fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Debatt och partipolitik

Anhöriginvandring och hinder för anhöriga

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkiveringsdatum 211210:

Riksdagen 21-12-08:

Svar på skriftlig fråga: Partner från tredje land som flyttar till Sverige till sidans topp

Fråga 2021/22:428 av Maria Malmer Stenergard (M)

Den tionde november rapporterade Sveriges Radios Ekot om brister hos Migrationsverket. Den grupp det handlar om är svenska medborgare som har en partner boende utanför EU och där partnern ska flytta till Sverige. Det handlar om brister i såväl informationsgivning som handläggning.

De brister som det pekas på i inslaget är bland annat att reglerna för bostads- och försörjningskrav är svårtolkade, att det är svårt att komma i kontakt med Migrationsverket, att handläggningen är långsam och att det i många fall saknas relevant information på Migrationsverkets webbplats.

Mot bakgrund av detta frågar jag statsrådet Anders Ygeman:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa en förbättrad informationsgivning från och en ökad takt i handläggningen hos Migrationsverket?

Svar av Statsrådet Anders Ygeman (S)

Det är viktigt att Migrationsverket ger relevant information till sökanden. Det gäller såväl inför att en ansökan lämnas in, som under pågående handläggning och efter att beslut har fattats. Migrationsverket som förvaltningsmyndighet är skyldig att följa de regelverk som finns. En myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla samt vara tillgängliga för kontakter med de enskilda. Ett ärende ska vidare handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts

I årets regleringsbrev har regeringen fortsatt att prioritera en ökad effektivitet inom handläggningsverksamheten. Regeringen lägger särskild vikt vid förbättringar inom prövningen av ansökningar om medborgarskap och om uppehållstillstånd på grund av anknytning eller för arbete.

I styrningen av Migrationsverket framåt avser regeringen att fortsätta ställa krav på kortare handläggningstider samt en ökad service och tillgänglighet.

Se även svar på fråga om hemvändande svenskars närstående ska vara en särskild och prioriterad grupp i handläggningen:

Svar på skriftlig fråga av Maria Malmer Stenergard (M): Prioriterad grupp hos Migrationsverket (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201111:

Riksdagen 20-10-22:

Riksdagens frågestund, fråga om ändrade regler för anhöriga till kvotflyktingar till sidans topp

Anf. 72 Arin Karapet (M)

Fru talman! Min fråga går till migrationsminister Morgan Johansson. Statsrådet Isabella Lövin nämnde på pressträffen den 7 oktober att regeringen arbetar med ett förslag om att kvotflyktingar ska få stanna med samma praktiska möjligheter vid anhöriginvandring som andra kategorier av skyddsbehövande. Vad detta i praktiken innebär är oklart då hon inte närmare beskrev det.

Statssekreterare Maria Ferm, från samma parti som statsrådet Isabella Lövin, twittrade att det ska införas generösare regler för kvotflyktingar som enligt migrationsbetänkanden i dag skulle omfattas av samma regelverk som andra skyddsbehövande.

Fru talman! Det är väldigt oklart vad regeringen tycker i migrationsfrågan. Min fråga till migrationsminister Morgan Johansson är: Vad är innebörden i förslaget? Kan Sveriges riksdag få klarhet om vad regeringen tycker?

Anf. 73 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Jag ska klara ut det här. Detta gäller som sagt kvotflyktingarna som är de allra mest utsatta bland de flyktinggrupper vi har. Det är sådana som vi tar hit från flyktingläger. Det kan vara ensamstående kvinnor och människor med funktionshinder. Det handlar om dem som har det svårast i flyktinglägren runt om i världen. I vår kvot rör det sig varje år om 5 000 personer.

Dessa har tidigare haft möjlighet till familjeåterförening, och har det fortfarande. Men tiden från det att tremånadersluckan börjar löpa för huruvida man ska omfattas av försörjningskrav eller ej har räknats från beslutet. Nu säger vi att det ska räknas från det att man kommer till Sverige. De får därmed samma villkor som vanliga asylsökanden får när det gäller just försörjningskrav och anhöriginvandring.

Det här är ingen jättestor sak, men det är i detta fall viktigt för de enskilda individerna.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200714:

Röda Korset 20-05-27:

Rätten till familjeåterförening - en europeisk jämförelse till sidans topp

Den parlamentariska kommittén arbetar just nu med att utforma den framtida svenska migrationspolitiken. En av de viktigaste frågorna är rätten till familjeåterförening.

Röda Korsets uppdrag är att i varje läge förhindra och lindra mänskligt lidande. Vi arbetar för att föräldrar och barn som är i behov av skydd ska ha rätt att återförenas i Sverige.

I debatten framförs ofta att Sverige bör ha en migrationspolitik som liknar genomsnittet i EU. I en ny kartläggning har vi jämfört de förslag som nu diskuteras i Sverige med andra EU-länders lagstiftning kring familjeåterförening. Kartläggningen visar att Sverige, om man genomför det förslag som nu ligger på migrationskommitténs

bord, kommer att bli ett av de länder i EU där det blir svårast att återförenas med sin familj. Konsekvenserna kommer att bli ett omfattande humanitärt lidande för ett stort antal föräldrar och barn som under många år inte kommer kunna leva tillsammans.

I samband med kartläggningens publicering sändes ett digitalt seminarium med en presentation av resultaten och ett samtal kring dess slutsatser med två ledamöter från den parlamentariska kommittén, Jonny Cato, migrationspolitisk talesperson (C) och Maria Malmer Stenergard, migrationspolitisk talesperson (M).

Hämta rapporten (Extern länk)

Titta på seminariet i efterhand (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Sociala Missionen 20-06-18:

Sociala Missionen släpper rapport och ställningstagande om familjeåterförening till sidans topp

Rapport: Försörjningskravet - Berättelser om splittrade familjer

Att få leva tillsammans med sin familj är en viktig mänsklig rättighet och en förutsättning för att etableras och integreras i Sverige. Sociala Missionen har arbetat med familjeåterföreningsfrågor sedan 1990-talet och ser hur de begränsningar som införts sedan 2016 får svåra konsekvenser för flyktingfamiljer som inte lyckas uppfylla de idag högt ställda försörjningskrav på boende och inkomst. Genom intervjuer med sex berörda flyktingar och skyddsbehövande vill Sociala Missionen ge röst åt människorna bakom statistiken.

Hämta rapporten (Extern länk till pdf-fil)

Hämta Sociala Missionens ställningstagande för rätten till familjeåterförening (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200107:

Riksdagen 19-12-17:

Svar på skriftlig fråga: Försörjningskrav vid arbetskraftsinvandring till sidans topp

Fråga 2019/20:574 av Dennis Dioukarev (SD)

Det finns nu en riksdagsmajoritet för att införa försörjningskrav vid arbetskraftsinvandring, det vill säga krav på dem som kommer hit för att arbeta att också försörja eventuella familjemedlemmar. I dag ställs inga sådana krav, vilket gör att kostnader riskerar att övervältras på svenska staten och skattebetalarna. Gränsen på en bruttomånadslön om 13 000 kronor för utomeuropeiska arbetskraftsinvandrare är dessutom generöst satt, och det är uppenbart att denna inkomstnivå är otillräcklig för att försörja en större familj på.

Det ställs emellertid redan försörjningskrav på dem som ansöker om uppehållstillstånd eller om man som svensk medborgare vill ta hit en partner från tredje land. Men det ställs inga som helst försörjningskrav inom arbetskraftsinvandring. Det är en orimlig ordning.

Införandet av ett försörjningskrav bör således inte vara ett svårt politiskt beslut att fatta, utan det följer snarare en logisk tråd. Sverige har genom att ställa försörjningskrav på alla andra grupper utom just arbetskraftsinvandrare redan accepterat premissen att den som kommer till Sverige med familj också ska kunna förse dem med en skälig levnadsstandard, ett existensminimum som ska skydda människor från relativ fattigdom.

Min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson är därför följande:

Avser ministern och regeringen att vidta lagstiftningsåtgärder för att införa krav på försörjning vid arbetskraftsinvandring?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190503:

Riksdagen 19-04-23:

Svar på skriftlig fråga: Familjeåterförening i praktiken till sidans topp

Fråga 2018/19:529 av Christina Höj Larsen (V)

(...) Genom lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheterna att få uppehållstillstånd i Sverige inskränktes rätten till familjeåterförening kraftigt. Regeringen har nu aviserat att de som får asyl som alternativt skyddsbehövande ska få rätt till familjeåterförening. Det är ett mycket välkommet besked som bland annat kommer att ge många syrier rätt till familjeåterförening.

Sedan tidigare finns stora brister i hur denna rättighet efterlevs i praktiken. För att få rätt att återförenas med en familjemedlem som har fått uppehållstillstånd i Sverige måste den som är kvar i hemlandet intervjuas vid en svensk beskickning. För syrier innebär detta att familjeåterförening är näst intill omöjligt. Den svenska ambassaden i Damaskus har sedan den 29 mars 2012 reducerad verksamhet, och viserings- och migrationsfrågor hanteras av ambassaderna i grannländerna Turkiet, Saudiarabien, Egypten, Jordanien och Förenade Arabemiraten, men också i Sudan, enligt beslut från regeringen.

Det är svårt eller omöjligt för syrier att ta sig in i samtliga dessa länder, förutom Sudan som däremot ligger över 250 mil bort. För ett år sedan var kötiden för dessa ärenden vid svenska ambassaden i Khartoum två år. Nu när fler syrier kommer att få rätt till familjeåterförening växer kön sannolikt. Enligt lagen ska hela processen inklusive Migrationsverkets handläggning ta max nio månader.

Under 2017 öppnade Sverige en ambassad i Libanon. Syrier kan få ett korttidsvisum till Libanon, och flera andra EU-länder låter syrier göra intervjuer på sina ambassader i landet. När ambassaden öppnade meddelade regeringen att den skulle utreda möjligheten att ansöka om familjeåterförening vid ambassaden i Beirut ett år efter att den öppnats. För ett år sedan utredde regeringen fortfarande frågan och den har ännu inte meddelat något beslut.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

Avser ministern att ta initiativ för att göra det möjligt för syrier att ansöka om familjeåterförening i Libanon?

Svar av Utrikesminister Margot Wallström (S) (Extern länk)

Se även:

Riksdagen 19-04-26: Interpellationsdebatt efter interpellationer av Katarina Brännström (M) om familjeåterförening och återvändande (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190415:

Riksdagen 19-04-11:

Riksdagsdebatt: Anhöriginvandring till sidans topp

Riksdagen sa nej till drygt 20 motionsyrkanden om anhöriginvandring från allmänna motionstiden 2018. Anledningen är bland annat att flera delar av migrationslagstiftningen ska ses över.

Motionerna handlar bland annat om uppehållstillstånd för make och sambo, uppskjuten invandringsprövning och försörjningskrav vid anhöriginvandring.

/Många av förslagen återfinns i samma partimotioner som i debatten om asylpolitik/

Samlingssida med länkar till 12 motioner, utskottets betänkande med reservationer, riksdagsdebatten samt omröstningar och beslut (Extern länk)

Betänkandet (Extern länk till pdf-fil)

Debatten (samma webbsändning som asylpolitiken): webb-TV och protokoll (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190318:

Riksdagen 19-02-26:

Svar på skriftlig fråga: Rätten till familjeåterförening till sidans topp

Fråga 2018/19:206 av Christina Höj Larsen (V)

Punkt 65 i den överenskommelse mellan S, MP, L och C som den nuvarande regeringen vilar på säger: "Den tillfälliga lagen förlängs i två år. Alternativt skyddsbehövande ges samtidigt samma rätt till familjeåterförening som flyktingar."

Vänsterpartiet är mycket kritiskt till att den tillfälliga lagen ska förlängas. En lag som inte har utretts av regeringen, men av bland andra Röda Korset och Rådgivningsbyrån med förödande kritik som följd. Röda Korset konstaterar också att det inte finns något som tyder på att lagen har uppfyllt sina syften.

Samtidigt är det bra att alternativt skyddsbehövande nu får rätt till familjeåterförening. Hittills har dock varken regeringen eller samarbetspartierna förklarat varför denna rättighet begränsas till alternativt skyddsbehövande och flyktingar. Sedan 2016 har Migrationsverket beviljat över 6 000 människor uppehållstillstånd på andra grunder, exempelvis som övrigt skyddsbehövande, på grund av verkställighetshinder eller särskilt och synnerligen ömmande omständigheter.

Mot denna bakgrund vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Varför ska inte människor som beviljats uppehållstillstånd som övrigt skyddsbehövande, på grund av verkställighetshinder eller särskilt och synnerligen ömmande omständigheter, få rätt att återförenas med sin familj?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190219:

Riksdagen 19-02-06:

Svar på skriftlig fråga: Anhöriginvandring till sidans topp

Fråga 2018/19:83 av Lars Beckman (M)

Regeringen har träffat en överenskommelse med samarbetspartierna som innebär ett generösare regelverk för anhöriginvandring. Enligt uppgifter från Migrationsverket kommer det nya regelverket för anhöriginvandring att vara ett av de mest generösa i EU. Migrationsverket beräknar att förändringen av regelverket kommer att beröra omkring 20 000 personer.

Enligt den uppgörelse som är gjord mellan regeringspartierna och Centerpartiet och Liberalerna tas också försörjningskravet bort, vilket betyder att allt fler riskerar att hamna i bidragsberoende.

Med anledning av det ovanstående vill jag ställa följande fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson :

Vilken konsekvensanalys har gjorts av hur förändringen av anhöriginvandringen kommer att påverka utgifter och service i kommunerna?

Johan Forsell har frågat mig hur jag och regeringen avser att tillgodose rimliga krav på en seriös beredningsprocess av förslaget om utökad rätt till familjeåterförening, givet den tidsplan regeringen har presenterat. Johan Forsell har även frågat mig hur regeringens förslag om utökad familjeåterförening stämmer överens med en seriös hantering av migrationspolitiken i Sverige. Lars Beckman har frågat mig vilken konsekvensanalys som har gjorts av hur förändringen av anhöriginvandringen kommer att påverka utgifter och service i kommunerna.

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.