Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Information från myndigheter och organisationer
Riksdagsdebatt: Migration, asylpolitik och anhöriginvandring
Nej till motioner om migration (SfU20)
Riksdagen sa nej till ett stort antal migrationsförslag. Förslagen handlar bland annat om permanenta uppehållstillstånd, humanitära skäl, anhöriginvandring, mottagandet av asylsökande och samarbetet inom EU i migrationsfrågor.
De cirka 340 förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2021.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden som rör bl.a. vissa krav för permanent uppehållstillstånd, humanitära skäl, återkallelse av uppehållstillstånd, straff, asylprocessen, mottagandet av asylsökande, fri rörlighet för EU-medborgare och samarbetet inom EU på asyl- och migrationsområdet, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut samt anhöriginvandring.
I betänkandet finns 73 reservationer (M, SD, C, V, KD, L, MP).
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.
Samlingssida med socialförsäkringsutskottets betänkande inklusive reservationer, riksdagsdebatten, omröstningar och beslut (Extern länk)
Varför är det viktigt att behandla alla människor på flykt lika?
Bomber faller, sjukhus beskjuts, civila dödas - de senaste veckorna har EU:s länder slutit upp och erbjudit ett mycket viktigt stöd för människor i akut behov av skydd från kriget i Ukraina.
Samtidigt pågår krig och konflikter på många andra håll i världen, där EU-ländernas vilja att erbjuda skydd lyser med sin frånvaro. Vem har egentligen rätt att söka asyl och varför är det viktigt att inte göra skillnad på människor på flykt? Vår jurist Tilda Pontén förklarar:
Från vilka konflikter flyr människor idag?
- De senaste åren har många människor flytt från dödligt våld, sexuellt våld eller bristande tillgång till vatten, mat och sjukvård i exempelvis Afghanistan, Syrien, Sydsudan och Burma. Ofta finns flera skäl till varför människor flyr.
Enligt statistik från slutet av 2020, det vill säga före kriget i Ukraina, var drygt hälften av alla människor på flykt internflyktingar. Det innebär att de är på flykt i sitt eget land. De som flyr utomlands hamnar oftast i ett grannland (73 %). Nio av tio (86 %) av människor på flykt mottas i fattiga länder. Kriget i Ukraina har lett till att flera miljoner människor på kort tid söker skydd i Europa som sitt närområde.
Många konflikter i världen får inte tillräckligt mycket uppmärksamhet trots det stora mänskliga lidande de leder till, som exempelvis konflikterna i Demokratiska republiken Kongo, Jemen och Etiopien.
Hur ser situationen ut för människor på flykt till Europa?
- Människor som flyr sina hem gör det nästan alltid i desperation. Samtidigt är flykten förenad med stora risker för liv och hälsa. De som flyr till Europa vandrar ofta långa sträckor där risken för att utsättas för fysiskt våld är hög. På grund av hårda inresekrav och osäkra resvägar till EU har över 22 000 människor drunknat i Medelhavet sedan 2014. Hittills i år har nästan 200 personer dött till sjöss mellan Libyen och Italien och över 3000 personer har skickats tillbaka till Libyen där de riskerar tortyr.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Interpellationsdebatt: Utlokalisering av asylsystemet enligt dansk modell
Interpellation 2021/22:114 av Ludvig Aspling (SD)
Det drama som nyligen utspelat sig i gränsområdena mellan Belarus, Litauen, Lettland och Polen illustrerar hur EU:s asylsystem undergräver unionens diplomatiska handlingsförmåga, vår stabilitet internt, lockar migranter till livsfarliga resor och ger organiserad brottslighet stora förtjänster.
Det är heller inget unikt händelseförlopp utan ett mönster som återkommit under lång tid.
Det danska Folketinget har den 3 juni 2021 antagit den danska regeringens förslag L 226, om Indførelse af mulighed for overførsel af asylansøgere til asylsagsbehandling og eventuel efterfølgende beskyttelse i tredjelande.
Förslaget innebär att en möjlighet införs att överföra asylsökande från Danmark till ett tredjeland, där de ska invänta beslut i asylärendet. Om de befinns ha asylskäl, beviljas de asyl både av och i tredjelandet. De återvänder således aldrig till Danmark. Regelverket har inte implementerats än.
Systemet skulle åtgärda de flesta av de problem som dagens system ger upphov till, och samtidigt se till den asylsökandes intresse av att hitta en fristad.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
Kommer statsrådet att tillsätta en utredning för att se över möjligheterna att införa motsvarande förslag i Sverige?
Riksdagsdebatten med svar av statsrådet Anders Ygeman (Extern länk)
Riksdagsdebatt om migration och asylpolitik
Riksdagen sa nej till cirka 230 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om migration och asylpolitik. Anledningen är bland annat att åtgärder redan vidtagits eller att arbete pågår i en del av de frågor som motionerna tar upp.
Motionerna handlar bland annat om asylprocessen, mottagandet av asylsökande, återkallelse av uppehållstillstånd, fri rörlighet för EU-medborgare, samarbetet inom EU på asyl- och migrationsområdet, utvisning på grund av brott samt verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut.
Utskottets förslag till beslut: Avslag på samtliga motionsyrkanden
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.
Betänkandet med reservationer (Extern länk till pdf-fil)
Riksdagsdebatten, webb-TV och protokoll (Extern länk)
Samlingssida med länkar till betänkandet, motionerna, debatten, omröstningar och beslut (Extern länk)
Allmänna motioner om flykting- och migrationspolitik
Motion 2020/21:3524 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M): En målstyrd och långsiktigt hållbar migrationspolitik (Extern länk)
Motion 2020/21:3255 av Fredrik Malm m.fl. (L): En liberal migrationspolitik (Extern länk)
Motion 2020/21:2702 av Annika Hirvonen Falk m.fl. (MP): En medmänsklig flyktingpolitik (Extern länk)
Motion 2020/21:306 av Christina Höj Larsen m.fl. (V): Papperslösa (Extern länk)
Motion 2020/21:1620 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD): En ansvarsfull migrationspolitik (Extern länk)
Motion 2020/21:2803 av Fredrik Schulte (M): En långsiktigt hållbar migrationspolitik (Extern länk)
Urval av övriga motioner i samband med den allmänna motionstiden
Medborgarskap:
Motion 2020/21:2700 av Leila Ali-Elmi (MP): Möjlighet till medborgarskap för grupper som inte kan styrka sin identitet (Extern länk)
Motion 2020/21:2690 av Nina Lundström (L): Territorialprincipen vid medborgarskap (Extern länk)
Motion 2020/21:1621 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD): Medborgarskap (Extern länk)
Motion 2020/21:2341 av Boriana Åberg (M): Uppgradering av det svenska medborgarskapet (Extern länk)
Motion 2020/21:2332 av Boriana Åberg (M): Språkkunskap för medborgarskap (Extern länk)
Motion 2020/21:1124 av Ann-Sofie Lifvenhage (M): Godkänt språktest som villkor för svenskt medborgarskap (Extern länk)
Motion 2020/21:614 av Kerstin Lundgren (C): Svenskt medborgarskap har stupstock vid 22 års ålder (Extern länk)
Motion 2020/21:522 av Josef Fransson (SD): Kriminella och medborgarskap (Extern länk)
Motion 2020/21:3526 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M): Uppvärdera medborgarskapet (Extern länk)
Våldsutsatta kvinnor och människohandel:
Motion 2020/21:2524 av Ola Johansson och Helena Vilhelmsson (båda C): Tvåårsregeln och våld mot anknytningskvinnor (Extern länk)
Motion 2020/21:343 av Martina Johansson (C): Arbetsmarknadens parter och människohandel (Extern länk)
Asylskäl:
Motion 2020/21:2137 av Daniel Andersson m.fl. (S): En human flyktingpolitik (Extern länk)
Motion 2020/21:1657 av Magnus Manhammar (S): Stärk asylrätten för hbtqi-flyktingar (Extern länk)
Motion 2020/21:2680 av Maria Nilsson (L): Fristad för politiskt förföljda (Extern länk)
Arbetskraftsinvandring:
Motion 2020/21:3536 av Margareta Cederfelt (M): Arbetskraftsinvandring (Extern länk)
Motion 2020/21:3525 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M): Reformera arbetskraftsinvandringen (Extern länk)
Motion 2020/21:3420 av Markus Wiechel m.fl. (SD): Förändrad prioritering gällande arbetskraftsinvandring (Extern länk)
Motion 2020/21:2553 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD): Arbetskraftsinvandring (Extern länk)
Motion 2020/21:2461 av Marta Obminska (M): Arbetskraftsinvandring (Extern länk)
Motion 2020/21:2065 av Mathias Tegnér (S): Moderniserade regler för arbetskraftsinvandring (Extern länk)
Motion 2020/21:2274 av Boriana Åberg (M): Reglerna för arbetskraftsinvandring (Extern länk)
Motion 2020/21:2800 av Betty Malmberg (M): Moratorium för kompetensutvisningar (Extern länk)
Motion 2020/21:1856 av Camilla Waltersson Grönvall (M): Betydelsen av arbete och integration i ett rättssäkert Sverige (Extern länk)
Motion 2020/21:1342 av Lars Hjälmered (M): Fler talanger till Sverige för forskning, investeringar, företagande och arbete (Extern länk)
Asylmottagande:
Motion 2020/21:1627 av Elin Lundgren (S): Utvärdera Sveriges hantering av ensamkommande barn och unga (Extern länk)
Motion 2020/21:3394 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD): Avskaffande av EBO-lagen (Extern länk)
Motion 2020/21:2425 av Abraham Halef m.fl. (S): EBO-lagen (Extern länk)
Motion 2020/21:2150 av Mattias Jonsson och Anna Johansson (båda S): EBO-lagen (Extern länk)
Motion 2020/21:1654 av Olle Thorell m.fl. (S): EBO-lagen (Extern länk)
Motion 2020/21:1004 av Magnus Jacobsson och Michael Anefur (båda KD): Asylmottagningscenter (Extern länk)
Motion 2020/21:362 av Richard Jomshof (SD): Beslagtagande av asylsökandes ägodelar (Extern länk)
Kvotflyktingar, inresa, anhöriga:
Motion 2020/21:3413 av Markus Wiechel m.fl. (SD): Hänsyn till kvalifikationer i samband med flyktingmottagande (Extern länk)
Motion 2020/21:1619 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD): Asylpolitik (Extern länk)
Motion 2020/21:1618 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD): Anhöriginvandring (Extern länk)
Motion 2020/21:826 av Magnus Manhammar och Nermina Mizimovic (båda S): Fler lagliga vägar för att söka asyl (Extern länk)
Utvisningar:
Motion 2020/21:3642 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M): Ett väl fungerande återvändande (Extern länk)
Motion 2020/21:2552 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD): Krafttag mot illegal migration för ett säkrare Sverige (Extern länk)
Motion 2020/21:2333 av Boriana Åberg (M): Migrationsverkets förvar (Extern länk)
Motion 2020/21:1872 av Viktor Wärnick (M): Skärpta befogenheter vid förvar av utlänningar (Extern länk)
Motion 2020/21:1978 av Viktor Wärnick (M): Återvändandearbetet vid avslagsbeslut (Extern länk)
Utvisning på grund av brott:
Motion 2020/21:3568 av Alexandra Anstrell (M): Snabbare utvisningsbeslut (Extern länk)
Motion 2020/21:3370 av Roger Richthoff (SD): Utvisning av utländska medborgare som begår brott i Sverige (Extern länk)
Motion 2020/21:2331 av Boriana Åberg (M): Avslag på asylansökan för personer som begår brott (Extern länk)
Motion 2020/21:2275 av Boriana Åberg (M): Utvisning av brottslingar (Extern länk)
Motion 2020/21:1412 av Allan Widman (L): Utvisning på grund av brott (Extern länk)
Motion 2020/21:1277 av Edward Riedl (M): Brott under pågående asylprocess (Extern länk)
Motion 2020/21:1119 av Edward Riedl (M): Utvisning vid brott (Extern länk)
Motion 2020/21:681 av Markus Wiechel m.fl. (SD): Diplomatiska garantier om human behandling (Extern länk)
Motion 2020/21:603 av Josef Fransson (SD): Utvisning av dömda brottslingar trots avsaknad av utvisningsdom (Extern länk)
Motion 2020/21:517 av Josef Fransson (SD): Övervakningsansvar vid tvångsavvisningar (Extern länk)
Motion 2020/21:222 av Staffan Eklöf (SD): Ta bort vistelsetid i Sverige som hinder för utvisning på grund av brott (Extern länk)
Välfärd och kostnader:
Motion 2020/21:3614 av David Lång (SD): Redovisning och reducering av kostnader för asyl- och anhöriginvandring (Extern länk)
Motion 2020/21:3412 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD): Krav på uppehållsrätt från Försäkringskassan (Extern länk)
Övrigt:
Motion 2020/21:3123 av Tobias Andersson m.fl. (SD): Nationellt mål om återvandringsnetto och återvandringsmyndighet (Extern länk)
Motion 2020/21:3458 av Markus Wiechel m.fl. (SD): Återinförd registrering och kontroll av EU-medborgare (Extern länk)
Motion 2020/21:1041 av Boriana Åberg (M): Kvalificering till välfärden (Extern länk)
Motion 2020/21:360 av Richard Jomshof (SD): Folkomröstning om invandringspolitiken (Extern länk)
Motion 2020/21:359 av Richard Jomshof (SD): Annonskampanj i syfte att minska antalet asylsökande och anhöriginvandrare (Extern länk)
Vad är problemet med snabb lagstiftning?
Den svenska migrationslagstiftningen har genomgått stora förändringar de senaste åren. Det har varit snabba lagstiftningsprocesser och remisstiderna har i vissa fall varit så korta som 48 timmar. Vad är problemet med snabb lagstiftning och finns det andra rättsområden där lagstiftaren har lika bråttom?
I det här specialavsnittet av Människor & Migration diskuterar Asylrättscentrums jurist Sofia Rönnow Pessah och kommunikationsansvariga Maja Dahl med Juridikpoddens Mårten Schultz och Tove Lindgren. Vi avhandlar snabba remissrundor, korta utredningar och vad som händer när lagstiftning inte bara ändras snabbt utan också ofta.
Lyssna eller ladda ned podden (Extern länk)
Ny rapport: Förslag för en långsiktigt hållbar asylpolitik
Dagens asylsystem präglas av allvarliga brister och behöver förnyas. Hur många Sverige kan ta emot behöver utgå från integrationsförutsättningarna. Det föreslår Tankesmedjan Tiden i en ny rapport som släpps idag.
Sverige tog under 2010-talet emot över en halv miljon asylsökande. Vårt land har inte i alla delar klarat av att integrera alla dessa. Men det finns också brister i asylsystemet, som skapar både orättvisor mot de skyddssökande och påfrestningar för mottagarländerna. Alla asylsökande har heller inte skyddsskäl, och att hantera det tar tid och resurser från dem som har verkliga skäl. I Tidens nya rapport - Ordning och reda i vandringstid - efterfrågas en ökad kontroll över migrationen, men också minskat tvång för människor att lämna sina hemländer. Insatserna inte minst från EU för att motverka väpnade konflikter och stärka utvecklingen i fattigare länder lyfts därför fram som mycket viktiga.
- Våra förslag skapar förutsättningar för migration i mer ordnade former. De möjliggör också den integration som är så betydelsefull både för den enskilde och för det mottagande samhället. Till syvende och sist handlar det om att minska klyftorna - både i Sverige och globalt, säger Daniel Färm, chef på Tankesmedjan Tiden.
Rapportens förslag förenar ökad kontroll över invandringen med internationell solidaritet och respekt för asylrättens grundprinciper:
Ett nytt EU-system avseende massflyktssituationer pga krig:
+ Grundprincipen bör vara en utbyggd mottagningskapacitet i grannländerna. Det kräver utökat stöd från EU via särskilda avtal och ökat stöd till UNHCR.
+ Kraftigt utbyggt mottagande av kvotflyktingar inom EU.
+ Huvudprincipen ska vara att krigsflyktingar i massflyktssituationer ska erbjudas förbättrat skydd i närområdet, samtidigt som Sverige och övriga EU-länder behöver avlasta grannländerna i närområdet genom ökat kvotöverförande och vidarebosättning.
(...)
Läs mer och hämta rapporten (Extern länk)
Riksdagsdebatter om asyl och migration, anhörig- och arbetskraftsinvandring
Riksdagen sa nej till cirka 210 förslag i motioner om migration och asylpolitik från den allmänna motionstiden 2019. Förslagen handlar exempelvis om svensk migrationspolitik, samarbetet i EU om asyl- och migrationsfrågor, den fria rörligheten för EU-medborgare, asylprocessen, mottagande av asylsökande och om utvisning på grund av brott.
Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att regelverken redan är tillräckligt väl utformade.
I ärendet finns 41 reservationer (M, SD, C, V, KD, L) och tre särskilda yttranden (M, V, KD).
I en annan debatt samma dag sa riksdagen nej till 18 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om anhöriginvandring. Anledningen är bland annat att utredningar redan pågår på området eller att gällande regler är tillräckliga.
Motionerna handlar exempelvis om uppehållstillstånd för make och sambo, uppskjuten invandringsprövning och försörjningskrav vid anhöriginvandring.
I betänkandet finns tre reservationer (SD, KD) och tre särskilda yttranden (M, V, KD)
Riksdagen sa även samma dag nej till ett femtiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om arbetskraftsinvandring. Motionerna handlar bland annat om visum för så kallad högkvalificerad arbetskraft, behovsprövning av arbetskraftsinvandring, villkor för arbetstillstånd, handläggningstider och åtgärder mot missbruk av regler.
I betänkandet finns nio reservationer (M, SD, KD, L) och tre särskilda yttranden (C, V, KD).
Socialförsäkringsutskottets betänkande om migration och asylpolitik, innehåller även reservationerna (Extern länk till pdf-fil)
Webb-TV och protokoll från debatten om migration och asylpolitik (Extern länk)
Omröstningar och beslut om migration och asylpolitik (Extern länk)
Samlingssida med betänkande, debatt, omröstningar och beslut om anhöriginvandring (Extern länk)
Samlingssida med betänkandet, debatten, omröstningar och beslut om arbetskraftsinvandring (Extern länk)
The COVID-19 pandemic can teach us compassion for migrants and refugees
By Matteo de Bellis
At 11 o'clock on 28 April, residents and carers at Surrey Hills care home in the UK stood silent in tribute to Larni Zuniga, a victim of COVID-19 who had died four days earlier.
Described by colleagues as "a treasured nurse" whose dedication and compassion were "second to none", 54-year-old Zuniga had just become a British citizen, 12 years after moving from the Philippines. After years of waiting, his wife was finally receiving the documents to reunite with him. She would have arrived in June - had COVID-19 not arrived first.
This tragedy, and countless others, are exposing not only the enormous suffering that COVID-19 can generate, but also how skewed the building blocks of our society are. Where people carrying out essential work - caring for the elderly or children, building roads, delivering food, picking fruit and stacking shelves - are invariably among the lowest paid, and very often have a migrant background. These people do not have the luxury of working from home and, as a result, are more easily exposed to the virus.
We should keep this in mind when we commit not to leave anyone behind. Migrants - like homeless people, women and children in abusive households, people in detention, and others - face greater risks during this crisis. By showing how much our societies rely on what is considered "low skilled" work, of which a good deal is carried out by migrants, this crisis should prompt us to reassess how we want to govern mobility going forward, once restrictions are eased.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
The rights and health of refugees, migrants and stateless must be protected
Joint press release from OHCHR, IOM, UNHCR and WHO
In the face of the COVID-19 crisis, we are all vulnerable. The virus has shown that it does not discriminate - but many refugees, those forcibly displaced, the stateless and migrants are at heightened risk.
Three-quarters of the world's refugees and many migrants are hosted in developing regions where health systems are already overwhelmed and under-capacitated. Many live in overcrowded camps, settlements, makeshift shelters or reception centres, where they lack adequate access to health services, clean water and sanitation.
The situation for refugees and migrants held in formal and informal places of detention, in cramped and unsanitary conditions, is particularly worrying. Considering the lethal consequences a COVID-19 outbreak would have, they should be released without delay. Migrant children and their families and those detained without a sufficient legal basis should be immediately released.
This disease can be controlled only if there is an inclusive approach which protects every individual's rights to life and health. Migrants and refugees are disproportionately vulnerable to exclusion, stigma and discrimination, particularly when undocumented. To avert a catastrophe, governments must do all they can to protect the rights and the health of everyone. Protecting the rights and the health of all people will in fact help control the spread of the virus.
(...)
Hela uttalandet (Extern länk)
AYS 20-03-29: Demands from a pandemic (Extern länk)
Corona drabbar alla - även människor som är gömda och på flykt
Bara veckan innan coronaviruset bröt ut rejält i Sverige var det politiska fokuset något helt annat. Då bråkade Moderaterna och Sverigedemokraterna om vem som kunde bygga de högsta barriärerna runt Europa och den största krisen som målades upp var att människor flyr till EU för trygghet och säkerhet. Men den riktiga krisen har aldrig varit den som luckrar upp gränser och uppdelningar.
Den så kallade "flyktingkrisen" 2015 kommer efter coronaviruset förhoppningsvis att ses i ett annat ljus. Mänsklig säkerhet, med tillgång till skydd och god hälsa, är det centrala vi människor söker. Det behovet har också tydliggjorts genom rekommendationer från olika regeringar, genom antalet människor i karantän och genom de tomma hyllorna i mataffärerna. Den riktiga krisen har alltid varit den som hotar människor och miljö, inte den som luckrar upp gränser och uppdelningar.
- Just nu handlar det mest om vad som händer nationellt, men vi behöver också se till det internationella läget och vad som händer med svenska medel. Vi ser hur människor lever under katastrofala förhållanden i flyktingläger och vi ser hur människor insjuknar och dör i sjukdomar som annars är enkla att behandla och bota, säger Farida al-Abani, partiledare för Feministiskt initiativ.
Det gäller papperslösa som inte har en självklar tillgång till vård och som mister sin enda inkomst när restaurangen de jobbar på stänger. Och det gäller människor som bor i tält där fukt och kyla alltid är ett faktum och hygien en ouppnåelig lyx.
- Tryggheten i att vara hemma i karantän, i ett hem fyllt av hamstrade varor och Netflix, är något som inte existerar för väldigt, väldigt många människor. Dessa personer riskerar att få det ännu värre när coronaviruset sprider sig, säger Farida al-Abani.
Feministiskt initiativ vill se följande åtgärder:
+ Att allmän amnesti för papperslösa införs i Sverige för att säkra människors hälsa, tillgång till vård och trygghet.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Sara Edvardson Ehrnborg, ordförande FARR
Retoriken kring barn, kvinnor och män på flykt har hårdnat ytterligare 2019. Vi som befinner oss på sociala medier, på arbetsplatser, ute på gatan eller på middag eller fest med våra vänner och deras vänner, hör hatfulla ord, förnekelse av fakta, xenofobiska kommentarer. Det sker oftare nu. Vi känner oss maktlösa, frustrerade över det, ja, vi känner inte alls igen oss. En permanent och obönhörligt hård asylpolitik, en känsla av domedag, ett uppmålat kaos...var det såhär det skulle bli inför det nya året?
Vad skålar vi för då?
Barnkonventionen-ska-äntligen-bli-lag-året börjar i morgon. Men hur blir det egentligen för barnen som varit på flykt, som kom hit och som fick sina rättigheter trampade på? Enligt Migrationsverket blir det ingen direkt skillnad. Men det visste vi. FARR liksom många andra har varnat för just detta; att även om vi nu får en lag där barns rätt ska tillmätas större betydelse kommer det inte att påverka situationen för alla barn.
För vi vet att barn på flykt inte har samma rättigheter som andra barn. Vi har sett det hända många gånger om och vi har uthärdat det. Vi är luttrade. Och vi vet att Migrationsverket håller med oss. I en artikel om Barnkonventionen som lag, publicerad på Migrationsverkets hemsida den 19 december, beskriver rättschef Carl Bexelius att verket "kan komma fram till att det vore för barnets bästa att få uppehållstillstånd, men att det ändå inte finns utrymme för det enligt de lagar som gäller".
Smaka på det. Det bästa för barnet är att få ett uppehållstillstånd. Men Utlänningslagen ger inget utrymme för det. Alltså kommer Sverige att bryta mot den lag som ska säkerställa barns bästa.
Så länge det gäller barn på flykt.
Så vad skålar vi för?
(...)
Läs mer (Extern länk)
Interpellationsdebatt: Folkomröstning om invandringspolitiken
Interpellation av Richard Jomshof (SD)
Svensk invandringspolitik har under lång tid varit väldigt extrem. Detta gäller oavsett om vi gör en jämförelse med våra nordiska grannländer eller med övriga Europa. Resultatet av denna massinvandring är tydlig. Sverige som en gång var ett tryggt, stabilt och homogent land kännetecknas i dag alltmer av splittring, segregation, ett ökat utanförskap och en ökad otrygghet.
Dagens massinvandring är på väg att slita sönder Sverige, samtidigt som den kan komma att leda till en situation där det svenska folket blir en minoritet i sitt eget land. Det minsta man kan begära i en sådan situation är att man låter det svenska folket få tycka till i frågan.
Därför bör regeringen snarast utlysa en folkomröstning där det svenska folket får avgöra om Sveriges invandringspolitik även fortsättningsvis ska vara ansvarslös och destruktiv eller om den ska vara ansvarsfull och restriktiv i enlighet med vad Sverigedemokraterna föreslår.
Med anledning av detta vill jag fråga kultur- och demokratiminister Amanda Lind:
Kan ministern tänka sig att verka för att en sådan folkomröstning hålls här i Sverige?
Se debatten eller läs protokollet med svar av Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) (Extern länk)
ECRE Annual Conference: At a time of change in Europe - It is time to change Europe
Statement: Annual General Conference of the European Council on Refugees and Exiles (ECRE) 23-24 October 2019 in Brussels, Belgium
The 104 strong ECRE membership representing 41 countries is meeting in Brussels in the heart of Europe at a time of change. A new European Parliament with a stronger progressive representation. New governments in 10 of the EU's Member States, mainly with lower presence of the far right. Soon to be in office, a new European Commission that could escape the shadow of the political melt-down in Europe since 2015-16.
"At a time where the political map of Europe is changing there is a momentum to seize. For those of us representing refugee and human rights organisations this means a chance to argue for replacing dysfunctional, short-sighted and destructive policies with progressive and responsible options. And make no mistake, there are ways forward based on solidarity and human rights. It is fundamentally a question of political choice", says Morten Kjaerum, Chair of ECRE.
ECRE puts forward its four-point alternatives, drawing on the combined experience of a large and diverse membership and insights from decades of policy and legal work. It builds on the evidence it has gathered from the tools it manages, including the Asylum Information Database (AIDA), the European Database of Asylum Law (EDAL) and the European Legal Network on Asylum (ELENA).
First, look for solutions rather than ways of escaping responsibility - focus on making asylum work in Europe and put an end to the externalisation strategy. That means compliance with EU asylum law rather than reform - filling the implementation gaps on reception, processes and decision-making. ECRE's latest policy note explains how to do this. A functioning asylum system means fair responsibility sharing, and that means reforming Dublin.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Kyrkoledare i öppet brev till landets partiledare "Värna människovärdet"
Presidiet för Sveriges kristna råd skriver idag ett öppet brev till landets partiledare. Kyrkoledarna skriver om människors rätt att fly från krig och förtryck. Det öppna brevet är undertecknat av Daniel Alm, Antje Jackelén, Anders Arborelius, Karin Wiborn och Benjamin Dioscoros Atas.
Öppet brev till landets partiledare:
Värna människovärdet
Riksmötet har öppnats och ett nytt riksdagsår har börjat. Vi som ledare för kyrkorna i Sverige, tillsammans med medlemmar i våra lokala församlingar, ber för er i era ansvarsfulla uppdrag. Det är svårt att mitt uppe i ett historiskt skede avgöra hur viktigt detta skede är i förhållande till tider som gått. Varje riksdagsår har sina problem att söka lösningar på, sina nationella och internationella utmaningar att möta med god, välavvägd och human politik. För oss är det viktigt att människors värde och värdighet är i fokus.
Under riksdagsåret som ligger framför finns ett stort antal mycket viktiga områden och frågor som behöver bearbetas, respektive besvaras. Ni känner dessa områden och frågor väl: klimatkrisen, sjukvård, skola, trygghetsfrågor, de ökande ekonomiska och sociala klyftorna mellan människor, brott och straff och arbetslöshet för att nämna några. Vi som kyrkor och samfund vill stötta och bidra till ett gott samhälle.
Vi förstår att det finns en fara för att med allt detta för ögonen förlora blicken för världen utanför vårt land. En av era företrädare, Alf Svensson, varnade nyligen i en krönika i tidningen Dagen för risken att hamna i "något slags nationalistisk slummer"? Kyrkofadern Augustinus beskrev vid skiftet 300- och 400-talet människans problem som att hon är eller riskerar att bli "incurvatus in se" - "inkrökt i sig själv". Kan samma öde drabba ett helt land och människorna där? Vi ser och hör oroväckande inslag i samhällsdebatten. Röster höjs för att vårt lands gräns ska stängas till allt mer, och att gränsen för så få människor som möjligt ska få bli en port till frihet och trygghet.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Jimmie Åkesson och Aron Emilsson (SD) i Aftonbladet 19-09-27: Kyrkan ska inte lägga sig i flyktingpolitiken (Extern länk)
Ärkebiskopen i Aftonbladet 19-09-30: Vi låter oss inte inordnas i ert svensk-nationalistiska projekt (Extern länk)
Replik från SKR i Aftonbladet 19-10-02: När människovärdet hotas reagerar vi, SD (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.