ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Arkiv
Debatt och partipolitik
Boende, bistånd och mottagande i kommuner
Information från myndigheter och organisationer
- Arkiveringsdatum 220429:
- Fråga av Petter Löberg (S): Regelkrockar som påverkar situationen för asylsökande
- Arkiveringsdatum 210921:
- Interpellation av Ann-Sofie Alm (M): Framförhållningen hos Migrationsverket
Arkiveringsdatum 220429:
Riksdagen 22-04-20:
Svar på skriftlig fråga: Regelkrockar som påverkar situationen för asylsökande
Fråga 2021/22 av Petter Löberg (S)
Även om det av naturliga skäl föreligger starkt fokus på att hantera de akuta flyktingströmmarna från det avskyvärda kriget i Ukraina finns det människor som befunnit sig länge i Sverige och som i dag befinner sig i en bekymmersam sits. Vi har exempelvis personer från Afghanistan och Etiopien/Eritrea som har fått avslag på sin asylansökan men där olika typer av verkställighetshinder föreligger.
Ett exempel på ett sådant läge är från november 2021 då Migrationsverket beslutade om ett tillfälligt utvisningsstopp av tigreaner till Etiopien. Detta var ett högst rimligt beslut utifrån rådande säkerhetsläge i regionen. Det finns från denna region minst 400 öppna ärenden i nuläget. Vad som händer med denna grupp, och andra i liknande situation, är att man vid avslaget får betydligt sämre villkor och ekonomiskt stöd än vad man hade som asylsökande, men ändå är tvungen att vara kvar i Sverige. Ersättningen är minimal och man har helt enkelt svårt att klara sig på egen hand. Detta är på många sätt en ohållbar situation i längden.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman följande:
Vad avser statsrådet och regeringen att göra för att de människor som hamnat "mellan stolarna" får en dräglig tillvaro i Sverige i väntan på utvisning eller förnyad prövning?
Svar av Statsrådet Anders Ygeman (S) (Extern länk)
innehållArkiveringsdatum 220413:
Riksdagen 22-04-08:
Interpellationsdebatt: Flyktingar som ordnar eget boende
Interpellation 2021/22:405 av Maria Ferm (MP)
Över 3 miljoner människor har hittills flytt från Ukraina. De allra flesta kommer till grannländer som Polen, Rumänien och Moldavien, men självfallet kommer många länder i Europa att ta emot ukrainska flyktingar. I EU behövs nu solidaritet gentemot människorna som tvingas på flykt undan Putins bomber och våld samt solidaritet gentemot alla medlemsstater. Det är genom att samarbeta och ta detta ansvar gemensamt som vi kan klara detta.
I Sverige anländer nu enligt Migrationsverket 4 000 personer från Ukraina dagligen, och många av dem hittar boende hos släkt och vänner. De som inte har sådana kontakter får hjälp av Migrationsverket att bo på Migrationsverkets upphandlade anläggningsboenden.
Miljöpartiet tycker att det är positivt att de som har kontakter här också kan ordna eget boende. Ofta är det viktigt för tryggheten och möjligheten att komma in i samhället. Det är också bra att det är självklart att personer som inte har några kontakter alls får hjälp av staten med detta. Miljöpartiet noterar också att Migrationsverket uppmanar hela samhället att hjälpa till med boendesituationen om de har möjlighet. För att mottagandet ska fungera nu när det kommer så många i behov av skydd från Ukraina är det uppenbart att rätten att ordna eget boende behövs.
Miljöpartiet vill värna eget boende. Att kunna välja var man vill bo är en viktig princip som ska gälla för alla. Självfallet är trångboddhet och fattigdom ett stort problem bland många nyanlända, men även anläggningsboenden är trångbodda, och det är till och med så (enligt de få och något daterade rapporter som finns) att personer som ordnar eget boende i något större utsträckning än de som bor i anläggningsboende får arbete och egen bostad.
(...)
Riksdagsdebatt med svar av statsrådet Anders Ygeman (Extern länk)
Arkiveringsdatum 210921:
Riksdagen 21-09-09:
Interpellationsdebatt: Framförhållningen hos Migrationsverket
Interpellation 2020/21:861 av Ann-Sofie Alm (M)
Migrationsverket ger inte kommunerna någon som helst framförhållning vid sina beslut om att stänga boenden och flytta människorna som bor däri till annan ort. Detta har pågått i stor utsträckning sedan den stora flyktingvågen 2015, och det är förvånansvärt att det fortfarande är en sådan bristfällig kommunikation mellan våra olika myndigheter i Sverige.
Vänersborgs kommun, som är en av de orter som har kvar ett stort asyl- och flyktingboende, får med väldigt kort varsel upp till 100 barn att placera i olika skolor och få deras föräldrar att integrera sig i ett nytt samhälle.
Vänersborgs kommun ser en mycket ökad belastning på sin socialförvaltning i form av ökade orosanmälningar, och kommunens kostnader har stigit från 32 miljoner kronor sedan 2016, till förra årets kostnad på 49 miljoner kronor. Den största delen går att koppla till de många människor de fått till kommunen med utomnordiskt ursprung.
Att med oerhört kort varsel få upp till 100 barn och deras familjer som nya invånare i kommunen är naturligtvis ingen lätt uppgift även med tid för planering, inte ens om det skickades med en stor budgetpost för att klara uppdraget.
Det största problemet är kanske inte att barn får bussas runt i kommunerna för att få plats i en klass med tillräckliga lärarresurser där de kan få gå i skola, utan det största problemet är att integrationen av dessa familjer tar än längre tid när de rycks upp med kort varsel från vänner och kontakter för att återigen skapa sig en trygg tillvaro på en ny plats. Hur rimmar detta med att Sverige ska vara en humanitär stormakt? Just nu klingar det ganska falskt.
Mina frågor till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson är därför:
Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att framförhållningen i Migrationsverkets beslut ska bli bättre?
(...)
Debatten med svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (Extern länk)
Arkiveringsdatum 201002:
Riksdagen 20-09-16:
Svar på skriftlig fråga: Lagen om eget boende
Fråga 2020/21:5 av Markus Wiechel (SD)
Under alltför många år har Sverige tagit emot fler invandrare än vad samhället har klarat av. Olika bostadsområden har blivit alltmer segregerade, vilket är ett av de tydligaste bevisen för att det har gått för långt. Det handlar bland annat om vissa bostadsområden som har en befolkningsstruktur som skapar såväl ekonomiska som sociala problem.
När nyanlända invandrare koncentreras till vissa särskilda områden kan segregationen öka, utanförskapet förstärkas och trångboddheten bli allt värre. Detta är början på en ond cirkel som i slutändan skapar ytterligare problem i form av svag sysselsättning, högt bidragsberoende, bristande utbildning, ökad otrygghet, högre kriminalitet och så vidare. Kontentan av detta är kort sagt att en alltför stor invandring till Sverige är ohållbar, och segregerade bostadsområden gör befintliga problem ännu värre.
Det är en rättighet för alla i Sverige att få bosätta sig var man vill. Denna rättighet kan dock ställa orimligt höga krav på vissa kommuner, inte minst då såväl allmän kommunal service som det privata näringslivet måste anpassa sig till kommuninvånarna. I dag finns ingen möjlighet ens för redan hårt ansatta kommuner att undantas från lagen om eget boende (EBO), som infördes i Sverige 1994. Redan hårt ansatta kommuner bör få de förutsättningar de behöver för att erbjuda kommuninvånarna den service de har rätt till utan försämrad kvalitet. I höstas ändrades lagen senast, då regeringen och samarbetspartierna önskade se att de som nyttjar möjligheten till att söka eget boende väljer områden där integrationen anses kunna fungera bättre.
(...)
Varför har inte ministern tagit initiativ till att helt skrota den så kallade EBO-lagen, och kan detta bli aktuellt för regeringen under mandatperioden?
Frågan med svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.