Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Klipp från media
Länk till information från myndigheter och organisationer
Sveriges asylpolitik är en skam för vårt land
Migrationsverket har gjort en ny säkerhetsbedömning av Afghanistan och därefter återupptagit sin vana att slentrianmässigt fatta utvisningsbeslut till ett av världens farligaste och fattigaste land. Finns det inofficiella mål på Migrationsverket om att hålla nere andelen positiva beslut vad gäller skydd och asyl? Varför annars denna inhumanitet? skriver bland andra Anders Wijkman.
När talibanerna tog makten i Afghanistan 2021 stoppades alla utvisningar till landet. Därefter har det rapporterats om hungersnöd i landet. Vi har hört om flickor som inte längre får gå i skolan och om krav på heltäckande slöja. Samtidigt kommer rapporter om hur IS riktar terrordåd mot hazarerna, landets shiamuslimska minoritet. Det enda som har förbättrats i landet är att de bombningar som tidigare utfördes av talibanerna och som var riktade mot landets regeringsstyrkor har upphört. Men situationen för en tvångsutvisad avfälling torde vara värre än förut. Talibanerna har uttalat att deporterade asylsökande från väst skall ställas inför rätta. Trots detta har Migrationsverket återupptagit utvisningsbesluten. Utvisningsbeslut som bryter mot EU-stadgans artikel 19. Utvisningsbeslut som strider mot UNHCR:s vägledning.
Behandlats illa
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Så har partierna svängt om invandringen
Invandring och integration. Den ständiga valfrågan, som under några år hamnade i skuggan av den glödheta frågan om gängkrimlinaliteten. Nu är den åter är på tapeten igen i och med Ukraina-kriget.
I decennier har invandring och integration varit en fråga som polariserat politiken. Men den har inte alltid varit lika viktig för väljarna. Man kan säga att den gjort en resa från oviktig till att hamna i topp tre.
Vi börjar på 80-talet - då var det en relativt oviktig fråga i opinionen. Men så stiger den i betydelse för svenskarna, och i politiken, från 90-talet.
(...)
Hela artikeln med länk till podden (Extern länk)
SD använder Ukrainakriget för att nedmontera asylrätten
Sverigedemokraterna har sedan partiet bildades verkat för att människor på flykt inte ska komma till Sverige. Nu har man öppnat för att Sverige tillfälligt ska ta emot flyktingar från Ukraina. Men människosynen är densamma och sorgligt nog använder partiet de ukrainska flyktingarnas extremt utsatta situation för att underminera rätten till skydd för människor från andra delar av världen. Det borde få alla svenska politiker att inse hur farligt det skulle vara om Sverigedemokraterna skulle få regeringsmakten, skriver Jonny Cato, Centerpartiet.
Budskapet att Sverige är fullt har varit partiets mantra och fortsätter vara det även under rådande omvärldsläge i Europa. På sin hemsida lyfter partiet vikten av att Sverige gör allt för att ge en tillfällig fristad till ukrainska flyktingar. Men man betonar även att Sverige nu behöver stoppa all utomeuropeisk asylrelaterad invandring och man vill att kvotflyktingsvolymen för 2022 enbart ska reserveras för ukrainska flyktingar. SD ser uppenbarligen asylrätten som ett privilegium istället för den mänskliga rättighet det faktiskt är.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Vi ska visa solidaritet - inte upprepa 2015
Maria Ferm, Rasmus Ling, Annika Hirvonen (MP)
Den här gången får det inte sluta med krav på stängda gränser. För i det läget kommer situationen för människor som flyr undan Putins bomber försvåras ännu mer - och situationen för de som strider mot Putins bomber bli svårare.
Flera miljoner människor är på flykt från Ukraina och i Ukraina. Solidariteten i EU behövs mer än på länge. När ukrainska män tvingas ta farväl av sina barn, systrar, kärestor eller mödrar vid gränsen för att ge sig tillbaka för att strida är det viktigt att vi i EU svarar med medmänsklighet och ansvarstagande för alla som splittrats från sina nära och tvingats ifrån sina hem.
De som flyr för sina liv nu från Ukraina är precis som vem som helst, precis som oss. Det enda som skiljer är var vi råkade födas. Detta gäller för varje person i världen som behöver fly, och denna situation är på det sättet lik alla andra. I första hand flyr människor till grannländer där de ofta har kontakter, men redan flyr många till Sverige och Ukrainas grannländer har redan tagit emot miljontals flyktingar. För bara några veckor sedan levde de som flyr från Ukraina vanliga normala liv, och nu har de tvingats lämna allt.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Se även:
Annika Hirvonen i Expressen 22-03-19: Vi har mycket att lära av det polska samhället (Extern länk)
Vad händer när nästa flyktingvåg kommer?
Om det värsta skulle hända att Ryssland militärt invaderar Ukraina måste övriga Europa ta emot nya flyktingvågor. Det gäller naturligtvis också Sverige. Inte ens SD-ledaren Jimmie Åkesson kan vägra asylinvandring.
Men det gör han i en tv-intervju i förra veckan. Han säger att Sverige ska kunna "husera" eller "hysa" flyktingar men inte ge dem asyl. Vad det betyder i praktiken är svårt att begripa. SD-ledaren får återkomma.
Senast det bröt ut ett krig i Europa var på 90-talet i forna Jugoslavien. Bosnienkroatiska flyktingar hamnade i Karlskrona och Kungsmarken. När regeringen beslöt att inte ge dem uppehållstillstånd i Sverige öppnades Tyska kyrkan för att stoppa utvisningen. Svensk polis kunde eller ville inte gå in i en kyrka för att tvinga ut bosnienkroaterna.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sex år med rekordlåg flyktinginvandring
Andreas Magnusson
Så kom statistiken för 2021 som visar på ytterligare ett år med extremt låg asylinvandring. Under perioden 1984-2021 har det genomsnittliga antalet asylsökande per år legat på ungefär 30 000. 2015 hade vi flest asylsökande någonsin och slog det tidigare rekordet från 1992 med råge. Sedan lade regeringen om politiken och vi har nu haft sex år av rekordlåg asylinvandring.
2020 sökte 12 991 personer asyl i Sverige. Det var årtusendets lägsta siffra. 2021 levererades ett nytt rekord, då endast 11 401 personer sökte asyl. Ungefär en fjärdedel av de som sökte asyl under denna tid fick ansökan beviljad. Det handlar om historiskt låga siffror både vad gäller söktryck och beviljandegrad.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sätt fart - stoppa asylmissbruket
Asylsystemet utnyttjas som en front för att kunna arbeta utan uppehållstillstånd i Sverige. Därför borde rätten att arbeta under asyltiden slopas eller begränsas kraftigt.
Siffrorna över invandringen till Sverige under 2021 visar på intressanta mönster. Trots att det var ett pandemiår med kraftiga begränsningar av möjligheterna att resa in i EU beviljades hela 95 163 uppehållstillstånd. Sedan ett antal år tillbaka är det inte längre asylinvandringen som dominerar utan arbetskraftsinvandringen, där Sverige sticker ut med västvärldens mest generösa regler.
Men även asylinvandringen har alltmer fått karaktären av jobbinvandring. Av 11 419 asylansökningar förra året avslogs hela 74 procent, varav en del var Dublinärenden. Det är ett tecken på att en hel del som söker sig till Sverige numera saknar skyddsskäl, men väljer att göra resan ändå.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Amanda Sokolnicki: Snart kan vi vara det där närområdet som människor ska fly till
I Bosnien hörs ekon från 90-talet, och i Ukraina förbereder sig befolkningen på krig.
Europa kan inte hjälpa hela världen, brukar det sägas. Men skulle vi ens hjälpa européer på flykt?
De svarta små prickarna som föll mot marken var människor. De hade klamrat sig fast vid flygplanet, men fick släppa taget. Bilderna från Kabuls flygplats när USA lämnade Afghanistan efter 20 år visade hur desperata många var. Talibanerna var på väg tillbaka.
Europeiska ledare reagerade starkt på det fasansfulla som var på väg att hända kvinnor, barn och män. Till Europa ska de i alla fall inte komma, sa de.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Påven: Försummelse av migranter ett "haveri"
Försummelsen av migranter är ett "civilisationens haveri", säger påve Franciskus i ett tal på plats på den grekiska ön Lesbos.
- Det finns de i Europa som fortsätter behandla problemet som om det är något som inte angår dem, säger påven i sitt tal på plats vid migrantlägret Mavrovouni.
Mavrovouni byggdes efter en stor brand i det ökända Morialägret förra hösten, och nära 2 200 asylsökare bor där. Franciskus gjorde 2016 ett uppmärksammat besök i Moria och uttryckte då skarp kritik mot hur migranterna bemöttes av EU.
Under söndagens besök på Lesbos möttes han av en liten grupp asylsökande, framför allt barn, ståendes bakom metallstaket.
Dyster begravningsplats
I sitt tal varnar han för att Medelhavet är på väg att bli en "dyster begravningsplats utan gravstenar".
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Folk orkar inte längre med Sveriges söndertrasade system
Det är allvarligt när medborgarnas tillit till systemen börjar falla. Fusk och orimligheter gör att vi nu inte kan hjälpa dem som verkligen skulle behövt vår hjälp, skriver Rebecca Weidmo Uvell.
I valrörelsen 2014 valde Socialdemokraterna, med Aftonbladets ledarsida i spetsen, att måla upp ett Sverige som gått sönder. 2021 är det många som ser en massa saker som inte då var trasiga men som nu gått sönder eller börjat krackelera.
Men det allra mest allvarliga är när tilliten till systemen börjar falla. Där är vi tyvärr nu.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
EvaMärta Granqvist, Joel Larsson och Anders Silfverdal i Dagen 21-10-21: Vi är inte trötta på flyktingarna utan på rasismen (Extern länk)
Vi har valt det här - klumpen i magen kommer när det är försent
Simon Henriksson
Inte en dag har gått utan att jag hört ordet utvisning och hårdare tag i asyl- och migrationspolitiken sedan 2015. Det är ingen slump att den retoriken också drabbar människor. Nu drabbar den en stackars familj i Vimmerby.
Den här krönikan kommer försent. Klumpen i magen också. Jag hade inte lyckats träffa Vimmerbyfamiljen Berisha som levt i ett helvete under lång tid förrän söndag den 31 oktober.
Det är svårt att känna så starkt för något innan det blir verkligt på riktigt.
Där satt de nu familjen, reducerade och uppgivna. Trötta, förbannade, sorgsna, irriterade, hålögda och tacksamma. Äldsta sonen Alkind sitter i förvar. Väntar på att utvisas.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Hynek Pallas: Treårige Tim hör hemma vid ett köksbord i Brösarp
Inför familjens emigration hösten 1977 hörde en äldre släkting av sig.
"Pojken borde lämnas med mig. Han är tjeck, det här är hans land", förklarade hon för mina föräldrar.
Jag var två år på det tredje. Det är alltså inte ett minne, utan något som berättades för mig i vuxen ålder. Men sedan dess har det varit ett "sliding doors-ögonblick". Uttrycket populariserade 1998 av filmen med samma namn, där två olika öden spelas upp för en människa. Vad hade hänt, hur hade livet gestaltat sig, om mina föräldrar hade gjort det valet? Kanske hade det funnits tvingande omständigheter, om världens välvilja sett annorlunda ut då?
Jag tänker aldrig så mycket på detta som när den svenska invandringspolitiken och -retoriken slår i botten. Vilket numera är ofta.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Bengt Storbacka, Socialdemokrater för tro och solidaritet i Örebro län
2015 genomfördes en av de bästa civilsamhällesinsatser som vårt land upplevt i närtid. Vi vill än en gång ta ett krafttag och visa att vi tror på alla människors lika värde! Alla ska med! Alla tillsammans i ett solidariskt samhälle bör vara målet för vår samhällsutveckling.
Vi ska inte tillbaka till det delvis mycket ansträngda kommunala, regionala och statliga, administrativa läget som rådde då. Tänk om vi nu i stället kan ta tillvara de erfarenheter vi gjorde och bygga vidare på den solidaritet och medmänsklighet som finns i vårt samhälle. Vi kunde då och det är inte för sent, att med dessa erfarenheter som grund, rusta för framtida flyktingströmmar och andra kriser. Om Migrationsverket fick bättre utbildning i folkrätt, mänskliga rättigheter, religionsfrihet och kunskap kan vårt land bli ett ännu säkrare land.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sverige behöver en asylpaus - omedelbart
Tills Sverige fått sina migrationsrelaterade problem under kontroll kan vi inte ödsla tid och pengar på att ta hit individer som hotar vår frihet, jämlikhet och trygghet, skriver Filip Haugland (KD).
Så ser vi det igen. Horder av människor, mestadels unga män, som rör sig mot Europa. Säkerhetsläget i Afghanistan ligger bakom. 2015 fladdrar förbi. 2015, året då Sverige tog emot flest migranter per capita i Europa. Men Sverige kan inte fortsätta vara hela världens samvete. Gängkriminalitetens, hedersvåldets och islamismens lavinartade utbredning borde ha lärt oss vår läxa. Den läxan lär oss att det inte går längre, att vi inte klarar mer. Den läxan lär oss att vi behöver en asylpaus. Och det på studs.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Dagen 21-08-11: KD-kandidat tar timeout efter artikel om asylpaus (Extern länk)
Se även:
Anna Dahlberg i Expressen ledare 21-08-21: Nej, Sverige och EU kan inte öppna famnen igen (Extern länk)
Nordebo: Vi får inte begå ännu ett svek mot dem som flyr och dem som har flytt
Sverige och EU måste öka sitt flyktingmottagande, erbjuda fler vägar hit för asylsökande och sluta göra sig beroende av brutala regimers gränsskydd. Sverige måste ge omedelbar amnesti till tusentals afghanska flyktingar som redan finns här. Det är bara en skärva av det som borde ha gjorts och hade behövts för länge sedan. Men det är vad som kan göras nu, skriver Ola Nordebo.
Få saker har präglat den svenska samhällsdebatten de senaste åren som det systematiska misstänkliggörandet av flyktingar.
Varför är de här? Går det att bli av med dem snabbare? Hur kan vi hindra att andra försöker ta sig hit? Vad har de haft att fly ifrån, egentligen? Varför kom just de hit och inte de som blev kvar i hemlandet?
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Se även:
Göteborgs-Posten 21-08-14: Björn Werner: Rätten till liv får inte bli en kontroversiell åsikt (Extern länk)
Lisa Pelling i Dagens Arena 21-08-17: Det är flyktingarnas kris, inte vår (Extern länk)
Mattias Beijmo i Aftonbladet 21-08-18: De hoppas vinna valet på att svartmåla afghaner (Extern länk)
Gustav Fridolin i Syre 21-08-25: Stefan Löfven - det går inte att stänga världen ute (Extern länk)
Politico 21-08-17: Mainstreaming the far right: The wrong lesson from Afghanistan (Extern länk)
Daniel Trilling i the Guardian 21-08-18: Fear of refugees must not shape the response to Afghanistan's crisis (Extern länk)
Wolfgang Hansson i Aftonbladet 21-08-20: Rädslan för en flyktingvåg som kanske aldrig kommer (Extern länk)
Hynek Pallas: Det här fotografiet kommer att bli historiskt
Flygpersonalen som tog med sig 640 afghanska flyktingar från Kabuls flygplats kan komma att kallas hjältar, när vi ser tillbaka på denna tragedi, menar Hynek Pallas.
Fotografiet kommer att bli historiskt. Hundratals personer, från spädbarn till åldringar, sitter packade i ett amerikanskt militärflygplan. Några ansikten är lättade, andra har panik. En man talar i telefon. Kanske med familj som blev kvar på den kaotiska flygplatsen i Kabul.
640 personer - 30 personer från rekordet för en Boeing - har klämt sig på flyget av modell C-17 Globemaster III. Men att hundratals personer har tagit sig på planet är inte historien. Utan att besättningen tog beslutet att lyfta med dem.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
"Sverige bör införa humanitära visum"
Situationen för tolkarna visar tydligt att vi bör skapa en enkel och laglig väg direkt in i Sverige. Det skriver Robin Vikström, före detta asylhandläggare och landinformationsexpert vid Migrationsverket.
Det finns en bred uppslutning i opinionen kring att lokalanställd personal på ambassaden i Kabul samt de afghanska tolkar som arbetat för Försvarsmakten bör få uppehållstillstånd i Sverige. Om Sverige inför möjligheten att utfärda humanitära visum erbjuder man ett legalt och säkert alternativ för de afghanska tolkarna, för lokalanställd personal och för alla de som idag och i framtiden kommer att arbeta för Sveriges intressen, som idag helt saknar en laglig väg in.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Se även:
Dagens Nyheter 21-08-17: Erik de la Reguera: Det krävs mer än ord för att skydda flyktingarna (Extern länk)
Det går att skapa välfungerande mottagande av flyktingar
Lyssna till de röster inom vetenskapen och civilsamhället som har tystats alltmer sedan Sverige krävde eget "andrum" 2015, skriver de medverkande i Asylkommissionens antologi.
Vi som undertecknar den här debattartikeln har alla skrivit i Asylkommissionens antologi Rättssäkerheten och solidariteten - Vad hände?. Vi har egen erfarenhet av att söka asyl, av forskning eller av praktiskt arbete för att bidra till ett gott asylmottagande i Sverige. Vi representerar olika kunskapsområden och har alla sett en bristande rättssäkerhet i asylprocessen. Vi har sett asylmottagandets konsekvenser för hälsa och re-traumatisering, och vi har sett människors behov av att känna tillhörighet och tillit till samhället, medmänniskor och myndigheter.
Ur de olika perspektiv som representeras i vår antologi ser vi också något annat gemensamt, nämligen ett asylmottagningssystem som har misslyckats med att ge skyddsbehövande människor skydd och förutsebarhet. En tilltagande avhumanisering av människor i politiska samtal och i mediers retorik sker på ett sluttande plan i riktning mot en auktoritär samhällsutveckling. Detta syntes inte minst i riksdagsdebatten inför antagandet av en ny utlänningslag i veckan.
Till skillnad från vad många riksdagsledamöter låter påskina, ser vi invandrade ungdomar och vuxna som sliter hårt, jobbar dubbla pass och tar hand om det svenska samhällets barn, gamla och covid-patienter.
Vi möter föräldrar med svåra psykiska och psykosomatiska tillstånd som orkar upp varje morgon och ser till att få i väg sina barn till förskola eller studier de tidigare saknat tillgång till.
Vi möter också människor som inte orkar mer, som har klarat sig från krig och våld, korsat nationsgränser för att sätta sig i säkerhet och nu knäcks av en brutal asylhantering i Sverige.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Tedin: Är de som överlevde Srebrenica också en belastning?
Söndagen markerar årsdagen av folkmordet i Srebrenica 1995, staden på västra Balkan som blivit symbolen för de grymheter som utspelade sig under krigen i det sönderfallande Jugoslavien.
I dag lever efterlevande till offren runt om i Europa.
En del kom till Sverige som flyktingar. Lagom till årsdagen av sitt trauma fick de höra moderatledaren och statsministerkandidaten Ulf Kristersson säga i P1 att de "har blivit en belastning för Sverige".
Folkmordet i Srebrenica inträffade mellan den 11 och den 22 juli 1995. Omkring 8 000 bosniska muslimska män och pojkar i åldrarna 13 - 78 år fördes bort inför handfallna FN-trupper och mördades.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Sveriges Radio P1-morgon 21-07-07: Ulf Kristersson i partiledarutfrågning (Extern länk)
Så har migrationspolitiken förändrats - nya politiken döms ut på förhand
I sommar får Sverige en ny migrationslag. Men partierna är fortsatt oense och tävlar om vem som vågar vara hårdast. Inom forskarkåren bubblar det - den nya politiken döms ut på förhand för att inte uppnå det som den säger sig vilja. Vilket pris kommer individ och samhälle att få betala för kapplöpningen mot botten? Syres migrationsreporter Hanna Strid har pratat med politiker, experter och några av dem som berörs.
I ett kedjehus i en svensk småstad i Uppland bor Farida, som egentligen heter något annat, med sin familj. Hon kom med fyra barn till Sverige via familjeåterförening för fyra år sedan. Hon har lärt sig svenska och omvandlat sin syriska lärarexamen till en svensk lärarlegitimation. Hon har "gjort sig anställningsbar". Men trots lärarlegitimationen får hon bara arbeta som lärarassistent på ett tillfälligt kontrakt.
När jag ringer upp Farida är det sen eftermiddag på valborgsmässoafton. Vi har inte träffat varandra på över ett och ett halvt år - sedan innan pandemin slog till. Hon har precis kommit hem från jobbet och sitter i den svarta soffan i vardagsrummet. Vi vinkar till varandra genom skärmarna.
Första gången jag och Farida kom i kontakt med varandra var i december 2016. Då föll ryska och syriska bomber över hennes hemstad Aleppo. Opposition och rebeller besegrades i slutet av månaden till priset av otaliga civila dödsoffer och enorm förödelse.
Men Farida var som tur var inte kvar i Aleppo då i december 2016. Hon hade vid det laget nästan bott ett år i Greklands huvudstad Aten tillsammans med sina fyra barn. Men att på avstånd se bomberna falla var ett trauma i sig. I Aten fanns ingen familj och bara nyfunna vänner. Ovissheten om framtiden gjorde att det kändes som att leva i ett vakuum - utan att veta vad som är upp och vad som är ner.
Levde separerade
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.