ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Arkiv
Debatt och partipolitik
Hinder för verkställighet
Information från myndigheter och organisationer
- Arkiveringsdatum 220215:
- Fråga, Marléne L Kopparklint (M): Bistånd till länder som inte tar emot sina medborgare
- Svar på skriftlig fråga: Förlängd preskriptionstid för av- och utvisningsbeslut
- Arkiveringsdatum 210904:
- Skriftlig fråga av Björn Söder (SD): Utvisningsdömda afghaner släppta ur förvar
- Arkiveringsdatum 200324:
- Fråga av Jamal El-Haj (S): Statslösa palestiniers situation vid avslag på asylansökan
- Arkiveringsdatum 200224:
- FARR: "Ogenomföra utvisningsbeslut kan inte effektiviseras"
- Interpellation Maria M Stenergard (M): Bistånd som styrmedel för stärkt återvändande
- Arkiveringsdatum 190620:
- Svar på fråga av Ellen Juntti (M): Ersättning till Kriminialvården för merkostnader
Arkiveringsdatum 220215:
Riksdagen 22-02-09:
Svar på skriftlig fråga: Biståndet till länder som inte tar emot sina egna medborgare
Fråga 2021/22:957 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Sverige bör ställa krav på länder som får svenskt bistånd att samarbeta vid återtagande av sina egna medborgare. Biståndet ska dras in eller minskas för länder som vägrar att ta emot sina egna medborgare. Den som har ett utvisningsbeslut har en skyldighet att lämna landet, men det finns länder som vägrar att ta tillbaka sina egna medborgare.
Detta är inte acceptabelt och Sverige bör ställa krav på dessa länder.
Med hänvisning till ovanstående vill fråga statsrådet Matilda Ernkrans:
Överväger statsrådet några åtgärder för att sätta press på länder som vägrar ta emot sina egna medborgare?
Svar av statsrådet Matilda Ernkrans
Det svenska biståndet ska följa OECD-DAC:s regelverk för bistånd som anger att huvudsyftet ska vara att främja ekonomisk utveckling och välfärd i låg- och medelinkomstländer. Bistånd ska, i enlighet med riksdagens beslut, användas för att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Det är fokus för regeringens politik.
Jag vill framhålla att en grundläggande förutsättning för en långsiktigt hållbar migrationspolitik är att den som har fått avslag på sin asylansökan eller av andra skäl inte får stanna i Sverige återvänder. Att återta sina egna medborgare är en folkrättslig förpliktelse och att folkrätten ska följas är en grundläggande princip i svensk utrikespolitik och något vi ständigt arbetar för i dialog med andra länder. Vi använder de verktyg, såväl nationellt som inom ramen för EU-samarbetet, som är mest ändamålsenliga för att nå resultat på återvändandeområdet och ser kontinuerligt över hur vi kan stärka det arbetet.
(...)
Hela svaret (Extern länk)
Se även
Skriftlig fråga av Marléne Lund Kopparklint (M): Krav på ursprungsländer som vägrar ta tillbaka sina medborgare (Extern länk)
innehållRiksdagen 22-02-09:
Svar på skriftlig fråga: Förlängd preskriptionstid för av- och utvisningsbeslut
Fråga 2021/22:955 av Marléne Lund Kopparklint (M)
I nuläget preskriberas ett beslut om avvisning och utvisning efter fyra år. När denna preskriptionstid har löpt ut kan personen som har uppehållit sig illegalt i Sverige lämna in en ny asylansökan vilket bidrar till att skuggsamhället och utanförskapet bibehålls.
Vi moderater föreslår därför att preskriptionstiden blir betydligt längre, och vi föreslår flera andra åtgärder som ska motverka illegal invandring, utanförskap, utsatthet och kriminalitet.
En förlängd preskriptionstid för av- och utvisningsbeslut skulle innebära att det blir mindre attraktivt att stanna kvar i Sverige utan tillstånd för att senare kunna göra en ny asylansökan.
Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
Är statsrådet beredd att ta initiativ till förlängd preskriptionstid för av- och utvisningsbeslut för att motverka skuggsamhället och utsattheten för människor?
Svar av statsrådet Anders Ygeman
En grundläggande förutsättning för en långsiktigt hållbar migrationspolitik som motverkar framväxten av ett skuggsamhälle är att den som har fått avslag på sin asylansökan eller av andra skäl inte får stanna i Sverige återvänder till sitt hemland. Arbetet med återvändande är därför en högt prioriterad fråga för regeringen och de senaste åren har fler än 94 000 personer rest ut ur Sverige.
Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att förstärka återvändandearbetet, bl.a. har antalet förvarsplatser fördubblats sedan 2016. Regeringen avser att presentera fler förslag för att komma till rätta med problematiken.
Se även:
Skriftlig fråga av Marléne Lund Kopparklint (M): Efterlevnad av anmälningsplikt för asylsökande (Extern länk)
Skriftlig fråga av Marléne Lund Kopparklint (M): Utökad övervakning av utvisade personer (Extern länk)
Skriftlig fråga av Björn Söder (SD): Utvisningsdömda som avviker (Extern länk)
Skriftlig fråga av Ann-Sofie Alm (M): Efterlysta personer i Sverige (Extern länk)
Skriftlig fråga av Ann-Sofie Alm (M): Antalet förvarsplatser (Extern länk)
Skriftlig fråga av Ann-Sofie Alm (M): Gränspolisens möjligheter att fullgöra sitt uppdrag (Extern länk)
Arkiveringsdatum 210904:
Rikdagen 21-08-13:
Svar på skriftlig fråga: Utvisningsdömda afghaner släppta ur förvar
Fråga 2020/21:3388 Utvisningsdömda afghaner släppta ur förvar
av Björn Söder (SD)
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
En del afghanska medborgare som suttit i Migrationsverkets förvar har nu släppts i samband med att alla utvisningar till Afghanistan är stoppade. Utvisningsbesluten står dock fast.
Genom att släppa dem från förvaren riskerar nu många av dem att gå under jord och gömma sig i Sverige för att slippa lämna landet.
Av denna anledning vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vilka generella åtgärder kommer ministern vidta för att förhindra att personer som enligt beslut ska utvisas men som inte hålls i förvar går under jorden och gömmer sig för att på så sätt undgå utvisning??
Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
En allmän förutsättning för att hålla en person i verkställighetsförvar är att det finns rimliga utsikter att kunna verkställa beslutet om avvisning eller utvisning. Om det finns förutsättningar för förvar finns det inte några absoluta tidsgränser för hur länge en person som av allmän domstol utvisats på grund av brott kan kvarhållas i förvar om det finns synnerliga skäl.
(...)
Hela svaret (Extern länk)
Arkiveringsdatum 200324:
Riksdagen 20-03-18:
Svar på skriftlig fråga: Statslösa palestiniers situation vid avslag på asylansökan
Fråga 2019/20:1020 av Jamal El-Haj (S)
På Gustav Adolfs torg i Göteborg har palestinier sittstrejkat sedan den 8 januari för att uppmärksamma den svåra situation som tusentals statslösa palestinier i Sverige befinner sig i.
Sedan 1948 har palestinska araber räknats som statslösa. Många lever i flyktingläger i sitt eget land eller i något av grannländerna. Trots att Sverige sedan 2015 erkänner Palestina som en stat räknas de även i Sverige som statslösa. Israel erkänner dem inte som medborgare, och de palestinska myndigheterna kan inte ta emot dem på grund av ockupationen.
De personer som sittstrejkar i Göteborg har sökt asyl i Sverige och fått avslag på sin ansökan. Om en person som sökt asyl i Sverige får avslag på sin ansökan är det meningen att hen ska återvända till sitt hemland. Det är en viktig del av ett ordnat mottagande. I det här fallet är det dock inte så enkelt att verkställa utvisningen. Trots att personerna har palestinskt ursprung kan vi inte utvisa dem till området Palestina. Detta dels för att det kontinuerligt pågår oroligheter i exempelvis Gazaremsan och dels för att de rent fysiskt inte kan komma dit. Det finns ingen flygplats på Gazaremsan eller Västbanken, och eftersom de är palestinier får de inte heller komma in i och åka genom Israel. Det finns alltså ett rent faktiskt verkställighetshinder.
Personer som fått avslag på sin ansökan men där det råder verkställighetshinder får inte jobba, får inte studera och har ingen rätt till ersättning från Migrationsverket, men de kan inte heller utvisas. Det är en hopplös situation.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vad avser ministern att göra för att statslösa personer som fått avslag på sin asylansökan ska få en rimligare rättslig situation?
Svar av justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (Extern länk)
Arkiveringsdatum 200224:
FARR 20-02-08:
"Ogenomföra utvisningsbeslut kan inte effektiviseras"
För ett par dagar sedan presenterades en rapport från Delmi, delegationen för migrationsstudier, om varför så många med utvisningsbeslut blir kvar i Sverige. Slutsatserna, som även lagts fram som debattartikel i Dagens Nyheter av Joakim Palme och rapportförfattaren Henrik Malm Lindberg, går ut på att effektiviteten behöver prioriteras mer i återvändandearbetet vilket kan betyda att de övriga målen - humanitet och rättssäkerhet - behöver prioriteras ner.
FARR:s ordförande Sara Edvardson Ehrnborg och tidigare ordförande Sanna Vestin vänder på perspektivet och påpekar i en replik i DN att med mer humanitet och rättssäkerhet i asylproceduren hade färre ogenomförbara utvisningsbeslut fattats - och att ogenomföra utvisningsbeslut inte kan effektiviseras. "Vi menar att rättssäkerhet är en förutsättning för effektivitet och, inte minst, en förutsättning för legitimiteten i utvisningsbesluten".
Rapporten: Minska möjligheten till uppehållstillstånd efter avslag
Endast 8.000 personer lämnade Sverige frivilligt av de 20.000 som fick slutligt utvisningsbeslut år 2018, enligt ett radioinslag där Henrik Malm Lindberg intervjuades. Bland åtgärderna som rekommenderas är att minska möjligheterna att få uppehållstillstånd efter avslag i asylärendet, som till exempel genom gymnasielagen eller spårbyte för att få arbetstillstånd. Även proceduren för att påtala verkställighetshinder behöver effektiviseras enligt rapporten, och det ska finnas ett återvändandeperspektiv från början i proceduren.
Kritiken: Det är omöjliga utvisningsbeslut som är problemet
(...)
Läs mer (Extern länk)
Riksdagen 20-02-20:
Interpellationsdebatt: Bistånd som styrmedel för stärkt återvändande
Interpellation 2019/20:300 av Maria Malmer Stenergard (M)
Moderaterna anser att svenskt bistånd ska verka i svenska intressen. I det ligger att upprätthålla den reglerade invandringen, och att en person som har fått ett utvisningsbeslut också ska lämna Sverige. Både Migrationsverket och Polismyndigheten pekar på att verkställigheten till flertalet länder försvåras av att länderna vägrar ta emot sina egna medborgare - länder som också tar emot svenskt bistånd.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:
Avser ministern att ställa krav på mottagarländer av bistånd att ta emot de av sina medborgare som ska utvisas ur Sverige om de även i fortsättningen vill få svenskt bistånd?
Riksdagsdebatten med svar av Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Fru talman! Maria Malmer Stenergard har frågat mig om jag avser att ställa krav på mottagarländer av bistånd att ta emot dem av sina medborgare som ska utvisas ur Sverige om de även i fortsättningen vill få svenskt bistånd.
Låt oss påminna oss om att det främsta målet för svenskt internationellt utvecklingssamarbete, så som fastlagt av riksdagen, är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Regeringen anser att stöd i huvudsak ska gå till de minst utvecklade länderna, där fattigdomen är som mest utbredd. I oberoende granskningar, till exempel av OECD-Dac, anses det svenska utvecklingssamarbetet hålla världsklass, och Sverige beröms för att vara en skicklig, resultatinriktad och effektiv biståndsaktör.
(...)
Hela debatten (Extern länk)
Arkiveringsdatum 190620:
Riksdagen 19-06-12:
Svar på skriftlig fråga: Ersättning till Kriminialvården för merkostnader
Fråga 2018/19:712 av Ellen Juntti (M)
Kriminalvården har i uppdrag att sköta transporterna när en person ska utvisas från Sverige. Ibland stoppar aktivister dessa transporter, vilket kan innebära merkostnader för Kriminalvården.
Ett känt fall är när en ung kvinna stoppade en transport till Afghanistan genom att vägra sätta sig i flygplanet och transporten fick avbrytas. Enligt medier innebar detta en merkostnad för Kriminalvården med 240 000 kronor eftersom transporten fick genomföras senare.
Enligt uppgifter från Kriminalvården kommer den inte att begära ersättning av kvinnan för merkostnaderna. Alltså är det skattebetalarna som ska bekosta merkostnaderna på en kvarts miljon som aktivisten förorsakat.
Enligt uppgifter från Kriminalvården händer det då och då att de får merkostnader då aktivister stoppar planerade transporter. Kriminalvården har dock aldrig begärt tillbaka merkostnaderna.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Anser ministern att det är rätt att skattebetalarna ska betala dessa merkostnader och om inte, hur tänker ministern agera?
Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Regeringen styr myndigheterna bl.a. genom lagstiftning och genom att myndigheterna tilldelas resurser för sin verksamhet. En myndighet har att självständigt, och utan regeringens eller riksdagens ingripande, utifrån en helhetsbedömning besluta hur man ska agera i frågor som rör myndighetens verksamhet och därmed sammanhängande frågor.
Det aktuella fall som Ellen Juntti refererar till i sin fråga är under domstolsprövning och jag avser inte att uttala mig rörande detta.
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.