Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Information från myndigheter och organisationer
Child Rights Strategy should support undocumented children and adulthood transition
To be effective, the EU's Child Rights Strategy should support undocumented children and their transition into adulthood
Children enjoy special rights under the UN Convention on the Rights of the Child, regardless of their residence status. However, the transition of undocumented children into adulthood often comes abruptly: rights and basic services are no longer guaranteed and measures are not taken to support undocumented young adults in their new reality.
The European Commission is currently developing the EU Child Rights Strategy as part of its agenda for 2019-2024. The strategy aims to protect and promote children's rights in the EU and to mainstream child rights in all relevant EU policy areas. It will serve as a policy framework that will cover all existing and future child rights policies under one umbrella. As President of the European Commission Ursula von der Leyen emphasized in her mission letter to Vice-President ?uica: "We need to invest more in the future of our children. [...] ensuring that children have access to the services they need and are supported through to their adult lives".
One of the policies proposed to reach this goal, which will receive funding as part of the EU Multiannual Financial Framework (MFF) for 2021-2027, is the Child Guarantee. This instrument is led by the Commission and backed by the Parliament, and will result in a non-binding Council Recommendation asking Member States to ensure "affordability, accessibility and availability of inclusive quality services for children in need." By urging Member States to provide children and their parents access to essential services, such as healthcare, education and housing, the Commission aims to tackle poverty among children in need and improve their wellbeing and development.
If the aim of both the Strategy and the Guarantee is to establish a solid foundation for children that will provide life-long benefits, they should also address children's transition into adulthood.
(...)
Läs mer och hämta ställningstagandet (Extern länk)
Svar på skriftlig fråga: Barnkonventionens tillämpning i asylärenden
Fråga 2019/20:1500 av Emma Hult (MP)
Sverige ratificerade den rättsligt bindande barnkonventionen 1990 utan några reservationer, dock utan att på hemmaplan leva upp till bestämmelserna. Det har föranlett upprepad kritik från bland andra Unicef.
Efter många års arbete har nu barnkonventionen äntligen blivit svensk lag, vilket innebär ett förtydligande av att domstolar och rättsutövare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid bedömningar som görs i beslutsprocesser i ärenden som rör barn. Tyvärr har det visat sig att Migrationsverket inte anser att det gäller deras verksamhet.
I riksdagen har barnens bästa varit en återkommande fråga.
I proposition 2005/06:170 poängteras att när ett barn riskerar att skiljas från en förälder under en lång tidsperiod ska sådana omständigheter tillmätas extra tyngd.
I proposition 2009/10:137 står att läsa att beaktandet bör ske med utgångspunkt i de konsekvenser separationen befaras få för barnet och att barnets intresse av en sammanhållen familj i dessa fall bör ges större tyngd vid avvägningen mot att upprätthålla en reglerad invandring. Denna princip har också kommit till uttryck i UM 8458-18 från Förvaltningsrätten i Malmö - en dom som inte har överklagats av Migrationsverket.
Detta till trots fortsätter Migrationsverket att utvisa personer med små barn som på grund av anknytning har rätt att få uppehållstillstånd i Sverige trots att den beräknade väntetiden för att få komma tillbaka är cirka ett och ett halvt år.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vilka åtgärder tänker ministern och regeringen vidta för att säkra att barnkonventionen tillämpas även i asylärenden?
Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)
Nya förslag från FN för att stärka barns rättigheter
Idag har Sverige granskats inom ramen för FN:s Universal Periodic Review (UPR) och mottagit förslag på hur mänskliga rättigheter ska stärkas. UPR-granskningen är bred och omfattar alla konventionsåtaganden om mänskliga rättigheter, inklusive barnkonventionen. UNICEF Sverige har följt processen för att säkra att barns rättigheter kommer högt upp på agendan.
Det är tredje gången Sverige granskas inom UPR. Syftet är att se hur landet lever upp till sina åtaganden för mänskliga rättigheter och få konkreta rekommendationer på hur arbetet kan förbättras. Granskningen innebär att FN:s medlemsländer noggrant undersöker respektive lands arbete med mänskliga rättigheter och sedan ger varandra rekommendationer till förbättringar, som sedan ska följas upp de kommande fem åren.
UNICEF Sverige har deltagit i processen. Vi har bland annat skrivit en alternativrapport som belyser brister i hur barnkonventionen efterlevs samt gett förslag på rekommendationer kring hur rättigheterna bättre kan följas i praktiken. Vi har fokuserat på att lyfta barn i utsatta situationer och deras bristande möjligheter att få upprättelse när deras rättigheter har kränkts (klagorätt för barn).
Under dagens granskning fick Sverige rekommendationer från 123 länder, och glädjande nog valde många av dem att ge rekommendationer om barns rättigheter i linje med våra förslag. Sverige fick flera rekommendationer om att ratificera barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll, som ger barn möjlighet att lämna in klagomål till FN:s barnrättskommitté. Många länder belyste också behovet av att stärka arbetet med att bekämpa våld mot barn, stärka mandatet för Barnombudsmannen och barns rättigheter i migrationsprocessen.
(...)
Hela uttalandet med länk till Unicefs alternativrapport (Extern länk)
Barns rättigheter måste säkras i kommande migrationslagstiftning
I samband med att den tillfälliga utlänningslagen förlängdes lovade regeringen att tillsätta en kommitté för att ta fram en ny permanent migrationslagstiftning. Det ser UNICEF Sverige positivt på, men för att säkra ett tydligt barnrättsperspektiv vill vi framföra några rekommendationer till det kommande arbetet.
I somras förlängdes den tillfälliga utlänningslagen gällande regler för personer som söker asyl i Sverige. Samtidigt lovade regeringen att utse en parlamentarisk kommitté med uppdraget att ta fram en ny permanent migrationslagstiftning som ska gälla efter år 2021. Idag hade kommittén sitt första möte.
Det är positivt att humanitet, rättssäkerhet och hållbarhet lyfts fram som ledord i utredningens direktiv. Men mot bakgrund av de politiska ställningstaganden som florerar i medier ser vi att det finns starka skäl att ifrågasätta om den permanenta lagen kommer att beakta barnkonventionens bestämmelser i tillräckligt stor utsträckning.
Barnkonventionen, som blir svensk lag den 1 januari 2020, kommer att ställa högre krav på rättstillämpare och individuella bedömningar kring barnets rättigheter. Det är därmed viktigt att utredningen gör en ordentlig barnkonsekvensanalys av sina förslag.
Vi lyfter fram följande rekommendationer till utredningen:
+ Återinför permanenta uppehållstillstånd för barn
Barnkonventionen innehåller ingen specifik bestämmelse om att barn ska beviljas permanent uppehållstillstånd, men den förordar långsiktiga och hållbara lösningar för barn snarare än tillfälliga och oförutsägbara. Barn har rätt till rehabilitering och återanpassning i en miljö som främjar deras hälsa och välbefinnande, något som är särskilt viktigt för barn som har upplevt krig, våld och svår utsatthet.
+ Återinför särskilt ömmande omständigheter som en humanitär skyddsgrund för barn
(...)
Läs mer (Extern länk)
Sveriges flyktingpolitik och barnkonvention som lag
Antalet barn på flykt har aldrig varit högre än idag. I samband med internationella flyktingdagen släpper FN:s flyktingorgan UNHCR nya siffror som visar att 70 miljoner människor är på flykt i världen. Hälften av dem är barn. UNICEF anser att barn på flykt och deras rättigheter måste beaktas i enlighet med barnkonventionen.
Barnkonventionen ska bli svensk lag 2020, och myndigheter och andra beslutsfattare förbereder sig nu med kunskapslyft och vägledning kring hur barnkonventionen ska tillämpas i den svenska kontexten. En stor fråga är hur den kommande migrations- och flyktingpolitiken förhåller sig till barnkonventionen. Vikten av en human, långsiktig och rättssäker migrationspolitik lyfts fram från politiskt håll, men tyvärr ser vi idag en oroväckande utveckling där barn på flykt och deras rättigheter inte prioriteras tillräckligt.
Tidigare i veckan röstade riksdagen igenom en förlängning av den tillfälliga utlänningslagen som ska gälla fram till juli 2021. Dessvärre har lagen förlängts utan att det varken har gjorts en ordentlig analys av vilka följder lagen kan få eller dess förenlighet med barnkonventionen.
Konsekvenserna av den tillfälliga lagen är tydliga, och det är barnen som har drabbats hårdast. Barn på flykt har fått sämre möjligheter att stanna i Sverige, och lagen har bidragit till utbredd psykisk ohälsa. Dessutom har den haft en negativ inverkan på integrationen.
Ändå förlängs lagen i ytterligare två år. Den har visserligen utökat rätten till familjeåterförening, dock med fortsatt hårda försörjningskrav och andra praktiska hinder som gör det svårt för familjer att leva tillsammans i praktiken. Tillfälliga uppehållstillstånd tillämpas fortfarande som huvudregel, vilket missgynnar barn på flykt och deras rätt till trygghet.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Stop violence and exploitation of migrant children
PACE Committee on Migration expressed concern by the serious threats that migrant children face on their way to Europe, and important gaps in the policies and procedures, "which limit the legal opportunities for migration in Europe and put these children at risk of falling in the hands of smugglers and traffickers". It regretted that a number of European signatories to the Convention on the Rights of the Child "continue to violate their obligations by not providing adequate protection to migrant children and safeguarding their rights".
Following the proposals by the rapporteur Rósa Björk Brynjólfsdóttir (Iceland, UEL), the parliamentarians underlined that the member States of the Council of Europe must abide by the principles of the United Nations Convention on the Rights of the Child which includes prioritising the child's best interests and ensuring that "a best interests determination procedure is legislated and implemented for each migrant child".
The parliamentarians stated that local and regional authorities bear a major responsibility in providing necessary protection to migrant children at places of arrival, and reiterated its position condemning violent practices such as detaining migrant children and using invasive methods in age assessment procedures.
There is a need, the Committee said, for a common strategy to be adopted by the governments of the members States of the Council of Europe on how to combat violence against migrant children in all its forms and to ensure the broad and comprehensive protection of their human rights. Such a strategy should include proposals on how to ensure safe and legal entry for migrant children into third States to limit the risk of trafficking and abuse.
Pressmeddelandet med länk till rapporten (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.