ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Arkiv
Debatt och partipolitik
Anhöriginvandring och hinder för anhöriga
Information från myndigheter och organisationer
- Arkiveringsdatum 211210:
- Fråga av Maria Malmer Stenergard (M): Partner från tredje land som flyttar till Sverige
- Arkiveringsdatum 201111:
- Riksdagens frågestund, fråga om ändrade regler för anhöriga till kvotflyktingar
- Arkiveringsdatum 200714:
- Röda Korset: Rätten till familjeåterförening - en europeisk jämförelse
- Sociala Missionen släpper rapport och ställningstagande om familjeåterförening
Arkiveringsdatum 220304:
Riksdagen 22-02-17:
Riksrevisionens rapport om att komma till Sverige som anhörig
Tre uppmaningar om uppehållstillstånd för anhöriga (SfU8)
Riksdagen riktade tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen som handlar om handläggningen av så kallade anknytningsärenden, det vill säga då en person ansöker om uppehållstillstånd för att komma till Sverige som anhörig.
Bakgrunden är Riksrevisionens granskning av Migrationsverkets och utlandsmyndigheternas (de svenska ambassadernas och konsulatens) handläggning av anknytningsärenden. Granskningen pekar på stora kvalitetsbrister, bland annat i arbetet med att klarlägga den sökandes identitet.
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport och tillkännagav för regeringen att den ska se till att
+ identitetskontrollerna skärps och arbetet med identitetsfrågor prioriteras högre av regeringen och myndigheterna
+ den rättsliga kvaliteten i anknytningsärenden säkerställs
+ skyndsamt lägga fram författningsförslag som gör det enklare att inhämta och utbyta information mellan myndigheter.
Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport till handlingarna.
Samlingssida med regeringens skrivelse, socialförsäkringsutskottets betänkande, riksdagsdebatten, omröstningar och beslut (Extern länk)
innehållArkiveringsdatum 211210:
Riksdagen 21-12-08:
Svar på skriftlig fråga: Partner från tredje land som flyttar till Sverige
Fråga 2021/22:428 av Maria Malmer Stenergard (M)
Den tionde november rapporterade Sveriges Radios Ekot om brister hos Migrationsverket. Den grupp det handlar om är svenska medborgare som har en partner boende utanför EU och där partnern ska flytta till Sverige. Det handlar om brister i såväl informationsgivning som handläggning.
De brister som det pekas på i inslaget är bland annat att reglerna för bostads- och försörjningskrav är svårtolkade, att det är svårt att komma i kontakt med Migrationsverket, att handläggningen är långsam och att det i många fall saknas relevant information på Migrationsverkets webbplats.
Mot bakgrund av detta frågar jag statsrådet Anders Ygeman:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa en förbättrad informationsgivning från och en ökad takt i handläggningen hos Migrationsverket?
Svar av Statsrådet Anders Ygeman (S)
Det är viktigt att Migrationsverket ger relevant information till sökanden. Det gäller såväl inför att en ansökan lämnas in, som under pågående handläggning och efter att beslut har fattats. Migrationsverket som förvaltningsmyndighet är skyldig att följa de regelverk som finns. En myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla samt vara tillgängliga för kontakter med de enskilda. Ett ärende ska vidare handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts
I årets regleringsbrev har regeringen fortsatt att prioritera en ökad effektivitet inom handläggningsverksamheten. Regeringen lägger särskild vikt vid förbättringar inom prövningen av ansökningar om medborgarskap och om uppehållstillstånd på grund av anknytning eller för arbete.
I styrningen av Migrationsverket framåt avser regeringen att fortsätta ställa krav på kortare handläggningstider samt en ökad service och tillgänglighet.
Se även svar på fråga om hemvändande svenskars närstående ska vara en särskild och prioriterad grupp i handläggningen:
Svar på skriftlig fråga av Maria Malmer Stenergard (M): Prioriterad grupp hos Migrationsverket (Extern länk)
Arkiveringsdatum 201111:
Riksdagen 20-10-22:
Riksdagens frågestund, fråga om ändrade regler för anhöriga till kvotflyktingar
Anf. 72 Arin Karapet (M)
Fru talman! Min fråga går till migrationsminister Morgan Johansson. Statsrådet Isabella Lövin nämnde på pressträffen den 7 oktober att regeringen arbetar med ett förslag om att kvotflyktingar ska få stanna med samma praktiska möjligheter vid anhöriginvandring som andra kategorier av skyddsbehövande. Vad detta i praktiken innebär är oklart då hon inte närmare beskrev det.
Statssekreterare Maria Ferm, från samma parti som statsrådet Isabella Lövin, twittrade att det ska införas generösare regler för kvotflyktingar som enligt migrationsbetänkanden i dag skulle omfattas av samma regelverk som andra skyddsbehövande.
Fru talman! Det är väldigt oklart vad regeringen tycker i migrationsfrågan. Min fråga till migrationsminister Morgan Johansson är: Vad är innebörden i förslaget? Kan Sveriges riksdag få klarhet om vad regeringen tycker?
Anf. 73 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Jag ska klara ut det här. Detta gäller som sagt kvotflyktingarna som är de allra mest utsatta bland de flyktinggrupper vi har. Det är sådana som vi tar hit från flyktingläger. Det kan vara ensamstående kvinnor och människor med funktionshinder. Det handlar om dem som har det svårast i flyktinglägren runt om i världen. I vår kvot rör det sig varje år om 5 000 personer.
Dessa har tidigare haft möjlighet till familjeåterförening, och har det fortfarande. Men tiden från det att tremånadersluckan börjar löpa för huruvida man ska omfattas av försörjningskrav eller ej har räknats från beslutet. Nu säger vi att det ska räknas från det att man kommer till Sverige. De får därmed samma villkor som vanliga asylsökanden får när det gäller just försörjningskrav och anhöriginvandring.
Det här är ingen jättestor sak, men det är i detta fall viktigt för de enskilda individerna.
Arkiveringsdatum 200714:
Röda Korset 20-05-27:
Rätten till familjeåterförening - en europeisk jämförelse
Den parlamentariska kommittén arbetar just nu med att utforma den framtida svenska migrationspolitiken. En av de viktigaste frågorna är rätten till familjeåterförening.
Röda Korsets uppdrag är att i varje läge förhindra och lindra mänskligt lidande. Vi arbetar för att föräldrar och barn som är i behov av skydd ska ha rätt att återförenas i Sverige.
I debatten framförs ofta att Sverige bör ha en migrationspolitik som liknar genomsnittet i EU. I en ny kartläggning har vi jämfört de förslag som nu diskuteras i Sverige med andra EU-länders lagstiftning kring familjeåterförening. Kartläggningen visar att Sverige, om man genomför det förslag som nu ligger på migrationskommitténs
bord, kommer att bli ett av de länder i EU där det blir svårast att återförenas med sin familj. Konsekvenserna kommer att bli ett omfattande humanitärt lidande för ett stort antal föräldrar och barn som under många år inte kommer kunna leva tillsammans.
I samband med kartläggningens publicering sändes ett digitalt seminarium med en presentation av resultaten och ett samtal kring dess slutsatser med två ledamöter från den parlamentariska kommittén, Jonny Cato, migrationspolitisk talesperson (C) och Maria Malmer Stenergard, migrationspolitisk talesperson (M).
Hämta rapporten (Extern länk)
Titta på seminariet i efterhand (Extern länk)
Sociala Missionen 20-06-18:
Sociala Missionen släpper rapport och ställningstagande om familjeåterförening
Rapport: Försörjningskravet - Berättelser om splittrade familjer
Att få leva tillsammans med sin familj är en viktig mänsklig rättighet och en förutsättning för att etableras och integreras i Sverige. Sociala Missionen har arbetat med familjeåterföreningsfrågor sedan 1990-talet och ser hur de begränsningar som införts sedan 2016 får svåra konsekvenser för flyktingfamiljer som inte lyckas uppfylla de idag högt ställda försörjningskrav på boende och inkomst. Genom intervjuer med sex berörda flyktingar och skyddsbehövande vill Sociala Missionen ge röst åt människorna bakom statistiken.
Hämta rapporten (Extern länk till pdf-fil)
Hämta Sociala Missionens ställningstagande för rätten till familjeåterförening (Extern länk till pdf-fil)
Arkiveringsdatum 200107:
Riksdagen 19-12-17:
Svar på skriftlig fråga: Försörjningskrav vid arbetskraftsinvandring
Fråga 2019/20:574 av Dennis Dioukarev (SD)
Det finns nu en riksdagsmajoritet för att införa försörjningskrav vid arbetskraftsinvandring, det vill säga krav på dem som kommer hit för att arbeta att också försörja eventuella familjemedlemmar. I dag ställs inga sådana krav, vilket gör att kostnader riskerar att övervältras på svenska staten och skattebetalarna. Gränsen på en bruttomånadslön om 13 000 kronor för utomeuropeiska arbetskraftsinvandrare är dessutom generöst satt, och det är uppenbart att denna inkomstnivå är otillräcklig för att försörja en större familj på.
Det ställs emellertid redan försörjningskrav på dem som ansöker om uppehållstillstånd eller om man som svensk medborgare vill ta hit en partner från tredje land. Men det ställs inga som helst försörjningskrav inom arbetskraftsinvandring. Det är en orimlig ordning.
Införandet av ett försörjningskrav bör således inte vara ett svårt politiskt beslut att fatta, utan det följer snarare en logisk tråd. Sverige har genom att ställa försörjningskrav på alla andra grupper utom just arbetskraftsinvandrare redan accepterat premissen att den som kommer till Sverige med familj också ska kunna förse dem med en skälig levnadsstandard, ett existensminimum som ska skydda människor från relativ fattigdom.
Min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson är därför följande:
Avser ministern och regeringen att vidta lagstiftningsåtgärder för att införa krav på försörjning vid arbetskraftsinvandring?
Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.