fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Debatt och partipolitik

Boende och mottagande i kommuner

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkiveringsdatum 210921:

Riksdagen 21-09-09:

Interpellationsdebatt: Framförhållningen hos Migrationsverket till sidans topp

Interpellation 2020/21:861 av Ann-Sofie Alm (M)

Migrationsverket ger inte kommunerna någon som helst framförhållning vid sina beslut om att stänga boenden och flytta människorna som bor däri till annan ort. Detta har pågått i stor utsträckning sedan den stora flyktingvågen 2015, och det är förvånansvärt att det fortfarande är en sådan bristfällig kommunikation mellan våra olika myndigheter i Sverige.

Vänersborgs kommun, som är en av de orter som har kvar ett stort asyl- och flyktingboende, får med väldigt kort varsel upp till 100 barn att placera i olika skolor och få deras föräldrar att integrera sig i ett nytt samhälle.

Vänersborgs kommun ser en mycket ökad belastning på sin socialförvaltning i form av ökade orosanmälningar, och kommunens kostnader har stigit från 32 miljoner kronor sedan 2016, till förra årets kostnad på 49 miljoner kronor. Den största delen går att koppla till de många människor de fått till kommunen med utomnordiskt ursprung.

Att med oerhört kort varsel få upp till 100 barn och deras familjer som nya invånare i kommunen är naturligtvis ingen lätt uppgift även med tid för planering, inte ens om det skickades med en stor budgetpost för att klara uppdraget.

Det största problemet är kanske inte att barn får bussas runt i kommunerna för att få plats i en klass med tillräckliga lärarresurser där de kan få gå i skola, utan det största problemet är att integrationen av dessa familjer tar än längre tid när de rycks upp med kort varsel från vänner och kontakter för att återigen skapa sig en trygg tillvaro på en ny plats. Hur rimmar detta med att Sverige ska vara en humanitär stormakt? Just nu klingar det ganska falskt.

Mina frågor till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson är därför:

Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att framförhållningen i Migrationsverkets beslut ska bli bättre?

(...)

Debatten med svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201002:

Riksdagen 20-09-16:

Svar på skriftlig fråga: Lagen om eget boende till sidans topp

Fråga 2020/21:5 av Markus Wiechel (SD)

Under alltför många år har Sverige tagit emot fler invandrare än vad samhället har klarat av. Olika bostadsområden har blivit alltmer segregerade, vilket är ett av de tydligaste bevisen för att det har gått för långt. Det handlar bland annat om vissa bostadsområden som har en befolkningsstruktur som skapar såväl ekonomiska som sociala problem.

När nyanlända invandrare koncentreras till vissa särskilda områden kan segregationen öka, utanförskapet förstärkas och trångboddheten bli allt värre. Detta är början på en ond cirkel som i slutändan skapar ytterligare problem i form av svag sysselsättning, högt bidragsberoende, bristande utbildning, ökad otrygghet, högre kriminalitet och så vidare. Kontentan av detta är kort sagt att en alltför stor invandring till Sverige är ohållbar, och segregerade bostadsområden gör befintliga problem ännu värre.

Det är en rättighet för alla i Sverige att få bosätta sig var man vill. Denna rättighet kan dock ställa orimligt höga krav på vissa kommuner, inte minst då såväl allmän kommunal service som det privata näringslivet måste anpassa sig till kommuninvånarna. I dag finns ingen möjlighet ens för redan hårt ansatta kommuner att undantas från lagen om eget boende (EBO), som infördes i Sverige 1994. Redan hårt ansatta kommuner bör få de förutsättningar de behöver för att erbjuda kommuninvånarna den service de har rätt till utan försämrad kvalitet. I höstas ändrades lagen senast, då regeringen och samarbetspartierna önskade se att de som nyttjar möjligheten till att söka eget boende väljer områden där integrationen anses kunna fungera bättre.

(...)

Varför har inte ministern tagit initiativ till att helt skrota den så kallade EBO-lagen, och kan detta bli aktuellt för regeringen under mandatperioden?

Frågan med svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.