fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Debatt och partipolitik

Hinder för verkställighet

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkiveringsdatum 210904:

Rikdagen 21-08-13:

Svar på skriftlig fråga: Utvisningsdömda afghaner släppta ur förvar till sidans topp

Fråga 2020/21:3388 Utvisningsdömda afghaner släppta ur förvar

av Björn Söder (SD)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

En del afghanska medborgare som suttit i Migrationsverkets förvar har nu släppts i samband med att alla utvisningar till Afghanistan är stoppade. Utvisningsbesluten står dock fast.

Genom att släppa dem från förvaren riskerar nu många av dem att gå under jord och gömma sig i Sverige för att slippa lämna landet.

Av denna anledning vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Vilka generella åtgärder kommer ministern vidta för att förhindra att personer som enligt beslut ska utvisas men som inte hålls i förvar går under jorden och gömmer sig för att på så sätt undgå utvisning??

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

En allmän förutsättning för att hålla en person i verkställighetsförvar är att det finns rimliga utsikter att kunna verkställa beslutet om avvisning eller utvisning. Om det finns förutsättningar för förvar finns det inte några absoluta tidsgränser för hur länge en person som av allmän domstol utvisats på grund av brott kan kvarhållas i förvar om det finns synnerliga skäl.

(...)

Hela svaret (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200324:

Riksdagen 20-03-18:

Svar på skriftlig fråga: Statslösa palestiniers situation vid avslag på asylansökan till sidans topp

Fråga 2019/20:1020 av Jamal El-Haj (S)

På Gustav Adolfs torg i Göteborg har palestinier sittstrejkat sedan den 8 januari för att uppmärksamma den svåra situation som tusentals statslösa palestinier i Sverige befinner sig i.

Sedan 1948 har palestinska araber räknats som statslösa. Många lever i flyktingläger i sitt eget land eller i något av grannländerna. Trots att Sverige sedan 2015 erkänner Palestina som en stat räknas de även i Sverige som statslösa. Israel erkänner dem inte som medborgare, och de palestinska myndigheterna kan inte ta emot dem på grund av ockupationen.

De personer som sittstrejkar i Göteborg har sökt asyl i Sverige och fått avslag på sin ansökan. Om en person som sökt asyl i Sverige får avslag på sin ansökan är det meningen att hen ska återvända till sitt hemland. Det är en viktig del av ett ordnat mottagande. I det här fallet är det dock inte så enkelt att verkställa utvisningen. Trots att personerna har palestinskt ursprung kan vi inte utvisa dem till området Palestina. Detta dels för att det kontinuerligt pågår oroligheter i exempelvis Gazaremsan och dels för att de rent fysiskt inte kan komma dit. Det finns ingen flygplats på Gazaremsan eller Västbanken, och eftersom de är palestinier får de inte heller komma in i och åka genom Israel. Det finns alltså ett rent faktiskt verkställighetshinder.

Personer som fått avslag på sin ansökan men där det råder verkställighetshinder får inte jobba, får inte studera och har ingen rätt till ersättning från Migrationsverket, men de kan inte heller utvisas. Det är en hopplös situation.

Jag vill med anledning av ovanstående fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Vad avser ministern att göra för att statslösa personer som fått avslag på sin asylansökan ska få en rimligare rättslig situation?

Svar av justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200224:

FARR 20-02-08:

"Ogenomföra utvisningsbeslut kan inte effektiviseras" till sidans topp

För ett par dagar sedan presenterades en rapport från Delmi, delegationen för migrationsstudier, om varför så många med utvisningsbeslut blir kvar i Sverige. Slutsatserna, som även lagts fram som debattartikel i Dagens Nyheter av Joakim Palme och rapportförfattaren Henrik Malm Lindberg, går ut på att effektiviteten behöver prioriteras mer i återvändandearbetet vilket kan betyda att de övriga målen - humanitet och rättssäkerhet - behöver prioriteras ner.

FARR:s ordförande Sara Edvardson Ehrnborg och tidigare ordförande Sanna Vestin vänder på perspektivet och påpekar i en replik i DN att med mer humanitet och rättssäkerhet i asylproceduren hade färre ogenomförbara utvisningsbeslut fattats - och att ogenomföra utvisningsbeslut inte kan effektiviseras. "Vi menar att rättssäkerhet är en förutsättning för effektivitet och, inte minst, en förutsättning för legitimiteten i utvisningsbesluten".

Rapporten: Minska möjligheten till uppehållstillstånd efter avslag

Endast 8.000 personer lämnade Sverige frivilligt av de 20.000 som fick slutligt utvisningsbeslut år 2018, enligt ett radioinslag där Henrik Malm Lindberg intervjuades. Bland åtgärderna som rekommenderas är att minska möjligheterna att få uppehållstillstånd efter avslag i asylärendet, som till exempel genom gymnasielagen eller spårbyte för att få arbetstillstånd. Även proceduren för att påtala verkställighetshinder behöver effektiviseras enligt rapporten, och det ska finnas ett återvändandeperspektiv från början i proceduren.

Kritiken: Det är omöjliga utvisningsbeslut som är problemet

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 20-02-20:

Interpellationsdebatt: Bistånd som styrmedel för stärkt återvändande till sidans topp

Interpellation 2019/20:300 av Maria Malmer Stenergard (M)

Moderaterna anser att svenskt bistånd ska verka i svenska intressen. I det ligger att upprätthålla den reglerade invandringen, och att en person som har fått ett utvisningsbeslut också ska lämna Sverige. Både Migrationsverket och Polismyndigheten pekar på att verkställigheten till flertalet länder försvåras av att länderna vägrar ta emot sina egna medborgare - länder som också tar emot svenskt bistånd.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:

Avser ministern att ställa krav på mottagarländer av bistånd att ta emot de av sina medborgare som ska utvisas ur Sverige om de även i fortsättningen vill få svenskt bistånd?

Riksdagsdebatten med svar av Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Fru talman! Maria Malmer Stenergard har frågat mig om jag avser att ställa krav på mottagarländer av bistånd att ta emot dem av sina medborgare som ska utvisas ur Sverige om de även i fortsättningen vill få svenskt bistånd.

Låt oss påminna oss om att det främsta målet för svenskt internationellt utvecklingssamarbete, så som fastlagt av riksdagen, är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Regeringen anser att stöd i huvudsak ska gå till de minst utvecklade länderna, där fattigdomen är som mest utbredd. I oberoende granskningar, till exempel av OECD-Dac, anses det svenska utvecklingssamarbetet hålla världsklass, och Sverige beröms för att vara en skicklig, resultatinriktad och effektiv biståndsaktör.

(...)

Hela debatten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190620:

Riksdagen 19-06-12:

Svar på skriftlig fråga: Ersättning till Kriminialvården för merkostnader till sidans topp

Fråga 2018/19:712 av Ellen Juntti (M)

Kriminalvården har i uppdrag att sköta transporterna när en person ska utvisas från Sverige. Ibland stoppar aktivister dessa transporter, vilket kan innebära merkostnader för Kriminalvården.

Ett känt fall är när en ung kvinna stoppade en transport till Afghanistan genom att vägra sätta sig i flygplanet och transporten fick avbrytas. Enligt medier innebar detta en merkostnad för Kriminalvården med 240 000 kronor eftersom transporten fick genomföras senare.

Enligt uppgifter från Kriminalvården kommer den inte att begära ersättning av kvinnan för merkostnaderna. Alltså är det skattebetalarna som ska bekosta merkostnaderna på en kvarts miljon som aktivisten förorsakat.

Enligt uppgifter från Kriminalvården händer det då och då att de får merkostnader då aktivister stoppar planerade transporter. Kriminalvården har dock aldrig begärt tillbaka merkostnaderna.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Anser ministern att det är rätt att skattebetalarna ska betala dessa merkostnader och om inte, hur tänker ministern agera?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Regeringen styr myndigheterna bl.a. genom lagstiftning och genom att myndigheterna tilldelas resurser för sin verksamhet. En myndighet har att självständigt, och utan regeringens eller riksdagens ingripande, utifrån en helhetsbedömning besluta hur man ska agera i frågor som rör myndighetens verksamhet och därmed sammanhängande frågor.

Det aktuella fall som Ellen Juntti refererar till i sin fråga är under domstolsprövning och jag avser inte att uttala mig rörande detta.

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.