Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Klipp från media
Länk till information från myndigheter och organisationer
The refugee definition of the Refugee Convention at 70 through a queer theory lens
Janna Wessels, VU University Amsterdam
Along with the 1951 Convention, the definition of who qualifies as a refugee turns 70 this year. This blog post uses a queer theory lens to uncover various tensions at the very core of the refugee definition. Using the resilience of the problematic 'discretion' reasoning in refugee status determinations in Germany and France as an example, it illustrates how these overlapping tensions create instability, for claims based on sexuality as well as other grounds. The post argues that this web of contradictions can be used productively in favour of each individual claimant - and helps explain the adaptability and continued relevance of the 1951 Refugee Convention 70 years after it was drafted.
In June 2021, Der Spiegel, a major German news magazine, published an article outlining how German decision-makers regularly reject asylum claims of gay applicants on the basis that they can return home and live secretly in such a way that they would not come to the attention of the persecutors in their home countries - where homosexual acts may be criminalised, or homophobic violence rampant. The logic is that gay people can avoid persecution if the surrounding society, and hence potential persecutors, do not know that they are gay. Such decision-making practice persists regardless of a 2013 judgment by the Court of Justice of the European Union, holding that asylum seekers cannot be rejected on the basis that they could 'reasonably be required' to be 'discreet' in their country of origin. In France, in contrast, previous research revealed an 'indiscretion' requirement, where claimants would only receive protection if they had openly expressed their sexual orientation in the past - otherwise, they would be returned to (continued) 'discretion'.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
"EU-kommissionens linje saknar respekt för hbtqi-personers förutsättningar."
EU:s migrationspolitik för hbtqi-personer måste förändras, skriver Alice Bah Kuhnke, EU-parlamentariker för Miljöpartiet.
Samkönade relationer är kriminaliserade i 69 länder runt om i världen. I sex av dem är de förenade med dödsstraff.
Bland de över 82 miljoner människor som är på flykt finns personer som söker skydd från diskriminering, övergrepp och förföljelse på grund av sin sexuella läggning, könsidentitet och könsuttryck. Det är en grund för skydd enligt såväl FN:s flyktingkonvention som svensk lag och EU:s regler. Likväl finns det många hinder som gör att hbtqi-personer är en särskilt utsatt grupp.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Replik av Tomas Tobé 21-08-28: "Just denna situation bidrar till skuggsamhällen och att integrationsproblem växer." (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.