fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Debatt och partipolitik

Flyktingbarn och Barnkonventionen

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkiveringsdatum 210111:

Picum 20-12-21:

Child Rights Strategy should support undocumented children and adulthood transition till sidans topp

To be effective, the EU's Child Rights Strategy should support undocumented children and their transition into adulthood

Children enjoy special rights under the UN Convention on the Rights of the Child, regardless of their residence status. However, the transition of undocumented children into adulthood often comes abruptly: rights and basic services are no longer guaranteed and measures are not taken to support undocumented young adults in their new reality.

The European Commission is currently developing the EU Child Rights Strategy as part of its agenda for 2019-2024. The strategy aims to protect and promote children's rights in the EU and to mainstream child rights in all relevant EU policy areas. It will serve as a policy framework that will cover all existing and future child rights policies under one umbrella. As President of the European Commission Ursula von der Leyen emphasized in her mission letter to Vice-President ?uica: "We need to invest more in the future of our children. [...] ensuring that children have access to the services they need and are supported through to their adult lives".

One of the policies proposed to reach this goal, which will receive funding as part of the EU Multiannual Financial Framework (MFF) for 2021-2027, is the Child Guarantee. This instrument is led by the Commission and backed by the Parliament, and will result in a non-binding Council Recommendation asking Member States to ensure "affordability, accessibility and availability of inclusive quality services for children in need." By urging Member States to provide children and their parents access to essential services, such as healthcare, education and housing, the Commission aims to tackle poverty among children in need and improve their wellbeing and development.

If the aim of both the Strategy and the Guarantee is to establish a solid foundation for children that will provide life-long benefits, they should also address children's transition into adulthood.

(...)

Läs mer och hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200624:

Riksdagen 20-06-17:

Svar på skriftlig fråga: Barnkonventionens tillämpning i asylärenden till sidans topp

Fråga 2019/20:1500 av Emma Hult (MP)

Sverige ratificerade den rättsligt bindande barnkonventionen 1990 utan några reservationer, dock utan att på hemmaplan leva upp till bestämmelserna. Det har föranlett upprepad kritik från bland andra Unicef.

Efter många års arbete har nu barnkonventionen äntligen blivit svensk lag, vilket innebär ett förtydligande av att domstolar och rättsutövare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid bedömningar som görs i beslutsprocesser i ärenden som rör barn. Tyvärr har det visat sig att Migrationsverket inte anser att det gäller deras verksamhet.

I riksdagen har barnens bästa varit en återkommande fråga.

I proposition 2005/06:170 poängteras att när ett barn riskerar att skiljas från en förälder under en lång tidsperiod ska sådana omständigheter tillmätas extra tyngd.

I proposition 2009/10:137 står att läsa att beaktandet bör ske med utgångspunkt i de konsekvenser separationen befaras få för barnet och att barnets intresse av en sammanhållen familj i dessa fall bör ges större tyngd vid avvägningen mot att upprätthålla en reglerad invandring. Denna princip har också kommit till uttryck i UM 8458-18 från Förvaltningsrätten i Malmö - en dom som inte har överklagats av Migrationsverket.

Detta till trots fortsätter Migrationsverket att utvisa personer med små barn som på grund av anknytning har rätt att få uppehållstillstånd i Sverige trots att den beräknade väntetiden för att få komma tillbaka är cirka ett och ett halvt år.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Vilka åtgärder tänker ministern och regeringen vidta för att säkra att barnkonventionen tillämpas även i asylärenden?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200208:

Unicef 20-01-27:

Nya förslag från FN för att stärka barns rättigheter till sidans topp

Idag har Sverige granskats inom ramen för FN:s Universal Periodic Review (UPR) och mottagit förslag på hur mänskliga rättigheter ska stärkas. UPR-granskningen är bred och omfattar alla konventionsåtaganden om mänskliga rättigheter, inklusive barnkonventionen. UNICEF Sverige har följt processen för att säkra att barns rättigheter kommer högt upp på agendan.

Det är tredje gången Sverige granskas inom UPR. Syftet är att se hur landet lever upp till sina åtaganden för mänskliga rättigheter och få konkreta rekommendationer på hur arbetet kan förbättras. Granskningen innebär att FN:s medlemsländer noggrant undersöker respektive lands arbete med mänskliga rättigheter och sedan ger varandra rekommendationer till förbättringar, som sedan ska följas upp de kommande fem åren.

UNICEF Sverige har deltagit i processen. Vi har bland annat skrivit en alternativrapport som belyser brister i hur barnkonventionen efterlevs samt gett förslag på rekommendationer kring hur rättigheterna bättre kan följas i praktiken. Vi har fokuserat på att lyfta barn i utsatta situationer och deras bristande möjligheter att få upprättelse när deras rättigheter har kränkts (klagorätt för barn).

Under dagens granskning fick Sverige rekommendationer från 123 länder, och glädjande nog valde många av dem att ge rekommendationer om barns rättigheter i linje med våra förslag. Sverige fick flera rekommendationer om att ratificera barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll, som ger barn möjlighet att lämna in klagomål till FN:s barnrättskommitté. Många länder belyste också behovet av att stärka arbetet med att bekämpa våld mot barn, stärka mandatet för Barnombudsmannen och barns rättigheter i migrationsprocessen.

(...)

Hela uttalandet med länk till Unicefs alternativrapport (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190912:

Rädda Barnen 19-09- 03:

Barns rättigheter måste säkras i kommande migrationslagstiftning till sidans topp

I samband med att den tillfälliga utlänningslagen förlängdes lovade regeringen att tillsätta en kommitté för att ta fram en ny permanent migrationslagstiftning. Det ser UNICEF Sverige positivt på, men för att säkra ett tydligt barnrättsperspektiv vill vi framföra några rekommendationer till det kommande arbetet.

I somras förlängdes den tillfälliga utlänningslagen gällande regler för personer som söker asyl i Sverige. Samtidigt lovade regeringen att utse en parlamentarisk kommitté med uppdraget att ta fram en ny permanent migrationslagstiftning som ska gälla efter år 2021. Idag hade kommittén sitt första möte.

Det är positivt att humanitet, rättssäkerhet och hållbarhet lyfts fram som ledord i utredningens direktiv. Men mot bakgrund av de politiska ställningstaganden som florerar i medier ser vi att det finns starka skäl att ifrågasätta om den permanenta lagen kommer att beakta barnkonventionens bestämmelser i tillräckligt stor utsträckning.

Barnkonventionen, som blir svensk lag den 1 januari 2020, kommer att ställa högre krav på rättstillämpare och individuella bedömningar kring barnets rättigheter. Det är därmed viktigt att utredningen gör en ordentlig barnkonsekvensanalys av sina förslag.

Vi lyfter fram följande rekommendationer till utredningen:

+ Återinför permanenta uppehållstillstånd för barn

Barnkonventionen innehåller ingen specifik bestämmelse om att barn ska beviljas permanent uppehållstillstånd, men den förordar långsiktiga och hållbara lösningar för barn snarare än tillfälliga och oförutsägbara. Barn har rätt till rehabilitering och återanpassning i en miljö som främjar deras hälsa och välbefinnande, något som är särskilt viktigt för barn som har upplevt krig, våld och svår utsatthet.

+ Återinför särskilt ömmande omständigheter som en humanitär skyddsgrund för barn

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190703:

Unicef 19-06-20:

Sveriges flyktingpolitik och barnkonvention som lag till sidans topp

Antalet barn på flykt har aldrig varit högre än idag. I samband med internationella flyktingdagen släpper FN:s flyktingorgan UNHCR nya siffror som visar att 70 miljoner människor är på flykt i världen. Hälften av dem är barn. UNICEF anser att barn på flykt och deras rättigheter måste beaktas i enlighet med barnkonventionen.

Barnkonventionen ska bli svensk lag 2020, och myndigheter och andra beslutsfattare förbereder sig nu med kunskapslyft och vägledning kring hur barnkonventionen ska tillämpas i den svenska kontexten. En stor fråga är hur den kommande migrations- och flyktingpolitiken förhåller sig till barnkonventionen. Vikten av en human, långsiktig och rättssäker migrationspolitik lyfts fram från politiskt håll, men tyvärr ser vi idag en oroväckande utveckling där barn på flykt och deras rättigheter inte prioriteras tillräckligt.

Tidigare i veckan röstade riksdagen igenom en förlängning av den tillfälliga utlänningslagen som ska gälla fram till juli 2021. Dessvärre har lagen förlängts utan att det varken har gjorts en ordentlig analys av vilka följder lagen kan få eller dess förenlighet med barnkonventionen.

Konsekvenserna av den tillfälliga lagen är tydliga, och det är barnen som har drabbats hårdast. Barn på flykt har fått sämre möjligheter att stanna i Sverige, och lagen har bidragit till utbredd psykisk ohälsa. Dessutom har den haft en negativ inverkan på integrationen.

Ändå förlängs lagen i ytterligare två år. Den har visserligen utökat rätten till familjeåterförening, dock med fortsatt hårda försörjningskrav och andra praktiska hinder som gör det svårt för familjer att leva tillsammans i praktiken. Tillfälliga uppehållstillstånd tillämpas fortfarande som huvudregel, vilket missgynnar barn på flykt och deras rätt till trygghet.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190609:

Europarådets parlament 19-06-03:

Stop violence and exploitation of migrant children till sidans topp

PACE Committee on Migration expressed concern by the serious threats that migrant children face on their way to Europe, and important gaps in the policies and procedures, "which limit the legal opportunities for migration in Europe and put these children at risk of falling in the hands of smugglers and traffickers". It regretted that a number of European signatories to the Convention on the Rights of the Child "continue to violate their obligations by not providing adequate protection to migrant children and safeguarding their rights".

Following the proposals by the rapporteur Rósa Björk Brynjólfsdóttir (Iceland, UEL), the parliamentarians underlined that the member States of the Council of Europe must abide by the principles of the United Nations Convention on the Rights of the Child which includes prioritising the child's best interests and ensuring that "a best interests determination procedure is legislated and implemented for each migrant child".

The parliamentarians stated that local and regional authorities bear a major responsibility in providing necessary protection to migrant children at places of arrival, and reiterated its position condemning violent practices such as detaining migrant children and using invasive methods in age assessment procedures.

There is a need, the Committee said, for a common strategy to be adopted by the governments of the members States of the Council of Europe on how to combat violence against migrant children in all its forms and to ensure the broad and comprehensive protection of their human rights. Such a strategy should include proposals on how to ensure safe and legal entry for migrant children into third States to limit the risk of trafficking and abuse.

Pressmeddelandet med länk till rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190415:

Riksdagen 19-04-10:

Svar på skriftlig fråga: En rättssäker asylprocess till sidans topp

Fråga 2018/19:474 av Lina Nordquist (L)

Rätten att söka asyl och få sin ansökan prövad är en grundläggande rättighet som aldrig får hanteras godtyckligt. Det får inte göra någon skillnad om allmänhet och journalister engagerar sig i någons livsöde, eller om processen fortgår i det tysta - varje människa måste ju ha samma rätt att få sin sak prövad, enligt samma principer och regelverk.

Frågan är om det säkert kan sägas vara så i dag? Då och då fattas avvisningsbeslut vid Migrationsverket som senare rivs upp. Ett beslut fattas, journalister och invånare uppmärksammar ett fall, verket omprövar och den asylsökande får stanna. Slutet gott, allting gott, kan tyckas. Men är en sådan ordning rättssäker?

Sexårige Denis avvisades, innan Migrationsverket förklarade att deras beslut var förhastat och en ny prövning skulle ske. Treårige Davids mamma Naira avvisades, men verket öppnade senare för att ändra sitt beslut. Nu ifrågasätts avvisningen av 15-årige Ahmad, som efter fem års väntan hos sin mormor och släkt i Sverige fått besked att ett barnhem är att betrakta som ett ordnat mottagande för honom i Jordanien.

Barnkonventionen är ett rättsligt bindande internationellt avtal som bland annat slår fast att alla barn har samma rättigheter, samt att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn. Sverige har förbundit sig att följa konventionen.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Hur säkerställer ministern och regeringen att Migrationsverket i varje enskilt fall kan fatta rättssäkra beslut om avvisning eller uppehållstillstånd, där principen om barnets bästa sätts i förgrunden, även utan opinion, protester från allmänheten och tidningsreportage?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190326:

#vistårinteut 19-03- 22:

Det handlar om barnen till sidans topp

Ensamkommande barn som flytt till Sverige utan sina föräldrar kläms mellan lagar och Migrationsverkets praxisändringar. De omfattas inte av vare sig gamla eller nya gymnasielagen. Praxisändringarna har lett till att barn som tidigare skulle fått permanent uppehållstillstånd hamnat i en limbosituation där de blir illegala utan egen förskyllan och utvisas när de fyller 18 år.

Sorgesamma vittnesmål om barn i kläm

#vistårinteut vill i en serie blogginlägg och filmer särskilt uppmärksamma de ensamkommande barn som hamnat i kläm mellan lagar och praxisändringar. Blogginläggen består av berättelser från gode män och familjehemsföräldrar om de barn som Migrationsverket påstår har ett ordnat mottagande som inte finns. De som inte omfattas av gymnasielagarna men som heller inte kan utvisas. De som vi fick i uppdrag att ge skydd och omsorg till. Det är sorgesamma vittnesmål som alla ställer frågan: hur kan Sverige, som ska göra Barnkonventionen till lag, behandla barn på flykt på det här sättet?

Hotade barn - splittrade familjer

Dessa barn har glömts bort i debatten. Icke desto mindre lever de farligt. De riskerar utvisning och att som utvisade bli utsatta för skyddsgrundande behandling som till exempel prostitution, sexuellt våld, trafficking eller tvångsrekrytering till terrorism. De har blivit hotade, fått gömma sig, kanske sett sina fäder och bröder bli bortförda. Resten av familjen är i spillror och har flytt till annat land.

Just den här gruppen barn får varken uppskjuten verkställighet på utvisningsbeslutet eller tillfälligt uppehållstillstånd. Hade de fått något av detta skulle de kunna omfattas av den gamla gymnasielagen. Istället får de utvisningsbeslut med motiveringen att det finns ett ordnat mottagande.

Det ordnade mottagande utreds inte - eftersom det inte finns

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

#vistårinteut 19-03- 25:

Berättelsen om Najib till sidans topp

Hösten 2014 i en liten byn i provinsen Ghazni, Afghanistan. Najib som var 13 år bodde med sin familj i ett hus med två rum. I byn fanns det en person som berättade saker om byborna för talibanerna. Till exempel berättade den här informatören att Najibs pappa arbetade för militären. En dag fick familjen ett brev där det stod att taliban skulle döda pappan och hans familj om han inte slutade att jobba för armén.

Några månader efter hotbrevet slängdes en bomb in i huset som skadade pappan och Najibs syster allvarligt. Familjen bestämde att äldste sonen, Najib, direkt skulle ge sig av till Pakistan. Resten av familjen skulle vänta med att fly tills pappan och systern var tillräckligt återställda.

Efter sex månader på flykt kom Najib till Sverige, i september 2015. Han började i årskurs 7. Det var första gången han fick gå i riktig skola. Han fick bo på ett HVB-hem. Han kände sig stolt över sig själv; han hade nått sitt mål och lyckats ta sig till trygghet och liv. Allt kändes bra och de nya kompisarna han lärde känna hade ju fått uppehållstillstånd.

Strax efter 15-årsdagen kom Najibs första avslag. Migrationsverket trodde visserligen på hans berättelse om vad som hade hänt hans familj och de ansåg att han var minderårig. Migrationsverket hävdade dock att hans familj fanns kvar i Afghanistan och att de kunde ta om hand om honom - det som kallas för "det ordnade mottagandet".

Najib började då må riktigt dåligt. Han slutade gå till skolan och började skada sig själv. Det tog ett år innan skolan slog larm; då hade han i princip legat i sin säng under hela den tiden.

Efter ett allvarligt självmordsförsök blev han placerad i vår familj. Vi blev hans familj med syskon, mor- och farföräldrar som alla kom att älska honom. Hans liv började om och han kom igång med skolan igen.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.