiska regeringen 2016 hade valt att avskaffa kravet på permanent uppehållstillstånd för att kunna erhålla ställning som varaktigt bosatt.

Resultatet av alla dessa reformer innebär i dagsläget att en skyddsbehövande som vistats i Sverige i fem år med tillfälligt uppehållstillstånd kan beviljas permanent uppehållstillstånd trots att försörjningskraven som uppställs i den tillfälliga lagen inte uppfyllts.

(...)

Hela interpellationen samt debatten med svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190912:

Riksdagen 19-09-11:

Svar på skriftlig fråga: Samhällsorientering för asylsökande och nyanlända till sidans topp

Fråga 2018/19:955 av Maria Malmer Stenergard (M)

Sverige har under lång tid kombinerat stor invandring med dålig integration. Jobb och kunskaper i svenska är två nycklar till fungerande integration, men den som kommer till Sverige måste också ta till sig våra grundläggande värderingar.

Moderaterna har presenterat ett reformpaket för en förbättrad samhällsorientering för asylsökande och nyanlända. Vi vill bland annat se en utökad samhällsorientering från 60 till 100 timmar för alla nyanlända, en obligatorisk samhällsorientering för asylsökande och ett ökat fokus på normer och värderingar i utbildningen.

För att förbättra integrationen är tidiga insatser avgörande. Inom ramen för migrationsöverenskommelsen 2015 kom de medverkande partierna överens om att införa en obligatorisk samhällsorientering under asyltiden. Regeringen tillsatte en utredning som skulle arbeta med frågan. Två och ett halvt år senare föreslog Mottagandeutredningen i sitt betänkande En meningsfull och aktiv väntan (SOU 2018:22) att det ska vara obligatoriskt för asylsökande att delta i samhällsorientering.

Regeringen har valt att inte gå vidare med förslaget från migrationsöverenskommelsen 2015. Regeringen har heller inte hörsammat Moderaternas förslag vad gäller en utökad och utvecklad samhällsorientering för alla nyanlända.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknadsminister Ylva Johansson:

När avser regeringen att gå vidare och införa en obligatorisk samhällsorientering för asylsökande?

Frågan med svar av Statsrådet Åsa Lindhagen (MP) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190415:

Migrationsinfo.se 19-04-10:

Det föreslagna språkkravet - debatt, forskning och en europeisk utblick till sidans topp

I regeringsöverenskommelsen mellan S, MP, C och L (januariavtalet) presenterades en rad olika integrationsinsatser som ska införas under mandatperioden, däribland förslaget om ett så kallat språkkrav för medborgarskap. Förslaget innebär att ett godkänt prov i svenska och grundläggande samhällskunskap ska vara ett krav för ett medborgarskap i Sverige. Denna artikel sammanfattar den svenska debatten om det föreslagna kravet för medborgarskap, redogör för forskning om krav för medborgarskap eller uppehållstillstånd samt ger en europeisk utblick med nationella exempel.

Språkkravet - ett omdiskuterat förslag

Det så kallade språkkravet har varit omdebatterat sedan förslaget presenterades i januariavtalet. Förespråkare menar att ett språkkrav skulle öka incitamenten att lära sig det svenska språket och att detta i sin tur kommer att leda till en förbättrad integration av nyanlända. Detta argument utgår ifrån att språket är en central del i en lyckad integration och att det behövs större incitament för att lära sig språket. Ett annat framträdande argument är att ett språkkrav för medborgarskap kommer att höja det svenska medborgarskapets status. Det anses finnas ett värde i att uppvärdera det svenska medborgarskapet och att göra det mer attraktivt. För att uppnå det ska det finnas en uppsättning krav som en nyanländ ska uppnå, bland annat att lära sig det svenska språket och grundläggande kunskaper om Sverige.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.