fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Aktuell praxis

Denna sida innehåller Asylnytts egna referat från domstolsbeslut och andra betydelsefulla beslut i migrationsärenden. Redaktör och ansvarig för sammanfattningarna: Sanna Vestin. Notiserna finns också i veckobreven och under respektive ämnesområde i arkivet (se högermenyn). Denna sida är alltså avsedd för dig som snabbt vill finna samtliga praxisreferat från Asylnytt - och inget annat.

Arkiveringsdatum 220619:

FN-kritik mot Sverige för långvarigt frihetsberövande till sidans topp

En person som redan hade ett beslut om utvisning till Afghanistan dömdes till två månaders fängelse och utvisning, på grund av en stöld och narkotikabrott. Efter avtjänat fängelsestraff togs han direkt i förvar. Polisens argument var att mannen hade uttryckt att han inte ville följa utvisningsbeslutet och att det fanns risk för fortsatt brottslighet. Dessa argument återkom varje gång förvarsbeslutet skulle omprövas under nästan två år. I förvaret döptes mannen efter att ha konverterat till kristendomen, vilket ledde till hot och att han tidvis måste skyddas. En ny prövning av asylärendet beviljades men avslogs. Mannen lider av ett hjärtfel som han återkommande behövt vård för och som kan bli livshotande. Trots detta släpptes han inte ur förvar under pandemin utan tvingades dela rum med smittade. Hans pyskiska hälsa har försämrats. Mannens ombud har anmält ärendet till FN:s kommitté för mänskliga rättigheter. Kommitténs arbetsgrupp för förvarsfrågor har nu yttrat sig och påpekar att mannen var inlåst i sammanlagt 27 månader, trots att förvarstagande i ett migrationsärende enligt svensk lag inte får pågå mer än 12 månader och fängelsedomen i sig stannade vid två. Detta utgör enligt arbetsgruppen diskriminering. Andra arbetsgrupper kommer att ta upp andra aspekter, men det långa förvarstagandet med konsekvenser för mannens hälsa bryter i sig mot FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och konventionen om sociala och politiska rättigheter, enligt arbetsgruppen. Sverige är skyldigt att kompensera mannen och vidta åtgärder för att svensk lag ska stämma med internationella åtaganden.

Hämta yttrande 26/2022 (Sweden) A/HRC/WGAD/2022/26 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Litauen/ Europadomstolen kritiserar att främlingspass nekades skyddsbehövande till sidans topp

En person som flytt från Tjetjenien i Ryssland sökte asyl i Litauen. Han fick inte flyktingstatus men beviljades tidsbegränsat uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Han fick även främlingspass eftersom han inte hade möjlighet att få pass från Ryssland. Uppehållstillståndet förnyades efter ansökan en gång om året och varje gång förnyades även främlingspasset. Efter fem år med tillstånd beviljades mannen "permanent" tillstånd som även det skulle förnyas, vart femte år. När det permanenta tillståndet utfärdats en tredje gång, år 2018, fick mannen avslag på begäran om främlingspass, med motiveringen att Ryssland infört en möjlighet att ansöka om hemlandspass från utlandet. Mannen hade då bott nära 18 år i Litauen. Hans barn bor i Storbritannien och hans arbete kräver utlandsresor. Litauen anför att mannen aldrig fått flyktingstatus och att skyddsstatus upphört då han fått permanent tillstånd. Europadomstolen som nu behandlat ärendet påpekar att det även står i litauisk lag att fruktan att kontakta hemlandets myndigheter ska respekteras för personer med alternativ skyddsstatus samt att Litauen aldrig har undersökt om mannen fortfarande behöver skydd. Enligt Europadomstolen har Litauen inte visat att beslutet, som togs enbart på formella grunder, var nödvändigt i ett demokratiskt samhälle.

Application no. 38121/20, case of L.B. v. Lithuania (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen fäller åter Ungern för oacceptabelt förvarstagande vid gränsen till sidans topp

Europadomstolen har tidigare behandlat anmälningar från personer som hållits i Ungerns containerläger vid gränsen till Serbien. När det har gällt vuxna eller en kortare tid har domstolen inte ansett att förhållandena i lägret inneburit brott mot Europakonventionens artikel 3 (förbud mot tortyr och förnedrande behandling mm). I slutet av maj avvisades ännu en anmälan från en tvåbarnsfamilj där ingen bedömdes som speciellt sårbar och vistelsen ansågs kort - 40 dagar. Men Ungern fälldes i februari för att en småbarnsfamilj under en het period hållits i gränslägret under nästan fyra månader varav tidvis isolerade och med andra tvångsinslag. De nya fällningarna gäller två fyrabarnsfamiljer som tillbringade mer än fyra månader i lägret, vilket enligt domstolen var så lång tid under svåra förhållanden att det bröt mot artikel 3 både för barnen. Kvinnan i den ena familjen väntade barn och hade en komplicerad graviditet. Hon behövde komma till sjukhus flera gånger. Vid ett av dessa tillfällen fick mannen följa med försedd med handklovar och koppel. Denna behandling anser Europadomstolen i sig vara ett brott mot artikel 3, i och med att det skedde inför hans barn och sjukhuspersonal samt att det inte fanns någon anledning till fasthållandet. Alla familjemedlemmarnas rättigheter enligt konventionen har alltså kränkts både enligt artikel 3 och artikel 5 (förvarstagandets laglighet). För den andra familjen ansåg domstolen endast att barnens rättigheter kränkts.

Application no. 34883/17, A.S. and Others against Hungary (inadmissible) (Extern länk)

Application no. 38967/17, case of H.M. and Others v. Hungary (violation) (Extern länk)

Application no. 37327/17, case of A.A.A. and Others v. Hungary (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen godkänner att en mor som haft falsk identitet utvisas från fyra barn till sidans topp

En kvinna sökte asyl i Norge år 2001 med en falsk identitet som somalier. Efter beslut om utvisning ansökte hon om en ny prövning och uppgav en ny somalisk identitet som även den var falsk. Under tiden för den andra prövningen träffade hon en norsk man. De gifte sig och hon fick uppehållstillstånd på grund av anknytningen i sin andra identitet. Senare blev hon även norsk medborgare. Paret höll ihop och fick fyra barn. År 2014 genomförde Polisen en granskning av personer som sökt asyl som somalier. Kvinnan medgav då att hon kom från Djibouti och visade sin rätta identitet. Detta ledde till att hennes medborgarskap drogs in och hon fick beslut om utvisning med två års återreseförbud. Alla familjemedlemmarna har överklagat var för sig och utvisningen har behandlats i tre domstolsinstanser i Norge. Den näst högsta instansen, motsvarande hovrätt, ville upphäva utvisningen på grund av hänsyn framför allt till de tre yngsta barnen. Men högsta domstolen upprätthöll utvisningsbeslutet, något som även Europadomstolen nu godkänner. Liksom i tidigare fall anser Europadomstolen att om ett förhållande inletts trots att ena parten inte har laglig status så krävs exceptionella omständigheter för att rätten till familjeliv ska väga över statens rätt att upprätthålla invandringsreglerna. Domstolen anser inte att dessa barn drabbas hårdare än vad som normalt kan förväntas om en förälder utvisas för en begränsad tid.

Application no. 569/20, case of Alleleh and Others v. Norway (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen ger bakläxa till domstol som inte beaktat funktionshinder till sidans topp

En man från Somalia sökte asyl bland annat på grund av att han utsatts för omänsklig behandling av Al-Shabaab och riskerade upprepning om han återvände. Mannen är döv och har utvecklat ett eget teckenspråk som bara hans familj förstår. Av allt att döma har han även andra funktionshinder. Vid asylutredningen närvarade tolkar och teckenspråkstolkar som upprepade gånger påpekade att mannen inte verkade förstå frågorna, att de inte heller förstod vad han försökte uttrycka och att han tycktes härma tolkarna. Trots detta fick mannen avslag med motivering att hans uppgifter varit osammanhängande och motstridiga och att han därför inte var tillförlitlig. Inför domstolsförhandlingen bad ombudet att en pågående utredning av mannens funktionsnedsättning skulle inväntas och att mannens syster skulle kallas som vittne. Migrationsdomstolen gick dock till beslut och avslog överklagan på det befintliga materialet utan muntlig förhandiing trots att mannens trovärdighet ifrågasatts. Migrationsöverdomstolen underkänner nu det förfarandet och slår fast att migrationsdomstolen inte har utrett saken "som dess beskaffenhet kräver". Målet återförvisas. Domen är vägledande.

Hämta referat av mål nr UM1584-22, MIG 2022:4 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Förvar efter misslyckad utvisning är ett nytt förvarstagande till sidans topp

En person som hade fått avslag på asylansökan höll sig undan men greps och togs i förvar. Ett försök att verkställa utvisningen gjordes, men på grund av att det tilltänkta utvisningslandet inte ville släppa in mannen återkom han samma dag. Polismyndigheten fattade då ett nytt beslut om förvarstagande. Mannen släpptes senare ur förvar då en migrationsdomstol kommit fram till att förvarstagandet blivit ogiltigt då det inte omprövats efter två månader. Polisen överklagade med motivering att det rörde sig om ett nytt förvarsärende. Nu har saken nått Migrationsöverdomstolen, som går på Polisens linje. Det var ett nytt förvarstagande och tidsgränserna ska därför räknas från det nya beslutet då mannen återkommit. /Asylnytts kommentar: Migrationsöverdomstolen har tidigare i en liknande situation slagit fast att det inte blir ett nytt verkställighetsärende bara för att verkställigheten misslyckats. Förvarstagandet får därför inte fortsätta längre tid än tolv månader. Men det aktuella fallet rör alltså inte verkställighetsärendet utan förvarsärendet. Ett nytt förvarsbeslut kan tas i ett pågående verkställighetsärende./ Domen är vägledande.

Hämta domen i mål nr UM 11840-21, MIG 2022:5 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Från Syrien/ Urskillningslöst våld i Hassakah innebär skyddsstatus enligt domstolar till sidans topp

I flera olika ärenden har domstolar bedömt att personer som kommer från Hassakah-provinsen i Syrien inte ska utvisas. Provinsen är ett område i norra Syrien som hålls av kurdiska styrkor men där Turkiet intervenerat bland annat med drönarattacker. Även Ryssland har varit inblandat. Samtidigt fortsätter IS att attackera regeringsstyrkorna och de kurdiska styrkorna. Ett fall som nämnts i tidigare utgåva av Asylnytt gällde en kvinna som enligt domstolen inte heller borde utvisas till Armenien, där hon inte längre var medborgare. Hon saknade som ensamstående internflyktalternativ i Syrien. Samma bedömning har i flera fall gjorts för kvinnor från Qamishli, som inte har lyckats visa individuella asylskäl, men som på grund av situationen i Hassakah och bristen på internflyktsalternativ beviljats alternativ skyddsstatus. Detsamma blir beslutet för ett äldre par som flytt från våldet i området. I deras fall som avgjordes i slutet av maj hade Migrationsverket medgett bifall till överklagandet, eftersom Hassakah enligt EU:s asylbyrå EUAA ska ses som ett område där våldet är så urskillningslöst att envar som befinner sig där riskerar att drabbas. Domarna är inte vägledande. Källa förvaltningsrätterna i Stockholm och Göteborg

till innehållsförteckningen innehåll

Tigreaner beviljas uppehållstillstånd med flyktingstatus av domstol till sidans topp

En familj från Etiopien har bott några år i Sverige på grund av mannens arbetstillstånd. I slutet av 2020 ansökte de om asyl. Föräldrarna härstammar från Tigray och mannen har även arbetat för TPLF. De menar att de nu riskerar förföljelse. Migrationsverket bedömde dock i sitt beslut i juni 2021 att det som kommit fram om mannens uppdrag inte skulle göra dem särskilt utsatta. I november 2021 beslutade Migrationsverket om verkställighetsstopp för utvisningar av personer med tigreansk etnicitet till Etiopien. Migrationsverket skriver i sitt yrkande till domstolen att situationen är så föränderlig att de inte kan uttala sig om familjen bör ha uppehållstillstånd eller inte. Domstolen refererar Migrationsverkets landrapport där det framgår att civilbefolkningen i Trigray utsätts för omfattande rättsövergrepp. Personer av tigreansk etnicitet blir föremål för gripanden, avskedanden, misshandel etc. Tigreaner ska ha gripits i huvudstaden och förts till interneringsläger där de utsatts för tortyr och trakasserier. Migrationsdomstolen bedömer övergreppen som förföljelse. Eftersom inget tyder på att konflikten är övergående beviljas familjemedlemmarna uppehållstillstånd som flyktingar. Domen är inte vägledande. Källa kammarrätten i Stockholm

till innehållsförteckningen innehåll

Från Afghanistan/ Utvisningar upphävs av domstolar av skiftande anledningar till sidans topp

De flesta äldre beslut om utvisning till Afghanistan som har tagits upp i domstol upprätthålls även sedan EU:s asylbyrå kommit ut med nya riktlinjer efter talibanernas maktövertagande. Exempelvis "västernisering" eller att tillhöra hazaragruppen framstår inte som skäl för asyl bland de domar som Asylnytt läst. Ett mindre antal ärenden har dock lett till uppehållstillstånd i domstol eller återförvisats. Följande ska ses som axplock, inte en komplett genomgång. Ett antal personer som anfört skäl rörande apostasi eller sexuell läggning har blivit trodda i muntlig förhandling, i något fall har det gällt andra personlia skyddsskäl. En person som haft arbetstillstånd men som nu har utpekats som spion på grund av samarbete med FN får flyktingstatus - domstolen anser det rimligt att han inte sökt asyl förrän problemen uppstod. Det förekommer att ärenden om personer som av Migrationsverket bedömts som skyddsbehövande men hänvisats till internflykt leder till bifall eller återförvisas eftersom internflykt inte ska tillämpas. Kvinnor har i flera fall fått uppehållstillstånd på grund av risk för könsrelaterad förföljelse, oftast om de saknar manligt nätverk, men i något fall på grund av de generella kränkningarna av mänskliga rättigheter för unga kvinnor. Ömmande skäl har gett uppehållstillstånd i några fall efter en sammantagen bedömning där både situationen i Afghanistan och anknytningen i Sverige har vägts in, i något fall även psykisk ohälsa. Dessa domar är inte vägledande. Källa förvaltningsrätterna, främst i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Från Afghanistan/ Ställningstagande från Migrationsverket - alla får inte ny prövning till sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat det ställningstagande om Afghanistan som publicerades i samband med att beslutsstoppet hävdes i slutet av november 2021. Båda versionerna ansluter till motsvarande riktlinjer från EU:s asylbyrå EUAA. Generellt gäller att Migrationsverket bedömer att säkerhetsläget förbättrats sedan talibanerna tog makten. Av den förra versionen av ställningstagandet framgick att alla med verkställbara utvisningsbeslut bör få en ny prövning på grund av den ändrade situationen. I den nya versionen är detta utbytt mot att de som har asylskäl kopplade till talibanregimen ska få ny prövning. En nyhet är att frågan om synnerligen och särskilt ömmande omständigheter berörs i ställningstagandet. Migrationsverket påpekar att det humanitära läget är mycket svårt efter decennier av konflikt, naturkatastrofer, långvarig fattigdom och maktövertagandet. Hälsotillstånd, anpassning till Sverige och barnets bästa ska vägas in. Enligt Migrationsverket är situationen inte så allvarlig att alla har ömmande omständigheter enligt lagen. Familjens nätverk och möjlighet till försörjning behöver bedömas och särskilt barns situation.

Hämta ställningstagande RS/089/2021 version 2 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Från Afghanistan/ Information från Migrationsverket om möjlighet att få pass till sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat sitt rättsliga ställningstagande om afghanska medborgares möjligheter att skaffa pass. När den förra versionen publicerades i oktober 2021 utfärdades inga nya pass. Under våren har online-registrering av passansökningar återstartats och myndigheterna i Afghanistan har meddelat att nya pass snart kommer att levereras. Ambassaderna kan endast förnya giltiga pass. Enligt det uppdaterade ställningstagandet godtar Sverige ordinarie afghanska pass (detta avser troligen passet som resedokument, oklart om det även anses styrka identitet). Den som har uppehållstillstånd som skyddsbehövande ska inte behöva resa till hemlandet och kan därför beviljas främlingspass om andra villkor är uppfyllda. Personer som har eller ansöker om andra typer av uppehållstillstånd ska som regel skaffa detta från hemlandet. Men Migrationsverket bedömer att det fortfarande är osäkert om afghaner har rimliga utsikter att faktiskt skaffa pass på det sättet. Det kan därför enligt ställningstagandet antas att den som inte redan har ett giltigt eller utgånget pass saknar möjlighet att skaffa ett. Därmed kan främlingspass övervägas, men som regel begränsat till situationer där personen annars skulle nekas ett uppehållstillstånd på grund av att pass saknas.

Hämta ställningstagandet RS/087/2021 version 2 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Nytt rättsligt ställningstagande om fristadskonstnärer till sidans topp

Det nya ställningstagandet är rubricerat som en version 2 av en tidigare utgåva, men det är rejält utbyggt och mer än dubbelt så långt, med avsnitt om villkoren rörande försörjningskrav, tillståndstid mm vid förstagångsansökan, förlängning, permanentning och tillstånd för anhöriga. En grundregel är att konstnären från början omfattas av ett fristadsprogram och har blivit inbjuden till Sverige. Försörjningen ska under de första två åren bestå av stipendium och konstnären får då inte ta anställning. Eventuella medföljande familjemedlemmar kan dock få arbetstillstånd. Efter de första två åren finns möjlighet att förlänga uppehållstillståndet genom egen försörjning - men försörjningen får inte bestå av anställning. Permanent uppehållstillstånd kan beviljas om vissa villkor är uppfyllda efter minst tre års tillstånd. Familjeanknytning kommer om konstnären får permanent tillstånd att bedömas enligt en annan paragraf vilket kan medföra att ansökan måste göras från utlandet om inte något undantag kan tillämpas.

Hämta RS/059/2021 version 2 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220518:

EU-domstolen: Familjemedlemmar till EU-medborgare kan ha uppehållsrätt till sidans topp

EU-domstolen har lämnat förhandsavgörande till en spansk domstol i två ärenden om uppehållsrätt för familjemedlemmar till EU-medborgare som inte flyttat inom EU. Det ena fallet gäller barnet till en kvinna som har uppehållstillstånd i Spanien. Kvinnan har gift sig med en spansk medborgare och de har också ett gemensamt barn som är spansk medborgare. Kvinnans äldsta barn hade nekats uppehållsrätt på grund av att hennes man inte tjänade tillräckligt. Det andra fallet gäller en man som gift sig med en kvinna i Spanien och därefter fått barn med henne. Kvinnan och barnet är spanska medborgare. Mannen hade nekats uppehållsrätt på grund av trafikförseelser samt att kvinnan tjänade för lite. EU-domstolens svar går ut på att en EU-medborgare inte får tvingas lämna EU genom att en famlijemedlem inte får uppehållsrätt. Domstolen påpekar att även ett syskon som är EU-medborgare kan drabbas. Svaret blir att en medlemsstat inte får ha lagstiftning som automatiskt nekar uppehållsrätt på grund av försörjningskrav utan att pröva om det finns ett sådant beroendeförhållande att EU-medborgaren skulle bli tvungen att lämna EU tillsammans med familjemedlemmen. Om saken gäller föräldern till ett underårigt barn som är EU-medborgare och fött inom äktenskapet så föreligger ett sådant beroendeförhållande. Om saken gäller ett barn vars förälder bor ihop med en EU-medborgare är presumtionen att beroendeförhållandet finns, men det kan motbevisas.

Förenade målen C-451/19 och C-532/19 (Extern länk)

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Migrationsverkets sammanfattning (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Gränskontroll mot andra EU-länder inte tillåtet mer än 6 månader enligt EU-domstolen till sidans topp

En domstol i Österrike har vänt sig till EU-domstolen och begärt ett förhandsavgörande i två mål som båda gällde en person som vägrat visa pass vid en gränskontroll. Österrike har haft gränskontroller gentemot Ungern och Slovenien ända sedan 2015. Enligt kodexen om Schengengränserna får gränskontroller inom Schengenområdet på grund av nationell säkerhet som medlemsstaterna själva inför pågå i högst sex månader (inklusive förlängning) om det inte uppstått ett helt nytt hot. Österrike har förnyat sin förordning om gränskontroll varje halvår. Personen som vägrade visa pass hävdade att kontrollanterna inte hade befogenhet att förlägga honom det som led i en gränskontroll. Domstolen som tog upp målet har frågat om Österrikes regler är förenliga med unionsrätten. EU-domstolens svar är nej. Om det inte finns ett nytt hot som föranleder en ny tillämpning så får de intre gränskontrollerna inte pågå mer än sex månader. Det är inte heller tillåtet att ha en lagstiftning som tvingar en person att visa pass vid gränsen på grund av en gränskontroll som bryter mot Schengenkodexen. Målet kan ha betydelse för Sverige som liksom Österrike har haft gränskontroller sedan 2015.

Pressmeddelande (Extern länk till pdf-fil)

Dom i de förenade målen C-368/20 och C-369/20 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol upphäver beslut om utvisning av syrisk kvinna till Armenien till sidans topp

Målet gäller en kvinna från Qamishli i Hasaka provinsen. Kvinnan har framfört individuella skäl som rör IS övertagande, förföljelse mot kristna, sexuella övergrepp, hot från en man som tagit över hennes hus mm. Migrationsverket anser att det som anförts inte är tillräckligt för att grunda ett personligt skyddsbehov. Kvinnan har haft armeniskt medborgarskap och bott i Armenien under några år, men sedan avsagt sig medborgarskapet. Eftersom det går att återfå medborgarskap har Migrationsverket fattat beslut om utvisning till antingen Syrien eller Armenien. Migrationsdomstolen påpekar att Migrationsverket inte följt EUAA:s riktlinjer som pekar ut Qamishli som ett område där det urskillningslösa våldet är så utbrett att ingen ska skickas dit, och dessutom angett Damaskus som internt flyktalternativ trots att det inte framgått att kvinnan har ett stabilt nätverk där. Domstolen påpekar också att skyddsbehov endast ska bedömas i förhållande till ett land där personen är medborgare. Armenien kan bara komma ifråga som verkställighetsland. Eftersom kvinnan är flykting i förhållande till Syrien blir det inte aktuellt att bedöma vart en utvisning skulle kunna ske. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Rättsligt ställningstagande om massflykt i förhållande till andra uppehållstillstånd till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om prövning enligt massflyktsdirektivet (för personer från Ukraina) när det samtidigt finns skäl för andra typer av uppehållstillstånd. Generellt gäller att massflyktsdirektivet alltid går före. En person kan bara ha ett uppehållstillstånd åt gången. Normalt prövas olika skäl i den ordning de finns i utlänningslagens kapitel 5, dvs först flyktingskäl, därefter andra skyddsskäl, därefter ömmande omständigheter osv. Men när en person kan omfattas av massflyktsdirektivet ska den rätten prövas först, dvs om uppehållstillstånd ska beviljas enligt kapitel 21 i utlänningslagen. Den som söker asyl eller har en pågående asylansökan ska alltså i första hand få tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet. När detta beviljats kan frågan om status prövas. Omfattas personen inte av massflyktsdirektivet fortsätter prövningen av asylansökan som vanligt. På samma sätt kommer personer från Ukraina som ansöker om arbetstillstånd eller familjeanknytning i första hand att prövas enligt kapitel 21. Om ansökan lämnas in efter att personen redan har fått tillfälligt skydd kan den avvisas. Även en person med lagakraftvunnet utvisningsbeslut kan bedömas enligt kapitel 21, om personen inte utvisats på grund av brott. Återreseförbud som Sverige utfärdat kan även hävas.

Hämta RS/005/2022 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Varaktigt bosatt har rätt att få ansökan prövad även efter utvisningsbeslut till sidans topp

Enligt en dom från Migrationsöverdomstolen, MIG 2021:16, ska EU-rätten tolkas så att en person som är varaktigt bosatt enligt EU-regler i en annan EU-stat alltid ha rätt att få en ansökan om uppehållstillstånd prövad. (Varaktigt bosatt är en ställning som en tredjelandsmedborgare kan få efter fem års laglig vistelse med försörjning.) Ordningen är normalt att personen först reser in i landet och därefter lämnar in sin ansökan. Enligt Migrationsöverdomstolen ska detta gälla även om personer har ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut i Sverige. En person som är varaktigt bosatt i en EU-stat ska alltså få en ansökan om uppehållstillstånd prövad i sak, inte bara enligt reglerna om verkställighetshinder. För att ansluta till detta har Migrationsverket uppdaterat sitt rättsliga ställningstagande om hur EES-medborgare, medborgare i Schweiz och varaktigt bosatta ska hanteras när det finns beslut om avvisning/utvisning. Enligt ställningstagandet skall även familjemedlemmar till varaktigt bosatta behandlas på samma sätt som varaktigt bosatta.

Hämta RS/018/2021 version 2 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220413:

FN-kommitté stoppar utvisning av ung man som vägrat värnplikt i Eritrea till sidans topp

En pojke lämnade Eritrea illegalt som sextonåring. Han lämnade landet bland annat för att förekomma tvångsmönstring som förekommer bland ungdomar som lämnat skolan i förtid. Han sökte så småningom asyl i Schweiz där en bror redan fått stanna. Men Schweiz hade ändrat sin praxis och ansåg nu att illegal utresa inte är tillräckligt för att riskera förföljelse i Eritrea och att bara den som har fått en inkallelseorder riskerar straffas för värnpliktsvägran. Pojken lämnade in en inkallelseorder som hans mamma ska ha fått efter hans utresa. Men Schweiz ansåg inte heller att alla som inkallas riskerar behandling som kan likställas med tortyr eller slaveri, även om värnplikten är flera år lång i hård regim. FN:s kommitté mot tortyr (CAT) har nu uttalat sig och slår fast att även om den information som kommer ut är motstridig så finns inga tecken på att värnpliktsvägrare skulle behandlas mildare efter fredsavtalet med Etiopien. Personer som lämnat landet utan tillstånd kan fortfarande få fängelse upp till tre år. Enligt CAT kan det inte uteslutas att den unge mannen som nu är 20 och ostridigt över värnpliktsålder riskerar tortyr i Eritrea på grund av att han hållit sig undan. Schweiz får därför inte tvinga honom att återvända.

Läs eller hämta communication No. 916/2019, Y v Switzerland (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Makedonien/ Europadomstolen friar Nordmakedonien för kollektiv utvisning till sidans topp

Målet rör händelserna i mars 2016 efter att EU-länderna bestämt att "Balkanrutten" måste stängas. Ett mycket stort antal asylsökande hade under 2015 passerat genom Nordmakedonien på väg till Serbien och olika EU-länder. En del sökte asyl i Nordmakedonien, men en förkrossande majoritet av dessa avvek från asylproceduren. Den 8 mars stoppade Nordmakedonien inresa för personer som inte hade rätt att vistas i landet eller sökte asyl. Tusentals människor blev fast i Grekland på andra sidan gränsen, bland annat i Idomeni, där förhållandena snart blev miserabla. Den 14 mars samlades omkring 1.500 asylsökande till en gemensam marsch in i Nordmakedonien. Där möttes de av soldater som tvingade dem under delvis förnedrande former att återvända till Grekland. Några av personerna som var med, asylsökande från Syrien, Afghanistan och Irak, vände sig till Europadomstolen och hävdade att de utvisats kollektivt och inte tillåtits söka asyl. Men Europadomstolen har nu avslagit anmälan. Det är visserligen en kollektiv utvisning, men eftersom personerna kunde ha anmält sig vid en gränsövergång men istället valt att försöka forcera sig in, så har Nordmakedonien enligt domstolen haft rätt att avvisa dem utan procedur. Resonemanget är snarlikt det som fördes i målet N.D och N.T. mot Spanien, trots att det inte förekom något våld från de asylsökande i det aktuella ärendet.

Applications nos. 55798/16 and 4 others, case of A.A. and Others v. North Macedonia (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen friar Nordmakedonien för kollektiv utvisning till Grekland till sidans topp

Målet rör händelserna i mars 2016 efter att EU-länderna bestämt att "Balkanrutten" måste stängas. Ett mycket stort antal asylsökande hade under 2015 passerat genom Nordmakedonien på väg till Serbien och olika EU-länder. En del sökte asyl i Nordmakedonien, men en förkrossande majoritet av dessa avvek från asylproceduren. Den 8 mars stoppade Nordmakedonien inresa för personer som inte hade rätt att vistas i landet eller sökte asyl. Tusentals människor blev fast i Grekland på andra sidan gränsen, bland annat i Idomeni, där förhållandena snart blev miserabla. Den 14 mars samlades omkring 1.500 asylsökande till en gemensam marsch in i Nordmakedonien. Där möttes de av soldater som tvingade dem under delvis förnedrande former att återvända till Grekland. Några av personerna som var med, asylsökande från Syrien, Afghanistan och Irak, vände sig till Europadomstolen och hävdade att de utvisats kollektivt och inte tillåtits söka asyl. Men Europadomstolen har nu avslagit anmälan. Det är visserligen en kollektiv utvisning, men eftersom personerna kunde ha anmält sig vid en gränsövergång men istället valt att försöka forcera sig in, så har Nordmakedonien enligt domstolen haft rätt att avvisa dem utan procedur. Resonemanget är snarlikt det som fördes i målet N.D och N.T. mot Spanien, trots att det inte förekom något våld från de asylsökande i det aktuella ärendet.

Applications nos. 55798/16 and 4 others, case of A.A. and Others v. North Macedonia (Extern länk)

Se även:

Kommentar av Vera Wriedt i EU Migration Law Blog 22-06-07: Expanding Exceptions? AA and Others v North Macedonia, systematic pushbacks and the fiction of legal pathways (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen avvisar klagomål mot Lettland om asylsökande vid gränsen till sidans topp

Målet rör en familj från Tjetjenien i Ryssland som har gjort flera försök att söka asyl i EU-länder, men blivit bortmotade. Europadomstolen har tidigare fällt både Litauen och Polen för att inte ha släppt in denna familj som asylsökande trots att de hade bevis för att de försökt söka asyl. I det senaste beslutet (application 40503/17) som gällde flera familjer fälldes Polen även för kollektiv utvisning och flera brott mot Europakonventionen. Se Asylnytts praxinotiser från 20-08-05. Familjen har senare fått lov att söka asyl, tagit sig vidare i Europa och bor nu i Frankrike. Det aktuella målet gällde deras försök att söka asyl i Lettland, efter att ha misslyckats i Litauen och Polen. Men till skillnad från dessa tillfällen hade familjen inte någon bevisning, inga kopipor på sina asylansökningar eller foton från gränsen som i de tidigare fallen. Inte heller ombudet från en frivilligorganisation hade något sådant. Den enda dokumentationen var den från Lettland som utvisade att de avhysts från ett tåg tillsammans med en större grupp tjetjener som saknat visum. Därför avvisar Europadomstolen ärendet från vidare prövning.

Application no. 25564/18, M.A. and Others (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen om förvarstagande i fängelselokaler till sidans topp

En tysk domstol har begärt EU-domstolens förhandsavgörande om villkoren för att en person som ska utvisas får hållas i förvar i fängelse, något som återvändandedirektivet tillåter som nödåtgärd vid stor belastning. En fråga gäller om det åligger den nationella domstolen att pröva i varje enskilt fall om direktivets villkor är uppfyllda, när villkoren i den nationella lagen avviker. Fråga 2 gäller om fängelsealternativet får användas tillfälligt trots att det finns förvarsplatser och ingen nödsituation föreligger. Fråga 3 och 4 handlar om ifall en "särskild förvarsanlägging" kan vara underställd samma minister eller samma ledning som det vanliga fängelset, och om det annars räcker att enheten är inhyst i särskilda byggnader med egna faciliteter avskilda från andra interner. EU-domstolens svar på fråga 1 och 2 är att den nationella domstolen måste kunna kontrollera villkoren enligt direktivet. Den nationella domstolen ska inte tillämpa nationella regler om villkoren i direktivet inte längre är uppfyllda. Beträffande fråga 3-4 säger domstolen att det kan räcka att förvarsenheten har egen direktör och är avskild från det övriga fängelset, men bara om det undviks att förvaret liknar inspärrande i fängelsemiljö och att de grundläggande rättigheterna enligt direktivet upprätthålls.

Domen i mål nr C-519/20 (Extern länk)

Hämta ett detaljerat referat från Migrationsverket (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen återförvisar mål som borde behandlats i nämnd till sidans topp

En person från Kamerun bedömdes av Migrationsverket vara flykting gentemot sin hemtrakt men fick utvisningsbeslut med hänvisning till internflykt. Mannen överklagade och påpekade att han även har en hotbild från myndigheterna. Domstolen avslog överklagandet. Migrationsöverdomstolen konstaterar att en ensam domare avgjort målet i migrationsdomstolen, trots att varken frågan om internflykt eller hotbilden från myndigheterna kan anses vara frågor av "enkel beskaffenhet". Enligt förvaltningslagen ska målen avgöras med domare och tre nämndemän när målet inte är av enkel beskaffenhet. Ensamdomare ska över huvud taget användas restriktivt, enligt Migrationsöverdomstolen. Dessutom hade mannen nekats muntlig förhandling trots att hans trovärdighet hade haft betydelse för utgången. Detta är så allvarliga brister att målet återförvisas till migrationsdomstolen.

till innehållsförteckningen innehåll

Migr-överdomstolen: Risk för social utstötning efter brusten anknytning måste prövas till sidans topp

En kvinna från Iran fick uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning till sin make. Kvinnan utsattes för hot och misshandel och tvingades flytta till skyddat boende. Äktenskapet är upplöst. När kvinnan ansökte om förlängning av uppehållstillståndet hade hon alltså inte kvar den ursprungliga anknytningen. Migrationsverket och senare migrationsdomstolen prövade hennes skäl mot att utvisas som om det var fråga om en asylansökan på grund av hot från familjen i hemlandet. Hennes uppgifter om hur kontrollerad hon varit i hemmet och riskerna vid ett återvändande ansågs motstridiga och hon fick beslut om utvisning. Migrationsöverdomstolen har nu tagit ställning till fallet och konstaterar att varken Migrationsverket eller domstolen har prövat ärendet enligt den paragraf i utlänningslagen som handlar om situationen då anknytningen upphört på grund av att utlänningen utsatts för våld eller liknande. Enligt denna paragraf kan uppehållstillstånd ges om personen skulle bli socialt utstött vid ett återvändande. Eftersom underinstanserna inte tagit ställning till detta återförvisas ärendet till Migrationsverket. Källa kammarrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Gaza-beslut i domstol: Tortyrutredning leder till flyktingstatus, barn har ömmande skäl till sidans topp

En man som flytt från Gaza berättade att han torterats av Hamas och riskerade utsättas på nytt. Migrationsverket ansåg att det inte var trovärdigt eftersom mannen inte hindrats söka visum eller lämna landet och att kallelser han visat upp verkar förfalskade. Till domstolen hade mannen inkommit med en tortyrutredning som visade att hans skador stämde väl överens med berättelsen. Domstolen anser också att sådana politiska skäl som mannen anfört inte alltid hindrar utresa. Mannen beviljas med automatik flyktingstatus eftersom han inte längre kan få skydd av UNRWA.

I flera andra domstolsbeslut har barnfamiljer i olika situationer beviljats uppehållstillstånd på grund av att läget i Gaza anses utgöra särskilt ömmande omständigheter för barn. Sedan den tillfälliga lagen upphävdes krävs inte längre bevis för att en utvisning dessutom skulle bryta mot ett internationellt åtagande. Domarna är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Homosexuell med funktionshinder ska inte utvisas till Uzbekistan enligt domstol till sidans topp

En man från Uzbekistan sökte asyl på nytt efter preskription. Han anförde flera olika skäl. Förutom kristen/judisk bakgrund, vitrysk etnicitet och homosexualitet har han tagit upp att han har en viss utvecklingsstörning i kombination med Aspergers syndrom som även det kan leda till skyddsgrundande behandling. Enligt Migrationsverket har alla skäl prövats tidigare och det fanns ingen anledning att ändra bedömningen. Inför domstolen har han åberopat senare landinformation. Domstolen anser inte att ärendet behöver återförvisas eller handläggas muntligt eftersom det kan avgöras på underlaget. Domstolen konstaterar att det är ostridigt att mannen är homosexuell. Landinformationen visar att homosexualitet är straffbart i Uzbekistan med upp till tre års fängelse, att myndigheter iscensätter situationer för arrestering, att misshandel och tortyr förekommer under häktning och tortyrliknande kroppsliga undersökningar förekommer. Homosexuella kan även misshandlas och förnedras av allmänheten. Domstolen anser att risken för att bli utsatt är större genom mannens diagnoser och tillhörighet till en religiös minoritet. Han beviljas uppehållstillstånd med flyktingstatusförklaring. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol tillåter mor att återförenas trots att hon själv lämnat sonen till sidans topp

En kvinna kom till Sverige tillsammans med sin son som hade ett stort vårdbehov. Modern försvann så småningom, av allt att döma för att öka sonens chans att få stanna. Sonen fick uppehållstillstånd på grund av att den vård han behövde inte fanns i hemlandet samt att det inte var känt var modern befann sig. Efter några månader ansökte modern från hemlandet om uppehållstillstånd som anhörig. Detta ärende behandlades långt senare, då sonens uppehållstillstånd på grund av sjukdomstillståndet hade förlängts trots att det nu var känt var modern befann sig. Men modern fick avslag eftersom det gått lång tid och något särskilt beroendeförhållande mellan henne och sonen inte ansågs föreligga. Det vägdes in att modern valt att lämna honom. Migrationsdomstolen instämmer i resonemanget men kompletterar det med att i det här fallet saknas möjlighet för sonen att återförenas med sin mor i hemlandet, trots att han inte fått stanna på grund av skyddsbehov. Mor och son har haft daglig video- och telefonkontakt. Eftersom barnet inte kunnat påverka moderns agerande och barnets bästa är att få återförenas med modern beviljas uppehållstillståndet. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol upphäver återreseförbud som givits på grund av uppskjuten ansökan till sidans topp

En kvinna som rest in med Schengenvisum avvaktade med att söka asyl i Sverige tills viseringen löpt ut. Detta för att undvika överföring till Italien som utfärdat viseringen. Asylansökan ledde så småningom till avslag varefter kvinnan ansökte om spårbyte, det vill säga uppehållstillstånd på grund av en anställning. Migrationsverket utfärdade återreseförbud på grund av att kvinnan väntat åtta månader med att söka asyl. Eftersom återreseförbud hindrar arbetstillstånd avslogs även ansökan om spårbyte. Ärendet har nu nått migrationsdomstol där rådmannen påpekar att det kvinnan gjort är vanligt förekommande och det finns ingen enhetlig praxis för om det ska leda till återreseförbud. Kvinnan har inte hållit sig undan efter utvisningsbeslutet. Migrationsdomstolen beslutar att upphäva återreseförbudet och kvinnan beviljas arbetstillstånd och uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Domstolar återförvisar ärenden som borde ha prövats enligt gymnasielagen till sidans topp

Migrationsdomstolen i Stockholm har i flera fall återförvisat ärenden till Migrationsverket som gäller ansökningar om permanent tillstånd enligt gymnasielagen. Det har rört sig om personer som har haft anställningar men som ändå fått avslag. Ett skäl för avslag har varit att personen hade dåliga betyg på ett yrkesprogram. Ett annat skäl var att personen inte hade anställning då det förra tillståndet löpte ut och inte heller vid tiden för Migrationsverkets beslut. I det läget ansåg Migrationsverket att överklagandet skulle avslås trots att personen då hade fått tag i en anställning. Ett tredje skäl för avslag var att personen redan en gång hade fått avslag både av Migrationsverket och domstol. Frågan var alltså om han kunde ansöka på nytt när han hittat arbete. Domstolen har i dessa fall utgått från att förhållandena vid beslutet är avgörande. Det finns inget i gymnasielagen som säger att ansökan bara får göras en gång eller att anställningen ska finnas vid någon särskild tidpunkt. Det finns inte heller krav på godkända betyg, så länge personen har fullföljt en utbildning som omfattas och fått intyg som visar på anställningsbarhet. Dessa fall har återförvisats till Migrationsverket för utredning av om anställningen uppfyller kraven.

till innehållsförteckningen innehåll

Från Uzbekistan/ Homosexuell med funktionshinder ska inte utvisas enligt domstol till sidans topp

En man från Uzbekistan sökte asyl på nytt efter preskription. Han anförde flera olika skäl. Förutom kristen/judisk bakgrund, vitrysk etnicitet och homosexualitet har han tagit upp att han har en viss utvecklingsstörning i kombination med Aspergers syndrom som även det kan leda till skyddsgrundande behandling. Enligt Migrationsverket har alla skäl prövats tidigare och det fanns ingen anledning att ändra bedömningen. Inför domstolen har han åberopat senare landinformation. Domstolen anser inte att ärendet behöver återförvisas eller handläggas muntligt eftersom det kan avgöras på underlaget. Domstolen konstaterar att det är ostridigt att mannen är homosexuell. Landinformationen visar att homosexualitet är straffbart i Uzbekistan med upp till tre års fängelse, att myndigheter iscensätter situationer för arrestering, att misshandel och tortyr förekommer under häktning och tortyrliknande kroppsliga undersökningar förekommer. Homosexuella kan även misshandlas och förnedras av allmänheten. Domstolen anser att risken för att bli utsatt är större genom mannens diagnoser och tillhörighet till en religiös minoritet. Han beviljas uppehållstillstånd med flyktingstatusförklaring. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket anser inte att praxis för ensamkommande strider mot EU-dom till sidans topp

EU-domstolens mål C-441/19 refererades i Asylnytt 21-01-25. Domen gällde om ensamkommande barn får ges utvisningsbeslut utan att frågan om ordnat mottagande har utretts, och att verkställigheten skjuts upp tills barnet fyllt 18 om det visat sig att ordnat mottagande saknas. EU-domstolen slog fast att detta förfarande inte är tillåtet. Återvändandedirektivets formulering är visserligen att utvisning inte får "verkställas" utan att medlemsstaten försäkrat sig om att det finns ett ordnat mottagande. Men eftersom det finns ett krav på att ta hänsyn till barnets bästa tolkade EU-domstolen så att medlemsstaten ska försäkra sig om det ordnade mottagandet innan beslut fattas. Migrationsverket anser enligt en ny rättslig kommentar att praxis i Sverige inte behöver ändras, eftersom det skulle vara olämpligt att utreda frågan om mottagande i det enskilda fallet redan före beslut. Verket tolkar vidare EU-domstolen som att det inte är något problem om personen med säkerhet kommer att vara över 18 vid återvändandet. Eftersom Sverige beviljar tillfälligt uppehållstillstånd som varar till 18-årsdagen är detta uppfyllt. Slutligen anser Migrationsverket att utredningen av ensamkommande barn i Sverige är heltäckande och innefattar frågan om ordnat mottagande och en fullständig bedömning av barnets bästa. Därför bör den nuvarande ordningen bestå. Ställningstagandet avslutas med att "eventuella avsteg från detta bör utvecklas i rättspraxis".

Hämta kommentaren RK/002/2022 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220324:

Europadomstolen: Azerbajdzjan fälls för utvisningar av flera personer till Turkiet till sidans topp

Målet rör händelser som inträffade 2017 och 2018. Fyra män som var lagligt bosatta i Azerbajdzjan, bland annat som anställda på skolor med koppling till Gülenrörelsen, greps på grund av att Turkiet dragit in deras pass och utfärdat reseförbud. Detta ledde till att deras uppehållstillstånd drogs in och de fick utvisningsbeslut. Personerna har vänt sig till Europadomstolen var för sig, men deras mål som är snarlika har slagits samman av domstolen. Familjemedlemmar försökte ansöka om asyl för deras räkning och UNHCR har ingripit och försökt stoppa utvisningarna i samtliga fall. Den första verkställigheten stoppades på flygplatsen med hjälp av UNHCR men genomfördes dagen därpå och mannen fängslades omedelbart vid ankomst till Turkiet. De övriga tre hördes först som vittnen i rättegångar angående anklagelser mot Gülenrörelsen. En av utvisningarna hävdes i domstol, men det hindrade inte att utvisningen verkställdes strax därpå. Även de övriga fick domstolsbeslut om att häktning i väntan på verkställighet skulle hävas, men så skedde inte. Samtliga utvisningar verkställdes snabbt. Europadomstolen fäller enhälligt Azerbajdzjan både för förvarstagandet (artikel 5) och utvisningarna (artikel 3). Eftersom männen inte fick söka asyl och inte kunde överklaga fanns inga garantier mot refoulement.

Applications nos. 41326/17 and other applications, in the case of Shenturk and Others v. Azerbaijan (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Litauen fälls för utvisning till Tajikistan i oenigt beslut av Europadomstolen till sidans topp

Målet rör en man som varit medl i det numera förbjudna och terrorstämplade partiet the Islamic Renaissance Party of Tajikistan (IRPT). Han hade haft ett betalt uppdrag för partiet lokalt, värvat medlemmar, spritt tidningar etc. Han hade även ställt upp i ett lokalval. Efter att mannen hade hotats flyttade familjen först till Dushanbe men efter att myndigheterna begärt att alla partimedlemmar skulle anmäla sig utträdde han formellt ur partiet. Familjen flyttade vidare till Ryssland, men eftersom de inte kände sig säkra där tog de sig till Litauen. Uppgifterna om mannens engagemang har inte ifrågasatts men myndigheterna i Litauen ansåg att det bara är högt rankade partimedlemmar som förföljs. Det vägdes in att familjemedlemmarna själva inte hade råkat illa ut. Mannen hade lämnat in rapporter från FN:s mr-kommitté och en rad organisationer om hur partimedlemmar, anhängare och även familjemedlemmar trakasserats, fängslats och misshandlats, ibland efter utlämning från andra länder. Rapporterna hade inte vägts in av litauiska myndigheter utan mannen hade tillhållits att hålla sig till det som drabbat familjemedlemmarna personligen. Europadomstolen slår fast att familjen inte får utvisas utan utredning av hur andra i en liknande situation behandlats. Två domare är oeniga och anser att domstolen antingen borde göra en egen riskbedömning utifrån materialet eller respektera de nationella domstolarnas utredning. Reservanterna anser att Litauens bedömning var riktig, inklusive att utredningen främst ska gälla individerna som söker asyl.

Application no. 55978/20, case of T.K. and Others v. Lithuania (Extern länk)

Se även ett liknande ärende mot Ryssland där personen redan utvisats:

Application no. 45761/18, case of N.K. v. Russia (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Förälder har uppehållsrätt med barnen trots flyktingstatus i annat land till sidans topp

En man som fått flyktingstatus i Österrike reste till Belgien för att återförenas med sina döttrar som sökt asyl där. Barnen fick alternativ skyddsstatus men pappans asylansökan avvisades eftersom han redan hade skydd. Mannen överklagade med hänvisning till rätten för familjeliv och den belgiska domstolen överlämnade saken till EU-domstolen för ett förhandsavgörande. EU-domstolen slår fast att Belgien enligt asylprocedurdirektivet hade rätt att avvisa asylansökan. Samtidigt medför skyddsgrundsdirektivet att familjemedlemmar till personer som beviljats skydd har vissa rättigheter, däribland uppehållsrätt. För att detta ska gälla finns tre villkor. För det första ska familjemedlemmen räknas till familj med rätt att hållas samman enligt direktivet. Det innebär att familjemedlemmen ska ha befunnit sig i landet innan skyddsstatus beviljades. För det andra ska personen inte själv uppfylla kraven för skydd (i det aktuella landet). För det tredje ska personen inte få en sämre ställning än som ges av tidigare status. Eftersom alla tre villkoren är uppfyllda så kan pappan enligt EU-domstolen ha uppehållsrätt i Belgien även om hans asylansökan avvisas.

Läs domen i mål nr C-483/20 (Extern länk)

Hämta pressmeddelande (Extern länk till pdf-fil)

Se även Migrationsverkets referat (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen klargör tolkningsfrågor om när palestiniers skydd från UNRWA upphört till sidans topp

EU-domstolen har behandlat en begäran om förhandsavgörande från en domstol i Storbritannien som rör i vilka situationer palestinier som har stått under beskydd av FN:s organ för palestinier UNRWA ska anses ha förlorat detta skydd och därmed istället ha flyktingstatus. Det asylärende som skulle avgöras i Storbritannien rörde en familj med flera barn varav ett med ett allvarligt funktionshinder. Barnet har inte kunnat få behandling eller skolgång i Al Bass-lägret i Libanon. Barnet och syskonen ska också ha diskriminerats. Frågorna till EU-domstolen rör dock inte specifikt humanitära aspekter utan de allmänna principerna för när skyddet från UNRWA ska anses ha upphört. Domstolens svar innebär bland annat att bedömningen inte bara beror på situationen då personen avreste från UNRWA:s verksamhetsområde utan även vid tidpunkten då ansökan om flyktingstatus prövas. Men om personen visar att hen vid avresan tvingats lämna UNRWA:s verksamhetsområde så ankommer det på medlemsstaten att visa att personen vid tidpunkten för beslutet skulle kunna återvända. Enligt EU-domstolen är det tillräckligt att UNRWA:s stöd faktiskt har upphört, det behöver inte ha funnits någon avsikt att skada personen. Slutligen ska hänsyn inte bara tas till direkt skydd eller bistånd från UNRWA utan också från andra organisationer, om UNRWA har ett formellt och stabilt samarbetsförhållande med dem.

Mål C-349/20 (Extern länk)

Migrationsverkets referat (Extern länk)

UNHCR 20-11-30: Written observations of the United Nations High Commissioner for Refugees in case C-349/20 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Migrationsverket fick inte överklaga om offentligt biträde till sidans topp

En person som skulle utvisas på grund av brott ansökte om asyl. Eftersom han inte fått asyskäl prövade tidigare beviljades han en ny prövning. Men Migrationsverket beviljade inte offentligt biträde, med hänvisning till att utlänningslagen inte föreskriver offentligt biträde i sådana ärenden. Migrationsdomstolen höll inte med om den tolkningen utan återförvisade ärendet till Migrationsverket. Migrationsverket överklagade, men denna överklagan har nu avvisats (behandlas inte i sak). Motiveringen är att en migrationsdomstols beslut om offentligt biträde inte får överklagas av Migrationsverket. Migrationsverket ansåg att de i enlighet med principerna i förvaltningsprocesslagen har rätt att överklaga eftersom saken rör omständigheter som regleras i utlänningslagen. Men Migrationsöverdomstolen anser - i likhet med justitiekanslern - att när det inte står något om överklagande av frågor om offentligt biträde i utlänningslagen så gäller lagen om offentligt biträde. Också den är en speciallag som ska tillämpas före förvaltningsprocesslagen. I lagen om offentligt biträde framgår att endast den enskilde eller (för statens räkning) justitiekanslern får överklaga. Domen är vägledande.

I ett senare mål, UM 2391-22, har Migrationsöverdomstolen slagit fast att inte heller polismyndigheten får överklaga en dom om offentligt biträde.

Hämta referat MIG 2022:1, mål UM 7825-21 (Extern länk)

Migrationsverkets referat (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Ombud som avvisats av domstol ska få yttra sig till sidans topp

En person som överklagat ett asylärende utsåg ett eget ombud vid sidan av det offentliga biträdet. Det nya ombudet skickade in överklagandet. Domstolen bad ombudet komma in med ny fullmakt, eftersom den fullmakt som bifogats inte var utställd till honom utan till en byrå. Ombudet skickade in en ny likadan fullmakt. Detta upprepades ytterligare en gång. Domstolen ansåg att det visade att ombudet, förutom att han fortfarande saknade en giltig fullmakt, dessutom visat sådan oskicklighet att han skulle avvisas som ombud. Målet handlades vidare utan att det tilltänkta ombudet informerades. Denne mailade ett klagomål till Migrationsöverdomstolen som gav prövningstillstånd. Migrationsöverdomstolen anser att frågan om ombud är så viktig att både den sökande och det tilltänkta ombudet (vars namn nämns i fullmakterna även om de inte avser honom personligen) borde ha fått yttra sig. Det är en sådan brist i rättssäkerheten att det överklagade beslutet återförvisas till domstolen.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Familjens enhet gäller även vid återförvisning till sidans topp

En familj från Afghanistan med två barn sökte asyl 2015. Tre år senare fick de avslag eftersom deras skäl inte ansågs tillräckliga. Efter ytterligare två och ett halvt år behandlades saken av migrationsdomstol. Familjemedlemmarna hade konverterat men domstolen bedömde inte att det var fråga om genuin och personlig religiös övertygelse och slog fast utvisningsbesluten för föräldrarna och ett barn. Men för det andra barnet gällde att hans religionsutövning inte var känd när Migrationsverket utredde ärendet och han hade inte heller varit med vid domstolens muntliga förhandling. Därför återförvisades hans ärende till Migrationsverket för utredning. Migrationsöverdomstolen går i sin dom igenom vad Flyktingkonventionen, skyddsgrundsdirektivet och utlänningslagen föreskriver om familjens enhet. Slutsatsen blir att prövningen av familjemedlemmarnas skäl ska hållas samman tills hela familjens rätt att stanna kan avgöras, detta bland annat för att uppehållstillstånd för en person kan påverka de andras skyddsskäl eller anknytning. Eftersom återförvisningen av barnets ärende vunnit laga kraft kan den inte återtas. Migrationsöverdomstolen beslutar att även de övriga familjemedlemmarnas ärenden ska återförvisas. Domen är vägledande.

Hämta referat av mål nrr UM 6923-21, MIG 2022:2 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Ny arbetsgivare efter spårbyte måste annonsera jobbet till sidans topp

En kvinna hade bytt spår och fått arbetstillstånd som personlig assistent efter avslag på asylansökan. Tre barn fick tillstånd som familjemedlemmar. Efter ett år ansökte hon om förlängning. Under väntetiden anmälde hon att brukaren bytt assistansbolag. Alla assistenterna hade dock behålligt sina anställningar. Migrationsverket avslog förlängning eftersom kvinnans "nya" tjänst inte hade utannonserats inom EU. Vid den första anställningen skedde ingen annonsering eftersom det inte behövs vid spårbyte. Frågan har nu nått Migrationsöverdomstolen. Domstolen slår fast att förlängning ska bedömas lika oavsett om det första tillståndet gavs efter spårbyte. En ny arbetsgivare innebär alltså att arbetet ska annonseras. När det gällde om tjänsten var ny hade kvinnan argumenterat för att det inte fanns någon ny tjänst utan rörde sig om "övergång av verksamhet". I så fall övergår även arbetsgivarens skyldigheter enligt LAS, lagen om anställningsskydd. Men Migrationsöverdomstolen fäster vikt vid att kvinnan var anställd hos assistansbolaget, inte av brukaren. Därmed är det en ny arbetsgivare och tjänsten borde ha annonserats. Kvinnan och hennes tre barn kommer därmed att utvisas. Domen är vägledande.

Hämta referat av mål nr UM 908-21, MIG 2022:3 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Uppdaterat ställningstagande från Migrationsverket om sjukdom som förföljelse till sidans topp

Migrationsverkets rättsliga ställningstagande RS/008/2020, Tillämpning av artikel 3 i Europakonventionen då sjukdom åberopas, har uppdaterats med mindre justeringar. Ställningstagandet handlar om i vilka situationer en sjuk person vid ett återsändande kan riskera att behandlas så illa att det uppgår till brott mot Europakonventionens artikel 3, dvs innebära ett slags skyddsbehov. Justeringarna har gjorts för att införliva slutsatser från Europadomstolens beslut i målet 57467/15, Savran v. Denmark. Utvisningen till Turkiet av mannen, som led av paranoid schizofreni, bröt inte mot artikel 3, enligt Europadomstolens stora kammare i Savran-målet. Ett påpekande som införts i Migrationsverkets ställningstagande rör att eventuella effekter av en sjuk persons beteende gentemot andra människor inte ingår i begreppet "intensivt lidande", utan lidandet avser den utvisade personen. Ett förtydligande har lagts in om att det är först när den sökande har uppfyllt sin bevisbörda för att behandlingen skulle bryta mot artikel 3 som myndighetens ansvar träder in, att skingra eventuella tvivel och komma med ytterligare bevisning. I det stora hela är dock det rättsliga ställningstagandet oförändrat.

Hämta ställningstagandet RS/008/2020 v 3 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FN-kommitté godkänner utvisning av man som uppges vara homosexuell till Uganda till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har behandlat ett ärende som rör en man från Uganda som kom till Sverige som minderårig utan vårdnadshavare. Redan i sitt grundärende berättade han att han var homosexuell och hade blivit påkommen av en släkting när han var tillsammans med sin partner. Men han fick avslag eftersom hans berättelse ansågs vag och motstridig, inte självupplevd. Efter utvisningsbeslutet inkom han med en ansökan om verkställighetshinder på grund av att han blivit uthängd i en känd tidning i Uganda. Han fick en ny prövning, men blev fortfarande inte trodd. Tidningskopian ansågs förfalskad och något original kunde inte spåras. Dessutom hade det kommit fram motstridigheter mellan hans berättelse om sin bakgrund och det som kom fram genom hans inresa till EU med visering för ett idrottsevenemang. Han hävdar att artikeln är äkta och att myndigheterna i Sverige inte tagit hänsyn till hans ungdom och utgått från stereotypa föreställningar om homosexuella. Trots att det är ostridigt att homosexuella riskerar förföljelse i Uganda så accepterar CAT Sveriges bedömning och slår fast att denna utvisning inte skulle bryta mot tortyrkonventionen.

Communication No 1000/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FN-kommitté anser inte att 25-åring riskerar könsstympning i Guinea till sidans topp

En kvinna från Guinea kom till Nederländerna 2011 som 20-åring då hon lyckats skilja sig från en oönskad make men flytt från ännu ett väntat tvångsäktenskap. Hon anmälde också att hon utsatts för trafficking och övergrepp i Nederländerna. Hennes asylansökning avslogs på trovärdighetsgrunder. År 2016 ansökte hon på nytt om asyl då hon efter läkarkontroll förstått att hon inte genomgått könsstympning. Hon hade flyttat ett par gånger mellan sin mor och morbror som barn och förklarade att hennes anhöriga måste ha tagit för givet att ingreppet gjorts i det andra hemmet. Minst 95 procent av kvinnorna i Guinea har genomgått könsstympning och trycket är starkt både i familjerna och i samhället. Kvinnan menade att det skulle upptäckas vid kommande giftermål eller förlossning och att hon då skulle utsättas. Nederländernas myndigheter tvivlar på att kvinnan eller hennes familj kan ha varit ovetande om att hon inte är könsstympad och anser hur som helst att det inte finns någon risk att hon skulle utsättas för det nu. FN:s kommitté mot tortyr som nu har tagit upp fallet gör samma bedömning. Kommittén påpekar att hon redan kunnat gifta sig en gång utan att det lett till könsstympning. Enligt CAT skulle utvisningen inte bryta mot tortyrkonventionen.

Hämta beslutet om communication No 824/2017 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Ungern/ Europadomstolen: Åtta personer i container var okej under kort tid till sidans topp

En familj om tre vuxna och fyra barn från Syrien som sökt asyl i Ungern placerades som många andra i en container om 13 kvadratmeter i ett stängt läger för familjer vid gränsen mot Serbien. Ytterligare ett barn föddes strax efter ankomsten. (Förlossningen skedde på klinik, med fyra dagars vistelse för mamman och barnet på sjukhuset.) Vistelsen i lägret blev 27 dagar lång. Därefter beviljades familjen alternativ skyddsstatus och flyttades till ett öppet boende för familjer. De klagade dock till Europadomstolen för att de som barnfamilj tvingats bo på detta sätt. Ungern har tidigare fällts för att en asylsökande barnfamlij hölls under liknande förhållanden i ett annat gränsläger. Men den vistelsen blev nästan fyra månader lång varav en del i isolering. I det aktuella ärendet kunde familjemedlemmarna under hela perioden röra sig fritt inom området utomhus och i allmänna utrymmen, däribland lekrum. De fick mat och andra nödvändigheter, till skillnad från det tidigare fallet då fadern, som hade en annan status, inte fick mat. Eftersom det inte föreligger någon kränkning av Europakonventionen avvisades ansökan.

Application no. 37325/17, N.A. and Others against Hungary (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Ungern/ Sju månader i containerboende för barnfamilj bröt mot Europakonventionen till sidans topp

Detta ärende hos Europadomstolen gäller en familj bestående av två vuxna och fyra barn som fick bo i en container i Röszke, ett annat av Ungerns gränsläger, från 30 mars till 24 oktober 2017. De släpptes efter att ha beviljats flyktingstatus. Familjen anmälde också att ett av barnen hade belagts med handklovar och eskorterats av polis till ett sjukhus för att hjälpa till att tolka. Europadomstolen har i ett tidigare ärende, R.R. and Others, bedömt att barn som hållits i Röszke under liknande förhållanden i fyra månader bröt mot Europakonventionens artikel 3 om illa behandling. Samma bedömning görs i det här ärendet. Däremot anser domstolen att levnadsförhållandena i lägret var acceptabla för de vuxna, även om de påverkades av hur deras barn behandlades. Eftersom boendesituationen i praktiken var ett förvarstagande i nästan sju månader bröt det för både vuxna och barn mot artikel 5 som förbjuder obefogat frihetsberövande, också det i likhet med R.R. and others. Ungern döms för brotten mot konventionen och ska betala familjen 17.000 euro samt 1.500 för utgifter, plus eventuell skatt.

Application no. 73860/17, case of M.B.K and Others v. Hungary (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Polen/ Europadomstolen fäller Polen för förvarstagande av barnfamilj i nästan ett halvår till sidans topp

En familj från Armenien försökte flera gånger ta sig in i Polen senhösten 2016. Familjens hade tre barn, två i yngre tonåren och en ettåring. Gränspolisen tvingade dem tillbaka sex gånger, grundat på att familjen påstods ha ekonomiska skäl och inte sökte asyl. De sökande hävdar att de förklarat att de ville söka skydd. Till slut fick de lov att söka asyl den 6 november. Dagen därpå togs de i förvar, med motivering att deras påstått motstridiga skäl behövde utredas. Enligt den polska domstolen var förvarstagande enda möjligheten eftersom familjen inte hade någon adress i Polen och inga pengar till borgen. Samma motivering upprepades vid överklaganden. De vuxna intervjuades i asylärendet den 9 december men förvarstagandet fortsatte till den 5 maj 2017. Europadomstolen anser att frihetsberövandet i varje fall inte kan ha varit befogat efter den 9 december. Att barn tagits i förvar borde dessutom ha lett till en effektivare handläggning. Det finns detaljer i besluten som tyder på att de inte var grundade på individuella bedömningar. Europadomstolen konstaterar att förvarstagandet bröt mot Europakonventionens artikel 5. Polen ska betala familjen 15.000 euro plus eventuell skatt.

Application no. 14743/17, case of Nikoghosyan and Others v. Poland (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220304:

Rättsliga ställningstaganden om skyddssökande från Ukraina och massflyktsdirektivet till sidans topp

Migrationsverket har efter Rysslands invasion av Ukraina antagit tre rättsliga ställningstaganden om hur massflyktsdirektivet ska tillämpas.

RS/002/2022: Asylärenden och verkställigheter till Ukraina. Av detta ställningstagande som antogs redan den 24 februari framgår att inga beslut i asylärenden som rör Ukraina ska fattas tills vidare på grund av det osäkra läget. Beslutade avvisningar eller utvisningar får inte heller verkställas tills vidare. De som har verkställbara utvisningsbeslut kan begära inhibition för att eventuellt återfå bistånd enligt LMA-lagen.

RS/003/2022: Uppehållstillståndets längd. Detta ställningstagande konstaterar att personer som enligt EU:s beslut omfattas av massflyktsdirektivet ska få uppehållstillstånd med tillfälligt skydd. Det sker enligt kapitel 21 i utlänningslagen. Migrationsverket tolkar direktivet så att uppehållstillstånden ska gälla fram till 4 mars 2023 oberoende av när de beviljas.

RS/004/2022: Tillfälligt skydd, asyl och frågan om verkställighet. I detta ställningstagande förtydligar Migrationsverket vilka som omfattas, nämligen ukrainska medborgare bosatta i Ukraina före den 24 februari, statslösa och andra som haft internationellt skydd eller motsvarande i Ukraina före den 24 februari samt familjemedlemmar till dessa kategorier. Ansökningar om asyl från personer som omfattas av massflyktsdirektivet ska behandlas som ansökningar om skyddsstatusförklaring. Asylansökningar för personer från Ukraina som inte omfattas av massflyktsdirektivet ska behandlas enbart om det finns särskilda skäl som till exempel att personen snart fyller 18.

/Den 7 mars beslutade regeringen att även personer som rest in i Sverige den 30 oktober eller senare ska omfattas./

Hämta RS/002/2022 (Extern länk)

Hämta RS/003/2022 (Extern länk)

Hämta RS/004/2022 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220125:

Afghanistan-ärende i Europadomstolen stryks på grund av verkställighetsstopp till sidans topp

En kvinna vars utvisningsärende väntade på prövning i Europadomstolen har fått ärendet struket från listan på grund av att Sverige tillfälligt stoppade verkställigheter till Afghanistan.

Application no. 43654/18, S.S. against Sweden (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylprocedur för konvertit från Afghanistan underkänd av FN:s kommitté mot tortyr till sidans topp

Målet gäller en ung man född i Iran som sökt asyl 2015 med sin familj. Under väntetiden kom han och hans bror i kontakt med Pingstkyrkan. Han tog upp sin konversion som asylskäl men fick avslag, trots att brodern blev trodd. Mannen ansågs ha gett vaga svar och svarat om sin upplevelse av kyrkan istället för om sin personliga omvändelse. Konversionen ansågs inte genuin. Domstolen gjorde samma bedömning, men rådmannen reserverade sig eftersom hon ansåg att mannen utifrån sin bakgrund hade lämnat en detaljerad och trovärdig berättelse och redogjort för skillnader mellan religionerna. Efter domen har mannen delat sina spelningar med ett kristet band, andra kyrkliga aktiviteter, bibelcitat mm till 12.000 följare i sociala medier. Detta ledde till dödshot man han nekades ny prövning eftersom konversionen redan var prövad. Ärendet togs upp av FN:s kommitté mot tortyr (CAT) men när kommittén nu skulle ta beslut kunde mannen förväntas få en ny prövning i Sverige. Trots detta valde CAT att behandla målet med fokus på asylproceduren. CAT konstaterar att mannen är analfabet och lider av depression och ångest till följd av sina upplevelser. Detta har myndigheterna inte tagit hänsyn till och mannen har inte erbjudits traumaundersökning. Istället har han krävts på detaljerade reflektioner över vad som händer en apostat i Afghanistan (ett land mannen aldrig varit i). Han har fått direkt missledande detaljfrågor och hans svar har även felciterats. Mannens egen bevisning har över huvud taget inte vägts in och han har nekats en ny prövning trots att han fått dödshot. Sammantaget anser CAT att mannen inte har fått en individuell bedömning av sina skäl eller av den reella risken för tortyr i Afghanistan.

Communication no 918/2019, publicerad av ombud (Extern länk till pdf-fil)

till innehållsförteckningen innehåll

Två barn och ett vuxet syskon har särskilt ömmande skäl efter 12 år enligt domstol till sidans topp

Tre barn, då mellan tio och två år gamla, fick uppehållstillstånd 2009 genom anknytning till sin far. Tillstånden förlängdes till och med 2015. Nästa gång nekades förlängning eftersom fadern återvänt till hemlandet. Modern fanns kvar i Sverige och ansökte om asyl för barnens räkning. Målet återförvisades men även asylskälen avslogs. Modern nöjdförklarade sig. De två minderåriga barnen, som är placerade i familjehem, hävdar genom sitt ombud att de har skyddsbehov på grund av faderns aktiviteter i hemlandet och att deras far, som motsätter sig utvisningen, också borde höras innan nöjdförklaringen godtas. Domstolen håller med och prövar målet i sak. Det äldre syskonet som nu är vuxen framförde egna asylskäl i ett separat mål. Men eftersom fadern aldrig sökt asyl och har återvänt till hemlandet utan problem anser domstolen att barnen inte heller har asylskäl. De yngre kan inte heller få uppehållstillstånd på grund av placeringen, eftersom deras far skulle kunna ta hand om dem. Slutsatsen blir ändå att barnen beviljas uppehållstillstånd av särskilt ömmande omständigheter, då de tillbringat alla sina formativa år i Sverige, har vistats med tillstånd och har sina omvårdnadspersoner här. Även det syskon som hunnit bli vuxen beviljas uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter, eftersom hon har fått en särskild anknytning under sina formativa år, aldrig levt illegalt och har nära band till sina syskon.

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen slår fast att status som varaktigt bosatt inte upphör trots lång frånvaro till sidans topp

En person som fått ställning som varaktigt bosatt i Österrike skulle förlänga detta efter fem år, men fick avslag på grund av att han inte hade befunnit sig i EU mer än några få dagar per år sedan han beviljats statusen som varaktigt bosatt. Enligt direktivet ska statusen förloras om en person vistas utanför EU mer än 12 månader i sträck. Mannen överklagade till en domstol i Österrike. Denna domstol har vänt sig till EU-domstolen med frågan om det är tillåtet att kräva att personen måste tillbringa en relevant del av tiden i området eller ha sin huvudsakliga verksamhet där för att behålla sin status. EU-domstolens svar är nej. Anknytningen till EU är redan prövad i och med att personen har beviljats ställning som varaktigt bosatt och därefter har personen rätt att resa och vistas i eller utanför unionen på samma sätt som en EU-medborgare så länge vistelsen utanför EU inte pågår mer än 12 månader. Detta är också den mest rättssäkra tolkningen.

Läs domen i mål C 432/20 (Extern länk)

Pressmeddelande (Extern länk till pdf-fil)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211231:

Migrationsöverdomstolen beviljar arbetstillstånd enligt avtal med Turkiet till sidans topp

En turkisk medborgare som haft arbetstillstånd ansökte om förlängning. Han hade arbetat på två restauranger, båda perioderna med tillstånd som restaurangbiträde. I intygen från båda arbetsgivarna angavs att han arbetat som pizzabagare och kock. Förlängningsansökan avslogs med motivering att tillstånden bara gällt för restaurangbiträde. Migrationsverket bedömde även om mannen hade rätt till tillstånd enligt EEG:s associeringsavtal med Turkiet, men eftersom det pågående arbetet bedömdes som olagligt fick han avslag även på den grunden. Mannen hävdar att det blivit fel yrkesbeteckning i intygen men att det är en naturlig utveckling för ett restaurangbiträde att få utföra arbetsuppgifter som kock. Han har hög lön och goda villkor. Migrationsöverdomstolen går igenom bestämmelserna och kommer fram till att mannen inte arbetat med det slag av arbete han fått tillstånd för och kan därför inte få förlängt enligt de vanliga reglerna. Men mannen har ändå haft arbetstillstånd och det finns inget som tyder på att han medvetet vilselett Migrationsverket. Han uppfyller därmed kravet på minst ett års laglig anställning hos den arbetsgivare som förlängningsansökan avser och ska därför beviljas uppehållstillstånd i enlighet med avtalet med Turkiet. Domen är vägledande.

Hämta referat av MIG 2021:19, mål nr UM6456-20 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Barn med livshotande sällsynt sjukdom får stanna till sidans topp

Målet rör en tvååring som lider av en svårdiagnosticerad och komplicerad sjukdom som bland annat lett till avtagande njurfunktion. Migrationsverket och migrationsdomstolen ansåg att familjen skulle kunna bosätta sig i Bagdad, där avancerad vård finns. Efter underinstansernas beslut har framkommit att pojken kommer att behöva njurtransplantation eller kronisk dialys för att överleva och att denna vård för barn kräver särskild kompetens, som inte finns i Irak. Migrationsverket ifrågasätter att sådan expertis kommer att behövas. Verket lägger i sitt yttrande dessutom stor vikt vid det ekonomiska åtagandet för Sverige som ett uppehållstillstånd skulle innebära, genom att andra med ovanliga diagnoser skulle kunna söka sig hit. Även Migrationsöverdomstolen konstaterar att barnets bästa ska vägas mot andra samhällsintressen, men landar i att barnets bästa i det här fallet - då barnet föddes här och har en livshotande sjukdom som inte kan behandlas i hemlandet - väger tyngre än de ekonomiska intressena. Domen är den första vägledande dom där särskilt ömmande omständigheter på grund av vårdbehov bedöms och innehåller bland annat resonemang om hur principen om barnets bästa ska tillämpas.

Hämta referat MIG 2021-18, mål nr UM15232-20 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migr.överdomstolen återförvisar ärende om försörjningskrav för svensk medborgare till sidans topp

En kvinna ansökte om uppehållstillstånd på grund av anknytningen till sin man, som är svensk medborgare. De hade träffats i Sverige 2016 och gift sig här 2019. Ansökan avslogs på grund av att maken hade förlorat jobbet och inte lyckades uppfylla försörjningskravet. De hade bostad och hade samlat tillgångar på banken men det räckte inte för att uppnå inkomstkravet per månad. Detta beslut togs medan den tillfälliga lagen gällde. Domstolen som fattade beslut efter att den tillfälliga lagen upphävts uttalade att samma försörjningskrav nu gäller i utlänningslagen. Men det stämmer inte. Migrationsöverdomstolen påpekar i sitt beslut att den nu gällande utlänningslagen innehåller ett undantag för anknytningspersoner som är svenska medborgare. För dem gäller inte försörjningskravet om paret sammanbott utomlands en längre tid eller om det på annat sätt står klart att förhållandet är väletablerat. På grund av bristerna i rättstillämpningen upphävs domen och ärendet återförvisas för ny handläggning hos Migrationsverket. Källa kammarrätten i Stockholm. Även migrationsdomstolar har i flera fall återförvisat ärenden som behöver omprövas på grund av att försörjningskravet eventuellt inte ska tillämpas för en anknytningsperson som är svensk medborgare.

till innehållsförteckningen innehåll

Migr.överdomstolen: Mottagningsdirektivets villkor gäller för förvar under ny prövning till sidans topp

En person var förvarstagen för verkställighet av ett utvisningsbeslut. "Verkställighetsförvar" ska tillämpas i enlighet med EU:s återvändandedirektiv. Mannen ansökte om uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder och beviljades en ny prövning. Migrationsverket beslutade om fortsatt förvar, nu på grund av att det var sannolikt att ansökan skulle avslås. "Sannolikhetsförvar" ska tillämpas i enlighet med EU:s mottagandedirektiv. Migrationsdomstolen upphävde förvarstagandet med motivering att återvändandedirektivet borde ha tillämpats. Migrationsverket överklagade och hävdade att mottagningsdirektivet gäller. Men enligt det direktivet får asylsökande tas i förvar enbart av vissa skäl, vilket i det här fallet skulle vara brottslighet. Mannen påpekade att det skulle krävas mycket allvarlig samhällshotande brottslighet, vilket han inte gjort sig skyldig till. Migrationsöverdomstolen ger nu Migrationsverket rätt i att det är mottagandedirektivet som gäller så länge ett avslag inte har vunnit laga kraft. Men Migrationsöverdomstolen håller med den sökande om att en stöld som gav dagsböter för flera år sedan inte är tillräckligt för att motivera förvarstagandet. Domen är vägledande.

Hämta kammarrättens referat av MIG 2021:20, mål nr UM5998-21 (Extern länk)

Hämta referatet från Migrationsverkets sida (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sonen som blivit vuxen men nu har ny familj har särskilt ömmande skäl enligt domstol till sidans topp

En ung pojke lämnades i Somalia då fadern hade dödats och modern kidnappats. Modern flydde och tog sig till Sverige. Sonen fick år 2018 uppehållstillstånd på grund av anknytning till modern. När han ansökte om förlängning 2019 var han äldre och informerades om att han kunde utvisas. Han uppgav då även skyddsskäl, men att han dröjt med det hölls emot honom. Han ansågs inte ha egna skyddsbehov. Han hade inte längre rätt till uppehållstillstånd på grund av anknytningen till modern. Han bor nu med sin hustru som han haft kontakt med tidigare men gift sig med i Sverige. De har också ett barn som väntar på beslut om uppehållstillstånd. Enligt Migrationsverket kan han inte få tillstånd på grund av anknytningen till hustrun heller. Han kan visserligen få undantag från kravet på styrkt identitet - men inte från att ansöka från utlandet. Äktenskapet har varat för kort tid. Migrationsdomstolen håller med om de negativa bedömningarna av skyddsbehov och anknytning enligt lagens bokstav men konstaterar att mannen som id-kravet är utformat aldrig kommer att kunna återvända och att familjen inte heller kan återförenas på hans hemort där det råder väpnad konflikt. Mannen har vistats lagligt hela tiden i Sverige och har haft uppehållstillstånd. Domstolen beviljar därför uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter, den nya tillståndsgrunden för vuxna. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Ändrad utbildningsplan hindrar inte PUT enligt gymnasielagen till sidans topp

En person som haft uppehållstillstånd enligt gymnasielagen hade fått arbete och ansökte om permanent uppehållstillstånd (PUT) enligt den nya gymnasielagen. Migrationsverket avslog ansökan, dels för att han felaktigt angavs ha gått ett nationellt program (som han inte hade examen från), dels för att den yrkeskurs han faktiskt gått färdigt inte var densamma som han tidigare fått uppehållstillstånd för att genomföra. Migrationsdomstolen klargör i sitt beslut vilken typ av intyg som krävs. Domstolen påpekar också att "det varken av lagtexten i 5 § gymnasielagen eller dess förarbeten går att utläsa att kravet på fullföljd utbildning enligt 5 § tredje stycket nödvändigtvis avser den utbildning som sökanden tidigare beviljats uppehållstillstånd för enligt någon av 16c - 16i §§ tillfälliga lagen. " Utbildningen borde alltså ha godkänts. Eftersom övriga villkor för PUT inte prövats återförvisas målet till Migrationsverket. Beslutet är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol utfärdade återreseförbud på grund av att den sökande väntat ut visering till sidans topp

Det förekommer att en asylsökande rest in med Schengenvisering utfärdat av ett annat land men sökt asyl i Sverige efter att ha avvaktat sex månader efter att viseringen löpt ut. Därmed försvinner det andra landets ansvar enligt Dublinförordningen. Om detta framkommer anser Migrationsverket ofta att personens trovärdighet minskar - eftersom personen inte sökte skydd så fort som möjligt. Det är dock inte ett avgörande hinder mot asyl. I det aktuella målet fick personen avslag på grund av bristande trovärdighet i asylskälen (som gällde homosexuell läggning och utvisning till Uganda). Han fick ett vanligt utvisningsbeslut med fyra veckors tidsfrist för självmant återvändande. Men under den muntliga förhandlingen i domstolen togs frågan om tidsfrist upp. Migrationsverket tillfrågades om inte den illegala vistelsen innan mannen sökte asyl skulle kunna vara skäl för återreseförbud, vilket Migrationsverkets representant bekräftade. Domstolen beslutade att upphäva beslutet om tidsfrist och samtidigt utfärda två års återreseförbud. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol anser att skyddsstatus kan prövas under tillstånd trots utvisningsbeslut till sidans topp

Målet gäller en person som uteslutits från alternativ skyddsstatus. Han fick beslut om utvisning men beviljades samtidigt ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om 12 månader på grund av verkställighetshinder (riskerna i hemlandet). Detta beslut har vunnit laga kraft. När personen ansökte om förlängning anförde han att han fortfarande var i behov av skydd. Migrationsverket avvisade den delen av ansökan med motivering att en ansökan om skydd inte kan prövas för någon som har ett utvisningsbeslut. Uppehållstillståndet förlängdes dock på samma grund som tidigare och mannen beviljades främlingspass. Inför behandlingen i domstolen ändrade Migrationsverket sin ståndpunkt till att frågan om skydd borde ha prövats som en ansökan om verkställighetshinder. Domstolen håller inte med om någon av dessa tolkningar eftersom mannen fick ett uppehållstillstånd. Enligt utlänningslagen har den som har uppehållstillstånd rätt att ansöka om statusförklaring. Därför återförvisas ärendet till Migrationsverket för prövning av statusfrågan. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Från Palestina/ Migrationsverket om Gaza - verkställighetsstopp hävt, barn får stanna till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande angående situationen i Gaza. I maj 2021 antogs på grund av våldsutbrott ett extra ställningstagande som innebar tillfälligt stopp för att verkställa utvisningsbeslut. Det nya ställningstagandet ersätter både detta och det utförligare ställningstagandet SR 32/2019 som fortfarande gällde. Mindre vikt läggs vid frågan om verkställighetshinder än 2019. Personer med palestinskt id som reser frivilligt förutsätts fortfarande normalt bli insläppta genom gränsövergången i Rafah. Det finns dock en tydlig formulering om att statslösa palestinier med så kallade 00-pass eller resedokument från andra länder inte släpps in. Större fokus läggs på barns situation i detta ställningstagande än det från 2019. Sedan 2019 har även hindret i den tillfälliga lagen mot att tillämpa ömmande omständigheter försvunnit. Migrationsverket bedömer att den svåra humanitära situationen för barn i Gaza i regel är tillräcklig för att konstatera att det föreligger särskilt ömmande omständigheter för barn. Det nya ställningstagandet är inte skäl för ny prövning av skyddsbehov men det påpekas särskilt att barn kan få uppehållstillstånd på grund av den humanitära situationen även i verkställighetsärenden.

Hämta dokumentet RS/091/2021 (Extern länk)

Se även den uppdaterade rapporten om säkerhetsläget:

Migrationsverket 21-12-16: Landinformation: Palestina - Gaza: Säkerhetsläget, den humanitära situationen och gränsövergången i Rafah, version 1.2 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket om förutsättningarna för att återkalla en skyddsstatusförklaring till sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat sitt rättsliga ställningstagande om förutsättningarna för att återkalla en skyddsstatusförklaring - RS/054/2021 (version 3.0). Det rör sig främst om förtydliganden. I avsnittet om barn som haft alternativ skyddsstatus som dras in då barnet fyllt 18 har exemplet utökats. Det har också förtydligats att om personen ansöker om fortsatt uppehållstillstånd och förlorar sin skyddsstatus så måste det utredas om det finns någon annan bestämmelse som skulle kunna ge uppehållstillstånd. Finns det risk för utvisning ska offentligt biträde förordnas. I avsnittet om vad som är ett synnerligen grovt brott har ett par exempel från EU-domstolen och Migrationsöverdomstolen lagts till. Vidare har det lagts till att när flyktingstatus dras in så ska även resedokument återkallas.

Hämta dokumentet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211210:

FN-kommitté stoppar utvisning av kristen kvinna från Schweiz till Kina till sidans topp

Målet gäller en kvinna som blivit troende efter att hon träffat en läkare som framgångsrikt hade botat hennes mamma. Läkaren hade berättat för henne om kristendomen och hon hade börjat gå till en församling. Men då en församlingsmedlem gripits och angivit henne efter tortyr gömde hon sig hos en annan församlingsmedlem och fick hjälp att skaffa visum för att fly. Polisen hade då genomsökt kyrkan efter henne. Senare hade polisen även sökt henne hos mamman, som krävts på upplysningar. Myndigheterna i Schweiz bedömde berättelsen som stereotyp och inte trovärdig, bland annat för att polisen bara kände till henne under ett alias. Kvinnan vände sig till FN:s kommitté mot tortyr som anser att hennes berättelse är detaljerad och det stämmer med landinformation att religiösa minoriteter förföljs. Kommittén påpekar att polisen uppsökt hennes vänner, fått se hennes bild och kan söka henne oberoende av om hon har ett alias. Enligt kommittén är det troligt att kvinnan riskerar tortyr eller omänsklig behandling om hon utvisas.

Läs eller hämta beslutet om ansökan nr 790/2016, D.Z. mot Schweiz (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Konvertit med lång tortyrhistoria får inte utvisas till Iran enligt FN:s kommitté mot tortyr till sidans topp

En man som arbetade på en bank i Iran på 90-talet observerade transaktioner mellan sedlighetspolisen och en terroristgrupp som skulle döda iranska oppositionella i Irak. Efter att gruppen upplösts av kurdiska styrkor i Irak greps banktjänstemannen. Han hölls fängslad i 85 månader, varav 6 i mörk isolering, och utsattes för tortyr som han fortfarande lider men av. Han släpptes 2003 men trakasserier fortsatte och han sökte asyl i Sverige 2010. Han led då av cancer, men blev uppmanad att läsa Bibeln och be till Gud. När han tillfrisknat lät han sig döpas, en ceremoni som filmades. Kort därefter återvände han till Iran, eftersom polisen hotat fängsla hans hustru och deras två barn. Vid hemkomsten greps han och misshandlades men släpptes mot borgen. Familjen tog sig till Irak där även familjemedlemmarna konverterade. De anmälde sig hos UNHCR och visade då även en stämning för apostasi och missionering som mannen fått. Senare tog de sig till Schweiz där de sökte asyl och fortsatte att utöva sin religion. Kvinnan har även varit politiskt aktiv. I Schweiz har de inte blivit trodda på grund av olikheter i berättelserna kring tidpunkter och liknande. Schweiz ifrågasätter också konversionen och anser att det inte är farligt i sig att vara konvertit eftersom iranska myndigheter vet om att asylsökande konverterar för att få uppehållstillstånd. FN:s kommitté mot tortyr konstaterar att Schweiz varken har motsagt att konvertiter utsätts för tortyr i Iran eller att mannen faktiskt har mottagit en stämning för konversionen. Att utvisa dem skulle bryta mot tortyrkonventionen.

Läs eller hämta beslutet om kommunikation nr 812/2017, Hosseiny mfl mot Schweiz (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FN-kommitté stoppar utvisning av eritrean som vägrade inkallelse som 16-åring till sidans topp

En pojke i Eritrea hoppade av skolan tidigt och började arbeta med djuren. Militärpolisen gjorde hembesök i området för att rekrytera unga avhoppare till armén. Pojken gömde sig från militären men när han fick en kallelse till skolan för att träffa dem så lämnade han istället landet. Hans mamma betalade böter för att inte fängslas i hans ställe. I september 2015 hade han tagit sig till Schweiz. Han var då 16 och ett halvt år gammal och registrerades som ensamkommande. Den egentliga asylintervjun hölls mer än 18 månader senare då han fyllt 18. Han hade då ingen god man och förstod inte att han borde vägra göra intervjun med en tolk som inte talade hans språk. Hans berättelse blev inte trodd eftersom de schweiziska myndigheterna ansåg att 16-åringar inte rekryteras på det viset. Enligt Schweiz är det ingen fara att återvända eftersom han inte kommer att ses som vägrare. FN:s kommitté mot tortyr delar inte den bedömningen utan konstaterar att berättelsen inte motsägs av landinformation. Kommittén påpekar att personer som vägrat värnplikten och de som lämnat landet illegalt kan utsättas för tortyr vid återvändande. Därför skulle det bryta mot tortyrkonventionen att utvisa pojken.

Läs eller hämta beslutet om kommunikation nr 900/2018, X mot Schweiz (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Många avslag från FN:s kommitté mot tortyr till sidans topp

Den kommitté som övervakar FN:s konvention mot tortyr, CAT, har publicerat ett antal beslut från sin session i juli. Bland dem finns tre fällningar som refereras här ovan, men också ett tjugotal ärenden som inte bedömdes innebära något brott mot konventionen. Fem ärenden gäller utvisningar från Sverige. Två av dem rör Afghanistan. En man som var ansluten till Jehovas vittnen sågs inte som genuin konvertit och en annan som hade en lång historia rörande konflikter med talibaner i Ghazni kunde ändå inte övertyga om personliga hot. I båda fallen påpekade CAT att de haft möjlighet att lägga fram sina skäl och få dem korrekt bedömda i Sverige. Ett annat ärende gällde en kvinna från Etiopien som berättat om hur hon fängslats och våldtagits på grund av familjemedlemmars aktivitet för Ogaden National Liberation Front. CAT tror dock inte att hon är av intresse för de nuvarande myndigheterna i Etiopien, bl.a. då hon kunnat lämna landet legalt och inte fått några hot. Avslag blev det också för en kvinna från Ingusjien i Ryssland som enligt CAT inte kunde visa att hon var utsatt för något personligt hot. Samma slutsats drogs för en journalist av azerbajdzjansk nationalitet som flytt från Armenien med sin familj. Utvisningar från andra länder som "godkändes" gällde Sri Lanka, Kina, Iran, Etiopien och Indien. CAT har samtidigt publicerat uppgifter om ett antal ärenden som avskrevs vid sessionen i april.

Se lista över ärenden hos FN:s kommitté mot tortyr (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FN:s kommitté för barns rättigheter stoppar utvisning från Schweiz till Bulgarien till sidans topp

Ärendet gäller en statslös pojke, palestinier uppvuxen i ett flyktingläger i Syrien. Efter att pappan och andra släktingar hade dödats flydde pojken och hans mamma och hamnade först i Bulgarien. De bemöttes förnedrande men fick uppehållstillstånd med alternativ status. Efter åtta månader i ett illa utrustat läger, utan tillgång till skolgång eller arbete, tog de sig vidare till Schweiz. Där fick de ett beslut om avvisning till Bulgarien. De vände sig till FN:s barnkommittén och hävdade att Schweiz genom att skicka dem till Bulgarien skulle bryta mot Barnkonventionen. Kommittén gav dem rätt och konstaterade att Schweiz hantering bröt mot en rad artiklar i konventionen. Enligt kommittén har Schweiz inte vägt in rapporterna om omänsklig och förnedrande behandling av barn i Bulgarien eller barnets situation som offer för en väpnad konflikt. Schweiz hade framfört att frivilligorganisationer kan ge stöd i Bulgarien men barnkommittén anser inte att dessa kan ersätta statens ansvar. Schweiz hade inte tagit hänsyn till moderns dåliga mentala hälsa och inte heller respekterat barnets rätt att höras.

Läs referat på engelska i ELENA Weekly Legal Update 21-10-15 (Extern länk)

Läs yttrandet på franska: A.M. (au nom de M.K.A.H.) c. Suisse, no 95/2019 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen: Sexåring dödades av tåg efter pushback, nu döms Kroatien till sidans topp

Europadomstolen har slagit fast att Kroatien bröt mot Europakonventionens artikel 2 (rätt till liv) då det inte gjordes någon ordentlig utredning av vad som hade hänt innan ett barn blev påkört av ett tåg strax utanför Kroatiens gräns i november 2017. Familjen hävdade att de tagit sig in i Kroatien men blivit utkörda och att gränsvakterna pekat ut för dem att gå i mörkret utmed järnvägen mot närmsta stad i Serbien. Strax därpå kom tåget bakifrån och en sexårig flicka hann inte undan. Enligt de kroatiska gränsvakterna hade familjen inte varit i Kroatien utan kom gående mot gränsen. Vittnesmålen är motstridiga och inspelningar från värmekameror saknas. Domstolen påpekar att gränspolisen har avstått från att undersöka mobiltelefoner, som kunde ha visat var de inblandade befunnit sig. Rapporter från en rad organisationer om systematiska pushbacks så som familjen beskrivit bidrog till att Europadomstolen anser att Kroatien har ett ansvar. I domen fälls även Kroatien för kollektiva uvisning och för att de överlevande barnen i samma familj senare hölls i förvar alltför lång tid under fängelseliknande former, även om förhållandena i förvaret var relativt goda. Familjen, som numera tagit sig vidare till annat EU-land, tilldöms 40.000 Euro i skadestånd, plus rättegångskostnaderna.

Applications nos. 15670/18 and 43115/18, case of M.H. and Others v. Croatia (Extern länk)

AYS 21-11-17: ECHR serves justice for little Madina, Croatia found guilty (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolens stora kammare ändrar kriterier för utvisning av psykiskt sjuk till sidans topp

Målet gäller en person från Turkiet som kom till Danmark vid sex års ålder. Han hade i ungdomen begått allvarliga brott, bland annat ett överfall i grupp mot en person som avled av sina skador. Han dömdes till sju års fängelse samt utvisning med permanent återreseförbud. Fängelsedelen ändrades till psykiatrisk tvångsvård på grund av paranoid schizofreni. Mannen gjorde framsteg men uppvisade ett starkt behov av övervakad medicinering för att inte riskera återfall i aggressivt beteende. År 2019 avgjorde Europadomstolen med knapp majoritet att utvisningen skulle bryta mot artikel 3 (förbud mot tortyr och förnedrande behandling eller bestraffning). I väntan på den stora kammarens avgörande verkställde Danmark utvisningen. Fallet är uppmärksammat då det innebar en utvidgning av hur artikel 3 tolkas. Europadomstolens stora kammare återställer nu detta genom att med sexton röster mot en slå fast att utvisningen inte bryter mot artikel 3. Det isolerade livet i Turket och risken för att inte få tag i medicin anses inte innebära ett så stort lidande att det kan jämställas med det tidigare vägledande fallet som rörde utvisningen av en svårt sjuk man (Paposhvili v. Belgium). Danmark döms ändå till ett skadestånd om 20.000 euro, då domstolen med elva röster mot sex samtidigt anser att utvisningen trots mannens långa anknytning till Danmark bröt mot artikel 8, mannens rätt till privaliv.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta domen från Europadomstolen: Application no. 57467/15, case of Savran v. Denmark (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Direktivet tillåter att barn till flykting beviljas flyktingstatus till sidans topp

En domstol i Tyskland har bett EU-domstolen om ett förhandsavgörande i en fråga om flyktingstatus. Saken gäller ett barn som är fött i Tyskland. En förälder kommer från ett land utanför EU och har uppehållstillstånd med flyktingstatus i Tyskland. Enligt tysk lagstiftning kan barnet få flyktingstatus härledd från denna förälder. Frågan är om detta är förenligt med EU:s skyddsgrundsdirektiv trots att barnet genom den andra föräldern även är medborgare i ett annat tredjeland, där barnet inte riskerar förföljelse. EU-domstolens svar är ja, det är tillåtet att ha en sådan förmånligare bestämmelse i nationell lag. Om barnet genom sin flyktingstatus av någon anledning skulle få en mindre förmånlig ställning så skulle det inte vara tillåtet. Det spelar enligt domstolen ingen roll om det skulle vara möjligt och rimligt för barnet att bosätta sig i den andra förälderns land.

Dom i mål C-91/20 (Extern länk)

Migrationsverkets referat (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Helhetsbedömning vid förlängning av tillstånd för studier till sidans topp

En person som haft uppehållstillstånd i tre terminer för en masterutbildning vid teknisk högskola ansökte om förlängning ytterligare en dryg termin. Det enda som återstod var tio veckor inom ramen för hennes masteruppsats. Hon fick avslag på grund av att tillstånd för universitetsstudier alltid avser studier på heltid. Kvinnan har överklagat och bland annat påpekat att hon under sina två år i Sverige tagit högskolepoäng som med marginal uppfyller kraven för tre år. Uppsatsen som återstår görs i samarbete med svenska teknikföretag. Eftersom vissa företag tillfälligt stängts ner har projektet försenats. När saken nu nått Migrationsöverdomstolen har Migrationsverket ändrat ståndpunkt och anser att överklagandet ska bifallas. Migrationsöverdomstolen håller med och förklarar att en helhetsbedömning måste göras med beaktande av proportionalitetspriincipen. Utgångspunkten är att studierna ska ske på heltid, men förseningen låg utanför den sökandes kontroll. Hon har visat vilka framsteg hon gjort. Avslag är enligt Migrationsöverdomstolen inte rimligt i förhållande till de olägenheter en utvisning skulle medföra för henne. Domen är vägledande. men det enskilda målet avskrivs på grund av att den tid som avsågs har passerat.

Domen har senare publicerats med en konsekvensanalys av Migrationsverket.

Läs analysen och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Mål UM2216-21, MIG 2021:17 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol anser att en familj som inte kan verkställas till Gaza är flyktingar till sidans topp

En kvinna från Gaza som befinner sig i Sverige med sina barn sedan slutet av 2018 har inte blivit trodd när det gäller att hon skulle vara hotad av Hamas, trots att släktingar råkat illa ut och en bror har flyktingstatus i Sverige. Trots att Migrationsverket av humanitära skäl inte genomför verkställigheter till Gaza ansåg verket att det inte utgjorde skäl för uppehållstillstånd, då stoppet är tillfälligt och familjen inte vistats länge i Sverige. Migrationsdomstolen anser inte heller att de individuella skälen räcker för skyddsbehov. Men eftersom det råder väpnad konflikt och inga verkställigheter får ske på grund av säkerhetssituationen, samt att situationen är särskilt allvarlig för barn, bedömer domstolen att familjen är förhindrad att återvända. Därmed kan de inte få stöd av UNRWA, FN:s organisation för palestinier, som de haft tidigare. Det leder i sin tur till att de ska bedömas som flyktingar. Kvinnan och barnen beviljas flyktingstatus och uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Från Afghanistan/ Migrationsverkets ställningstagande medför ny prövning till sidans topp

Migrationsverket har nu publicerat ett nytt ställningstagande om hur asylansökningar som rör Afghanistan ska bedömas, efter att talibanerna tagit över makten i landet. Enligt Migrationsverket har situationen i Afghanistan förändrats så mycket att i alla som har ett verkställbart utvisningsbeslut ska beviljas en ny prövning om de begär det. Enligt Migrationsverket har säkerhetsläget blivit bättre - det råder inte längre väpnad konflikt. Men inga uppehållstillstånd kommer att återkallas på grund av detta. Läget är för osäkert. För de som har skyddsskäl gentemot sin hemtrakt bedömer Migrationsverket att det inte längre går att hänvisa till internflyktsalternativ. Alla överväganden om vilka som riskerar förföljelse eller andra allvarliga risker ansluter till vad EU:s asylbyrå EASO publicerat. De som mest entydigt anses riskera förföljelse är personer kopplade till den förra regeringen eller till de utländska trupperna, religiösa ledare som stått upp mot talibanerna, journalister och människorättsaktivister som visat sig kritiska mot talibanerna eller brutit mot deras regler, HBTQI-personer, personer som begått apostasi eller hädelse, personer av Baha'i-gruppen, män som är direkt inblandade i blodsfejd. För alla övriga riskprofiler finns en rad andra faktorer att ta hänsyn till vid bedömningen. Detta gäller till exempel de som brutit mot sociala normer eller är "västerniserade", hazara och shiamuslimer. Flera riskprofiler berör kvinnor eller barn specifikt.

Ställningstagande RS/089/2021 (Extern länk)

FARR 21-12-04: Nya riktlinjer om Afghanistan (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Uppdaterat ställningstagande om verkställighetshinder efter avvisad asylansökan till sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat ställningstagandet "Tillämpning av 12 kap. 18-19 §§ utlänningslagen då Migrationsverket har beslutat att avvisa ansökan om asyl enligt 5 kap. 1b § samma lag". Denna paragraf handlar om avvisning/utvisning till ett första asylland eller ett säkert tredje land. Därvid avvisas själva asylansökan eftersom asylskälen gentemot personens medborgarskapsland inte prövas. Liksom tidigare bedömer Migrationsverket att paragrafen 12:18 kan tillämpas, det vill säga att Migrationsverket får beakta vissa verkställighetshinder som uppstår efter att en asylansökan har avvisats. Det går däremot inte att bevilja en ny prövning av avvisningsbeslutet enligt 12:19 eftersom någon sakprövning i asylfrågan inte har gjorts. Enligt ställningstagandet kan en ny prövning ändå ske enligt 12:19 tredje stycket gentemot medborgarskapslandet, om verkställighetshinder först har konstaterats gentemot det tidigare beslutade verkställighetslandet. Detta enligt principen att en asylsökande har rätt att få en prövning av skyddsbehoven. Även medicinska och praktiska hinder kan prövas och leda till uppehållstillstånd. I det uppdaterade ställningstagandet beskrivs med detaljerat än i det föregående tågordningen i olika situationer och när en ny asylprövning behövs.

Hämta ställningstagandet RS/045/2021 version 2.0 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Uppdaterat ställningstagande stärker rätten för vissa föräldrar att stanna till sidans topp

Migrationsverkets rättsliga ställningstagande om förlängning av uppehållstillstånd på grund av anknytning har uppdaterats till version 2. En formulering har ändrats rörande möjligheten att förlänga tillstånden för föräldrar som fått uppehållstillstånd på grund av barnets skyddsstatus efter att ha sökt asyl tillsammans. Enligt den nya skrivningen krävs inte att att familjelivet består för att sådana tillstånd ska kunna förnyas. Justeringen har att göra med en kommentar till kravet på familjeliv i en liknande situation som EU-domstolen behandlade nyligen. Ställningstagandet innehåller fortfarande flera påpekanden om att föräldrar som fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till barn inte kan förnya tillstånden på samma grund efter att barnet fyllt 18. Eventuellt kan det gå att bevilja uppehållstillstånd enligt bestämmelserna om uppehållstillstånd på grund av tidigare hushållsgemenskap och särskilt beroendeförhållande, eller synnerliga skäl.

Hämta ställningstagande RS/079/2021 version 2.0 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket om kravet på permanent tillstånd för medborgarskap för barn till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande som behandlar hur det blir om en förälder beviljas svenskt medborgarskap. Barn kan genom en särskild paragraf i medborgarskapslagen beviljas medborgarskap samtidigt. Frågan är vad som händer om barnet inte har permanent uppehållstillstånd. Det är en grundregel att permanent uppehållstillstånd krävs för medborgarskap, men i paragraf 13 i medborgarskapslagen, som handlar om barn vars föräldrar blir medborgare, står inte det kravet med uttryckligen. I och med de nuvarande reglerna för permanent uppehållstillstånd kan det inträffa att en person i familjen får permanent tillstånd medan de övriga fortfarande har tidsbegränsat. Enligt ställningstagandet ska det normala ändå fortfarande vara att permanent tillstånd ska krävas även vid tillämpning av paragraf 13. Barnets bästa ska identifieras, men sedan ska detta vägas mot andra intressen. Enligt MIgrationsverket måste måste kravet på permanent uppehållstillstånd väga mycket tungt och som huvudregel väga över.

Hämta ställningstagandet RS/090/2021 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211122:

Europadomstolen: Ung man med oklar id får utvisas från far och bröder i Sverige till sidans topp

Målet rör en pojke från Afghanistan vars bror hade fått uppehållstillstånd i Sverige 2011. Ett år senare beviljades en annan bror och deras far uppehållstillstånd som anhöriga, efter att familjebanden visats med DNA-analys. Pojken som målet gäller blev kvar hos en släkting i ett och ett halvt år och bodde sedan hos en annan släkting i Iran i två år. Han ansökte om familjeåterförening från Iran. Ambassaden i Teheran ville dock inte kännas vid det pass som skulle ha utfärdats där och familjemedlemmarna i Sverige hade oklara uppgifter om hans ålder. Några månader senare, när pojken enligt sina egna uppgifter var 17 år kom han till Sverige och sökte asyl. Han hade då inte fått med sig passet. Detta var 2015 och handläggningstiderna hade blivit långa. Två år senare fick han avslag som vann laga kraft först 2019. Det Europadomstolen har tagit ställning till är om Sverige brutit mot pojkens rätt till familj och privatliv då han inte fick stanna på grund av anknytningen till far och bröder. Men Europadomstolen accepterar de svenska myndigheternas argumentation att pojken inte kunnat styrka sin identitet eller visa att han var minderårig vid ansökningarna. För en vuxen hade det krävts speciella skäl för att bevilja uppehållstillstånd som anhörig.

Application no. 18568/19, Mohammad Ali Jafari against Sweden (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Högsta domstolen: Både god man och socialnämnd får föra talan om moderskap till sidans topp

Ett par barn sökte asyl i Sverige på egen hand. De registrerades som ensamkommande och fick en god man. Senare kom (den uppgivna) modern till Sverige. För att barnen skulle få flytta till henne krävdes att moderskapet fastställdes av domstol. Gode mannen tyckte inte att det var lämpligt att barnen flyttade till kvinnan och ville inte föra barnens talan om att fastställa moderskapet. När istället socialnämnden tog upp saken till domstol så avvisade tingsrätten och så småningom även hovrätten målet, med motivering att socialnämnden inte var behörig att föra barnens talan. Nu har saken nått högsta domstolen som slår fast att både en god man och socialnämnden kan föra barnens talan, analogt med att både en mor och socialnämnd kan föra barnens talan i ett faderskapsmål. Enligt högsta domstolen borde tingsrätten ha prövat talan i vanlig ordning. Målet återförs därför dit.

Läs pressmeddelande och ladda ner domarna i mål nr Ö 751-21 och Ö 753-21 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Återvändare med nya skäl skulle fått muntlig förhandling till sidans topp

En person från Irak sökte asyl i Sverige och fick avslag. Han återvände då till Irak där han vistades i ett och ett halvt år. Därefter återkom han till Sverige och sökte asyl på nyttt, nu på grund av att han riskerade förföljelse som homosexuell. Migrationsverket och senare migrationsdomstolen ansåg att mannen, eftersom han hävdade att han visste om sin sexuella läggning innan han sökte asyl första gången och hade haft en pojkvän i Sverige, borde ha tagit upp detta som asylskäl åtminstone i samband med överklagande. Att han inte gjort det ledde till att domstolen bedömde uppgifterna som så lite trovärdiga att någon muntlig förhandling inte ansågs nödvändig. Nu har Migrationsöverdomstolen tagit upp frågan om muntlighet. Migrationsöverdomstolen påpekar att utrymmet att neka muntlig förhandling är mycket begränsat om en bedömning av den sökandes trovärdighet har betydelse för utgången. Det ska i så fall "stå klart" att uppgifterna är osanna. Enligt Migrationsöverdomstolen framstår det inte som klart att uppgifterna i det här ärendet inte stämmer. Därför återförvisas ärendet till migrationsdomstolen.

till innehållsförteckningen innehåll

Varaktigt bosatt i annan EU-stat kan få arbetstillstånd i Sverige trots utvisningsbeslut till sidans topp

En person som har ställning som varaktigt bosatt i ett annat EU-land fick ett arbetserbjudande i Sverige, reste hit och ansökte om uppehållstillstånd. "Varaktigt bosatt" är en status som kan uppnås efter minst fem års laglig vistelse i ett EU-land om vissa villkor är uppfyllda. I förmånerna ingår att det går att flytta till andra EU-länder på liknande villkor som medborgare. Men personen måste inom tre månader efter inresan söka uppehållstillstånd i det nya landet. Detta var vad personen i målet hade gjort, men problemet var att han även hade ett utvisningsbeslut från Sverige som inte var preskriberat. Migrationsverket hävdade att det gjorde att ansökan inte skulle prövas, bland annat för att det i denna situation inte finns något undantag från regeln att uppehållstillståndet ska sökas från utlandet. Målet har nu nått Migrationsöverdomstolen som konstaterar att saken inte regleras i utlänningslagen. Däremot är det en målsättning med EU-direktivet att tredjelandsmedborgare som är etablerade i en annan medlemsstat ska kunna röra sig fritt inom unionen. Enligt direktivet är utgångspunkten att ansökan ska göras efter inresa. Därför skulle ansökan ha behandlats. Domen är vägledande.

Hämta domen i mål UM 11093-20, MIG 2021:16 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Trovärdigt att demonstrant riskerar förföljelse i Saudiarabien enligt migrationsdomstol till sidans topp

En person från Saudiarabien sökte asyl och berättade att han deltagit i en regimkritisk demonstration. Hans bror hade också deltagit och som fortsatte att vara med i protester. Mannen lämnade landet efter att hans bror gripits, av rädsla för att polisen hade information även om honom eller att hans bror skulle avslöja honom under tortyr. Senare har mannen fått kännedom om att brodern åtalats för terrorism och lämnat in skriftliga handlingar kring detta. Migrationsverket ansåg att handlingarna var av enkel beskaffenhet och att det inte framkommit något som tyder på att myndigheterna i Saudiarabien skulle ha uppmärksammat brödernas deltagande i demonstrationerna för länge sedan. Men migrationsdomstolen anser att mannen kommit med en sammanhängande och oförändrad berättelse. Dessutom talar landinformation för att det stämmer att myndigheterna genomför gripanden av demonstranter flera år efter aktiviteterna. Domstolen bedömer att mannen riskerar skyddsgrundande behandling på grund av sin tillskrivna politiska uppfattning. Han beviljas uppehållstillstånd som flykting. Domen är inte vägledande.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211018:

FN:s kommitté mot tortyr fann inget fel vid utvisning av konvertit till Afghanistan till sidans topp

En person sökte asyl på grund av förföljelse från talibaner i Ghazni, Afghanistan. Hans berättelse blev trodd och Migrationsverket bedömde att han var flykting i förhållande till hemorten - men att han kunde klara sig i internflykt, till exempel i Herat. Mannen hade tidigt vid sin vistelse i Sverige börjat intressera sig för kristendomen och i samband med överklagande till migrationsdomstolen tog han upp sin konversion som ett skäl. Han fick en muntlig förhandling i domstolen men målet återförvisades inte. Det blev avslag även i domstolen som inte ansåg att hans konversion var genuin. De trodde inte heller att hans famlij skulle ha nåtts av uppgifter om hans konversion till exempel via sociala medier. Senare avslogs en ansökan om ny prövning med motivering att konversionen inte var en ny omständighet. Mannen vände sig till FN:s kommitté mot tortyr eftersom han ansåg att han riskerar död eller tortyr på grund av sin konversion, att han inte har fått en fullständig prövning och att den muntliga förhandlingen och därmed hans förmåga att uttrycka sig verbalt har vägt för tungt i förhållande till skriftliga bevis. Men FN-kommittén har inga invändningar mot proceduren. De menar att han har haft all möjlighet att kommentera skriftligt och muntligt och har haft tillgång till offentligt biträde. Kommittén ser därför ingen anledning att ifrågasätta de svenska myndigheternas slutsats. Mannens utvisning verkställdes redan 2019.

Hämta kommitténs utlåtande No 908/2019 från Migrationsverket (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FN-kommitté för personer med funktionsnedsättning stoppar utvisning till Afghanistan till sidans topp

En ung man flydde Afghanistan på grund av en konflikt med en mäktigare familj. Han fick avslag men beslutet kom att preskriberas och han sökte asyl på nytt, nu främst på grund av sina psykiatriska symptom, inklusive PTSD, som han inte skulle kunna få behandling för. Han fick åter avslag. När han kompletterade med att han diagnosticerats med paranoid schizofreni ansågs det först inte tillräckligt dokumenterat och när detta skett var det inte nya omständigheter. Detta överklagades men domstolen ansåg att symptomen var ungefär desamma och därför spelade den nya diagnosen ingen roll. Sexuella övergrepp mannen utsatts för som barn men ansågs ligga för långt tillbaka i tiden för att medföra någon risk. Han led av hallucinationer och självmordsrisken ansågs hög men kunde inte få adekvat behandling utan uppehållstillstånd. Inför FN-kommittén hävdade Sverige att konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning inte gäller utvisningar. Men kommittén anser att om personen riskerar att behandlas i strid med konventionen efter en utvisning kan ärendet tas upp. Kommittén underkänner Sveriges argument om att mannens tillstånd skulle bero på besvikelse efter utvisningsbeslutet, och påpekar att de rapporter som Sverige hänvisar till inte alls visar att mannen skulle kunna få vård i Afghanistan. Enligt kommittén skulle det ha behövts specifika garantier från Afghanistan, särskilt som mannen lämnade landet för 13 år sedan. Sammantaget anser kommittén att Sverige inte har uteslutit risken för irreparabel skada. Mannen har därför rätt till kompensation och en ny prövning med hänsyn tagen till konventionen.

Hämta kommitténs utlåtande i mål No. 58/2019 från Migrationsverket (Extern länk)

Länk till målet från OHCHR (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FN-ärenden för personer med funktionsnedsättning läggs ned då de preskriberats till sidans topp

FN-kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning hade tillfälligt hejdat utvisning från Sverige i två fall som kommittén ville granska. Det ena gällde en man som led av PTSD och funktionshinder som kunde bero på autism, utvecklingsstörning, hjärntumör, huvudskada och/eller epilepsi. Personen har varit intagen för psykiatrisk vård efter självmordsförsök i förvar. Det andra fallet gäller en ung person som under barndomen varit utsatt för en rad övergrepp, både i Iran där han levde som papperslös och i Grekland där han befunnit sig innan han kom till Sverige. Pojken hade diagnosticerats med PTSD, depression, ångestsyndrom och andra stressreaktioner som begränsat hans liv. Han har försökt begå självmord flera gånger. Båda hade utvisningsbeslut till Afghanistan. För ca två år sedan begärde FN-kommittén att Sverige inte skulle verkställa utvisningarna under deras utredning. Men i och med att ärendena har preskriberats och utvisningarna inte längre är verkställbara har kommittén nu avslutat ärendena.

Läs beslutet om mannen med eventuell hjärnskada, ärende nr 74/2019 (Extern länk)

Läs beslutet om pojken som utsatts för övergrepp, ärende nr 66/2019 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen tillåter inte utvisning av 24-åring efter 20 år i Danmark till sidans topp

Målet rör en man som kommit som fyraåring från Somalia till Danmark, där han fick asyl tillsammans med sin mor. Senare återförenades även hans far och syskon i Danmark. Mannen hade gripits och åtalats för olaga vapeninnehav i en kontext som ansågs farlig för omgivningen. Frågan var om fängelsestraffet för detta skulle följas av utvisning till Somalia och ett livslångt återreseförbud, vilket Danmarks högsta domstol beslutat. De lägre instanserna hade avstått från ovillkorlig utvisning. Mannen bodde fortfarande med famlijen. Han hade som minderårig dömts för ett rån och ett inbrott, därefter för trafikbrott och narkotikainnehav. Han har talat danska i hemmet och kan endast rudimentär somaliska. Han har inte heller några anknytning i föräldrarnas hemland. Danmark anser att utvisningen visserligen kränker mannens privatliv, men att åtgärden är en legitim åtgärd för att förebygga kriminalitet och nödvändig i ett demokratiskt samhälle. Europadomstolen gör dock inte samma bedömning. Med tanke på att de tidigare brotten i vuxen ålder var relativt lindriga och att mannen inte hade fått någon varning om utvisning, anser domstolen att utvisningen i kombination med livslångt återreseförbud är oproportionerlig.

Application no. 41643/19, case of Abdi v. Denmark (Extern länk)

Läs Migrationsverkets sammanfattning (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-advokat: Asylansökan kan behöva behandlas trots asyl i annat EU-land till sidans topp

En person från Syrien hade fått asyl i Österrike. Men det visade sig att hans barn hamnat i Belgien och hade fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande där. Mannen tog sig dit och sökte asyl, men ansökan avvisades där på grund av att han redan hade skydd i ett EU-land, detta trots att han bodde med barnen och som ensam förälder hade tillerkänts vårdnaden om dem. Asylprocedurdirektivet ger rätt att avvisa ansökningar från personer som redan har skydd. Men EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna innehåller en skyldighet att beakta barnets bästa. Den belgiska domstolen har frågat EU-domstolen om inte detta och principen om familjesammanhållning borde göra att föräldern ska beviljas skydd i den stat där barnen bor. EU-domstolens generaladvokat anser att asylprocedurdirektivet ska tolkas så att möjligheten att avvisa asylansökan inte får utnyttjas om det skulle leda till att personen behandlas i strid med skyddet för familjeliv och för barnets bästa enligt stadgan. Detta innebär enligt generaladvokaten inte att personen måste beviljas asyl i egenskap av familjemedlem, men att asylansökan ska kunna prövas i sak. Generaladvokatens yttrande är ett förslag. EU-domstolen kommer att fatta ett beslut som kan skilja sig från förslaget.

Läs yttrandet i mål nr C-483/20 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen upphäver dom som inte grundats på landinformation till sidans topp

En familj som fått beslut om utvisning till Eritrea överklagade till domstol. Migrationsverket meddelade i sitt yttrande att en son nu ska betraktas som alternativt skyddsbehövande eftersom han riskerar att kallas in till nationaltjänsten. Migrationsdomstolen anser att faderns aktivitet för ett oppositionsparti och risken för könsstympning av döttrarna inte är tillräckligt för skyddsbehov. Beträffande sonen avfärdar domstolen risken för inkallelse helt med en lång motivering om en väntade omvälvning i Eritrea och att nationaltjänstgöringen i sin nuvarande form säkert kommer att avskaffas. Domstolen anser även att sonen - om han skulle inkallas - åter kan lämna landet och söka asyl, eftersom han har pass. Dessa uppgifter grundas inte i någon anförd landinformation. Målet avgjordes av nämndemännen mot rådmannens reservation. Migrationsöverdomstolen anser, i likhet med migrationsdomstolens rådman, att det är "uppenbart att migrationsdomstolen inte beaktat eller grundat sin bedömning på aktuell och relevant landinformation i målet". Dessutom har det inte gjorts någon riskbedömning av de individuella skyddsskälen. Målet återförvisas till migrationsdomstolen. Källa kammarrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Domstolar gör olika bedömning av hur säkerhetsläget i Afghanistan ska hanteras till sidans topp

Migrationsdomstolen i Luleå har återförvisat en rad ärenden som rör utvisning till Afghanistan till Migrationsverket för ny behandling med tanke på den förändrade situationen efter talibanernas maktövertagande. Även från Malmö har åtminstone något ärende återförvisats. Men andra domstolar har fattat beslut om avslag.

Ett ärende gäller en ung man vars bror beviljats flyktingstatus. De båda hade lämnat hemlandet tillsammans. Mannen hävdar att han riskerar förföljelse bl.a. på grund av hedersskäl, västernisering och kopplingen till brodern. Migrationsverket har i sitt beslut utgått från landinformation från 2015. Trots detta avslogs överklagan i början av oktober utan att domstolen i Stockholm över huvud taget nämner det förändrade säkerhetsläget.

Domstolen i Göteborg skriver i ett ärende om en ung ateist som är hazara att läget har förändrats men det finns inte någon aktuell landinformation som tyder på att hazarer riskerar skyddsgrundande behandling samt att "I nuläget saknas aktuell landinformation att tillföra målet då situationen får anses vara föränderlig, oklar och oviss". Domstolen beslutar om utvisning men påpekar att det råder verkställighetsstopp och att mannen kan ansöka om ny prövning om Migrationsverket antar ett förändrat ställningstagande.

Domstolen i Göteborg har tagit flera utvisningsbeslut med liknande resonemang om att säkerhetsläget inte gör att alla är hotade. Det finns dock även exempel på att domstolen i Göteborg har beviljat flyktingstatus till en ateist med motivering att risken för dem som bryter mot religiösa normer framstår som större efter talibanernas maktövertagande.

Ett annat ärende från Göteborg tillmättes det ändrade säkerhetsläget inte stor betydelse men situationen bedömdes ha blivit svårare för barn. En barnfamilj ansökte på nytt efter preskription med skäl om konversion, hedersrelaterade hot mm De kunde inte bevisa personligt skyddsbehov och enligt domstolen råder inte urskillningslöst våld. Men ett av barnen anses ha tillbringat sina formativa år i Sverige och har psykiatriska behov. Barnets behov kommer inte att kunna tillgodoses nu enligt domstolen och därför beviljas uppehållstillstånd till barnet och övriga familjen på grund av ömmande omständigheter.

till innehållsförteckningen innehåll

Från Libyen/ Statslös som inte släpps in i Libyen är flykting enligt Migrationsdomstol till sidans topp

En familj från Libyen som är statslösa palestinier har levt i Sverige med utvisningsbeslut samtidigt med tidsbegränsade uppehållstillstånd. Deras berättelse om attentat mm har inte räckt för att de ska bedömas ha skyddsbehov. Migrationsverket medger att Libyen inte släpper inte palestinier, men anser att detta verkställighetshinder är tillfälligt. När ett barn föddes i familjen ansökte föräldrarna om asyl även för honom och Migrationsverket gav barnet samma beslut. Det ansågs vara barnets bästa att följa med föräldrarna till hemlandet. Migrationsdomstolen gör dock en helt annan bedömning av situationen i Libyen. Enligt Migrationsdomstolen pekas palestinier ut som syndabockar för situationen i landet med en tillskriven radikal politisk uppfattning och detta drabbar även barn. Dessutom anser domstolen att förbudet mot att återvända till det land där någon haft sin vistelseort och intressesfär i sig är så diskriminerande att ska anses som förföljelse. De sammanlagda riskerna på grund av den väpnade konflikten, tillhörigheten till en utsatt grupp och inreseförbudet gör att barnet har en välgrundad fruktan för förföljelse. Det finns inget myndighetsskydd. Därför beviljas barnet flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Politisk uppfattning kan utgöra grundläggande del av identiteten enligt domstol till sidans topp

En familj från Iran hade vistats i Sverige ett par år då kvinnan var studerande. Då uppehållstillstånden inte kunde förlängas sökte de asyl på grund av främst kvinnans politiska aktiviteter gentemot regimen. Deras uppgifter om vad som hänt i Iran ansågs vaga och de kunde inte bevisa att regimen skulle vara intresserad av dem. Kvinnan hade även varit verksam i Sverige, men Migrationsverket ansåg inte att detta nått hemlandet och de fick avslag. Migrationsdomstolen gör en annan bedömning som främst bygger på att även en politisk uppfattning - liksom en religiös övertygelse - för vissa personer kan utgöra en grundläggande del av personens identitet. Detta leder till att personen inte bör avkrävas att dölja sin övertygelse. Domstolen håller med om att famlljen inte riskerar förföljelse på grund av aktiviteter i hemlandet. Men framför allt kvinnans aktivitet i Sverige för radiokanaler, i ett oppositionsparti, vid möten, på sociala medier osv, tillsammans med hennes berättelse om bakgrunden till engagemanget, gör att domstolen anser att hon har en genuin oppositionell politisk övertygelse mot den iranska regimen som hon inte ska behöva göra avkall ifrån. Landinformationen visar att politiska aktiviteter medför risk för förföljelse. Därmed bedöms kvinnan som flykting. Familjemedlemmar är flyktingar på grund av risken för tillskriven politisk övertygelse. Domarna är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Kvinna från Tigray-provinsen i Etiopien är alternativt skyddsbehövande enligt domstol till sidans topp

En kvinna tick utvisningsbeslut till Etiopien i början av 2021. Hon var då här på besök hos sin man som är svensk medborgare. Hon sökte asyl med anledning av den konflikt som utbrutit i Etiopien och som främst drabbat Tigray, varifrån kvinnan kommer. Hon framförde både individuella omständigheter angående släktingar som hotats och dödats och det urskillningslösa våldet i hemprovinsen. Migrationsverket bedömde inte att hon visat att hon riskerade personlig förföljelse och ansåg inte vid den tidpunkten att det pågick en väpnad konflikt i Etiopien. Inför domstolavgörandet hade Migrationsverket uppdaterat sin information och höll nu med om att det råder väpnad konflikt i Tigray och att kvinnan har skyddsbehov gentemot det området. Hon kan enligt verket inte heller som ensam kvinna av tigreansk etnicitet med ett litet barn hänvisas till internflykt. Migrationsdomstolen gör samma bedömning, vilket leder till att utvisningsbeslutet hävs och kvinnan beviljas uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande Källa förvaltningsrätten i Luleå.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Utsatt för hedersförtryck ska inte utvisas med familjen till sidans topp

En flicka som sökte asyl i Sverige för knappt tio år sedan tillsammans med sin familj har sökt asyl på nytt, forfarande minderårig, efter att ett tidigare utvisningsbeslut preskriberats. Flickan har under tiden i Sverige utsatts för hedersrelaterat våld och kränkningar av sina föräldrar. Hotbilden har gjort att hon omhändertagits enligt lagen om vård av unga (LVU). Hon hävdar att hon skulle riskera tvångsgifte och förföljelse genom att släktingarna i Uzbekistan fått veta hur hon levt i Sverige och frånfallit islam, samt att de kommer att vilja återupprätta sin heder. Migrationsverket ansåg att hotet bara utgått från modern och att det övriga var spekulationer. Migrationsverket anser även att hon skulle kunna klara sig själv i hemlandet. Migrationsdomstolen däremot anser att hotbilden som ostridigt finns i Sverige skulle finnas även i hemlandet och påpekar att även föräldrarna har fått beslut om utvisning. Även föräldrarna har uttryckt att de inte kommer att kunna skydda henne mot släktingar. Enligt domstolen är lagstiftningen i Uzbekistan bristfällig och det finns inget egentligt myndighetsskydd. Hon är ett barn och saknar möjlighet till internflykt. Därför beviljar domstolen uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Återföreningsärenden återförvisade på grund av nya regler för svenska medborgare till sidans topp

Migrationsdomstolarna har återförvisat en rad ärenden till Migrationsverket för ny bedömning på grund av en justering i utlänningslagen som trädde i kraft den 20 juli. Det gäller familjer där anknytningspersonen är svensk medborgare eller EES-medborgare. Enligt utlänningslagen 5 kap 3 c § ska det inte bli något försörjningskrav om den som ansöker är make eller sambo till anknytningspersonen och "paret har sammanbott utomlands en längre tid eller det på annat sätt står klart att förhållandet är väletablerat". Regeländringen infördes efter att många utlandssvenskar påtalat svårigheten för dem att återvända till Sverige med en familj som bildats i utlandet om de måste ha försörjning i Sverige redan innan hemkomsten. Men eftersom det kan framgå att förhållandet är väletablerat på andra sätt än sammanboende utomlands, så kan ändringen få betydelse även för andra slags relationer. I de fall som nu återförvisats har anknytningen ännu inte bedömts i sak eftersom Migrationsverket avslagit redan i och med att försörjningskravet inte varit uppfyllt.

till innehållsförteckningen innehåll

Uppehållstillstånd i EU utan skyddsstatus inte skäl att neka sakprövning enligt domstol till sidans topp

En familj med två vuxna och ett litet barn sökte asyl i Sverige trots att föräldrarna beviljats flyktingstatus i Grekland. Migrationsverket avvisade ansökningarna för alla tre med motivering för föräldrarna att de redan fått skydd i ett EU-land, enligt Utlänningslagen 5 kap 1 b §. Även barnet avvisades på samma grund trots att barnets uppehållstillstånd i Grekland, "Isochronous Residence Permit", inte innebar flyktingstatus eller alternativ status. Enligt Migrationsverket har Grekland upplyst att barn som fötts i Grekland och får detta tillstånd har samma rättigheter som föräldrarna. Men migrationsdomstolen godtar inte resonemanget. Domstolen har inhämtat att denna typ av tillstånd kan upphöra med automatik, till exempel om den familjemedlem som har en skyddsstatus dör, eller om barnet fyller 18. Därför kan tillståndet enligt domstolen inte likställas med en statusförklaring. Migrationsverket hade inte fog för att avvisa barnets asylansökan. Vidare så ska även föräldrarnas asylansökningar prövas i sak om barnets ansökan skulle leda till en skyddsstatus. Därför upphävs beslutet i sin helhet och ansökningarna ska prövas i Sverige. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Statslös palestinier som inte släpps in i Libyen är flykting enligt Migrationsdomstol till sidans topp

En familj från Libyen som är statslösa palestinier har levt i Sverige med utvisningsbeslut samtidigt med tidsbegränsade uppehållstillstånd. Deras berättelse om attentat mm har inte räckt för att de ska bedömas ha skyddsbehov. Migrationsverket medger att Libyen inte släpper inte palestinier, men anser att detta verkställighetshinder är tillfälligt. När ett barn föddes i familjen ansökte föräldrarna om asyl även för honom och Migrationsverket gav barnet samma beslut. Det ansågs vara barnets bästa att följa med föräldrarna till hemlandet. Migrationsdomstolen gör dock en helt annan bedömning av situationen i Libyen. Enligt Migrationsdomstolen pekas palestinier ut som syndabockar för situationen i landet med en tillskriven radikal politisk uppfattning och detta drabbar även barn. Dessutom anser domstolen att förbudet mot att återvända till det land där någon haft sin vistelseort och intressesfär i sig är så diskriminerande att ska anses som förföljelse. De sammanlagda riskerna på grund av den väpnade konflikten, tillhörigheten till en utsatt grupp och inreseförbudet gör att barnet har en välgrundad fruktan för förföljelse. Det finns inget myndighetsskydd. Därför beviljas barnet flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol godkänner inte att flyktingstatus dras in för funktionshindrat barn till sidans topp

En pojke från Irak med en funktionshindrande cp-skada sökte asyl i Sverige som 12-åring. Han hade visserligen familj i Irak, men Migrationsverket bedömde att situationen för vissa funktionsvariationer i Irak är sådan att det ska betraktas som förföljelse. I Sverige har han bott med sin farbror som också var den som ordnade resan hit. Han får behandling och går nu i gymnasiet. När pojken var 14 ansökte farbrodern om pass för honom och de gjorde en resa till Irak för att träffa släktingar. När pojken ansökte om förlängning av uppehållstillståndet drogs istället hans status in på grund av att han fått hemlandspass och varit i Irak. Han fick beslut om utvisning. Migrationsdomstolen erinrar om flyktingen ska anses ha "frivilligt begagnat sig av hemlandets skydd" så ska agerandet vara just frivilligt och medvetet och personen måste ha fått ett effektivt skydd. Domstolen ifrågasätter om pojken själv kan anses ha skaffat passet eller haft för avsikt att begagna sig av hemlandets skydd. Dessutom anser domstolen att skyddsbehovet för pojken som funktionshindrad kvarstår. Därför får han behålla sin status och beviljas istället permanent uppehållstillstånd i enlighet med de nya reglerna. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Malmö.

till innehållsförteckningen innehåll

Uppdaterat ställningstagande om familjeåterförening vid tidsbegränsat tillstånd till sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat ställningstagande RS/080/2021 med titeln "Kravet på välgrundade utsikter att beviljas uppehållstillstånd under en längre tid". Detta handlar om möjligheterna att vara anknytningsperson för familjeåterförening för personer som inte har permanent uppehållstillstånd. För att detta ska vara möjligt krävs dels att personen har tillstånd på grund av skyddsbehov, ömmande omständigheter eller verkställighetshinder, dels att det bedöms som troligt att uppehållstillståndet kommer att finnas kvar under en längre tid. Ställningstagandet handlar om hur den bedömningen ska göras. De enda skillnaderna i version 2 består i att det på flera ställen har förtydligats att personen måste ha fått tillstånd på grund av vissa paragrafer (5:1, 5:6 eller 12:18). Personer som har tidsbegränsade tillstånd på grund av arbete, studier eller anknytning kan alltså inte vara anknytningspersoner om de inte har permanent tillstånd.

Hämta det uppdaterade ställningstagandet RS/080/2021 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Uppdaterat ställningstagande om försörjningskravet vid familjeåterförening till sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat sitt ställningstagande om försörjningskravet vid anhöriginvandring. Ställningstagandet har ändrats på ett par ställen som rör situationen när en person som fått uppehållstillstånd på grund av anknytning i sin tur behöver vara anknytningsperson för en annan nära anhörig. Ett exempel är när en förälder till ett ensamkommande barn får uppehållstillstånd och det även finns syskon i familjend. I det förra ställningstagandet fanns ett resonemang om att föräldern som anknytningsperson för syskonen i ett sådant fall kunde undantas från försörjningskrav av "särskilda skäl". Detta hjälper dock inte förrän efter flera år eftersom en person som fått tillstånd på grund av anknytning över huvud taget inte kan bli anknytningsperson så länge det egna tillståndet är tidsbegränsat. (Se notisen om RS/080/2021). I version 2 av ställningstagandet om försörjningskravet finns istället ett resonemang om att syskonet skulle kunna få uppehållstillstånd enligt en undantagsparagraf om "särskild anknytning till Sverige" om det finns synnerliga skäl. Detta om en familjesplittring skulle oproportionerligt kränka rätten till familjeliv. Eftersom denna paragraf rör anknytning till Sverige, alltså inte en person, så ställs inget försörjningskrav. Detsamma gäller om den paragrafen kommer till användning av andra skäl.

Häömta ställningstagandet RS/081/2021, version 2 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Från Etiopien/ Landinformation: Kraftigt försämrad situation för eritreaner i Etiopien till sidans topp

Migrationsverket har den 4 oktober publicerat en ny rapport: "Landinformation: Etiopien - Situationen för eritreanska asylsökande och flyktingar (version 2.0)". Rapporten innehåller uppdateringar med anledning av det pågående kriget i Tigray. Det beräknas finnas ca 150.000 eritreanska flyktingar i Etiopien. Möjligheten för eritreaner att söka asyl i Etiopien har nu i princip upphört. Asylsökande och flyktingar utsätts för godtyckliga gripanden och frihetsberövanden. Ett par av flyktinglägren förstördes i början av konflikten. UNHCR har rapporterat om att flyktingar dödats, förts bort, deporterats eller utsatts för sexuellt våld. Tiotusentals flyktingar ska ha flytt för sina liv när de blivit trängda mellan de stridande parterna. Även Human Rights Watch har rapporterat om utomrättsliga avrättningar, våldtäkter och andra övergrepp. Regeringen planerar ett nytt permanent läger. Situationen blev lugnare efter att regeringsstyrkorna drog sig ut Tigray i somras, men den humanitära situationen har samtidigt försämrats dramatiskt då tillgången till förnödenheter har stypts. Många har flytt till Sudan och en del har tagit sig till Addis Abeba.

Hämta rapporten (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket uppdaterar om undantag från passkravet till sidans topp

Migrationsverkets rättsliga ställningstagande "Kraven på klarlagd identitet och pass i ärenden om uppehållstillstånd" har uppdaterats. En inledning har lagts till i avsnitt 4 som beskriver avsnittets struktur. Ett nytt avsnitt 9 har tillkommit som rör Utlänningsförordningens undantag från skyldigheten att ha giltigt pass för personer med tidsbegränsade uppehållstillstånd. Under den tillfälliga lagen fanns en bestämmelse om att de som fått tillstånd enligt den lagen inte behövde ha pass för vistelsen i Sverige. I samband med ändringarna i utlänningslagen 20 juli 2021 ändrades denna paragraf så att det generella undantaget nu gäller personer som fått tillstånd av vissa skäl, bland annat de som har skyddsbehov eller ömmande omständigheter. För vissa andra typer av uppehållstillstånd, bland annat de som beviljats enligt gymnasielagen, gäller undantaget numera med villkoret "om han eller hon inte har någon handling som gäller som pass och saknar möjlighet att inom rimlig tid skaffa en sådan handling". Det som nu införts i ställningstagandet handlar om en övergångsregel: De som nu har tillstånd som givits enligt den tillfälliga lagen behöver inte ha pass i Sverige. Detsamma gäller vid överklagande av ett beslut enligt den tillfälliga lagen. Men när det handlar om ett nytt uppehållstillstånd ska de nya formuleringarna tillämpas.

Migrationsverkets ställningstagande om gymnasielagen har uppdaterats med ett stycke om hur undantaget ser ut för dem som får nya tillstånd enligt denna lag.

Hämta version 3 av ställningstagandet om identitet och pass, RS/032/2021 (Extern länk)

Hämta version 3 av ställningstagandet om uppehållstillstånd för gymnasiestudier, RS/018/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket: Afghanska medborgare kan inte få hemlandspass till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande där det framgår att afghanska medborgare för närvarande inte kan skaffa nya pass från hemlandet.. De flesta beskickningarna är stängda och exempelvis ambassaden i Stockholm har ingen kontakt med varken den förra regeringen eller den nuvarande. Passkontoren i Afghanistan väntas återöppnas inom kort. Men det är oklart om handlingar som utfärdas nu skulle kunna godtas som pass. Detta får betydelse för ärenden om uppehållstillstånd där det normalt gäller ett passkrav men där det går att göra undantag om personen inte har möjlighet att skaffa pass inom rimlig tid. Det får också betydelse för beslut om främlingspass för personer som har uppehållstillstånd, eftersom främlingspass i vissa fall kan utfärdas för personer som inte kan få hemlandspass. Eftersom situationen kan förändras ska främlingspass som utfärdas nu enligt Migrationsverket inte ha för lång giltighetstid. Giltighetstiden bör stämma överens med uppehållstillståndet.

Hämta ställningstagandet. RS/087/2021 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211006:

Migrationsdomstol: Återreseförbud ska inte ges på grund av en tidsfrist som upphävts till sidans topp

En person vars avslag på asylansökan vunnit laga kraft ansökte om uppehållstillstånd enligt "gymnasielagen". Den tidsfrist han haft för att lämna landet hade då inte löpt ut, varför något återreseförbud inte blev aktuellt. Personen fick uppehållstillstånd enligt gymnasielagen men då detta skulle förlängas uppfylldes inte villkoren utan han fick avslag. Migrationsverket utfärdade då återreseförbud med motivering att personen inte lämnat landet då den tidigare tidsfristen löpt ut och att han inte fått någon ny tidsfrist. Migrationsdomstolen påpekar att återreseförbud inte får meddelas om beslutet om utvisning inte får verkställas. Att någon ny tidsfrist inte getts eller att personen uppgett att han inte tänker lämna Sverige är inte grund för återreseförbud. Migrationsdomstolen upphäver därför återreseförbudet. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen förbjuder Ryssland att utvisa "overstayers" till Syrien till sidans topp

Målet gäller ett antal personer som rest in i Ryssland från Syrien under perioden 2010-2014 med visum av olika skäl, men stannat kvar efter att viseringarna löpt ut. Då de gripits har de sökt asyl med anledning av konflikten i Syrien, men de ryska myndigheterna har antingen bara behandlat frågan om illegal vistelse eller avfärdat riskerna i Syrien som obetydliga för dem personligen. Personerna kom bland annat från Idlib och Aleppo. De fick beslut om utvisning. Europadomstolen konstaterar att Ryssland till skillnad från EU-länderna, har beviljat asyl för ytterligt få personer från Syrien. Beträffande riskerna i Syrien relaterar domstolen bland annat UNHCR:s rapporter från 2018-2021 samt FN:s mr-kommitté från 2020. Domen innehåller en omfattande genomgång både av hur de olika ärendena behandlats i Ryssland och hur riskerna borde ha bedömts. Slutsatsen blir att männen vid en utvisning skulle riskerat livet eller att behandlas så illa att det bröt mot artikel 2 och artikel 3 i Europakonventionen. Ett par av dem hade hållits i förvar i mer än två år, vilket bröt mot artikel 5.

Applications nos. 71321/17 and 9 others, case of M.D. and Others v. Russia (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Bedömning av barns ålder då förälder ansöker om asyl till sidans topp

EU-domstolen har behandlat ett ärende om när underårighet ska bedömas när en förälder söker asyl i samma land där ett barn fått skyddsstatus. Frågan har ställts från en domstol i Tyskland, där föräldern i en sådan situation ska få samma status som barnet. (I Sverige finns motsvarande regel endast om familjemedlemmarnas ansökningar behandlas samtidigt.) Barnet hade sökt asyl 2012 och beviljats uppehållstillstånd först 2016, då han redan fyllt 18. Pappan kom några månader tidigare till Tyskland och sökte asyl medan sonen var minderårig men ansökan registrerades först efter sonens myndighetsdag. Han fick avslag och principen om att få samma status som barnet tillämpades inte eftersom sonen inte var ett barn längre. Den tyska domstolen påpekade i sin inlaga att EU-domstolen redan avgjort att vid familjeåterförening ska barnets ålder vid asylansökan vara avgörande - om barnet har flyktingstatus. EU-domstolen har nu svarat att den avgörande tidpunkten är förälderns asylansökan, närmare bestämt förälderns första viljeyttring att söka asyl. Detta blir då styrande för om föräldern ska ha de förmåner som kan finnas i den nationella rätten för familjemedlemmar till skyddsbehövande. Domen innebär också att det inte ska ställas krav på att familjelivet faktiskt återupptas. Däremot kan de rättigheter som eventuellt följer av barnets status upphöra när uppehållstillståndet löper ut.

Läs domen i mål nr C-768/19 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat av domen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Omständigheter som förelegat tidigare kan behandlas vid ny prövning till sidans topp

Målet gäller en person som fått beslut om utvisning till Irak och först därefter vid en ny ansökan tagit upp att han riskerade förföljelse på grund av sin sexuella läggning. Den österrikiska domstolen ansåg att omständigheterna inte skulle prövas eftersom han varit homosexuell under grundärendet men underlåtit att ta upp detta som asylskäl. Själv hävdar han att det nya består i att han först efter att ha bott länge i Österrike förstått att han kan uttrycka sin homosexualitet. EU-domstolen anser att begreppet "nya fakta eller uppgifter" som enligt asylprocedurdirektivet krävs för att en efterföljande ansökan ska behandlas, inte bara omfattar fakta eller uppgifter som har framkommit efter det att en asylprocedur har avslutats utan även fakta eller uppgifter som förelåg redan innan proceduren avslutades, men som inte åberopades av sökanden. Direktivet tillåter staterna att föreskriva att den nya ansökan bara behöver prövas om den sökande utan egen förskyllan varit förhindrad att lägga fram de nya omständigheterna tidigare, men ansökan får alltså inte avslås på den grunden om detta inte finns inskrivet i nationell lag. Asylprocedurdirektivet i sin nuvarande form tillåter inte att staterna sätter upp tidsfrister för att göra en ny ansökan.

Läs domen i mål nr C-18/20 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets sammanfattning (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Skyddsbehövandes tillstånd återkallas inte på grund av utlandsflytt till sidans topp

Målet rör en man som har permanent uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Hans hustru och tre barn har haft permanent uppehållstillstånd på grund av anknytning. Familjemedlemmarna bodde dock inte mer än ca ett halvår i Sverige innan de reste till Förenade Arabemiraten där kvinnan började studera. Senare har även mannen rest dit. Kvinnan och barnen har avregistrerats från folkbokföringen i Sverige. Enligt Utlänningslagen 7 kap 7 § ska permanent uppehållstillstånd återkallas om en utlänning inte längre är bosatt i Sverige. Båda föräldrarnas och barnens tillstånd återkallades. Mannen har nu återvänt till Sverige där han arbetar och hävdar att pandemin hindrade honom tidigare. Kvinnan har också uppgett att hon avser återkomma men detta har inte skett och migrationsdomstolen avslår nu deras överklaganden. Däremot konstaterar domstolen att mannen har alternativ skyddsstatus. För att återkalla detta krävs enligt EU-direktiv att det är "motiverat av tvingande hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen". Så länge skyddsstatusen finns kvar har personen rätt till uppehållstillstånd. Bestämmelsen i utlänningslagen stämmer inte med EU-direktivet. Därför upphäver domstolen återkallelsen för mannen. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Malmö.

till innehållsförteckningen innehåll

Utvisning till säkert tredjeland inte ett alternativ för skyddsbehövande enligt domstol till sidans topp

Målet gäller en man med tre barn. De är alla medborgare i Jemen, men har bott i Saudiarabien, där mannen haft arbete. Hustrun är kvar i Saudiarabien men är medborgare i Filippinerna. När mannen förlorade sitt arbete i Saudiarabien upphörde hans och därmed även barnens uppehållstillstånd. De sökte asyl eftersom de inte vågar resa till Jemen, på grund av konflikten där och att döttrarna enligt pappan riskerar tvångsgifte. Migrationsverket har prövat asylskälen och konstaterat att familjemedlemmarna är alternativt skyddsbehövande gentemot Jemen. Men Migrationsverket anser att de istället kan utvisas till Filippinerna som ett säkert tredjeland för dem på grund av kvinnans anknytning dit. De skyddsskäl som familjemedlemmarna försökt anföra gentemot Filippinerna ansågs inte tillräckliga. Men migrationsdomstolen påpekar att det inte finns något utrymme för att tillämpa regeln om säkert tredjeland efter att asylskälen har prövats och de sökande bedömts som skyddsbehövande. Regeln om säkert tredjeland kan bara användas för att avvisa en ansökan och inte göra någon sakprövning. Därför beviljas mannen och barnen uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Femåring riskerar könsstympning i Somalia, enligt domstol till sidans topp

En kvinna sökte asyl tillsammans med sin dotter. Hon anförde att hon själv riskerade tvångsgifte efter att hennes make försvunnit och hennes dotter riskerade könsstympning. Kvinnan uppgav att de kom från södra Somalia, men detta har hon inte lyckats övertyga Migrationsverket om. Enligt en språkanalys låg hennes språkbruk närmare nordsomaliska. Hennes uppgifter ansågs vaga och hon kunde inte bevisa hoten om tvångsgifte. Enligt Migrationsverket är det i norra Somalia föräldrarna som bestämmer om könsstympning, varför kvinnan skulle kunna förhindra det. Migrationsdomstolen instämmer i det mesta av Migrationsverkets bedömning, men värderar risken för könsstympning som reell, då sedvänjan fortfarande är mycket utbredd i Somalia. Kvinnan har själv utsatts för ingreppet vilket visar att det sker i hennes familj och pressen kan vara stor från omgivningen enligt domstolen. Ingreppet utförs vanligen i fem- till tioårsåldern varför det är aktuellt för dottern. Av den anledningen beviljar domstolen dem båda uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210904:

Sent framlagda hbtqi-skäl och konversion hindrar inte utvisning enligt FN-kommitté till sidans topp

En afghansk medborgare ansökte om asyl i Sverige bland annat på grund av sin utsatthet som hazara, en personlig konflikt och sin konversion till kristendomen. Efter slutligt avslag påtalade hen verkställighetshinder på grund av risken för förföljelse som homosexuell. Hen förklarade att hen inte hade vågat ta upp det tidigare. Migrationsverket avslog. I överklagan togs även upp att personen kommit till insikt och varken identifierar sig som man eller kvinna, vilket i sig kan leda till förföljelse. Hen gavs inte tillfälle att redogöra muntligt för omständigheterna och vände sig till FN:s mr-kommitté som bad Sverige att ställa in utvisningen tills vidare. Sveriges ståndpunkt är att eftersom konversionen och könsidentiteten tagits upp så sent - det senare inte förrän dagen före en planerad verkställighet - att de inte är trovärdiga. Personen påpekar att hen kommit in med en detaljerad berättelse och bilder och anser att den allvarliga risken för förföljelse borde ha gjort att skälen ändå skulle ha prövats ordentligt. Enligt Sverige borde en person som bott här i tre år och har gått i skola ha förstått tidigare att läggning och könsidentitet inte betraktas på samma sätt i Sverige som i Afghanistan. Mr-kommittén anser att de svenska myndigheterna har haft fog för den bedömningen och lägger ner fallet.

Se även ytterligare ett nyligen nedlagt ärende där en person framfört homosexualitet som skäl först då han tagits i förvar i Sverige och därefter även konversion. Han ansågs inte ha kunnat redogöra ingående för sina överväganden eller varför han tog upp skälen så sent.

Läs eller hämta beslutet om den binära personen, Communication No. 3246/2018 (Extern länk)

Läs eller hämta det andra ärendet, Communication No. 3266/2018 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol ger flyktingstatus till person som lämnat Venezuelas militär till sidans topp

En person som varit anställd inom militären i Venezuela vägrade återrapportera till överordnade hur han röstat och att skriva under en lojalitetsförklaring till presidenten. Istället begärde han sig entledigad, vilket inte besvarades. Han lämnade landet med sin familj strax innan utreseförbud för militär personal infördes. Eftersom han också deltagit i demonstrationer och nu hållit sig borta i flera år och saknar det nya medborgarkortet så hävdar han att familjen kommer att uppmärksammas vid ett återvändande. Migrationsverket påpekade att de lämnat landet med tillstånd och med egna passhandlingar. Han nekades aldrig att sluta sitt arbete och det finns enligt Migrationsverket ingen anledning att han skulle straffas. Familjen fick avslag i december 2018 och saken har först nu behandlats i domstol. Domstolen håller med om att familjen inte var av särskilt intresse för myndigheterna vid utresan. Men situationen har polariserats och det finns uppgifter om att personer som betraktas som desertörer utsätts för skyddsgrundande behandling. Det är sannolikt att mannen kommer att uppmärksammas och därför beviljas flyktingstatusförklaring för honom och familjen. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210808:

Europadomstolen fäller Bulgarien för utvisning av journalist till Turkiet till sidans topp

Fallet rör en journalist som arbetat på en tidning i Turkiet, som ansågs stå nära Gülenrörelsen. Tidningen stängdes efter försöket till statskupp år 2016, trots att redaktionen redan bytts ut. Efter kuppförsöket skedde massgripanden av anhängare till Gülenrörelsen men också bredare bland lärare, journalister mfl. Mannen flydde tillsammans med några andra i en tung lastbil. De upptäcktes av tullvakter vid gränsen mot Bulgarien. De förhördes i polishäkte men fördes inte till någon flyktingförläggning. Istället kördes de tillbaka och överlämnades till turkisk polis. Mannen fängslades och befinner sig fortfarande i Kandžra-fängelset. Ingen asylprocedur inleddes i Bulgarien. Mannen fick inte tillgång till juridiskt stöd, tolk eller möjlighet att överklaga. Bulgarien hävdar att det inte framgått att han sökte asyl, men enligt Europadomstolen hade de bulgariska myndigheterna tillräcklig information för att inse att mannen riskerade behandling i strid med konventionens artikel 3. Ärendet lämnades till Europadomstolen år 2017 efter att mannen dömts till sju års fängelse.

Requête no 29447/17, en l'affaire D c. Bulgarie (Extern länk)

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

till innehållsförteckningen innehåll

Intyg utfärdat av UNHCR i Kenya 2010 garanterar inte skydd idag enligt domstol till sidans topp

En man från Somalia sökte skydd i Kenya år 2008. Han fick år 2010 ett intyg om flyktingstatus "prima facie" (vilket innebär att en större grupp flyktingar erkänns kollektivt). Intyget var giltigt i två år. Därefter bodde han i Sudan några år och återvände därefter till Kenya. Han hävdar att han där inte hade någon status längre. Han sökte asyl i Sverige 2015 men hans ansökan avvisades och han hänvisades till att söka skydd i Kenya som första asylland. Migrationsdomstolen påpekar att det ankommer på Migrationsverket att göra sannolikt att ansökan får avvisas. Kenya återtog ansvaret för flyktingmottagandet från UNHCR år 2016. Det är oklart om de intyg UNHCR utfärdade kan förnyas. Prima facie-status för somalier gäller inte längre. Enligt domstolen saknar det betydelse om mannen hade kunnat förnya statusen vid en tidigare vistelse. Eftersom det inte är visat att han fortfarande har flyktingstatus upphäver domstolen avvisningen och återförvisar ärendet till Migrationsverket. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Domstolar väger in aktivitet i Sverige för att bevilja asyl till politiskt aktiva från Iran till sidans topp

Flera personer som sökt asyl på grund av politisk aktivitet har fått uppehållstillstånd med flyktingstatus efter att ha överklagat ett avslag till domstolen i Göteborg. Anledning till avslag kan ha varit att personen inte blivit uppmärksammad i hemlandet eller inte har varit så aktiv personligen. Men även personer som varit politiskt aktiva och ibland varit gripna i hemlandet har fått avslag av Migrationsverket, bland dem politiskt aktiva kurder. De flesta har omfattande skriftlig bevisning från politisk aktivitet i Sverige som får betydelse, t.ex. en kurdisk poet som även sprider karikatyrer. Ett typiskt citat från domstolen lyder "Enligt landinformationen riskerar personer som varit politiskt aktiva i eget namn utomlands och tidigare har bedrivit politisk aktivitet i Iran samt varit föremål för gripanden att fängslas vid ett återvändande av myndigheterna". I ett fall där trovärdigheten kunde ifrågasättas citerar domstolen både Europadomstolen och UNHCR om riskbedömningen. Detta rörde en kvinna vars nära släktingar är högt uppsatta i det kurdiska partiet KDP.

till innehållsförteckningen innehåll

Domstolar låter föräldrar till barn som är svenska medborgare stanna - men inte alla till sidans topp

Vid ett antal tillfällen har en domstol sagt ja till att en förälder som har anknytning till eget barn har fått göra ansökan från Sverige. I något fall har föräldern ansökt bara till barnet, trots att föräldrarna är gifta. Att barnet är svensk medborgare är en viktig faktor eftersom barnet då inte kan uppmanas lämna Sverige för att träffa föräldern. Styrkt identitet är också viktigt - men det har kunnat frångås, till exempel för en irakier. Barnet i det fallet är två år gammalt och den förväntade långa handläggningstiden har vägts in. Det är dock inte i alla fall som ansökan från Sverige medges. Som exempel kan nämnas en kvinna från Etiopien som har två barn med en svensk medborgare, men kvinnan har hållit sig undan Dublinöverföring och familjen är bildad under illegal vistelse. "Det får anses väsentligt att det inte skapas en ordning som leder till att barn kan användas som medel av personer som saknar tillräckliga skyddsskäl för att få uppehållstillstånd i Sverige" skriver domaren. Återreseförbudet hävdes dock, som ofta i fall där personen har en nära anhörig i landet.

till innehållsförteckningen innehåll

Förlängt uppehållstillstånd för studier på grund av pandemin godtas av domstolar till sidans topp

En person hade uppehållstillstånd på grund av studier som räckte till och med juni 2020. Studierna blev försenade på grund av pandemin och personen ansökte om förlängd tid till och med den 30 oktober. En viktig del var hans uppsats och eftersom lärosätet inte granskar uppsatser under sommaren påverkade det tidsplanen. Tiden gick utan att han fick beslut och inför att det förlängda tillståndet skulle ha löpt ut ansökte han om uppehållstillstånd för att söka arbete. Migrationsverket avslog ansökan eftersom mannen inte kunde visa att han studerat på heltid under den förlängda perioden och därför inte hade haft rätt till uppehållstillstånd när han gjorde den senare ansökan. Migrationsdomstolen anser inte att utbildningen förlorat sin karaktär av heltidsutbildning för att studierna måste förlängas av något skäl, och tiden är beroende av lärosätet. Målet återförvisas för bedömning av den nu aktuella ansökan. Källa migrationsdomstolen i Göteborg.

Ett liknande ärende gällde en man som inte kunnat komma åt att slutföra sitt exemansarbete på ett företag under pandemins inledning. Även i det fallet beviljades tillstånd för att söka arbete av domstolen i Göteborg, trots att examen var klar när Migrationsverket avslog förlängningsansökan för studierna. Ett annat fall rör en man som själv haft Covid-19 och vars studier försenats. Tiden påverkades av av fastställda examinationsperioder. Migrationsverket bedömde att förlängningen inte uppfyller heltidskravet, men domstolen beviljar den. Källa migrationsdomstolen i Malmö. Domarna är inte vägledande.

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol godkänner inte upptrappade vandelskrav vid ansökan om PUT till sidans topp

En man som hade ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut fick uppehållstillstånd enligt "nya gymnasielagen". Vid tidpunkten för förlängning hade han dömts för olaga försäljning av alkohol med påföljd 75 timmars samhällstjänst. Detta ansåg Migrationsverket inte var ett så allvarlig brott att det skulle hindra uppehållstillstånd. Han beviljades förlängning. Därefter har han även stoppats i en trafikkontroll och fått betala 1500 kr då han kört 86 km/tim på en 80-väg. Efter gymnasiestudierna har personen fått en fast anställning och ansökte om permanent uppehållstillstånd. Han uppfyllde villkoren, men fick ändå avslag därför att Migrationsverket nu ansåg att den tidigare alkoholförsäljningen var ett allvarligt brott med risk för fortsatt brottslighet. I beslutet citeras vittnesmål om att mannen skulle ha sålt alkohol flera gånger. Migrationsdomstolen finner det "anmärkningsvärt" att Migrationsverket har lagt vikt vid ett vittnesmål istället för vad mannen faktiskt dömts för. Det är också enligt domstolen anmärkningsvärt att Migrationsverket förbisett sitt tidigare ställningstagande om samma brottslighet. Domstolen bedömer inte gärningen som skedde för länge sedan som något hinder, och beviljar mannen permanent uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket antar ställningstaganden om tolkning av utlänningslagen från 20 juli till sidans topp

Migrationsverket har skapat en samlingssida för ställningstaganden som berör hur ändringarna i utlänningslagen från den 20 juli ska tolkas. Här följer några exempel.

Frågan om permanent uppehållstillstånd är numera en egen "sak" som prövas separat från "saken" uppehållstillstånd. PUT kan bara beviljas i samband med förlängning av ett tidigare tillstånd, men beslutet får inte fattas förrän efter att det tidigare tillståndet löpt ut.

Vad som är en förlängning och vad som är ett statusbyte men ändå ett "fortsatt uppehållstillstånd" har betydelse bl.a. för om ansökan får göras från Sverige. För anhöriga kan ett tillstånd enligt en annan bestämmelse räknas som förlängning om anknytningspersonen är densamma. Ett exempel är att anhöriga barn som fyllt 18 ska kunna få uppehållstillstånd genom paragrafen för särskilt beroende som bott i samma hushåll. Undantag: Om föräldern själv fått sitt uppehållstillstånd som anhörig.

Föräldrar som tillåtits komma som anhöriga till ensamkommande barn kan inte få förlängt tillstånd enligt samma paragraf efter att barnet fyllt 18 eller blivit svensk medborgare. Ingen särskild lösning för detta ges i ställningstagandet.

Den som på grund av särskild anknytning eller våld i hemmet får stanna trots att anknytningen till make/partner brustit kan få uppehållstllstånd 13 månader, men det tillståndet kan varken förlängas eller permanentas. I vissa fall kan en ny anknytning tillåtas som statusbyte. Annars återstår den nya grunden särskilt ömmande omständigheter för vuxna.

En arbetskraftsinvandrare som får permanent tillstånd kommer att få försörjningskrav för medföljande familjemedlemmar, eftersom detta inte räknas som förlängning.

För att utnyttja möjligheten till särskilt ömmande för vuxna ska det både finnas särskilt ömmande omständigheter och en särskild anknytning. I ställningstagandet om detta sätts en tydlig miniminivå om två år för den vistelse som grundar anknytningen.

I ställningstagandet om försörjning för permanent uppehållstillstånd sätts miniminivån för anställning till 18 månaders jobb, till skillnad från 2 år under den tillfälliga lagen.

SAMLINGSSIDA FÖR NYA STÄLLNINGSTAGANDEN EFTER LAGÄNDRINGARNA 20 JULI (Extern länk)

Här följer de hittills publicerade. Förslag till tidigare ställningstaganden för jämförelse är Asylnytts, inte Migrationsverkets.

Förlängning av uppehållstillstånd på grund av anknytning - RS/079/2021 (Extern länk)

Kravet på välgrundade utsikter att beviljas uppehållstillstånd under en längre tid - RS/080/2021 Motsvarar tidigare RS 049-2021 (Extern länk)

Försörjningskravet i 5 kap. 3 b § utlänningslagen - RS/081/2021 - Motsvarar tidigare RS/011/2020 (Extern länk)

Hantering av ansökningar om fortsatt uppehållstillstånd m.m. - RS/082/2021 - Vissa delar kan jämföras med tidigare RS/050/2021 (Extern länk)

Hantering av ansökningar om uppehållstillstånd på flera grunder och ansökningar om uppehållstillstånd som görs av en utlänning som redan har uppehållstillstånd - RS/083/2021 (Extern länk)

Rättsutredning Migrationsverkets prövningsram i ärenden om uppehållstillstånd - Dnr 1.3.4-2021-15000. Denna hänger ihop med ovanstående RS/083/2021 och kan då jämföras med tidigare RS/046/2021 (Extern länk)

Särskilda krav för att beviljas permanent uppehållstillstånd - RS/084/2021 (Extern länk)

Uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen - RS/085/2021 - Vissa jämförelser kan göras med tidigare SR 13/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket ompublicerar rättsliga ställningstaganden i nya versioner till sidans topp

Förutom de nya rättsliga ställningstaganden som givits ut med anledning av förändringar i utlänningslagen, så har en rad ställningstaganden publicerats i nya versioner utan stora förändringar innehållsmässigt. Det handlar till exempel om att referenser går till Utlänningslagens eller Gymnasielagens paragrafer istället för till den tillfälliga lagen och att nya referenser lagts till. I förekommande fall har formuleringar om uppehållstillståndens längd ändrats. Hänvisningar till den tillfälliga lagens krav på att tillstånd på grund av ömmande omständigheter bara fick ges om det skulle bryta mot ett internationellt åtagande har tagits bort liksom stycken om den tillfälliga lagens särskilda paragraf om permanent tillstånd för barn. I ställningstaganden som rör förlängning av arbetstillstånd är tillfört att permanent uppehållstillstånd endast kan ges om de de nya försörjnings- och vandelskraven är uppfyllda. Samlingsbegreppet "hbt" är utbytt mot "hbtqi" i ställningstagandet om skyddsskäl på grund av sexuell läggning mm.

I ställningstagandet om praktiska verkställighetshinder har införts en mening med innebörden att skyddsstatusförklaring inte kan beviljas inom ramen för prövning av utlänningslagens paragraf 12:18, dvs utan en ny prövning av skyddsskälen.

Ställningstagandet om tillstånd för religiös verksamhet mm är definierat som en ny version men är omarbetat och utökat, särskilt rörande villkoren för tillstånd och permanentning för munkar och nunnor.

Vidarebosättning - RS/034/2021 (version 2.0) (Extern länk)

Praktiska verkställighetshinder m.m. - RS/048/2021 (version 2.0) (Extern länk)

Prövning av barns bästa - RS/009/2020 (version 2.0) (Extern länk)

Rätt till derivativ skyddsstatus i asylärenden - RS/020/2020 (version 2.0) (Extern länk)

Beräkning av sammanlagd tillståndstid för arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 a § andra stycket utlänningslagen (2005:716) - RS/011/2021 (version 2.0) (Extern länk)

Att höra barn - RS/010/2020 (version 2.0) (Extern länk)

Beviskravet i anknytningsärenden - RS/030/2021 (version 2.0) (Extern länk)

Förutsättningarna för att återkalla en skyddsstatusförklaring - RS/054/2021 (version 2.0) (Extern länk)

Bedömning av anställningsvillkor enligt 6:2 för ansökan om förlängning av uppehålls- och arbetstillstånd på grund av arbete MIG 2017:24 och MIG 2017:25 samt MIG 2018:12 - RS/009/2021 (version 2.0) (Extern länk)

Möjligheten att tillämpa 5 kap. 15 a § utlänningslagen i de fall en prövning har gjorts med stöd av 12 kap. 19 § tredje stycket utlänningslagen - RS/008/2021 (version 2.0) (Extern länk)

Utredning och bedömning av förföljelse på grund av kön avseende kvinnor - RS/069/2021 (version 2.0) (Extern länk)

Angående personer som vistas i Sverige och utför religiös och annan ideell verksamhet- RS/006/2020 (version 2.0) (Extern länk)

Tillämpning av artikel 3 i Europakonventionen då sjukdom åberopas - RS/008/2020 (version 2.0) (Extern länk)

Utredning och prövning av den framåtsyftande risken för personer som åberopar skyddsskäl på grund av sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller könsuttryckt - RS/015/2021 (version 2.0) (Extern länk)

Kravet på klarlagd identitet och pass i ärenden om uppehållstillstånd - RS/037/2021 (version 2.0) (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverkets ställningstagande om gymnasielagen i sin nya form till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett ställningstagande om tillämpningen av gymnasielagen, den som nu finns i en separat lag skild från utlänningslagen. Det är en ny version av tidigare ställningstagande, RS/018/2020, trots relativt stora ändringar. Gymnasielagen från den 20 juli rör i princip bara personer som redan har haft tillstånd enligt gymnasiereglerna eller har haft ett annat tillstånd under den tillfälliga lagen som inte kan förlängas. Ställningstagandet innehåller justeringar i beskrivningen av vilka kurser som kan godkännas inom yrkespaket och introduktionsprogram. En viktig detalj som lagts till är att en ansökan om tillstånd för gymnasiestudier inte kan avvisas för att den kommit in för sent. I ett längre avsnitt förklaras under vilka omständigheter en person som haft uppehållstlllstånd enligt gymnasiereglerna skulle kunna få fortsatt tillstånd av särskilt ömmande omständigheter. Enligt Migrationsverket är det rimligt att kräva minst två års studier. Därutöver ska banden till Sverige bedömas och vid den bedömningen kan även tid före tillståndet, handläggningstid mm räknas in. På grund av hur paragraferna är formulerade ska ansökningar från personer som har uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov eller ömmande omständigheter i första hand prövas enligt utlänningslagen, i andra hand enligt Gymnasielagen.

Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå - RS/018/2020 (version 2.0) (Extern länk)

Se även själva lagen:

Lag (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverkets ställningstagande om permanent tillstånd enligt Gymnasielagen till sidans topp

Migrationsverkets har uppdaterat sitt ställningstagande om permanent tillstånd enligt den tillfälliga lagen. Dokumentet har fått ett nytt namn och handlar nu om "Prövning av rätten till permanent uppehållstillstånd enligt 5 § gymnasielagen". Den har ändå samma nummer, RS/017/2020 och publiceras som version 2. Reglerna om permanentning som fram till den 20 juli gällde alla som fått uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen träffar nu enbart dem som har uppehållstillstånd som givits eller tidsbegränsats enligt gymnasiereglerna i den tillfälliga lagen eller den nuvarande gymnasielagen, som trädde i kraft den 20 juli. Dessutom omfattas personer som haft uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen och under den tiden studerat på ett introduktionsprogram i gymnasieskolan. De personer som i grunden har uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov, även om tillståndets längd bestämts genom gymnasiereglerna, ska i första hand få sin ansökan om permanent tillstånd bedömd enligt utlänningslagen. Se RS/084/2021, om de nya villkoren för permanentning. Endast om villkoren i utlänningslagen inte uppfylls prövas ansökan enligt gymnasielagen. Övriga som skulle kunna omfattas av båda lagarna ska först prövas enligt gymnasielagen. Villkoren för att få permanent tillstånd enligt gymnasielagen har inte ändrats i jämförelse med den tillfälliga lagen och ändringar i de styckena är redaktionella.

Hämta dokumentet, RS/017/2020 (version 2) (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Från Afghanistan/ Verkställighetsstopp följs av stopp för beslutsfattande i asylärenden till sidans topp

Den 16 juli meddelade Migrationsverket att verkställigheter av beslut om utvisning till Afghanistan stoppas tills vidare. Den 23 juli stoppades även beslutsfattande i asylärenden och ärenden om ny prövning gällande Afghanistan. I båda fallen är orsaken den senaste tidens utveckling av konflikten i Afghanistan, som gör säkerhetsläget svårt att överblicka. Avgörande är talibanrörelsens snabba framryckningar den senaste tiden. Enligt Migrationsverket har talibanerna säkrat kontrollen över centrala gränsövergångar samt delar av landets ringled mellan de största städerna. Om andra väpnade grupper, t.ex. i norr, skulle ingripa militärt kan konfliktnivån dessutom trappas upp. Ställningstagandena kan läsas tillsammans med rapporten om talibanrörelsens militära framfart, där det framgår att 223 av landets ca 400 distrikt har intagits, framför allt landsbygdsområden. Hittills har inte större städer angripits, men det är oklart om den afghanska militären skulle kunna försvara dem. Vissa bedömare spår att den afghanska regeringen kan falla.

Hämta ställningstagandet om stopp för beslutsfattande, RS 086/2021 (Extern länk)

Hämta det tidigare ställningstagandet om verkställighetsstopp, RS 078/2021 (Extern länk)

Information till sökande, frågor och svar: Tillfälligt stopp för att fatta och verkställa beslut till Afghanistan (Extern länk)

Hämta rapporten om händelseutvecklingen (Extern länk)

Asylrättscentrum 21-08-04: Det betyder Migrationsverkets verkställighetsstopp till Afghanistan (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Från Syrien/ Ställningstagande om skyddsbehov uppdateras, förtydligat för palestinier till sidans topp

Migrationsverkets rättsliga ställningstagande RS 022/2020 har uppdaterats med samma beteckning men med versionsnummer 3. Hänvisningar till den äldre bestämmelsen om övriga skyddsbehövande har tagits bort. Stycket om statslösa palestinier har förtydligats rörande villkoren för flyktingstatus för personer vars skydd från UNRWA har upphört. Det står nu att skyddet ska ha upphört på grund av att UNRWA:s verksamhet i området upphört eller på grund av andra omständigheter utanför individens kontroll. Det framgår också att en sådan omständighet kan vara att det finns praktiska och legala hinder för individen att ta sig till området och faktiskt få skydd. I övrigt ändras vissa referenser till paragrafer och andra ställningstaganden med anledning av lagändringarna den 20 juli.

Hämta ställningstagandet RS/022/2020, version 3 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Ställningstagande om förlängning av arbetstillstånd efter fyra år till sidans topp

I serien av uppdateringar har Migrationsverket publicerat ett ställningstagande om förlängning av arbetstillstånd efter fyra år. Detta är publicerat som en ny version med samma nummer som den tidigare, RS/005/2020. Versionen innehåller dock förhållandevis långa tillägg. Ställningstagandet handlar om möjligheten till förlängt tidsbegränsat uppehållstillstånd efter fyra års tillstånd, då personen inte uppfyller kraven för permanent tillstånd. Tilläggen rör vad de nya kraven för permanent uppehållstillstånd betyder i förhållande till detta. Enligt Migrationsverket kan det inte ses som ett särskilt skäl för ytterligare tidsbegränsat tillstånd att personen inte lyckas uppfylla de generella kraven för permanent tillstånd (försörjnings- och vandelskrav). En individuell bedömning får dock göras. Vidare påpekas i ställningstagandet att om medföljande till en arbetskraftsinvandrare ansöker om fortsatt tillstånd enligt den vanliga paragrafen om anhöriginvandring, så kan det inte ses som en förlängning på samma grund. Därmed kommer ett försörjningskrav att tillämpas trots att familjemedlemmarna redan haft tillstånd. Samma påpekande finns i det nya ställningstagandet om försörjningskravet för anhöriga, RS/081/2021.

Hämta ställningstagandet RS/005/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210720:

FN-kommitté stoppar inte utvisning till Afghanistan av pojke med visst funktionshinder till sidans topp

En pojke sökte asyl som ensamkommande barn och berättade bland annat att han varit utsatt på grund av att han var född utanför äktenskapet. Han saknar tre fingrar på högerhanden vilket har gjort honom särskilt utsatt då funktionshinder inte är accepterade. Han hävdar också att släktingar på morssidan har varit ute efter honom vilket har gjort att han bott i Kabul med en farbror, där han främst hållit sig inne. Han är hazar och ska också ha varit utsatt för sexuella övergrepp. Han fick avslag i grundärendet trots att han fortfarande var minderårig. Efter flera misslyckade försök att anföra verkställighetshinder vände han sig med hjälp av advokat till FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Men FN-kommittén har nu kommit med sin slutsats att ärendet verkar ha behandlats korrekt i Sverige, även med hänsyn till de riskfaktorer som har anförts. Kommittén väger bland annat in Sveriges argument att det inte finns någon känd risk för personer med den typ av funktionshinder som pojken har. Det har enligt kommittén inte påvisats att hans rättigheter skulle kränkas på grund av hans hälsotillstånd.

Communication No. 49/2018, M.Y. v Sweden (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Ungern/ Avvisning via Ungerns gränskorridor mot Serbien fälls av Europadomstolen till sidans topp

En person från Pakistan försökte tillsammans med elva landsmän att ta sig in i Ungern från Serbien. De greps av en grupp poliser och fördes till ett område utmed gränsen till Serbien. Där fick de order att sitta ned tills alla samlats. De misshandlades på platsen och uppmanades sedan att lämna platsen. Området är stängt mot Ungern och ligger öde. För att överleva måste männen passera gränsen och återvända till Serbien, vilket de också gjorde. Den man som gjort anmälan tog sig till ett uppsamlingsläger i Serbien, där han sökte vård för sina skador. Enligt Ungern rör det sig inte om kollektiv avvisning eftersom männen inte förpassats utanför Ungern. De har uppmanats att bege sig till någon av gränsstationerna, där de kan söka asyl. De två gränsstationerna är dock belägna flera mil från den plats där männen placerats och går inte att nå annat än genom Serbien. Proceduren vid gränsstationerna går till så att en informell väntelista upprättas med hjälp av någon av de sökande själva. Endast 15 personer om dagen från respektive station släpps in. Förhållandena har dömts ut både av UNHCR och EU-domstolen. Det kan ta flera månader att vänta och ensamstående män riskerar att tas bort från listan om de lyckas bli inskrivna. Detta drabbade även den man som sedan vände sig till Europadomstolen. Eftersom mannen inte framfört asylskäl prövades inget brott mot artikel 3. Men Ungern fälls för att ha tillämpat kollektiv utvisning (artikel 4 i tilläggsprotokoll nr 4) och inte ha gett möjlighet att överklaga (artikel 13).

Application no. 12625/17, case of Shahzad v. Hungary (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Polen/ Europadomstolen fäller åter Polen för att inte ha släppt in asylsökande till sidans topp

För knappt ett år sedan avgjorde Europadomstolen att Polens hantering av några familjer från Tjetjenien bröt mot Europakonventionen. Familjerna hade efter att ha vistats i Belarus försökt att söka asyl i Polen men inte släppts in. Det nu aktuella ärendet följer samma mönster. Den här gången gäller det tre personer från Syrien som efter att ha studerat i Belarus inte kunde förlänga sina tillstånd där och stod inför utvisning. I Syrien riskerade två av dem bland annat hårda straff för värnpliktsvägran. Precis som i det föregående fallet hade personerna upprepade gånger försökt söka asyl vid gränsen men eftersom gränspolisen varje gång hävdade att inga asylskäl framförts, enbart familjeskäl, så kom de inte längre. UNHCR har yttrat sig och bekräftar att samma mönster tycks ha upprepats i hundratals fall under flera år. Det hjälpte inte att personerna lämnade in skriftliga ansökningar med sina foton och inkallelseordrar från Syrien. Personerna fick inte stanna för att söka asyl ens när Europadomstolen ålagt Polen att inte verkställa några utvisningar förrän saken prövats. Polen döms för brott mot förbudet mot tortyr och annan förnedrande behandling (genom att personerna inte tilläts söka asyl trots vad de eventuellt riskerade i Syrien). Polen fälls även för att det inte gick att överklaga avvisningarna med suspensiv effekt och för att avvisningarna verkställts trots Europadomstolens förbud. Dessutom anser Europadomstolen att förfarandet ska definieras som kollektiv utvisning, vilket inte är tillåtet.

Application no. 51246/17, case of D.A. and Others v. Poland (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen förbjuder Armenien att utvisa hjärtsjuk man utan riskbedömning till sidans topp

En man som befinner sig i Armenien har begärts utlämnad till Ryssland där han är åtalad för ett antal brott. Under tiden i Armenien behandlas mannen för allvarliga kvarstående och degenerativa följder av ischemiska attacker och stroke i mellanhjärnan, ischemisk hjärtsjukdom mm. Läkare rekommenderar ständig övervakning av neurolog och avråder från alla resor. Detta är inte ett asylärende, utan frågan är om mannen trots sitt tillstånd kan verkställas till Ryssland. Uttalanden från myndigheterna i Armenien tyder på att läkarintygen har betraktats som sätt att undvika utvisningen. Domstolen jämför med fall i andra länder, där det har funnits garantier för att personens hälsa kommer att övervakas och utvisningen inte verkställas om konsekvenserna skulle bli för allvarliga. Eftersom domstolen inte anser att Armenien har tillräckliga skyddsåtgärder eller förfaranden så blir slutsatsen att det skulle vara ett brott mot artikel 3 i konventionen om den sökande skulle utlämnas till Ryssland utan någon faktagrundad bedömning av vilken risk överföringen skulle innebära för hans hälsa.

Application no. 59687/17, case of Khachaturov v. Armenia (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen dömer ut tre års hinder för familjeåterförening för krigsflykting till sidans topp

Målet som nu är avgjort i Europadomstolens högsta kammare gäller ett par från Syrien som nekats familjeåterförening efter att mannen fått tidsbegränsat uppehållstillstånd i Danmark. Den typ av tillstånd för skyddsbehövande som mannen hade kan förnyas med ett år i taget och familjeåterförening beviljas inte förrän tidigast efter tre år, detta till skillnad från personer med flyktingstatus. I praktiken blir familjesplittringen längre genom handläggningstiderna. Beslutet överklagades, men Danmarks högsta domstol pekade på att många andra EU-länder infört striktare regler för alternativt skyddsbehövande på grund av den stora mängden asylsökande. Det kunde enligt den nationella domstolen inte ses som diskriminering eftersom personer med olika skyddsstatus har olika behov. Det är oomtvistat att familjen omfattas av rätten till familjeliv enligt artikel 8. Men Danmark hävdar att nödvändigheten att kontrollera invandringen var ett legitimt skäl att inskränka rättigheten och att inflödet av asylsökande efter 2014 gjort åtgärden "nödvändig i ett demokratiskt samhälle" i enlighet med konventionen. Europadomstolen har (till skillnad från UNHCR) ingen invändning mot att Danmark gör skillnad mellan olika skyddskategorier och anser dessutom att staterna generellt ska ha ett relativt stort utrymme att sätta upp villkor. Men domstolen ifrågasätter varför Danmark inte justerat regeln när antalet asylsökande sjunkit och slår till slut fast att tre års väntetid inte är proportionerlig. Danmark fälls därför för att ha brutit mot artikel 8.

Application no. 6697/18, case of M.A. v. Denmark (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen upphäver dom mot Finland som byggde på fabricerade bevis till sidans topp

I slutet av 2019 (se Asylnytts praxisnotiser från 19-11-20) fälldes Finland i Europadomstolen för att ha utvisat en man till Irak. Mannens berättelse om hot, attentat och kidnappningsförsök hade visserligen bedömts som trovärdiga, men eftersom de inte var personligt riktade och låg långt tillbaka i tiden utvisades han. Kort tid efter utvisningen påstods mannen ha dödats i Irak av okända män. Mannens dotter anmälde utvisningsbeslutet till Europadomstolen. Finland fälldes för att inte ha gjort en samlad bedömning utrett de tidigare mordförsöken noggrant. Finland pausade utvisningar till Irak för en period. Men en tid efter detta polisanmäldes dottern. Det hade visat sig att uppgifterna om attentatet var falska och mannen levde fortfarande i hemlandet. Av allt att döma var syftet att säkra dotterns uppehållstillstånd och få ut ett skadestånd. Dottern dömdes till fängelse i ett år och tio månader för bedrägeriet. Europadomstolen konstaterar att den enligt sina regler kan ändra en dom när det kommer fram uppgifter som inte har varit tillgängliga. Domen från 2019 har nu upphävts.

Application no. 25244/18, case of N.A. v. Finland (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Cypern/ Europadomstolen prickar Cypern för ett utdraget förvarstagande till sidans topp

En person som blivit utvisad från Cypern återkom och greps vid en rutinkontroll och togs i förvar den 10 februari 2013. Därefter följde en lång räcka av förvar i olika inrättningar, tvister om skador, läkarbesök och andra incidenter fram till att mannens utvisning till Egypten verkställdes den 8 augusti 2014. När förvarstagandet överskridit fem månader lämnade mannen in en skrivelse om "habeas corpus" dvs ett krav på granskning av om han hållits inlåst lagligt. Den 30 juli 2013 beordrade en domstol att han skulle släppas fri, men han greps omedelbart igen med motivering att om domstolen hade fått tillräcklig information om hur mannen vägrat medverka till att få ut en passhandling, så skulle utfallet blivit annorlunda. Mannens andra försök att olagligförklara förvarstagandet misslyckades. Europadomstolen gör en detaljerad genomgång av förhållandena i de olika inrättningarna och den behandling mannen anser sig ha blivit utsatt för. På en punkt ger Europadomstolen honom rätt, nämligen att förhållandena i förvaret Menoyia bryter mot Europakonventionens artikel 3, främst genom att de intagna bor för trångt. Vidare bröt förvarstagandet i sig mot artikel 5 då domstolsbeslutet om att han skulle släppas fri inte hade följts.

Application no. 37139/13, case of Monir Lotfy v. Cyprus (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen godtar förvarsförhandling via ombud på grund av covid-restriktioiner till sidans topp

En person med utvisningsbeslut som var tagen i förvar i Nederländerna nekades närvara vid domstolsförhandling om förvarstagandet. Pandemirestriktionerna innebar att domstolfsförhandlingar av många slag påverkades. Förhandlingen hölls och mannens ombud fick vara med per telefon, men han själv fick inte närvara ens på distans. Orsaken var att anstaltens rum med utrustning för detta inte var anpassat till regeln om 1,5 meters avstånd. Europadomstolen konstaterar att rätten till närvaro inte är lika strikt vid förvarstagande på grund av utvisning som i samband med brottmål. Eftersom mannens ombud kunde närvara och även hade fått lämna in hans skriftliga synpunkter så ansåg domstolen att det under de speciella omständigheter som rådde inte var ett brott mot konventionen att genomföra förhandlingen på det sätt som skedde. Ansökan avvisas.

Application no. 35751/20, Ibrahima BAH against the Netherlands (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Lågt antal offer utesluter inte alternativt skyddsbehov till sidans topp

En domstol i Tyskland har bett EU-domstolen om förhandsavgörande i frågan om hur alternativt skyddsbehov på grund av urskillningslöst våld vid en väpnad konflikt ska bedömas. Målet gäller två afghaner från Nangarhar. Den tyska domstolen har utgått från att om antalet döda och skadade inte uppnår en viss miniminivå i ett område så behöver någon ytterligare riskbedömning inte göras. Inte ens en helhetsbedömning kan leda till att "ett allvarligt och personligt hot" föreligger. Samtidigt konstaterar denna domstol att metoden skiljer sig från hur andra domstolar inom EU dömer. Utfallet i det aktuella målet skulle bli att de sökande faktiskt skulle vara allvarligt hotade genom sin blotta närvaro om hänsyn tas även till andra omständigheter än antalet civila offer. EU-domstolens svar är att en bedömning av om det föreligger ett allvarligt och personligt hot mot en civilpersons liv eller lem på grund av urskillningslöst våld i en väpnad konflikt inte kan krävas att antalet offer i det berörda området uppnår en viss miniminivå. Det krävs alltid en helhetsbedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet.

Domen i mål C-901/19 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Nya omständigheter får inte avfärdas bara för att de inte är bevisade till sidans topp

En man som varit chaufför åt en direktör i Afghanistan som utsattes för attentat, sökte asyl i Nederländerna och berättade att han varit hotad till livet om han inte lämnade över sin arbetsgivare till talibanerna. Myndigheterna i Nederländerna trodde inte på att han var personligen hotad. Efter avslag inkom han med en ansökan om ny prövning och bifogade intyg i original från brandkåren om sitt nedbrända hus, ett dokument som han tidigare bara haft kopia av. Han gav också in intyg från sin arbetsgivare och anställningskontraktet. Ansökan avslogs eftersom det inte framgick om handlingarna var äkta. Den nederländska domstolen vill nu veta om EU-rätten tillåter att en efterföljande ansökan avslås direkt för att handlingars äkthet inte är styrkta av den sökande. Domstolen frågar också om det är tillåtet att ha olika principer för bevisvärdering i grundärendet och i en efterföljande ansökan. EU-domstolens svar är nej på båda frågorna. Handlingar ska kunna anses som nya fakta även om äktheten behöver utredas. Myndigheten är skyldig att samarbeta om att bedöma uppgifterna på samma sätt som i ett grundärende.

(En detalj som är intressant ur svensk synpunkt är att varken den nederländska domstolen eller EU-domstolen fäster något avseende vid att det inte rörde sig om någon helt ny omständighet, snarare nya bevis för det som redan anförts.)

Domen i mål C-921/19 (Extern länk)

Migrationsverkets referat av mål C-921/19 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

MIÖD: En person som har dömts till utvisning får offentligt biträde vid asylansökan till sidans topp

Målet gäller en person som har dömts till utvisning av allmän domstol efter ett brott. Han har därefter ansökt om asyl, och fått rätt till en ny prövning eftersom han inte tidigare har fått några asylskäl prövade. Migrationsverket avslog hans begäran om offentligt biträde med motivering att rätten till biträde är kopplad till risken för att få ett utvisningsbeslut - vilket ju personen redan hade. Migrationsdomstolen ansåg att han ändå skulle ha offentligt biträde med ledning av EU-direktiv, som utgår från rätten till biträde i fråga om skyddsstatus. Migrationsverket överklagade. Migrationsöverdomstolen slår nu fast att mannen ska beviljas offentligt biträde vid utredningen, men inte med hänvisning till EU-direktiv eftersom dessa handlar om överklagande. Men enligt Migrationsöverdomstolen är praxis att om en ny prövning avslås i den här situationen så ska ett nytt utvisningsbeslut fattas. Därför finns det förutsättningar för att förordna offentligt biträde.

Hämta referat av mål nr 2383-21, MIG 2021:15 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Skydd på grund av barnskäl ska återkallas då barnet fyllt 18 till sidans topp

Enligt praxis från Migrationsöverdomstolen ska ett ensamt barn från Afghanistan som saknar nätverk där bedömas som alternativt skyddsbehövande på grund av riskerna för barnarbete, tvångsäktenskap, utnyttjande och rekrytering till stridande grupper. Målet gäller en pojke som haft en sådan status men som fyllt 18 när det var dags för förlängning. Migrationsverket bedömde att det faktum att pojken nu var vuxen var en faktisk och bestående förändring av förhållandena. Skyddsstatusen återkallades. Pojken fick uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier men överklagade i statusfrågan. Han framhöll att han fortfarande kommer att vara utsatt med den livsstil han tillägnat sig, att han konverterat till kristendomen mm. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen. UNHCR har yttrat sig och avråder från att återkalla skyddsstatus eftersom inga stabila och varaktiga förändringar har ägt rum i Afghanistan med avseende på brott mot mänskliga rättigheter mm. Men Migrationsöverdomstolen konstaterar att omständigheten som medförde att pojken bedömdes som skyddsbehövande inte längre finns. Efter en kortfattad bedömning av säkerhetsläget utifrån rapporter från september 2020 slår Migrationsöverdomstolen fast att det inte finns någon annan grund för skyddsbehov. Skyddsstatusförklaringen ska återkallas.

Hämta referat av mål nr UM 2839-20, MIG 2021:14 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen upprepar att styrkt identitet inte krävs för gymnasietillstånd till sidans topp

I föregående utgåva av Asylnytt refererades en dom från migrationsdomstolen i Malmö där en ansökan om uppehållstillstånd för gymnasiestudier avslogs på grund av att personen inte hade tillräckligt klarlagd identitet. Domstolen motiverade detta med att EU-domstolen i ett anhörigmål skulle ha slagit fast att uppehållstillstånd utan styrkt identitet bara kan ges i enskilda fall, och att identiteten måste vara så klarlagd att en kontroll i SIS-registret låter sig göras. I EU-domen påpekades dock att EU:s gränskodex - som kräver styrkt identitet för uppehållstillstånd - inte ska tillämpas för personer som redan befinner sig i landet. Detta mål har nu nått Migrationsöverdomstolen som slår fast att EU-domen avser en annan situation och inte förändrar den bedömning som Migrationsöverdomstolen redan gjort, nämligen att det inte strider mot EU-rätten att göra avsteg från kravet på klarlagd identitet vid tillämpning av gymnasiereglerna. Migrationsdomstolens dom undanröjs på grund av "uppenbart felaktig rättstillämpning" och målet återförvisas.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Tidsfrist att lämna landet bröts inte för kort besök i Danmark till sidans topp

En kvinna som hade fått avslag på asylansökan nöjdförklarade sig. Därmed vann beslutet laga kraft och en tidsfrist om fyra veckor för att lämna landet självmant började löpa. Kort därefter reste kvinnan till Danmark där hon planerat att hävda uppehållsrätt. Hon blev dock inte insläppt utan återsändes till Sverige. Vid återkomsten greps hon av polis och togs i förvar. Enligt polismyndigheten hade hon avvikit. Hon överklagade förvarstagandet eftersom tidsfristen för frivillig avresa inte hade löpt ut, men domstolen bedömde att detta inte gav henne rätt att befinna sig i Sverige efter att hon verkställt sig själv till Danmark. I sin överklagan till Migrationsöverdomstolen påpekade kvinnan att det krävs ett beslut för att upphäva tidsfristen. Migrationsverket, som fick yttra sig, höll med om detta och framförde också att det inte finns någon regel som säger att en tidsfrist skulle förfalla för att personen lämnar landet och kommer tillbaka. Detta var också vad Migrationsöverdomstolen kom fram till. Tidsfristen kunde ha upphävts med anledning av det som hänt, men så hade inte skett och därmed fick inga tvångsåtgärder vidtas.

Hämta referat av mål nr UM 2018-21, MIG 2021:13 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Elva års vistelse innebär ömmande omständigheter för 13-åring enligt domstol till sidans topp

En familj från Egypten sökte asyl i Sverige år 2012. Anledningen var förföljelse på grund av att de är kristna kopter samt kvinnans arbete som bland annat innebar att stötta och skydda kvinnor som utsatts för övergrepp mm. Ansökan avslogs men familjen har bott kvar i Sverige och sökte asyl på nytt efter att det första utvisningsbeslutet preskriberats. Deras son som var två vid flykten var då tolv år gammal och en dotter som fötts i Sverige var sex. Deras skäl ansågs fortfarande inte tillräckliga. Att de inte försökt få skydd av hemlandets myndigheter hölls emot dem, likaså att de dröjt med att söka asyl och inte följt utvisningsbeslutet. Sonen ansågs visserligen ha särskilt ömmande omständigheter genom sin anknytning till Sverige med ett eget privatliv. Men en utvisning skulle enligt Migrationsverket ändå inte bryta mot något internationellt åtagande, vilket krävs enligt den tillfälliga lagen. Migrationsdomstolen gör samma bedömning utom just på den punkten. Domstolen påpekar att pojken inte har haft möjlighet att påverka föräldrarnas val. Utvisningen av honom är inte proportionerlig och skulle därför strida mot barnkonventionen och artikel 8 i Europakonventionen. Därmed beviljas både han och den övriga familjen uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210701:

Migrationsöverdomstolen: Ingen ny prövning för den som utvisats till tredje land till sidans topp

En familj som sökt asyl i Sverige fick sin asylansökan avvisad (dvs den behandlades inte) med motivering att de kunde söka skydd i ett tredje land som var säkert för dem. De fick utvisningsbeslut som ännu inte har verkställts. Familjen påtalade verkställighetshinder bl.a. för att situationen förändrats i det tredje landet dit de skulle skickas. Migrationsverket avslog ansökan om ny prövning eftersom en förutsättning för ny prövning är att asylansökan har prövats i sak gentemot den sökandes hemland. Migrationsdomstolen upphävde beslutet med motivering att en utvisning till ett tredje land också innebär en viss sakprövning, rörande säkerheten i detta land och bör kunna prövas på nytt. Migrationsöverdomstolen håller inte med om detta. Reglerna i EU:s asylprocedurdirektiv och skyddsgrundsdirektiv innebär att en ansökan som avvisats inte kan bli föremål för en efterföljande ansökan. Motsvarande ska gälla vid ny prövning enligt Utlänningslagens paragraf 12:19. Familjen beviljades därför inte en ny prövning.

Hämta referat av mål nr UM 9885-20, MIG 2021:11 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Avbruten tidsfrist fortsätter att löpa efter inhibition till sidans topp

En familj med lagakraftvunna utvisningsbeslut hade fått fyra veckor för frivilligt återvändande. Innan tiden hade löpt ut inhiberades verkställigheten på grund av att ett nyfött barn skulle få sin sak prövad. När även dottern fått avslag upphävdes inhibitionen och samtidigt meddelades de övriga familjemedlemmarna att de fått återreseförbud för att de inte lämnat landet inom tiden för frivilligt återvändande. Enligt Migrationsverkets sätt att se så hade tidsfristen fortsatt löpa och tagit slut under inhibitionen. Det finns ingen annan reglering varken i Utlänningslagen eller i EU-direktiv. Migrationsdomstolen gjorde samma bedömning. Migrationsöverdomstolen slår nu fast att beslutet om tidsfrist är en del av belutet om utvisning och ska därför ingå i inhibitionen. Migrationsöverdomstolen anser att det skulle vara otillfredsställande om återreseförbud skulle påföras för att någon inte lämna landet i en situation när Migrationsverket anser att beslutet inte bör verkställas. EU-direktivet tillåter att tidsfristen förlängs på grund av särskilda omständigheter och förmånligare bestämmelser är generellt tillåtna. Enligt Migrationsöverdomstolen ska den återstående tidsfristen fortsätta löpa när inhibitionen hävts och återreseförbud ska inte utfärdas om personerna lämnar landet undre den tiden.

Hämta referat av mål nr 13792-20, MIG 2021:10 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Våldtäkt av normalgraden hindrar flyktingstatusförklaring till sidans topp

En person från Syrien med permanent uppehållstillstånd i Sverige som alternativt skyddsbehövande dömdes för våldtäkt "av normalgraden" till fängelse i två år och åtta månader samt utvisning. Mannen påtalade verkställighetshinder och begärde flyktingstatus eftersom han skulle inkallas till militärtjänst vid ett återvändande. Det hör till saken att lagen skiljer mellan att vara flykting och att få flyktingstatusförklaring. Den som är flykting får inte verkställas till det land där hen riskerar förföljelse. Undantag görs bara i extrema fall, till exempel om personen begått krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten. En flykting får normalt flyktingstatus, som ger ett antal rättigheter. Men flyktingstatus kan nekas en person som begått ett synnerligen grovt brott och anses utgöra en fara för allmän ordning och säkerhet. Frågan i det här målet var om våldtäkten var ett sådant brott. Migrationsdomstolen (som är första instans i ett mål av det här slaget) ansåg det och beviljade inte flyktingstatus. På grund av militärtjänsten bedömdes mannen fortfarande som flykting och får inte skickas till Syrien i nuläget men han fick bara sex månaders tillfälligt uppehållstillstånd, inte tre års tillstånd med flyktingstatus och god chans till förlängning som det annars skulle ha blivit. Migrationsöverdomstolen har nu prövat målet och gör samma bedömning. MiÖD lutar sig bland annat mot EASO:s och UNHCR:s ställningstaganden om vad som är ett grovt brott.

Hämta referat av mål nr UM 534-21, MIG 2021:9 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Tre års hemvist krävs för 17-årings medborgarskap till sidans topp

En pojke flyttade till Sverige på grund av anknytning till sin far som numera är svensk medborgare. Pojken ansökte om medborgarskap efter ett och ett halvt år, då han var femton år gammal. Migrationsverket avslog ansökan på grund av att tiden med hemvist i Sverige var för kort. Migrationsdomstolen upphävde beslutet med motivering att krav på tre års hemvist visserligen är praxis men det är oklart varifrån denna praxis härrör och det ska ändå göras en individuell bedömning. Domstolen resonerade bland annat om att pojken hade en stark anknytning till sin far. Nu har saken nått Migrationsöverdomstolen som delar Migrationsverkets uppfattning att tre års hemvist är en lämplig riktlinje. För vuxna är regeln att fem års hemvist krävs för självständig naturalisering av brn mellan 15 och 18 år. Pojken hade vid Migrationsöverdomstolens beslut bott två år och nio månader i Sverige och hans ansökan om medborgarskap avslogs.

Hämta referatet av mål nr UM 12381-20, MIG 2021:12 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Från Palestina/ Domstol återförvisar flera Gaza-ärenden till Migrationsverket till sidans topp

En palestinier från Gaza sökte asyl och hävdade att han var utpekad som spion för Israel och därför riskerade förföljelse. Migrationsverket ansåg inte att han riskerade förföljelse. Han bedömdes inte heller som alternativt skyddsbehövande. En annan person framförde sitt medlemskap i Fatah och inblandning i en familjetvist som skäl för skydd. Även han fick beslut om utvisning, men kombinerat med tolvmånaderstillstånd på grund av att det var osäkert om han kunde återvända. Ett par barnfamlijer från Gaza hade fått utvisningsbeslut trots att Migrationsverket ansåg att det förelåg ömmande omständigheter för barnen. Utvisningarna skulle inte bryta mot något internationellt åtagande, vilket krävs enligt den tillfälliga lagen. När ärendena nådde migrationsdomstol hade situationen förvärrats i Gaza och Migrationsverket har med ett rättsligt ställningstagande tillfälligt stoppat verkställigheter dit. På grund av den oroliga politiska situationen och säkerhetsläget anser migrationsdomstolen att det behövs mer underlag för att avgöra om personerna nu har skyddsbehov. Målen återförvisas till Migrationsverket. Domarna är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

Se även Migrationsverkets uppdaterade landinformation:

Säkerhetsläget, den humanitära situationen och gränsövergången i Rafah (version 1.1) (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Från Irak/ Sunnimuslimsk statslös palestinier är flykting enligt migrationsdomstol till sidans topp

En man från Bagdad i Irak sökte asyl med anledning av att han som statslös sunnimuslimsk palestinier utsatts för trakasserier och diskriminering samt falskeligen anklagats för terrordåd. Vid det senaste gripandet uppmanades han att lämna landet efter att han släppts. Mannen ansågs med sitt palestinska resedokument och andra handlingar ha gjort sin identitet och sin vistelseort sannolik. Däremot ansågs han inte ha visat att han strax innan ankomsten haft skydd av UNRWA. Enligt Migrationsverket har situationen för palestinier i Irak förbättrats och eftersom de händelser mannen berättat om låg långt tillbaka i tiden fick han avslag. Domstolen gör en annan bedömning och påpekar bland annat att det finns en presumtion för fortsatta övergrepp när någon har utsatts för det tidigare. Enligt domstolen anklagas palestinier i Bagdad för attacker som gjorts av Al-Qaida mfl. De är offer för våld, trakasserier, kidnappningar, husrannsakningar mm, och vågar ofta inte anmäla övergreppen. Deras situation är så pass utsatt att det inte kan ställas några större krav på individuell utsatthet. Eftersom mannen utsatts tidigare har han en välgrundad fruktan för förföljelse som statslös sunnimuslimsk palestinier. Domstolen beviljar därför flyktingstatusförklaring. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverkets handläggningstider får inte omöjlliggöra tillstånd enligt domstol till sidans topp

En person hade uppehållstillstånd för en högre utbildning. När tillståndet närmade sig sitt slut hade han inte slutfört studierna och ansökte om fyra månaders förlänging. När han blivit klar med utbildningen hade han inte fått svar från Migrationsverket ännu. Då lämnade han in en ny ansökan, nu om att få uppehållstillstånd ett år för att söka arbete (något som är möjligt efter högskoleutbildningar). Migrationsverket bedömde ansökan efter situationen vid det senare tillfället. Eftersom personen då inte hade något uppehållstillstånd för studier, så avslogs ansökan. Migrationsdomstolen påpekar att lagstiftaren inte har förutsett situationen, men att Migrationsverkets tolkning är orimlig. Det kan inte vara förenligt med syftet med EU:s student- och forskardirektiv att tillstånd kan nekas på grund av Migrationsverkets handläggningstider. Enligt domstolen borde prövningen utgått från förhållandena vid den första ansökan, då personen hade uppehållstillstånd. Saken är fortfarande uppehållstillstånd och det som tillförts ska ses som en komplettering. Målet återförvisas till Migrationsverket.

till innehållsförteckningen innehåll

Kvinna med utomäktenskapligt barn ska inte skickas till Kabul enligt domstol till sidans topp

En kvinna som flytt från Afghanistan uppgav att hon hotats då hon haft utomäktenskapliga relationer och uppträtt normbrytande. Hon har studerat på universitet i Kabul, haft ett förhållande med en man där och medverkat i en musikvideo med jämställdhet som tema. I Sverige har hon fått ett barn med en man som hon inte har någon relation till. Migrationsverket ansåg att det inte var trovärdigt att hon tillåtits studera på universitetet om hennes familj inte stödde henne. De ansåg det inte heller visat att barnet är fött utom äktenskapet. "En vilja att leva enligt svenska normer utgör inte grund för internationellt skydd" enligt Migrationsverket. Migrationsdomstolen däremot tar fasta på Europadomstolens bedöming att afghanska kvinnor som anses bryta mot sociala normer riskerar behandling i strid med artikel 3 samt att kvinnor som återvänder från Europa med en förändrad livsstil enligt UNHCR riskerar hedersvåld. Domstolen påpekar också att utomrättsliga hedersmord inte är ovanliga vid utomäktenskapliga förhållanden. Även om det finns oklarheter i kvinnans berättelse är väsentliga delar av uppgifterna väl belagda och stämmer med landinformation. Domstolen skriver också att kvinnans tro på jämställdhet mellan könen framstår som en grundläggande del av hennes identitet som inte kan bortses från. Både kvinnan och barnet riskerar allvarliga kränkningar och beviljas flyktingstatusförklaring. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210616:

Från Jemen/ Fortfarande risk för alla och envar enligt nytt rättsligt ställningstagande till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande om säkerhetsläget i Jemen. I ställningstagandet påpekas att flyktingskap ska prövas. Ställningstagandet innehåller dock inte några särskilda riskprofiler, utan hänvisar till aktuell landinformation och allmän rättslig styrning. En bedömning av individuellt skyddsbehov på grund av risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning ska också göras. Enligt ställningstagandet löper var och en som kan komma att frihetsberövas i Jemen en sådan risk och är därmed alternativ skyddsbehövande. Vidare pågår fortfarande en internationaliserad inre väpnad konflikt. De nordvästra delarna kontrolleras av Houthimilisen. Men även i de formellt regeringskontrollerade delarna gör närvaron av flera extremistiska grupper och väpnade aktörer att regeringen inte har kontroll och inte har vålsmonopol. Lokala miliser står för rättsskipningen. Den stora påverkan på civilbefolkningen gör att det föreligger en personlig risk för alla och envar att drabbas av urskillningslöst våld bara genom att vistas i landet. Därmed är kriterierna för alternativt skyddsbehövande uppfyllda. Ställningstagandet RS/076/2021 ersätter SR 56/2016.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket uppdaterar ställningstagande om sannolik identitet till sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat det rättsliga ställningstagandet om sannolik identitet i asylärenden. Ställningstagandet, RS/031/2021 ersätter SR 18/2019. Båda innehåller först en generell genomgång av regler för bevisprövning och därefter avsnitt om identiteten, bland annat möjligheten till muntlig bevisning. Ett påpekande som fanns i det äldre ställningstagandet om att Migrationsverket inte kan kräva av ett barn att lämna in handlingar är nu utbytt mot: "Ett barn ska upplysas om att det kan styrka eller göra sin identitet sannolik genom att lämna in identitetshandlingar eller andra handlingar". I det äldre ställningstagandet stod att barn inte får pressas till att lämna uppgifter och att syftet inte får vara att få fram information som strider mot föräldrarnas uppgifter. Dessa meningar har bytts ut mot: "En del av att utreda barnets identitet är att utreda vilka barnets vårdnadshavare eller föräldrar är, i synnerhet då bedömningen av barnets identitet baseras på uppgifter föräldrarna lämnar". I övrigt finns knappast några betydelsebärande ändringar. (Observera att utredning med barn även berörs i ett specifikt ställningstagande om att höra barn och i ett om motsättningar mellan barn och andra inblandade).

Hämta RS/031/2021 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210603:

FN:s barnkommitté kritiserar utvisning till Ryssland av barn till lesbiska föräldrar till sidans topp

Ett par från Ryssland sökte asyl i Finland. Deras son var då fem år gammal. Han hade redan utsatts för diskriminering och mobbning i förskolan trots att föräldrarna hade försökt att dölja sitt förhållande. I Finland sökte de asyl på grund av den förföljelse och diskriminering de utsatts för. Under de två och ett halvt år de bodde i Finland anpassade sig sonen allt mer och mådde bättre. De utvisades dock 2017. Därefter har de fortsatt trakasseras i Ryssland,. De har tvingats flytta flera gånger och sonen mår dåligt av situationen. De är oroliga för att förlora vårdnaden. Anmälan till FN:s barnkommitté (CRC) fokuserar på att Finland inte har utrett barnets bästa. Finland hävdar att den diskriminering som sonen har utsatts för inte uppgår till nivån förföljelse. Detta motsades av ett yttrande till CRC från flera barnrätts- och HBTQI-organisationer. Kommittén konstaterar i sitt beslut att finska myndigheter inte har gjort en ordentlig utredning av barnets bästa. De har inte vägt in risken för våld och trakasserier eller vilken effekt långvarig mobbning och stigmatisering kan få. Finland har inte skyddat barnet som Barnkonventionen kräver och är därför skyldiga att kompensera honom.

A.B. v Finland, communication No. 51/2018 (Extern länk)

Utrikesministeriet i Finland 21-02-09: Avgörande av FN:s kommitté för barnets rättigheter om vikten av att prioritera barnets bästa i asylärenden (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FN:s mr-kommitté förbjuder att en pojke utvisas till föräldrar som misshandlat honom till sidans topp

En pojke som var född i Iran av afghanska föräldrar sökte asyl ensam i Sverige. Senare sökte även hans föräldrar asyl, men dessa drog tillbaka sina ansökningar och uppgav att de skulle återvända till Afghanistan. Pojken och hans bror fick beslut om utvisning, med motivering att det var till deras bästa att följa med föräldrarna. Pojken förklarade muntligt för handläggaren att pappan slog dem, men det påverkade inte beslutet. Efter det andra avslaget utsattes pojken för en så svår misshandel att pappan dömdes till fyra månaders fängelse och mamman till böter. Efter avtjänat straff försvann föräldrarna. De lämnade ett brev där pappan hotade döda pojken på grund av att denne angett honom. Pojkens gode man ansökte om ny prövning eftersom pojken nu skulle bli än mer utsatt i Afghanistan. Myndigheterna trodde inte på hoten och pojken hamnade i förvar då han fyllt 18. Därifrån begärde han ny prövning på grund av konversion, men inte heller detta blev trott. Utvisningen inhiberades istället på begäran av FN:s mr-kommitté dit saken anmälts. Kommittén som nu har granskat ärendet ser uppgifterna om konversion som alltför allmänna och vaga. Sverige får ändå inte får verkställa utvisningen eftersom misshandeln och hotet från familjen med riskerna för pojkens hälsa och utveckling inte har utretts. Kommittén påpekar att ett hedersrelaterat hot kan leda till blodshämnd och att pojken inte har några andra band till Afghanistan.

B.B. v Sweden, communication No. 3069/2015 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: En anhörig kan beviljas förlängt tillstånd utan styrkt identitet till sidans topp

En person kom till Sverige genom familjeåterförening. När det var dags för förlängning hade det kommit fram att personen uppträtt i olika identiteter och hade blivit utvisad från Norge med återreseförbud på grund av narkotikabrott. Mannen hade lyckats få tillstånd, men Migrationsverket ville nu neka förlängning, bl.a. på grund av att han inte hade styrkt sin identitet. Förvaltningsrätten i Malmö har vänt sig till EU-domstolen för ett förhandsavgörande. Frågorna gäller om Schengenreglerna för inresa ska tillämpas då ansökan görs inne i Sverige och i så fall om undantag kan göras enligt nationella regler. EU-domstolen svar är att det är tillåtet att "i särskilda fall" bevilja uppehållstillstånd för personer som är spärrade i SIS-registret. Att personens identitet inte är styrkt är inte i sig skäl för att avslå familjeåterförening. Beträffande reglerna i gränskodexen påminner EU-domstolen om att dessa gäller vid inresa över yttre gräns och är inte tillämpliga för den som redan befinner sig i området. Det finns alltså inget hinder för medlemsstaten att tillåta familjeåterförening för en person som är registrerad i spärrlistan och som inte har styrkt identitet, detta under förutsättning att situationen kan kategoriseras som "särskilt fall" och den stat som lagt in spärren har rådfrågats.

Läs domen C-193/19 i dess helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Från Syrien/ Risk för militärtjänst leder till bifall vid överklaganden men inte resning till sidans topp

EU-domstolen kom för några månader sedan med ett förhandsavgörande som innebar att en person som hållit sig undan tjänstgöring i den syriska armén borde ha flyktingstatus. (Mål C-238/19, refererat i Asylnytt 201124). Migrationsverket följde upp detta med ett rättsligt ställningstagande, RS/022/2020. Därefter har presumtionen varit att personer från Syrien som riskerar att kallas in till militärtjänst (män mllan 18 och 42) kan betraktas som flyktingar. Migrationsverket har vid det här laget även medgett bifall i ett stort antal överklaganden där beslut hade fattats innan praxis ändrades. Dessa personer har beviljats uppehållstillstånd av respektive migrationsdomstol. Migrationsöverdomstolen har nu prövat ett ärende om verkställighetshinder, där den sökande tidigare hade fått avslag i alla instanser, trots risk för att tvingas fullgöra militärtjänst. Personen ansökte om resning med hänvisning tlll EU-domstolens ställningstagande. Migrationsöverdomstolen ansåg dock att förhållandet inte var skäl nog för resning. Ansökan avslogs.

till innehållsförteckningen innehåll

Domstolar tillåter föräldrar till barn som är svenska medborgare att söka från Sverige till sidans topp

Migrationsdomstolarna i Göteborg och Luleå har i ett flertal fall låtit en förälder få uppehållstillstånd utan att lämna Sverige på grund av anknytning till ett litet barn som har fötts under vistelsen här. Det som talat för att undantaget tillämpas är att barnet varit svensk medborgare och att identiteten är styrkt. En förälder från Somalia har inte styrkt identitet, men domstolen väger in att hon inte skulle få möjlighet att återvända till Sverige. De sökande har inte haft någon illegal vistelse, till exempel för att personen har sökt asyl och anknytningen prövas i grundärendet. I två fall har personerna rest in med besöksvisum, fött barn här och ansökt på grund av anknytningen. (En situation som kan uppstå till exempel då en svensk medborgare återvänder till Sverige tillsammans med make/maka). Den sökande föräldern har i de flesta fall vårdnad, men i ett fall medges ansökan trots att det rör sig om rätt till umgänge. Det har i dessa ärenden inte argumenterats om någon speciell utsatthet hos barnet, utan det är barnets påverkan av den långa handläggningstiden i anknytningsärenden som vägts in, ibland tillsammans med reserestriktionerna under pandemin. Dessa beslut är inte vägledande.

till innehållsförteckningen innehåll

Konvertiter och politiskt aktiva från Iran övertygar domstol under muntlig förhandling till sidans topp

Konvertiter från Iran som inte har blivit trodda i Migrationsverkets utredning har i ett antal fall beviljats uppehållstillstånd med flyktingstatus efter muntlig förhandling i domstol, vanligen Göteborg men även i Luleå. I en del av fallen har personerna utövat kristendom redan i hemlandet, till exempel genom att besöka hemkyrkor, men har inte lyckats övertyga om att omvändelsen är genuin förrän i den muntliga förhandlingen. I andra fall har personens offentliga religionsutövande i Sverige spelat in. I ett fall betvivlar även domstolen genuiniteten men sur place-skälen blir ändå avgörande. I ett annat fall påpekar domstolen att det inte är så konstigt att detaljer saknades i Migrationsverkets utredning då det framgår av handlingarna att kvinnan avbröts gång på gång. Även politiskt aktiva personer från Iran har i flera fall fått flyktingstatus efter domstolsförhandling. För ett par av dem är deras politiska aktivitet i Sverige ostridig. Domstolen påpekar att landinfo visar hur regimen kontrollerar exiliraniers förehavanden och att de riskerar att gripas vid återvändande. De flesta har blivit trodda i domstolen, men i ett fall där domstolen misstror berättelsen beviljas ändå flyktingstatus på grund av risken för förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning. Dessa domar är inte vägledande.

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol tolkar åter EU-rätten så att styrkt identitet krävs för gymnasietillstånd till sidans topp

Innan den "nya gymnasielagen" (16§ i den tillfälliga begränsningslagen) började tillämpas ifrågasattes den av enskilda domare i migrationsdomstolarna, bland annat på grund av att det inte skulle vara förenligt med EU-rätten (EU:s gränskodex) att bevilja uppehållstillstånd till personer som inte styrkt sin identitet. Migrationsöverdomstolen avgjorde dock att detta argument inte höll, då gränskodexen inte gäller personer som redan befinner sig i landet. EU-domstolen har gjort liknande ställningstagande i andra sammanhang och gjorde det på nytt i ett förhandsavgörande nyligen rörande förlängning av tillstånd för en anhörig, C-193/19 - se ovan. I denna dom klargörs även att uppehållstillstånd för en person som finns i SIS-registrets spärrlista bara kan beviljas i särskilda fall. Domstolen i Malmö, som begärt detta förhandsavgörande, tolkar nu EU-domen som att uppehållstillstånd utan styrkt identitet bara kan ges i enskilda fall, och att identiteten måste vara så klarlagd att en kontroll i SIS-registret låter sig göras. Med detta resonemang har en ansökan om uppehållstillstånd enligt gymnasiereglerna avslagits - i strid med Migrationsöverdomstolens tidigare tolkning av EU-rätten. Domen är inte vägledande.

till innehållsförteckningen innehåll

Praxis oklar rörande när ensamkommande barn får ges utvisningsbeslut till sidans topp

Som Asylnytt referat i utgåva 21-01-25 så har EU-domstolen i mål nr C-441/19 slagit fast att ensamkommande barn under 18 år inte får ges utvisningsbeslut utan att medlemsstaten innan beslutet tas försäkrat sig om att det finns ett ordnat mottagande. Utvisning av ett barn får alltså inte skjutas upp till 18-årsdagen på grund av att mottagandet inte säkerställts. Sveriges praxis liknar den som EU-domstolen dömde ut. Förra året kom Migrationsverkets ställningstagande SR 11/2020 om verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn. Där rekommenderades att barn åtminstone från 14 års ålder som visat att de saknar ordnat mottagande ändå ska ges utvisningsbeslut tillsammans med tidsbegränsade tillstånd fram tills barnet fyllt 18. Detta ställningstagande har dragits tillbaka, men det har inte kommit något nytt. Förfarandet nämns även i två andra ställningstaganden som fortfarande gäller, de om praktiska verkställighetshinder och om ömmande omständigheter under den tillfälliga lagen. Några ärenden av det här slaget har nått domstolar. Domstolen i Göteborg har återförvisat två ärenden på grund av att det ordnade mottagandet inte har varit utrett som EU-domen kräver. Domstolen i Malmö har gett avslag i ett par ärenden där ombuden tagit upp EU-domen. I dessa fall har domstolen bedömt att en förälder är tillgänglig och mottagandet tillräckligt utrett.

till innehållsförteckningen innehåll

Från Afghanistan/ Migrationsverket: Uppdaterat om bedömning av afghanska pass till sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat sitt rättsliga ställningstagande om bedömning av afghanska pass. Ställningstagandet skiljer sig inte på avgörande punkter från föregående, bland annat konstateras fortfarande: "Mot bakgrund av tillgänglig rapportering finns det inte anledning att generellt ifrågasätta att maskinläsbara afghanska pass som är utfärdade år 2012 och senare uppfyller kraven i UtlF. Sådana afghanska pass styrker därför i regel innehavarens identitet i ärenden som prövas enligt UtlL." Det står också fortfarande att afghanska ordinarie pass godkänns som resehandling inom hela EU-kretsen. Som tidigare nämns att det i individuella fall kan finnas anledning att ifrågasätta ett pass, till exempel om det finns indikationer på att det är falskt. Ett par stycken har utgått, till exempel det om att Afghanistan år 2012 tog bort möjligheten att använda vittnen för att styrka identitet. Ett påpekande om att det krävs en tazkira för att få ett pass är infört i det nya ställningstagandet. Länkar till landinformation och föreskrifter är uppdaterade. Ställningstagandet RS/066/2021 ersätter SR 04/2016.

Hämta ställningstagandet RS/066/2021 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Från Irak/ Väpnad konflikt i stora delar enligt Migrationsverkets ställningstagande till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande om säkerhetssituationen i Irak. RS/072/2021 ersätter SR 34/2019. Det förra ställningstagandet präglades av en viss lättnad, då IS föreföll att ha bekämpats framgångsrikt. IS närvaro har nu ökat igen och läget i de norra provinserna Nineva, Anbar, Salah al-Din, Kirkuk och Diyala har försämrats. Migrationsverket bedömer att det liksom 2019 råder inre väpnad konflikt där med urskillningslöst våld. Detsamma gäller Bagdad, på grund av IS närvaro och vedergällningsattacker. Migrationsverket bedömer idag att det, bland annat genom inblandning av PKK, Turkiet och Iran, råder väpnad konflikt även i den kurdiskstyrda delen, KRI. Det området bedömdes 2019 som relativt lugnt. Ingen provins anses så hårt drabbad att alla och envar riskerar att drabbas. Det våld som förekommer i de södra provinserna i Irak hänger enligt Migrationsverket ihop med kriminalitet och klanrivalitet, samt protester mot USA och Irans inblandning. Det drabbar inte civila lika mycket och definieras inte som väpnad konflikt. I det förra ställningstagandet fanns en relativt utförligt genomgång av utsatta grupper och särskilda riskprofiler. Denna genomgång har utgått och Migrationsverket hänvisar istället till EASO:s vägledning.

Hämta ställningstagande, RS/073/2021 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Från Syrien/ Migrationsverket: Uppdaterat ställningstagande om bedömning av pass till sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat sitt rättsliga ställningstagande om bedömning av syriska pass. Sammanfattning: "Det kan finnas anledning att ifrågasätta ett syriskt pass, t.ex. om det framkommer indikationer på att passet är falskt, att handlingar som använts för att erhålla passet är falska, att passet använts av en annan person än innehavaren eller att passet är utfärdat av en icke-behörig myndighet. Trots detta finns det mot bakgrund av tillgänglig rapportering inte anledning att generellt ifrågasätta att syriska pass uppfyller kraven i utlänningsförordningen (2006:97) (UtlF). Syriska pass styrker därför i regel innehavarens identitet i ärenden som prövas enligt utlänningslagen (2005:716) (UtlL)." Ställningstagandet RS/064/2021 ersätter SR 03/2016.

Hämta ställningstagandet RS/064/2021 (Extern länk)

Se även:

Migrationsverket 21-04-19: Rättsligt ställningstagande. Bedömningen av så kallade Q-pass - RS/053/2021 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Rättsliga ställningstaganden om säkra ursprungsländer och om myndighetsskydd till sidans topp

Sverige har tidigare avvisat asylsökande med omedelbar verkställighet, alltså utan att de får stanna i Sverige för att överklaga, om Migrationsverket bedömt att det går att få skydd av landets myndigheter. EU-domstolen har dock sagt ifrån att Sverige inte får bedöma ansökan som ogrundad på grund av en bedömning av ursprungslandet utan att ha en lista över vilka ursprungsländer som anses som säkra - detta framgår av EU:s asylprocedurdirektiv. Efter denna EU-dom har Sverige justerat Utlänningslagen och Migrationsverket fick i uppdrag att upprätta en lista över säkra länder - se Asylnytt 21-05-20. Migrationsverket har nu publicerat ett längre ställningstagande om vilka situationer då det är tillåtet att avvisa asylsökande med omedelbar verkställighet. En förutsättning är att ansökningen bedöms som "uppenbart ogrundad". Det rättsliga ställningstagandet innehåller en genomgång av förutsättningarna för att bedöma (eller inte bedöma) en ansökan som ogrundad. Tre typer av anledningar kan förekomma: att skälen som framförts inte har med skyddsbehov att göra, att ursprungslandet är säkert eller att uppgifterna som lämnats är falska eller uppenbart osannolika.

Det tidigare rättsliga ställningstagandet om ett effektivt myndighetsskydd har uppdaterats med terminologi och resonemang ur det uppdaterade skyddsgrundsdirektivet och nyare internationell praxis.

Hämta det nya ställningstagandet om avvisning med omedelbar verkställighet och säkra ursprungsländer, RS/071/2021 (Extern länk)

Hämta det uppdaterade ställningstagandet om ett effektivt myndighetsskydd, RS/068/2021 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Rättsligt ställningstagande om asylansökningar som inte behöver prövas i sak till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett nytt ställningstagande om ansökningar som kan "avvisas", det vill säga inte prövas i sak. Denna situation regleras i Utlänningslagens 5 kap. 1b§ och inträffar när personen redan har skydd i en annan EU-stat eller när ett land utanför EU betraktas som ett första asylland eller åtminstone ett säkert tredjeland för personen. Personen kan då få beslut om att återvända dit utan att de asylskäl som personen har mot sitt hemland behöver prövas. Om personen har fått asyl i ett annat EU-land kan avvisning/utvisning ske även om uppehållstillståndet i EU-landet har löpt ut. Om ett barn föds i Sverige får dock barnets asylansökan inte avvisas för att föräldern har asyl i ett annat EU-land. I ställningstagandet behandlas andra situationer då undantag kan göras, till exempel hälsoskäl eller risk för omänsklig eller förnedrande behandling genom särskild utsatthet eller extrem fattigdom. Undantag kan även göras för att undvika familjesplittring, med liknande skäl som i Dublinförordningen. För att avvisa/utvisa till ett land utanför EU krävs en prövning av om personen är skyddad mot förföljelse där och flera andra villkor. I ställningstagandet behandlas även frågor om offentligt biträde, överklagande, återreseförbud, förvarstagande mm. Ställningstagandet RS/065/2021 ersätter SR 44/2018.

Hämta ställningstagandet RS/065/2021 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Rättsligt ställningstagande om övertagande och återtagande enligt Dublinförordningen till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om hur Dublinförordningen ska användas i olika situationer då en person söker asyl i två eller flera EU-länder. En viktig poäng är att det land där en asylansökan först lämnats in har en särställning. Om landet redan har tagit ansvaret och börjat pröva asylansökan så blir det inte aktuellt att tillämpa kriterierna i kapitel III i Dublinförordningen. Landet är skyldigt att återta personen och fortsätta prövningen. Om ett land har tagit emot asylansökan men proceduren att bestämma ansvarigt land inte är avslutad så blir det ändå ett återtagande, för att avsluta denna procedur. Återtagande ska dock inte begäras om personen klart visar att landet dit hen har tagit sig har ansvar enligt artikel 8-10 i Dublinförordningen, det vill säga enligt reglerna för ensamkommande barn eller för sammanförande av familjemedlemmar. Konsekvensen om personen först skulle återtas skulle annars bli att fristen för ännu en överföring till "rätt" stat hinner löpa ut och barnet/familjemedlemmen förlorar sin rätt. Ställningstagandet innehåller fler exempel på hur olika situationer ska hanteras.

Hämta ställningstagandet, RS/043/2021 (Extern länk)

EU-domstolen 19-04-02: De sammanslagna målen C-582/17 och C-583/17 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210520:

Inget hinder mot att överföra barnfamiljer till Italien enligt Europadomstolen till sidans topp

Två fall har behandlats, ett rörande en kvinna med två barn från Eritrea, det andra en familj med fem barn från Libyen. De sökte asyl i Nederländerna respektive Finland men fick beslut om att sändas till Italien enligt Dublinförordningen. Ett av barnen i familjen i Finland hade genomgått en ryggmärgsoperation. Europadomstolen avgjorde för ett antal år sedan att överföringar av barnfamiljer till Italien inte skulle ske utan individuella garantier om lämpligt mottagande. Sedan Italien börjat lämna generella garantier om inkvartering i boende för nyanlända krävdes inte längre individuell garanti. Vid tidpunkten för de här familjernas ansökningar hade de så kallade "Salvini-reglerna" införts i Italien. Dessa regler försämrade villkoren för asylsökande. Bland annat erbjöds inte längre adekvat boende för familjer som överförts från andra EU-länder. Därför hävdade familjerna att barnen inte kunde överföras utan garantier från Italien. Men när ärendet nu behandlats av Europadomstolen så har Salvini-reglerna åter avskaffats. Barnfamiljer behandlas nu som en sårbar grupp och kommer enligt den nuvarande regeringen i Italien att erbjudas boende och annan service de har rätt till inom ett nytt system (SAI). Anmälningarna bedömdes därför som uppenbart ogrundade.

Case of M.T. v. the Netherlands, Application no. 46595/19 (Extern länk)

Case of A.B. and others against Finland, application no. 41100/19 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Ungern/ Oacceptabel behandling av barnfamlij i transitzon enligt Europadomstolen till sidans topp

Europadomstolen har tidigare inte ansett att förhållandena i Ungerns transitzon vid gränsen till Serbien nådde upp till brott mot Europakonventionens artikel 3 (förbud mot tortyr och förnedrande behandling mm). I det här fallet gör familjens utsatta situation med flera småbarn och att mamman var gravid och behövde vård att den gränsen har passerats. Familjen var i zonen nästan fyra månader, dels i en container utsatt för hetta från solen utan ventilation, dels under en period isolerade på grund av hepatitis i en container där de inte hade någon kontakt med andra människor och barnen bara hade sand att leka med. Kvinnan hade fått viss vård, men med svårigheter att kommunicera och under övervakning av uniformerade vakter även under gynekologisk undersökning. Mannen hade ett eget ärende och hade på grund av att han sökt asyl på nytt inte fått någon egen matranson, vilket enligt domstolen i sig bröt mot konventionen. Domstolen betraktar vistelsen i transitzonen som förvarstagande eftersom det endast är möjligt att lämna området genom att passera gränsen till Serbien.

Case of R.R. and Others v. Hungary, application no. 36037/17 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Händelser efter beslut om Dublinöverföring ska kunna tas upp till sidans topp

En man från Palestina sökte asyl i Belgien. Myndigheten beslutade att han skulle överföras till Spanien enligt Dublinförordningen. Sedan anlände mannens bror till Belgien. Eftersom deras ärenden hängde ihop begärde mannen uppskov och överklagade överföringen. Den belgiska domstolen avvisade överklagandet med motivering att beslutets lagenlighet inte kunde påverkas av händelser som inträffat senare. Belgiens högsta förvaltningsdomstol överlämnade ärendet till EU-domstolen för ett förhandsavgörande. EU-domstolen konstaterar, liksom tidigare generaladvokaten, att EU-domstolen redan prövat liknande fall. Överklagande har ansetts tillåtet dels då den asylsökande riskerar omänsklig eller förnedrande behandling i den ansvariga staten, dels då det efter beslutet uppkommit nya avgörande omständigheter. Generaladvokaten ansåg att det innebär att den sökande ska ha tillgång till ett effektivt rättsmedel i denna situation. Men EU-domstolen slår fast att de nya omständigheterna inte behöver prövas inom ramen för överklagande. Staten kan även besluta om ett särskilt rättsmedel för att ta upp nya omständigheter. Huvudsaken är att omständigheter som inträffat efter beslutet ska beaktas om dessa är avgörande för en korrekt tillämpning av Dublinförordningen.

Domen i mål C-194/19 (Extern länk)

Pressmeddelande, på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Migrationsverkets sammanfattning (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: En asylansökan får inte avvisas för att personen fått avslag i Norge till sidans topp

Ärendet gäller en person som sökte asyl i Tyskland. Han hade tidigare fått avslag i Norge. Tyskland bad Norge att ta tillbaka personen, men det blev ingen accept, eftersom Norges ansvar hade löpt ut. Tyskland ville nu behandla ansökan som en efterföljande ansökan (ny prövning) och ge ett snabbt avslag eftersom den inte innehöll några nya omständigheter. Detta är möjligt enligt tysk lag om personens tidigare ansökan har behandlats i ett EU-land. EU-domstolen invänder inte heller mot detta, men Norge är inte ett EU-land. Även om Norge är med i samarbetet kring Dublinförordningen så är landet ett tredjeland och inte bundet av EU:s gemensamma direktiv om asylprövning. Tyskland kan därför inte förutsätta att ett asylbeslut i Norge är ett slutligt beslut i asylprocedurdirektivets bemärkelse. En asylansökan från en person som fått beslut i Norge kan inte betraktas som en "efterföljande ansökan".

Dom nr C-8/2020 i sin helhet (Extern länk)

Pressmeddelande (Extern länk till pdf-fil)

till innehållsförteckningen innehåll

Barn till flykting ska inte ges status automatiskt, enligt EU-domstolens generaladvokat till sidans topp

Generaladvokaten har lämnat ett omfattande förslag till förhandsavgörande i ett ärende som lämnats in från en domstol i Tyskland. Målet som föranlett prövningen gäller ett barn som är medborgare i Tunisien men vars far kommer från Syrien. Frågan är om tysk lag får ge barnet flyktingstatus härledd från fadern utan att pröva barnets skyddsbehov. Generaladvokatens svar är nej. Genèvekonventionen innehåller visserligen regler om att en flyktings familjemedlemmar ska ha vissa förmåner precis som flyktingen. Men detta är inte detsamma som att de ska ha flyktingstatus. EU-domstolen har tidigare godkänt att familjemedlemmar till en person från Azerbajdzjan skulle beviljas härledd flyktingstatus, men i det fallet sökte familjen asyl tillsammans och befann sig i samma situation. Barnet från Tunisien har rätt till uppehållstillstånd enligt familjeåterföreningsdirektivet, men inte till status som flykting, bland annat för att flyktingstatusen avser behovet av skydd gentemot landet där personen är medborgare. Motsvarande gäller vid alternativ skyddsstatus. Målet kommer att behandlas av EU-domstolen som ska avge ett förhandsavgörande.

Läs domen i dess helhet (Extern länk)

Läs referat i ELENA legal update 21-05-21 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Offentligt biträde behövde inte underrättas om delgivning till sidans topp

En person som fått avslag på asylansökan delgavs beslutet ett visst datum och skrev under delgivningen. När han senare tog kontakt med sitt offentliga biträde hade biträdet inte fått se delgivningen, trots att alla andra handlingar i målet kommunicerats via Migrationsverkets e-tjänst för offentliga biträden. Den överklagan som därefter skrevs avvisades som för sent inkommen, eftersom fristen för att överklaga räknas från delgivning. Mannen begärde återställande av försutten tid på grund av att underrättelsen om beslut inte kommunicerats med biträdet. Migrationsöverdomstolen påpekar att biträdet inte var ombud och inte hade lämnat in någon fullmakt. Om det finns ett ombud så är även ombudet delgivningsmottagare. Eftersom det offentliga biträdet inte även var ombud så har inget fel begåtts. Därmed finns ingen giltig ursäkt för att överklagan kom in för sent. Källa kammarrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Migrationsverket borde vidarebefordrat felsänd överklagan till sidans topp

En person som skulle överklaga ett domstolsbeslut till Migrationsöverdomstolen skickade av misstag sitt överklagande till Migrationsverket. Där registrerades det som en anmälan om verkställighetshinder. Därigenom kom överklagandet inte in i tid och beslutet vann laga kraft. Den sökande har nu ansökt om återställande av försutten tid. Förvaltningsmyndigheter har skyldighet att vidarebefordra handlingar som hamnat hos fel mottagare. Att ha gjort ett sådant misstag kan därför vara en giltig ursäkt för att överklagandet försenats. Men det får inte vara alltför komplicerat att ta reda på rätt mottagare eller få tag på avsändaren. I det här fallet framgick det tydligt av inlagan vad det var fråga om. Den var också avsänd i så god tid att den skulle kommit in i tid om den vidarebefordrats eller om avsändaren - vars adress fanns angiven - uppmanats att korrigera misstaget. Migrationsöverdomstolen beslutar att återställa tiden, det vill säga att överklagan ska tas upp till prövning av migrationsdomstolen.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen påminner om rätten till muntlig förhandling om förvar till sidans topp

Migrationsöverdomstolen har tagit upp två ärenden om förvarstagande där de berörda nekats muntlig förhandling. I båda fallen hade personerna framfört olika argument kring varför det inte fanns risk för avvikande och framhållit att muntlig förhandling borde hållas. Migrationsöverdomstolen påminner om att frågor om frihetsberövande är av stor vikt för för enskilda och tar upp lagens formulering att "muntlig förhandling ska hållas i migrationsdomstol, om en utlänning som för talan i målet begär det samt förhandlingen inte är obehövlig och inte heller särskilda skäl talar mot det". Vidare citeras MIG 2006:9 om att den enskildes önskemål är särskilt viktigt om den förvarstagnes trovärdighet ingår i bedömningen. Särskilda skäl emot muntlig förhandling kan vara om verkställighet är mycket nära förestående eller om muntlig förhandling i samma fråga nyligen hållits. Eftersom muntlig förhandling inte har hållits i något av ärendena tidigare och ingen verkställighet är nära förestående så återförvisas de två ärendena till migrationsdomstolen.

till innehållsförteckningen innehåll

Utvisning efter brott: Vägledande dom om vilka beslut som kan överklagas till sidans topp

En person som dömts till utvisning på grund av brott ansökte om uppehållstillstånd av skyddsskäl. Efter slutligt avslag i den processen påtalade han verkställighetshinder. Grunderna för verkställighetshinder för brottsdömda finns i 12 kap 16b § i Utlänningslagen. Migrationsverket kan dock inte fatta beslut, bara (enligt 12 kap 20§) lämna över yttrande till Migrationsdomstolen. I detta fall avslogs såväl ansökan enligt 16b§ som begäran om ny prövning enligt 12 kap 19b§. Personen överklagade. Migrationsdomstolen avslog begäran om ny prövning men avvisade ansökan enligt 12 kap 16b§ med motivering att ett beslut att inte lämna över ärendet inte var överklagbart. I inlagan till Migrationsöverdomstolen framförde personen att beslut enligt 12 kap 16b§ kan överklagas enligt Utlänningslagen. Även Migrationsverket ansåg att beslutet var överklagbart. Men Migrationsöverdomstolen förklarar att beslut enligt 12 kap 16b§ är ex officio-beslut jämförbart med beslut enligt 12 kap 18§ som inte kan överklagas. Det är först om ny prövning beviljats enligt 12 kap 19b§ som en sakprövning enligt 12 kap 16b§ kommer till stånd och vid ett eventuellt avslag kan överklagas.

Hämta domstolens referat i mål UM 11328-20, MIG 2021:7 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Prövningstillstånd om särskilt ömmande omständigheter och om unionsföreträde till sidans topp

Migrationsöverdomstolen har beviljat prövningstillstånd i ett ärende som gäller om ett barns sjukdom och vårdbehov utgör sådana särskilt ömmande omständigheter att det kan leda till uppehållstillstånd och om det skulle bryta mot ett internationellt åtagande att utvisa barnet.

Migrationsöverdomstolen har även släppt upp ett ärende som gäller om unionsföreträdet ska respekteras även vid en ansökan om förlängning av ett tidsbegränsat arbetstillstånd och vilka omständigheter som ska beaktas i så fall.

Lista över beviljade prövningstillstånd (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

HFD: Dagersättning får sättas ned då en utvisad uttalat vägran att lämna landet till sidans topp

En person med utvisningsbeslut som vunnit laga kraft klargjorde att hon inte tänkte medverka. Hon hade fått information att detta kunde leda till att dagersättningen sattes ned, vilket också skedde. Förvaltningsrätten upphävde beslutet eftersom nedsättning ska ske om en person "vägrar att medverka till en åtgärd" som är nödvändig för att genomföra utvisningen. Enligt förvaltningsrätten hade personen inte uppmanats till någon konkret åtgärd. Migrationsverket överklagade med motivering att när peronen har de handlngar som krävs och det inte behövs någon mer åtgärd än att utlänningen faktiskt lämnar landet så kan formuleringen avse en vägran att medverka till själva resan. Högsta förvaltningsdomstolen håller med om detta. Då personen hade blivit informerad om konsekvenserna och inte hade giltigt skäl att inte följa utvisningsbeslutet så var beslutet att sätta ned dagersättningen riktigt. Det enskilda målet avskrivs dock, eftersom personen vid det här laget har lämnat landet och rätten till bistånd har upphört.

Hämta beslutet i mål 4234-20 (Extern länk)

Migrationsverkets referat (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Utvisning av barn med uppgivenhetssyndrom strider mot barnkonventionen till sidans topp

En kvinna med två barn flydde från Azerbadjzan efter att de under lång tid misshandlats av maken/fadern. Skilsmässa hade genomförts och ett flertal polisanmälningar hade tagits upp, men utan resultat. I Sverige har ett av barnen insjuknat med uppgivenhetssyndrom och varit okontaktbar under mycket lång tid. Det är ostridigt att tillståndet är livshotande utan behandling. Barnet matas med sond som byts på sjukhus. Migrationsverket ansåg att familjen kunde få skydd av myndigheterna i hemlandet där även sondmatning kan ske. Omständigheterna är särskilt ömmande men en utvisning skulle enligt Migrationsverket inte uppgå till brott mot Europakonventionen, bland annat för att behandlingen i Sverige ändå inte fått effekt. Till överklagandet bifogades läkarintyg om att tillståndet förbättrats de senaste månaderna och skulle kunna hävas under trygga omständigheter, även om det fortfarande är livshotande. Barnet saknar skyddsreflexer efter att ha varit oförmögen att röra sig i två och ett halvt år. Även migrationsdomstolen anser att hemlandet kan ge skydd mot den våldsamme mannen samt att utvisning av barnet inte skulle bryta mot Europakonventionen. Men vid en bedömning av barnets bästa och risken för ett förvärrat tillstånd om den nuvarande tryggheten tas bort landar domstolen i att det föreligger så exceptionella omständigheter att en utvisning skulle strida mot barnkonventionen. Familjemedlemmarna får därför uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg

till innehållsförteckningen innehåll

Uppdaterat ställningstagande om förföljelse på grund av kön avseende kvinnor till sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat sitt rättsliga ställningstagande om hur förföljelse av kvinnor på grund av kön ska utredas och bedömas. Uppdateringen innehåller ett par mindre förtydliganden, dels om förhållandet mellan migrationsverkets utredningsskyldighet och kvinnans bevisbörda, dels rörande vad som kan vara en giltig ursäkt för att ha tagit upp könsrelaterad förföljelse sent i processen. En giltig ursäkt kan vara "om orsaken kan relateras till hennes kulturella bakgrund, tidigare traumatisering eller utsatthet eller annan orsak som kan påverka möjligheten för kvinnan att lämna en detaljerad berättelse." I övrigt är ställningstagandet i stort oförändrat förutom uppdaterade länkar. Bilagan "Metod för att utreda förföljelse på grund av kön" är oförändrad. Ställningstagandet RS/069/2021 ersätter SR 26/2017.

Hämta ställningstagandet RS/069/2021 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210504:

Uppdaterat rättsligt ställningstagande om biståndsformer under asylmottagandet till sidans topp

Ställningstagande RS/020/2021, ersätter SR 61/2016.

Migrationsverket har uppdaterat ett rättsligt ställningstagande som handlar om hur olika bidragssystem förhåller sig till varandra, såsom LMA visavi försörjningsstöd eller omkostnadsersättning (tex för barn i familjehem), LMA visavi bosättningsbaserade förmåner, studiestöd etc. Nytt jämfört med det tidigare är endast ett par stycken med påpekande om att vissa sociala förmåner fortsätter att gälla under tiden en person ansöker om förlängning av uppehållstillstånd, oberoende av om tillståndet hinner löpa ut i väntan på svar. I övrigt finns endast smärre språkliga justeringar och uppdaterade länkar.

Hämta dokumentet, RS/020/2021 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Uppdaterat ställningstagande om prövning av identitet och medborgarskap mm till sidans topp

Ställningstagande RS/029/2021, ersätter SR 19/2019

Migrationsverket har uppdaterat sitt rättsliga ställningstagande om utredning och prövning av identitet och medborgarskap samt hemvist och vanlig vistelseort i asylärenden. Liksom i en stor mängd ställningstaganden under denna säsong har i stort sett endast layout, vissa länkar och enstaka formuleringar justerats. Just i detta ställningstagande har dock meningen "Handlingar av hög kvalitet utfärdade med syfte att klarlägga identiteten kan normalt vara tillräckliga" bytts ut mot "Handlingar av hög kvalitet utfärdade med syfte att klarlägga identiteten kan normalt ha ett högt bevisvärde". Ändringen kan ses som en anpassning till gällande rutiner.

Hämta ställningstagandet RS 029/2021 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Uppdaterat ställningstagande om flyktingstatus och återlämnande av hemlandspass till sidans topp

Ställningstagande RS/021/2021, ersätter RCI 26/2011

Migrationsverket har uppdaterat sitt rättsliga ställningstagande om vad som händer om en person som fått flyktingstatus begär att få tillbaka sitt hemlandspass. Det finns ingen rättslig möjlighet för Migrationsverket att neka detta. Men personen ska upplysas om att det kan leda till att Migraitonsverket initierar ett ärende om återkallande av flyktingstatus, eftersom det kan tyda på att personen tänker använda sig av hemlandets skydd igen. Det tidigare ställningstagandet var betydligt längre och innehöll mer om återkallande av flyktingstatus i andra sammanhang. Dessa delar behandlas nu i andra styrdokument.

Hämta ställningstagandet RS/021/2021 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migr-överdomstolen: Utvisning ska prövas först, därefter om den bryter mot åtaganden till sidans topp

En person ansökte om uppehållstillstånd i Sverige dels på grund av asylskäl, dels på grund av anknytning till en son som är dansk medborgare. Migrationsverket avslog ansökan. Saken överklagades och migrationsdomstolen återförvisade ärendet med motivering att utvisningen skulle strida mot Sveriges internationella åtaganden enligt Europakonventionen och EU-rätten. Domen överklagades av Migrationsverket för att domstolen inte prövat skälen för uppehållstillstånd utan direkt prövat om en utvisning skulle strida mot något internationellt åtagande. Migrationsöverdomstolen går nu på samma linje. Domstolen har inte prövat personens identitet, medborgarskap eller grunder för uppehållstillstånd. Eftersom domstolen inte tagit ställning till om personen ska utvisas så går det inte att pröva om utvisningen strider mot konventionsåtaganden. Målet återförvisas till migrationsdomstolen. Källa kammarrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

FN-kommitté stoppade utvisning men accepterar verkställighet efter ny prövning till sidans topp

En kurd från Turkiet som hävdade att han riskerade att fängslas och utsättas för tortyr om han skulle utvisas från Danmark vände sig till FN:s kommitté mot tortyr, CAT. Mannens utvisning hade redan prövats av CAT tidigare. Kommittén hade då förbjudit Danmark att verkställa utvisningen innan en ny utredning gjorts. Avgörande var att läkarintyg kommit in från Amnesty International som inte hade lett till tortyrutredning. Mannen fick efter detta en ny prövning men även denna slutade med beslut om utvisning i alla instanser. Danska myndigheter gjorde aldrig någon ny tortyrutredning, bland annat för att det som framkom i intygen från Amnesty inte stämde överens med den behandling som mannen hävdat att han hade utsatts för. Utvisningen har därefter verkställts och mannen hävdar att han efter utvisningen torterats i hemlandet. Det finns dock ingenting som bekräftar detta och mannen har inte försökt driva saken i Turkiet. CAT anser att Danmark har gjort det som begärdes i det förra ärendet och att det nya ärendet inte når upp till att kräva en ny prövning i sak.

Läs eller hämta Communication No 743/2016, F.K. mot Danmark (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Avskrivna och nedlagda ärenden publicerade av FN:s kommitté mot tortyr till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr (CAT) har publicerat en rad avslutade ärenden från sin session i december. Det stora flertalet är nedlagda, för det mesta på grund av att ombuden tappat kontakten med de sökande och i några fall för att personen fått tillstånd på någon grund eller återtagit anmälan. Ett Afghanistanärende från Sverige avskrevs på grund av att personens utvisningsbeslut preskriberats. I några fall har ärendena börjat behandlas men avslutats med nekat prövningstillstånd. En av dessa hade redan fått sin sak prövad i Europadomstolen, en annan hade vägrat betala avgift för överklagande i den nationella proceduren. I två fall har admissibility-prövningen gällt sakfrågan. En åklagare som riskerade fängelse i Ryssland och hävdade att det berodde på att han angripit korruption, nekades asyl i Georgien. Han ansågs inte ha visat att han skulle vara utsatt för någon personlig risk. CAT delar den bedömningen. Det återstående fallet gällde den utvisning från Danmark till Turkiet som refereras ovan.

Se samtliga ärenden som publicerats av FN:s kommitté mot tortyr (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen: Terrordömd med Indragen flyktingstatus är forfarande flykting till sidans topp

En ung man från Tjetjenien i Ryssland sökte asyl i Frankrike år 2011 som sjuttonåring och fick flyktingstatus. Senare greps han anklagad för terroristbrott, bland annat att ha deltagit i träning och strider tillsammans med en jihadistgrupp i Syrien. Han dömdes till fem års fängelse för att ha deltagit i planeringen av terrorhandlingar i flera länder. Strax därefter fick han även beslut om utvisning. Han överklagade men domstolen hävdade att flyktingkonventionens undantagsparagraf om brott mot mänskligheten skulle tillämpas. Han har efter många turer ställts under uppsikt i väntan på Europadomstolens beslut. Europadomstolen påpekar, liksom tidigare EU-domstolen, att en person som är flykting enligt flyktingkonventionen fortfarande är flykting även om en stat beslutar att dra in personens formella flyktingstatus. Så länge Frankrike inte har utrett de nuvarande riskerna om mannen skulle utvisas till Ryssland så skulle det bryta mot Europakonventionens artikel 3 att verkställa utvisningen.

Case of K.I. v. France, application no. 5560/19 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Mål återförvisas för utredning av koppling till Gülenrörelsen till sidans topp

En person från Turkiet sökte asyl på grund av sina kopplingar till Gülenrörelsen som han varit anhängare av i många år. Mannen hade bott ett antal år i Bosnien där han varit engagerad inom rörelsen på flera sätt. Han hade också använt appen ByLock (vilket är tillräckligt för fängslande i Turkiet) och hade inte gjort militärtjänst. Han lämnade in bevis för att myndigheterna känt till honom. Han fick dock avslag med motivering att enbart koppling till Gülenrörelsen inte är tillräckligt för förföljelse och att han inte visat att de turkiska myndigheterna har något intresse för honom. Migrationsdomstolen nekade muntlig förhandling och tog i sin dom enbart upp skälen rörande militärtjänsten. Nu har saken nått MIgrationsöverdomstolen som ger den lägre instansen bakläxa. Efter att ha redogjort för landinformation om massarresteringar och omänsklig behandling av personer med påstådda kopplingar till Gülenrörelsen konstaterar Migrationsöverdomstolen att migrationsdomstolen inte har uppfyllt sitt utredningsansvar. Ingen uttrycklig riskbedömning har gjorts utifrån mannens kopplingar till Gülenrörelsen eller vad hemlandsmyndigheterna känner till. Målet återförvisas till migrationsdomstolen. Domen är vägledande.

Hämta dom i mål nr UM 12806-20, MIG 2021:4, från kammarrätten i Stockholm (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Kvotflykting vars familj inte kunnat ansöka inom tre månader slipper försörjningskrav till sidans topp

En man från Syrien flydde och hamnade i ett flyktingläger i Sydsudan. Han blev uttagen som kvotflykting till Sverige, men på grund av den långsamma proceduren kom han hit fyra månader efter att han fått uppehållstillstånd. Därefter tog det sex veckor innan han fått uppehållstillståndskort och därefter personnummer. Familjen om hustru och fem barn ansökte om familjeåterförening omgående efter detta. De fick avslag för att försörjningskravet inte var uppfyllt. Enligt EU-rätten är försörjningskrav för en familj tillåtet endast om ansökan gjorts mer än tre månader efter att anknytningspersonen fått flyktingstatus. Detta återspeglas i svensk lag genom att undantag från försörjningskravet beviljas om ansökan görs inom tre månader. Migrationsöverdomstolen går inte in på tidsuträkten i Sverige men konstaterar att när tidsfristen började löpa befann sig alla familjemedlemmarna i olika flyktingläger. Ansökan gjordes så snart det var möjligt. Migrationsöverdomstolen påpekar att det följer av EU-domstolens praxis att en flykting ska undantas från försörjningskravet om det "på grund av särskilda omständigheter är objektivt sätt ursäktligt" att ansökan lämnats för sent. Domen är vägledande. Källa kammarrätten i Stockholm.

Hämta referat av mål nr 8722-20 och 8723-20, referat nr 2021:5 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Ny grund för tillstånd borde ha prövats av domstolen till sidans topp

En kvinna som haft uppehållstillstånd på grund av universitetsstudier i Sverige ansökte om förlängning men fick avslag på grund av att hon inte lyckats hålla studietakten. Kvinnans man som ansökt om förlängt uppehållstillstånd på grund av anknytningen till henne fick också avslag. Innan domstol hunnit behandla makarnas överklagande ansökte de om uppehålltstillstånd på grund av att kvinnan fått arbete. Migrationsverket avvisade ansökan eftersom ärendet redan lämnats över till domstol. Men när saken togs upp av migrationsdomstolen valde denna att inte väga in skälen för uppehållstillstånd på grund av arbete och överklagandet avslogs enbart som ansökan om förlängning på grund av studierna. Migrationsöverdomstolen påminner om att saken i migrationsprocessen är uppehållstillstånd och att samtliga omständigheter ska prövas i den processen. Alla skäl för uppehållstillstånd borde därför ha behandlats. Målet återförvisas därför till migrationsdomstolen.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Hustrun nekas återförening då mannen är en säkerhetsrisk till sidans topp

En kvinna som tidigare haft uppehållstillstånd som anhörig till sin make ansökte om ett nytt tillstånd. Hon hade då lämnat Sverige och sökte från utlandet, efter att det första tillståndet löpt ut. Säkerhetspolisen avrådde från att bevilja tillståndet eftersom maken, anknytningspersonen, bedömdes som ett "hot mot allmän ordning och säkerhet" på grund av verksamhet inom den våldsbejakande islamistiska miljön. Enligt Säpo skulle mannens ställning stärkas om hustrun tilläts resa in, och det fanns även risk för att hon skulle stödja verksamheten. Migrationsverket följde rekommendationen och avslog. Migrationsdomstolen däremot ansåg att det enligt EU:s familjeåterföreningsdirektiv krävs konkreta och objekta omständigheter för att den sökande själv utgör en fara, vilket inte har visats. Uppehållstillstånd beviljades men nu hävs det av Migrationsöverdomstolen som går på Säpos linje. Migrationsöverdomstolen anser att EU-direktivet inte uttryckligen kräver att det är den sökandes beteende som ska utgöra det allvarliga hotet. Kvinnans närvaro skulle förstärka ett redan befintligt hot mot allmän säkerhet och hon nekas därför uppehållstillstånd. Domen är vägledande.

Hämta referat av mål nr UMS 59-20, MIG 2021:6 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Utvisning inom EU styrs inte av återvändandedirektivet till sidans topp

Målet rör tre personer från länder utanför EU som sökte asyl i Nederländerna trots att de redan beviljats asyl i andra EU-länder. De uppmanades att återvända till respektive EU-land där de hade skydd. När de inte följde föreläggandena så togs de i förvar. Detta överklagades bland annat för att återvändandedirektivet föreskriver ett formellt beslut om återvändande innan någon tas i förvar. Problemet är att artikeln om detta i direktivet uttryckligen gäller utvisning till ett land utanför EU. I de här fallen skulle det strida mot principen om non-refoulement att utvisa personerna till deras hemländer. Den nederländska domstolen vände sig till EU-domstolen för ett förhandsavgörande. Enligt EU-domstolen omfattas inte situationen av paragraferna om utvisningsåtgärder i återvändandedirektivet, eftersom dessa handlar om återvändande till tredjeland. Direktivet förhindrar inte att personer som har uppehållstillstånd i andra EU-länder anmodas återvända och även tas i förvar, men detta ska då ske i enlighet med nationell lagstiftning. Om tvångsåtgärder vidtas måste det ändå ske med respekt för de mänskliga rättigheterna enligt Europakonventionen och FN:s flyktingkonvention.

EU-domstolens dom i mål C-673/19 (Extern länk)

Migrationsverkets sammanfattning (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210226:

Europadomstolen: Utvisning får verkställas till Irak trots att personen blivit dement till sidans topp

En man från Irak sökte asyl i Sverige tillsammans med sin familj 2007. Han berättade att han riskerade förföljelse på grund av sitt politiska engagemang. Berättelsens avfärdades på grund av trovärdighetsbrister och utvisningsbeslut vann laga kraft 2009. Familjen anförde verkställighetshinder bestående i nya hot som uppstått. Efter att detta avslagits vände familjen sig till Europadomstolen utan framgång. Efter att ärendet preskriberats i Sverige sökte mannen asyl på nytt 2015 och framhöll nu vissa andra risker. Han tog också upp hälsoproblem och att han saknade nätverk i Irak. Bland annat hade han en begynnande demens som gjorde att han inte skulle klara sig. När ärendet behandlades gjorde den tillfälliga lagen att en utvisning måste bryta mot ett internationellt åtagande för att tillstånd skulle kunna ges av ömmande omständigheter. Efter ännu ett slutligt avslag påtalade mannen verkställighetshinder igen, nu fokuserat på sin tilltagande demens. När saken nu tas upp av Europadomstolen är det i huvudsak utvisningen av en dement person utan nätverk som prövas. Mannen är skild sedan länge men hävdar att han behöver sin son, och att han inte kan få vård i Irak. Europadomstolen anser dock inte att förhållandet till den utflyttade vuxne sonen skyddas av artikel 8. Det finns demensvård i Irak och sonen kan arrangera detta på avstånd. Ansökan tas inte upp till vidare prövning.

Läs beslutet i dess helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen: Grekland borde ha behandlat klagomål över förhållandena i förvar till sidans topp

En person från Turkiet reste in illegalt i Grekland, i juni 2013. Han togs i förvar för utvisning. Efter att han lämnat in en asylansökan förlängdes förvarstagandet till 90 dagar för att genomföra asylutredningen, ett beslut som meddelades honom på "syriska", ett språk han inte förstod. Han flyttades först mellan polishäkten och senare förvar för asylsökande. I nästa beslut förlängdes förvarsperioden till maximalt sex månader, på grund av risken för att mannen skulle avvika. Hans överklaganden avslogs med hänvisning till att förvarstagande behövdes för en snabb procedur och för att han inte skulle avvika. I december beviljades mannen asyl och släpptes kort därefter. Mannen har vänt sig till Europadomstolen och klagat på förhållandena i förvaren, skälen för att förvarsta honom och hur hans klagomål hade bemötts. Till skillnad från i tidigare ärenden bedömer nu Europadomstolen att förhållandena i de olika förvarslokalerna är acceptabla. De anser också att orsakerna till förvarstagandet och tidsperioden är tillåtna. Däremot kritiseras Grekland för att inte ha utrett förhållandena i förvaren när mannen påtalat vad han ansåg vara brister, utan bara svarat att förvarstagandet var nödvändigt. Detta är ett brott mot artikel 5:4 i konventionen.

Case of E.K. v. Greece, application 73700/13, enbart på franska (Extern länk)

Hämta pressmeddelande på engelska (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Dublinöverföring får överklagas utan att det ses som att inte samarbeta till sidans topp

EU-domstolen har behandlat två mål som sammanlagt rör fyra personer i liknande situation. Personerna har sökt asyl i Irland men fått beslut om överföring till annat EU-land, enligt Dublinförordningen. De har överklagat överföringsbesluten och samtidigt ansökt om tillstånd att arbeta under processen i Irland. De har alla fått avslag med hänvisning till att den som ska överföras till annat EU-land inte har rätt att arbeta. Även dessa beslut har överklagats. Irländsk lag föreskriver att asylsökande som fått vänta på beslut i asylärendet i nio månader har rätt att arbeta, om tidsutdräkten inte beror på den sökande. En domstol i Irland har bett EU-domstolen om förhandsavgörande rörande bland annat om den som fått Dublinbeslut ska räknas som sökande enligt asylprocedurdiektivet och om vilket agerande från den sökandes sida som kan göra att denne räknas som ansvarig för en fördröjd procedur. EU-domstolens svar är att det är i strid med mottagandedirektivet att utestänga någon från arbetsmarknaden enbart för att ett Dublinbeslut har tagits. En asylsökande som inte samarbetar kan anses ansvarig för att ett ärende drar ut på tiden. Men att personen låtit bli att söka asyl i första möjliga land eller överklagar en Dublinöverföring ska inte leda till att denne räknas som ansvarig för en tidsutdräkt.

Läs domen i målen C-322/19 och C-385/19 (Extern länk)

Läs utförligt referat av Migrationsverket (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Förbättrat socialt stöd är inte tillräckligt för att återkalla flyktingstatus till sidans topp

En man från Somalia fick flyktingstatus i Storbritannien år 2003. År 2014 fick han beslut från inrikesministeriet om att hans status skulle återkallas på grund av varaktigt ändrade omständigheter i hemlandet. Hans överklagande avslogs men en överdomstol har nu bett EU-domstolen om ett förhandsavgörande. De omständigheter som inrikesministeriet lagt fram rör att det inte längre förekommer klanvåld i Mogadishu och den förbättrade möjligheten även för minoritetsklaner att erbjuda socialt stöd. Den hänskjutande domstolen anser också att mannen kan finna arbete i Mogadishu och få ekonomiskt stöd från sin familj där. Mannen hävdar att han fortfarande har välgrundad fruktan för förföljelse som myndigheterna inte kan skydda honom från. Frågorna till EU-domstolen gäller vilken typ av skyddsbedömning som ska göras och om skyddet måste utgå från staten. EU-domstolens svar är tydligt. Samma kriterier ska tillämpas vid återkallande av flyktingstatus som vid beviljande av statusen. Det handlar om välgrundad fruktan för förföljelse. Eventuellt socialt eller ekonomiskt stöd från familj eller privata aktörer är inte relevant för att avgöra om det finns en välgrundad fruktan för förföljelse.

Läs avgörandet i mål C-255/19 (Extern länk)

Läs referat från Migrationsverket (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Generaladvokat: Dublinbeslut kan överklagas på grund av händelser efter beslutet till sidans topp

En person från Palestina sökte asyl i Belgien. Myndigheten där fann att Spanien borde vara ansvarigt för ansökan och skickade en förfrågan som Spanien accepterade. Efter detta anlände mannens bror till Belgien och skulle få sin asylansökan prövad där. Eftersom deras ärenden hängde ihop begärde mannen uppskov och överklagade överföringen. Den belgiska domstolen avvisade överklagandet med motivering att beslutets lagenlighet inte kunde påverkas av händelser som inträffat senare. Mannen överklagade till högsta förvaltningsdomstolen överlämnade ärendet till EU-domstolen för ett förhandsavgörande. EU-domstolens generaladvokat konstaterar att EU-domstolen redan prövat liknande fall. Överklagande har ansetts tillåtet dels då den asylsökande riskerar omänsklig eller förnedrande behandling i den ansvariga staten och även då det efter beslutet uppkommit nya omständigheter som är avgörande för en korrekt tillämpning av förordningen. Generaladvokaten anser alltså att den sökande ska ha tillgång till ett effektivt rättsmedel om det uppstått nya relevanta omständigheter. Nästa steg är att EU-domstolen ska ta ställning i frågan.

Läs generaladvokatens yttrande i mål C-194/19, H.A. mot Belgien (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen skickar tillbaka mål som avgjorts utan offentligt biträde till sidans topp

En familj som sökt asyl kom inte överens med sitt offentliga biträde inför att de skulle överklaga Migrationsverkets avslag. De ville anföra nya asylskäl och biträdet bad att få entlediga sig. Domstolen förordnade en annan person som biträde, men meddelade inte famliijen. Utredningen hade sänts till det biträde som inte längre var ombud. Det nya biträdet fick möjlighet att yttra sig men svarade inte. Kvinnan i den sökande familjen mailade domstolen och bad om information men fick inget svar. När hon väl fått reda på biträdesbytet så har hon sökt det nya offentliga biträdet men kontaktuppgifterna fungerade inte. Domstolen skickade ytterligare information till biträdet som inte heller nu yttrade sig. Därefter avgjordes målet. De sökande fick inte reda på att dom fallit förrän efter tre månader. Migrationsöverdomstolen har beviljat prövningstillstånd och undanröjer domen på grund av den bristfälliga handläggningen som gjort att de sökande inte fått möjlighet att yttra sig. Migrationsöverdomstolen anser också att det finns synnerliga skäl att bevilja byte av offentligt biträde en andra gång och förordnar den person som familjen har föreslagit. Målet återförvisas till migrationsdomstolen. Källa kammarrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Migr-överdomstolen: Förvar för sannolik avvisning kan strida mot EU-direktiv till sidans topp

En man som greps med falsk id-handling vid en flygplatskontroll sökte asyl. Han visade sig vara asylsökande i ett annat EU-land och fick därför ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen. Han togs i förvar men släpptes och ställdes under uppsikt. Överföringen kunde inte genomföras och mannens ansökan skulle prövas i Sverige. Efter Migrationsverkets beslut om avslag togs mannen i förvar på nytt, enligt Utlänningslagens regel om att en person som "sannolikt" kommer att avisas eller utvisas under vissa förhållanden kan tas i förvar. Förutom Utlänningslagens regler måste dock förvarstagande också vara tillåtet enligt EU:s mottagandedirektiv. Enligt direktivet får en person som fortfarande är asylsökande enbart tas i förvar av vissa bestämda skäl. Det skäl som Migrationsverket åberopade var att personen ansökt om internationellt skydd enbart för att försena eller förhindra verkställigheten. Men detta skäl kan enligt direktivet bara bli aktuellt om personen redan hålls i förvar för verkställighet. Därför upphävs beslutet om förvarstagande av Migrationsöverdomstolen. Avgörandet är vägledande.

Hämta avgörandet, målnummer UM 13190-20, MIG 2021:3 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Person som tvångsvårdas kan få beslut om förvar, enligt MIgrationsöverdomstolen till sidans topp

En person fick ett beslut om överföring till ett annat EU-land. Personen är intagen på sluten avdelning enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT. Domstolen avslog överklagan och beslutade att personen skulle tas i förvar på grund av risken för avvikande, något som polismyndigheten hade begärt. Samtidigt beslutade domstolen att förvarstagandet inte skulle verkställas så länge personen tvångsvårdas. Personen överklagade förvarstagandet med motivering att han redan är under samhällets kontroll samt att hans agerande bottnar i psykisk ohälsa. Migrationsöverdomstolen citerar LPT där det föreskrivs att verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning av en person som vårdas enligt LPT får ske om det begärs av den verkställande myndigheten och chefsöverläkaren tillåter det. Migrationsöverdomstolen anser att motsvarande bör gälla i fråga om överföring enligt Dublinförordningen. Förvar är berättigat på grund av personens tidigare uppträdande. Eftersom förvarstagandet inte ska verkställas så länge personen vårdas enligt LPT så finns det inget skäl att ändra domen. Migrationsöverdomstolen avslår överklagandet. Källa kammarrätten i Stockholm.

Hämta domstolens referat av mål UM 840-21 från Migrationsverket (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverkets rättsliga kommentar till vägledande mål om barnets bästa till sidans topp

Den nya kommentaren tolkar Migrationsöverdomstolens avgörande om en 14-årig flicka som bott hela sitt liv i Sverige, (se referat av MIG 2020:24 i Asylnytt 21-01-25). Det centrala i domen är enligt Migrationsverket att barnet är en självständig rättighetsbärare och ska ges möjlighet att komma till tals. Domstolen har även vägt in barnets synpunkter i domen. Men Migrationsverket påpekar att det ska göras en proportionalitetsbedömning och i ett annat fall kan resultatet ändå bli att barnets bästa inte väger över andra intressen. Domen var den första där Migrationsöverdomstolen bedömt att en utvisning skulle bryta mot ett åtagande i barnkonventionen. Det var även första gången som Migrationsöverdomstolen grundligt prövade barnets bästa sedan barnkonventionen blev svensk lag. Men att barnkonventionen blivit lag är inte avgörande, enligt Migrationsverket, eftersom reglerna för uppehållstillstånd finns i Utlänningslagen och just regeln om barnets bästa finns även där. Principen om barnets bästa kan i sig inte ge uppehållstillstånd. Enligt Migrationsverket ger domen inte utrymme för en mer generös bedömning av ömmande omständigheter än tidigare. Däremot är det prejudicerande att illegal vistelse för ett barn kan bidra till anpassning, även om legal vistelse väger tyngre.

Hämta den rättsliga kommentaren, RK/002/2021 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210208:

Domstol tillåter mödrar att söka uppehållstillstånd utan att lämna Sverige till sidans topp

En kvinna från Filippiinerna hade bott i Sverige i 20 år men sedan frånsagt sig sitt svenska medborgarskap och återvänt till Filippinerna där hon var politiskt aktiv. Nu har hon åter rest till sin man i Sverige tillsammans med deras gemensamma barn, en tvååring. I det andra fallet hade även maken fillipinskt ursprung men var svensk medborgare sedan 10 år. Deras gemensamma barn föddes i Filippinerna och ca ett år senare reste modern med barnet till Sverige och ansökte om uppehållstillstånd efter någon månad. I båda fallen har Migrationsverket avslagit och hänvisat kvinnorna till att göra ansökan från hemlandet. Migrationsdomstolen påpekar att handläggningstiden är uppemot 17 månader. Under nuvarande förhållanden med pandemin är det enligt domstolen inte rimligt att hänvisa familjerna att träffas genom besök eller att fadern skulle följa med till Fillipinerna. Domstolen nämner både karantänsreglerna och det olämpliga i att göra sådana resor på grund av risken för smittspridning. Det står klart att övriga villkor för familjeåterförening är uppfyllda. Därför beviljar domstolen uppehållstillstånd på grund av anknytningen i båda fallen.

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Återförvisning då tortyrutredning och palestiniers särskilda regler missats till sidans topp

En man från Gaza sökte asyl och berättade att han arbetat åt den palestinska säkerhetstjänsten fram till 2007 och även fortsatt efter det att informera om Hamas och Jihad. Han uppgav också att han frihetsberövats av Hamas och utsatts för tortyr. Migrationsverket ansåg det inte bevisat att mannen arbetat för säkerhetstjänsten och bedömde att berättelsen inte var tillförlitlig. Migrationsdomstolen kallade till muntlig förhandling men valde därefter att ställa in förhandlingen och återförvisa ärendet till Migrationsverket. Det framgick av handlingarna att mannen varit registrerad av den internationella organisationen för palestinska flyktingar, UNRWA. Därmed borde Migrationsverket ha prövat ärendet enligt de särskilda regler som gäller i dessa fall. Om personen inte kan få UNRWA:s skydd kan flyktingstatus föreligga. Vidare hade mannen lämnat in läkarintyg som stödde att hans skador kan ha uppstått vid tortyr. Migrationsverket borde i det läget ha ordnat en tortyrutredning. En sådan behöver inte göras om berättelsen helt saknar trovärdighet, men Migrationsverket har i det här fallet accepterat flera av mannens uppgifter. Ärendet återförvisas till Migrationsverket. Beslutet är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Malmö.

till innehållsförteckningen innehåll

Landinformationen om jakt på Gülenrörelsen leder till flyktingstatus av domstol till sidans topp

En familj från Turkiet sökte asyl på grund av engagemang i Gülenrörelsen. De hade gått på möten, barnen hade gått i rörelsens skolor, de hade använt appen ByLock och haft konto i den nu förbjudna banken Bank Asya. Allt detta bedömdes som sannolikt av Migrationsverket. Mannen visade också handlingar från en advokat som skulle visa att en formell rättsprocess pågår mot honom. Migrationsverket misstrodde handlingarna och trodde inte heller på att mannens pass var spärrat. Att det pågick en rättsprocess sågs därför inte som sannolikt. Uppgifter om att mannen nämnts som ansvarig för transaktioner med Gülenrörelsen i ett domstolsbeslut om en annan person bedömdes inte som trovärdiga. Andra incidenter låg långt tillbaka i tiden. Sammantaget trodde inte Migrationsverket att de skulle riskera något. Migrationdomstolen avslog begäran om muntlig förhandling, uppenbarligen eftersom landinformationen ansågs tillräcklig. Domstolen refererar information om "häxjakt" mot alla med anknytning till Gülenrörelsen. Tiotusentals medborgare som användt appen ByLock har arresterats. HRW har rapporterat om tortyr och misshandel. Klappjakten pågår fortfarande och det finns inget som talar för förändring. Det måste ändå göras en individuell bedömning enligt domstolen, men i detta fall har familjen haft ett omfattande engagemang och det finns ingen anledning att misstro uppgifterna. Personerna får uppehållstillstånd och flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Konvertiter från Afghanistan övertygar domstolar om seriös omvändelse till sidans topp

Migrationsdomstolen i Göteborg har liksom migrationsdomstolen i Stockholm beviljat uppehållstillstånd till konvertiter från Iran. Det är ostridigt att en person som konverterat till kristendomen riskerar förföljelse i Iran. Men Migrationsverket har bedömt att konversionen inte varit genuin, t.ex. för att berättelserna varit odetaljerade och opersonliga. I det ena fallet hade personen besökt en hemkyrka i Iran ett fåtal gånger och hotats av sin familj, men Migrationsverket bedömde inte detta som trovärdigt. Det hölls också emot henne att hon lämnat landet lagligt. I det andra fallet redovisades ett aktivt engagemang redan i hemlandet men detaljerna i berättelsen ansågs motstridiga. Efter muntlig förhandling i respektive domstol har personerna blivit trodda. De dokument som lämnats in har inte räckt för att övertyga domstolarna, men den personliga muntliga beskrivningen av själsliga upplevelser, reflektioner över tron, överväganden inför konversion etc blir avgörande. I båda fallen har personerna även missionerat offentligt och reflekterat över riskerna kring detta. I det andra fallet intygade prästen i församlingen i Sverige att tre församlingsmedlemmar i Iran gripits och att kyrkan hjälpt dessa med borgen inför rättegång. Fallen kan ses som exempel. Det förekommer i fler ärenden att den muntliga förhandlingen blir avgörande för att flyktingstatus beviljas, vilket skedde i dessa fall. Domarna är dock inte vägledande. Källa förvaltningsrätterna i Göteborg och Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Par som rymt och fått barn utanför äktenskapet är flyktingar enligt domstol till sidans topp

Ett ungt par i Afghanistan träffades vid sina sysslor och fattade tycke. När mannen bad om kvinnans hand påskyndades istället hennes äktenskap med en kusin som hon var bortlovad till. Efter bröllopet reste maken till Pakistan där han arbetade. Det förälskade paret fortsatte träffas vilket ledde till att kvinnan blev gravid och att maken uppenbart inte kunde vara far. De båda misshandlades svårt av makens släktingar och låstes in i väntan på hans hemkomst. De fick hjälp att fly och tog sig till Iran men har blivit uppsökta även där. De har nu två barn. Migrationsverket har misstrott berättelsen för att den inte varit tillräckligt detaljerad eller tillförlitlig. Migrationsdomstolen gör efter muntlig förhandling motsatt bedömning. Berättelserna är sammanhängande och detaljrika och oförändrade och oklarheter har retts ut. De stämmer överens med landinformation. Paret har alltså gjort sannolikt att de är flyktingar samt att barnen som är födda utanför äktenskapet riskerar skyddsgrundande behandling. Internflyktsalternativ saknas på grund av att mannen inte är fullt arbetsför och det inte finns ett nätverk utanför den hotande familjen. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Id-fråga skickas tillbaka till Migrationsverket för utredning en andra gång till sidans topp

Målet rör en person som vill fastställa sin uppehållsrätt som anhörig till en EU-medborgare men kärnfrågan är om id-handlingar ska utredas och kunna läggas till grund för styrkt identitet även om personen vid något tillfälle uppgivit fel identitet. Personen har i detta fall uppgivit en falsk identitet för att undkomma Dublinöverföring. Detta uppdagades snabbt och allt sedan dess har personen hållit fast vid sin identitet som även styrkts med originalpass samt flera andra handlingar. Mannen är gift med en EU-medborgare som han även har barn med i Sverige. Eftersom passets äkthet inte ens utretts återförvisades ärendet från domstol till Migrationsverket. När ärendet skulle prövas på nytt valde Migrationsverket att ännu en gång avslå på grund av att identiteten inte styrkts utan att granska passet. Detta leder nu till att migrationsdomstolen återförvisar ärendet på nytt. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol väger in anknytning i arbetslivet för uppehållstillstånd efter brustet äktenskap till sidans topp

En person hade efter ett par misslyckade asylansökningar lämnat Sverige och sökt arbetstillstånd från utlandet, vilket beviljades. Senare ansökte han om statusbyte och fick uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin sambo i Sverige. När det var dags för omprövning var förhållandet brustet och han framförde då asylskäl på nytt. Migrationsverket bedömde asylskäl, varaktig bosättning och ömmande omständigheter men avslog på alla punkter. Mannen anförde i överklagande även att han genom anställningar och egen näringsverksamhet dels kvalificerat sig för permanent uppehållstillstånd på grund av arbete, dels för särskild anknytning som kan vara skäl för fortsatt uppehållstillstånd efter ett brustet förhållande. Migrationsverket svarade att kriteriet om fyra års arbete inte ska räknas under den period då tillståndet var grundat på anknytning. Verket ifrågasatte också om anknytningen till hustrun varit seriös från början. Migrationsdomstolen påpekar att Migrationsverket inte framfört några bevis för att förhållandet skulle vara oseriöst. Domstolen tar fasta på att mannen försörjt sig sedan 2011, bland annat genom egen restaurangverksamhet med kund- och klientrelationer som bör ha lett till språk- och samhällskunskaper. Migrationsdomstolen beviljar uppehållstillstånd på grund av särsklid anknytning, enligt UtlL 5:16. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210125:

Europadomstolen prickar Storbritannien för att inte ha vägt in hänsyn till familjeliv till sidans topp

Saken rör en man som utvisades till Nigeria efter ett fängelsestraff som han dömts till för att ha förfalskat ett antal uppehållstillstånd. Mannen har familj med tre barn i Storbritannien. Domstolen anser att Storbritannien inte gjort en tillräcklig proportionalitetsbedömning och påpekar att det inte bara handlar om straffets längd utan om brottets karaktär. I det här fallet borde inte brottets allvarlighet ha övervägt barnens intresse.

Case of Unuane v the United Kingdom, no 80343/17 (Extern länk)

Elena Legal Update 20-11-27: ECtHR finds violation of Article 8 in case of deportation following prison sentence (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen tillåter utvisning från Danmark efter upprepad brottslighet till sidans topp

I två snarlika domar har Europadomstolen tagit ställning till avvägningen mellan rätten till privatliv och allvarlig brottslighet. Domarna gäller två ensamstående män. En av dem kom till Danmark som fyraåring och var 21 då utvisningsbeslutet togs efter ett våldsbrott. Han hade då en lång rad domar bakom sig för olika våldsbrott samt flera korta fängelsestraff. Han hade tidigare dömts till utvisning, men då villkorligt. Den andre mannen är född i Danmark och var 30 vid utvisningsbeslutet. Även han hade en rad domar bakom sig för gängrelaterade brott, vapeninnehav, stöld mm utöver våldsbrott. Han betraktades som ledare för ett kriminellt gäng. Det senaste brottet gällde hot mot en polis. Båda utvisningarna var förenade med sex års återreseförbud. Männen har föräldrar och syskon i Danmark men har inte bildat egen familj. I båda fallen har den danska högsta domstolen vägt in att männen inte haft någon anknytning till utvisningslandet men bedömer ändå att risken för fortsatt brottslighet väger över. Det är ostridigt att utvisningarna utgör intrång i personernas privatliv. Europadomstolen går igenom de kriterier för att ett sådant intrång ska anses proportionerligt som använts i jämförbara ärenden. Domstolen resonerar bland annat kring om utvisningen kan utlösas av ett relativt lindrigt brott med ett lågt straff, men landar i att den bakomliggande brottskarriären ska vägas in. Europadomstolen anser att det finns relevanta och "mycket allvarliga" skäl, tillräckliga för att motivera utvisningarna. Att sex års återreseförbud är relativt kort vägdes in.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Application no. 56803/18, case of Munir Johana v. Denmark (Extern länk)

Application no. 26957/19, case of Khan v. Denmark (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen underkänner förvarstagande i Ukraina trots flyktingstatus i Sverige till sidans topp

En person från Tjetjenien befann sig i Ukraina när han efterlystes och begärdes utlämnad från Ryssland. Han flydde till Sverige och fick asyl här på grund av vad han riskerade i Ryssland. På väg tillbaka till Ukraina greps han i Slovakien där han togs i förvar för utlämning till Ryssland. Efter många turer stoppades utlämningen i domstol på grund av mannens flyktingstatus och han utvisades istället till Sverige. Europadomstolen ansåg att Slovakien hade haft fog för att utreda en eventuell utlämning, eftersom Sverige inte hade gjort motsvarande kontroll av vilken typ av brottslighet mannen begärts utlämnad för. Däremot fälldes Slovakien för brott mot artikel 5 eftersom mannen hade hållits i förvar längre tid än nödvändigt, då någon utlämning inte längre var aktuell, och utan någon möjlighet att få kompensation för förvarstagandet.

Case of Shiksaitov v. Slovakia, Applications nos. 56751/16 and 33762/17 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Ungern/ Ungern fälls i EU-domstolen för ett asylsystem som bryter mot flera direktiv till sidans topp

Ungern införde 2015 systemet med transitzoner vid gränsen och begränsningar av möjligheten att söka asyl, men hänvisning till "krissituation orsakad av massinvandring". År 2017 antogs en ny lag med ytterligare begränsningar. EU-kommissionen väckte då talan hos EU-domstolen om brott mot EU-direktiven om asylprocedur, mottagande och återvändande. Sedan dess har Ungern dömts av EU-domstolen på grund av klagomål från enskilda vilket lett till att Ungern stängt transitområdena, men samtidigt ytterligare försvårat att söka asyl i Ungern. Den nu avkunnade domen avser Ungerns regler som de var utformade 2018. EU-domstolen går i stort sett på EU-kommissionens linje och deklarerar att Ungern bryter mot direktiven i fyra avseenden: 1) Ungern har gjort det i praktiken nästan omöjligt att göra en asylsansökan vid gränsen. 2) Ungern tar i praktiken alla asylsökande (utom ensamkommande under 14 år) i förvar och tillämpar inte reglerna om hur förvarsbeslut ska fattas. 3) Ungern verkställer utvisningar utan att uppfylla några rättssäkerhetsgarantier och genom att placera människor inhägnade vid gränsövergången till Serbien så att de måste lämna Ungern för att överleva. 4) Ungern tillåter inte asylsökande att stanna kvar tills överklagande avgrjorts eller under någon tidsfrist över huvud taget.

Läs pressmeddelande i mål C 808/18, Europeiska kommissionen mot Ungern (Extern länk till pdf-fil)

Läs domen i dess helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Generaladvokaten: Utvisning inom EU styrs inte av återvändandedirektivet till sidans topp

Målet rör tre personer från länder utanför EU som sökte asyl i Nederländerna trots att de redan beviljats asyl i andra EU-länder. De uppmanades att återvända till respektive EU-land där de hade skydd. När de inte följde föreläggandena så togs de i förvar. Detta överklagades bland annat för att återvändandedirektivet föreskriver ett formellt beslut om återvändande innan någon tas i förvar. Problemet är att artikeln om detta i direktivet uttryckligen gäller utvisning till ett land utanför EU. I de här fallen skulle det strida mot principen om non-refoulement att utvisa personerna till deras hemländer. Den nederländska domstolen vände sig till EU-domstolen för ett förhandsavgörande. Enligt generaladvokaten som nu kommit med ett förslag, är det oklart om utvisning medlemsstaterna emellan kan täckas in av direktivet, men han landar i att det skulle vara olämpligt med anledning av den klara ordalydelsen i direktivets artikel 3.3 att återvändande syftar på återvändande till tredjeland. Därmed förhindrar inte det direktivet att personer tas i förvar efter en anmodan att återvända, men förvarstagandet måste ändå ske i enlighet med EU:s rättighetsstadga, artiklarna om rätt till liv och om villkoren för inskränkningar av rättigheter. Saken är inte avgjord förrän frågorna har behandlas av EU-domstolen.

Läs förslaget till avgörande i mål C-673/19 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen om när UNRWA-skydd för palestinier ska anses ha upphört till sidans topp

En tysk domstol har bett EU-domstolen om förhandsavgörande angående en statslös palestinier som efter att ha lämnat Syrien bott ett par år i Libanon. Han fick inte uppehållstillstånd och valde 2015 att återvända till Syrien där han träffade sin familj i ca tio dagar, innan han åter lämnade landet på grund av kriget. Vid det laget släppte Libanon inte in syrier längre och mannen sökte asyl i Tyskland. Frågorna rör om mannen har rätt till flyktingstatus för att han inte längre kan få skydd av det särskilda organet för palestinier, UNRWA. En av frågorna gäller om principen bara avser UNRWA-skydd i det område som personen senast lämnat. En annan gäller hur frivilligt risktagande ska bedömas. EU-domstolen anser att saken ska prövas mot alla fem områden där UNRWA har mandat, men det måste göras en individuell bedömning om personen verkligen har en konkret möjlighet att bli insläppt och få skydd i något av områdena. I detta ingår inte bara rätt till uppehållstillstånd utan även tidigare vistelse, familjeband och statens praxis. Beträffande risktagandet svarar EU-domstolen att en person som frivilligt har rest från ett säkert område till ett område där hen medvetet utsätter sig för risk inte kan anses ha förlorat UNRWAs skydd. Men domstolen påpekar också att i det aktuella fallet framgår varken att personen lämnade Libanon helt frivilligt eller att han kunde förutse krigsutvecklingen och de stängda gränserna.

Läs domen i mål C-507/19 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Ensamma barn får inte ges utvisningsbeslut som inte kan verkställas till sidans topp

Målet rör en ensamkommande pojke som sökte asyl i Nederländerna som 15-åring. Enligt nederländsk lag görs ingen utredning rörande barnets mottagande i ursprungslandet om barnet fyllt 15. Ett barn som inte bedöms ha asylskäl kan få beslut om utvisning, men om det då visar sig att ordnat mottagande saknas verkställs inte utvisningen förrän barnet fyllt 18. Domstolen i Nederländerna har frågat EU-domstolen om förfarandet överensstämmer med EU-direktiven. Domstolens svar är nej. Återvändandedirektivet formulering är visserligen att utvisning inte får "verkställas" utan att medlemsstaten försäkrat sig om att det finns ett ordnat mottagande. Men eftersom det finns ett krav på att ta hänsyn till barnets bästa anser EU-domstolen att direktivet måste tolkas så att medlemsstaten ska göra utredningen och försäkra sig om det ordnade mottagandet innan beslut fattas. Domstolen slår också fast att länderna inte får göra skillnad beroende på ålder. Inget barn under 18 år får alltså ges utvisningsbeslut utan att medlemsstaten försäkrat sig om att det finns ett ordnat mottagande. EU-domstolen poängterar att staten inte får inte skjuta upp att verkställa utvisningen om det faktiskt finns ett ordnat mottagande - men om mottagandet inte längre är säkerställt ska beslutet inte verkställas.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Läs eller hämta pressmeddelande i mål C-441/19 (Extern länk till pdf-fil)

Läs domen i dess helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migr-överdomstolen: Förlängning pga studier ska behandlas även om tillstånd löpt ut till sidans topp

En person som hade fått avslag på asylansökan ansökte om uppehållstillstånd enligt begränsningslagen 16f § (nya gymnasielagen) och fick ett första tillstånd för studier. När han ansökte om förlängning hade det första tillståndet redan löpt ut. Ansökan avvisades som för sent inkommen. Men migrationsdomstolen i Göteborg upphävde beslutet och återförvisade ärendet, med motivering att lagen inte föreskriver när ansökan ska vara inlämnad. Migrationsverket överklagade till Migrationsöverdomstolen med motivering att när det inte finns någon regel så ska en allmän princip tillämpas, som i ärenden om arbetstillstånd. Migrationsöverdomstolen anser dock inte att det går att tillämpa en sådan allmän princip på gymnasiereglerna. Det går inte heller att läsa ut av de aktuella paragraferna att ansökan ska ges in innan det tidigare tillståndet löpt ut. En formulering som förekommer är att den som "har haft" ett uppehållstillstånd enligt 16f eller vissa andra paragrafer ska beviljas tillstånd för studier på gymnasial nivå (om övriga villkor är uppfyllda). Migrationsverkets överklagande avslås och ungdomens ansökan ska behandlas i sak. Domen är vägledande. Domstolen var dock inte enig, en av domarna har lämnat en utförlig reservation.

Hämta referat av mål UM 9719-20, MIG 2021:1 (Extern länk)

FARR kommentar 21-01-08: Sen ansökan om förlängning för studier ska behandlas (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migr-överdomstolen: Barns rätt till offentligt biträde gäller även om det inte begärts till sidans topp

Två barn utan vårdnadshavare hade fått avslag på asylansökan men återkom till Sverige och sökte på nytt innan besluten hade preskriberats. Deras ärenden prövades därför som verkställighetshinder. Migrationsverket nekade ny prövning, Vid överklagan till Migrationsöverdomstolen anfördes att domstolen gjort fel som inte förordnat offentligt biträde. Barn utan vårdnadshavare har alltid rätt till offentligt biträde vid mål om att inte bevilja ny prövning, till skillnad från vuxna som måste begära offentligt biträde och som kan nekas biträde om det är "uppenbart" att överklagandet inte kommer att bifallas. Därför undanröjdes migrationsdomstolens dom. På grund av att det fanns ny utredning återförvisades ärendet till Migrationsverket. Domen är vägledande.

Hämta Migrationsöverdomstolens referat i mål nr UM 8855-20, MIG 2020:22 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Advokat hade rätt att delta på plats vid förvarsförhandling till sidans topp

Inför en förhandling om fortsatt förvarstagande kallade polisen det offentliga biträdet till att närvara via telefon. Av kallelsen framgick att ersättning för att närvara på plats inte skulle utgå. Advokaten valde ändå att infinna sig hos sin klient i förvaret. Polisens personal deltog från annan plats. Målet gäller om biträdet hade rätt till ersättning för tidsspillan och utlägg. Polisen nekade ersättninge eftersom det inte kommit fram något som motiverade den personliga inställelsen. Det offentliga biträdet hävdade att det inte är en rättssäker ordning om polismyndigheten avgör behovet av närvaro i ett så ingripande mål som förvarstagande. JK yttrade sig och framförde att inställelse på plats borde vara huvudregel och att det är undantag som måste motiveras. Även Advokatsamfundet anförde att advokaten inte borde behöva förklara en åtgärd som typiskt sett får betraktas som rimlig. Migrationsöverdomstolen tar i sin dom upp flera skäl till att det kan vara "lämpligt" att biträdet ska finnas på samma plats som den förvarstagne, t.ex. om saken gäller den första nya prövningen av förvarstagandet, om tolk används eller om myndighetspersonerna deltar från en annan plats. Migrationsöverdomstolens bedömning är att den begärda ersättningen avser kostnader som uppdraget har krävt. Domen är vägledande.

Hämta Migrationsöverdomstolens referat i mål nr UM 7715-20, MIG 2020:23 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Offentligt biträde måste ha fullmakt för att delges beslut till sidans topp

En person som ansökt om uppehållstillstånd hade fått avslag. Hon delgavs beslutet vid ett personligt besök på Migrationsverket. Därefter tog hon kontakt med sitt offentliga biträde om att hon ville överklaga och upplyste då även biträdet om vilket datum hon fått reda på beslutet. Att döma av handlingarna har hon misstagit sig på datum och migrationsdomstolen avvisade överklagandet som för sent inkommet. Nu har hon överklagat och påtalat att om det finns ett offentligt biträde så ska denne också delges beslutet och även underrättas om tidpunkt när den sökande delgivits. Detta hade inte skett. Därför begärde hon "återställande av försutten tid", dvs att få ny tid för överklagande. Migrationsöverdomstolen konstaterar att det visserligen fanns ett offentligt biträde men det framgår inte att biträdet hade fullmakt. Eftersom advokaten bara var offentligt biträde och inte även ombud för den sökande så gäller inte delgivningslagens bestämmelse om underrättelse till ombudet. Det var först i överklagandet som det offentliga biträdet angav att hon också är ombud. Begäran om försutten tid avslås. Källa kammarrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Brott mot barnkonventionen utvisa 14-åring född i Sverige till sidans topp

Målet rör ett barn som föddes i Sverige 2006. Familjen har fått avslag men sökt asyl på nytt efter preskription två gånger. Migrationsverket och senare migrationsdomstolen ansåg att barnets långa vistelsetid och anknytning till Sverige är särskilt ömmande omständigheter. Men enligt den tillfälliga lagen måste en utvisning även bryta mot ett internationellt åtagande. Migrationsdomstolen bedömde med hänvisning till Europadomstolen att om en anknytning uppstått under en tid utan uppehållstillstånd krävs exceptionella omständigheter för att barnets bästa ska väga över vid en proportionalitetsbedömning. Domstolen ansåg inte att det var så exceptionellt att följa med föräldrarna till Libanon. Migrationsöverdomstolen går igenom förarbeten till de aktuella paragraferna, betydelsen av barnets bästa enligt Barnkonventionen och artikel 8 i Europakonventionen samt tidigare domar. Rörande barnets situation nämner domstolen bl.a. att hon aldrig varit i föräldrarnas hemland, att hennes uppfattning om hemlandet har påverkats av föräldrarnas och att hon är i en identitetsskapande ålder. Sammantaget är detta sådana exceptionella omständigheter att barnets bästa ska väga över intresset av att upprätthålla migrationspolitiken. Migrationsöverdomstolen påpekar att barn är självständiga rättighetsbärare. Barnet har inte kunnat påverka föräldrarnas val och de senaste fyra åren har hon varit här lagligt som asylsökande. Det skulle bryta mot Barnkonventionen att utvisa barnet. Domen är vägledande.

Hämta Migrationsöverdomstolens referat i mål UM 2944-20, MIG 2020:24 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Grundläggande svenska får räknas in i yrkesprogram till sidans topp

En ungdom som fått uppehållstillstånd enligt "nya gymnasielagen" på grund av sin avsikt att studera på gymnasial nivå, ansökte om förlängning på grund av studierna. Han hade då påbörjat en sammanhållen yrkesutbildning inom komvux. I paketet ingick svenska för invandrare på nivå D. Migrationsverket avslog ansökan med motivering att svenska på grundläggande nivå inte fick räknas in i bedömningen av om ungdomen studerade på heltid. Hela utbildningen måste vara på gymnasial nivå. Detta ärende har nu nått Migrationsöverdomstolen som slår fast att hela den sammanhållna utbildningen inte behöver vara på gymnasial nivå. Det framgår redan av förarbetena att avsikten är att den som inte är behörig till nationellt progam ska kunna läsa en yrkesutbildning som ger personen möjlighet att söka arbete och försörja sig själv och att utbildningen därför kan innehålla delar på grundläggande nivå som underlättar för personen att tillgodogöra sig utbildningen. Migrationsöverdomstolen bifaller överklagandet och ungdomen fick uppehållstillstånd för studietiden enligt sin studieplan plus sex månader. Domen är vägledande.

Hämta Migrationsöverdomstolens referat i mål nr UM 5851-20, MIG 2020:21 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migr-överdomstolen: Pensionär som bott långa perioder i Turkiet får behålla tillstånd till sidans topp

En person från Turkiet som bott i Sverige sedan 1982 uppmärksammades vid en inresa, då hans pass visade att han vistats i Turkiet större delen av tiden de senaste åren. Mannen har sju barn, 20 barnbarn och två bröder i Sverige, men under 2015-2018 hade han bara varit i Sverige korta perioder. Mannen har förklarat att vistelserna i Turkiet blivit längre efter att han pensionerats och hustrun gått bort. Migrationsverket beslutade återkalla mannens uppehållstillstånd med motivering bl.a. att mannen inte hade egen bostad i Sverige längre utan bodde hos sina söner. Enligt Migrationsöverdomstolen finns inget utrymme i lagen för undantag från regeln att ett uppehållstillstånd ska återkallas om bosättningen har upphört. Frågan är alltså om detta skett. Avregistrering från folkbokföringen är inte tilllräckligt, t.ex. om personen bott mycket länge i Sverige och visat en klar avsikt att återvända. Migrationsöverdomstolen påminner om att det är en ingripande åtgärd och att Migrationsverket har bevisbördan. "Den omständigheten att en person efter avslutat yrkesliv årligen tillbringar ett antal månader utomlands kan inte i sig tas till intäkt för att personen inte ska anses bosatt i landet" skriver Migrationsöverdomstolen. Underinstanserna kritiseras för att inte ha vägt in att mannen inte varit utomlands sedan slutet av 2018 och uppgett att hans hälsa förhindrar honom att resa mer. Återkallandet upphävs. Domen är vägledande.

Mål nr UM 210-20, MIG 2021:2 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket: Dublinbeslut i förhållande till Storbritannien gäller inte längre till sidans topp

Sedan Storbritannien slutligen lämnade EU 31 december 2020 är landet inte längre bundet av Dublinförordningen, som styr vilket EU-land som ska pröva en asylansökan. Alla beslut om överföring till Storbritannien enligt Dublinförordningen har upphört att gälla, alla beslut om överföring till Sverige från Storbritannien likaså. Även beslut om förvarstagande enligt Dublinförordningen har upphört att gälla. Sverige blir åter ansvarigt för att pröva ansökningar från personer som skulle ha skickats till Storbritannien. Det kan i enskilda fall leda till att något annat EU-land blir ansvarigt, men vanligen bör det bli så att asylansökan ska prövas i Sverige. Det kan fortfarande hända att asylansökan inte prövas i sak om personen redan har fått skydd i Storbritannien eller har någon särskild anknytning dit. Då blir det istället ett snabbt beslut om avvisning eller utvisning dit, men det kan inte ske med Dublinförordningens regelverk.

Läs mer i rättsligt ställningstagande RS 023/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Från Syrien/ Rättsligt ställningstagande om bedömning av asylsökande från Syrien till sidans topp

Migrationsverket uppdaterade i december det rättsliga ställningstagandet om hur asylsökande från Syrien ska bedömas. Den påtagliga skillnaden är att personer som riskerar att kallas in till militärtjänst (män mllan 18 och 42) generellt kan betraktas som flyktingar, detta med ledning av EU-domen C-238/19 som nämnts i föregående Asylnytt. Bestraffning för värnpliktsvägran är i sig inte skyddsgrundande i normala fall, men i Syrien skulle fullgörande av militärtjänst innebära att personen tvingades begå krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten. Den enda möjligheten att undgå detta är att vägra, vilket ger upp till fem års fängelse - och militärtjänst måste ändå göras. Se även information från Migrationsverket, länkat i Asylnytt 20-12-07. Ställningstagandet var även ändrat genom att området As-Suwayda inte längre kategoriserades samt att ett stycke fallit bort rörande vilken individuell bedömning som ska göras av personer från områden där det förekommer urskillningslöst våld, men inte så omfattande att alla och envar riskerar att drabbas. Detta var dock oavsiktligt och båda styckena har lagts tillbaka i en uppdatering.

Ett antal personer från Syrien som riskerar inkallelse men har fått avslag från Migrationsverket före EU-domen, har senare beviljats asyl efter överklagande.

Hämta det rättsliga ställningstagandet RS 022/2020, uppdaterad version (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Uppehållstillstånd på grund av anknytning återkallas inte då asylskäl anförs till sidans topp

En statslös ung kvinna kom till Sverige på grund av anknytning till sin mor. Hon var sjutton när hon kom till Sverige. Hon kom från Syrien men hade bott i flyktingläger i Libanon. Där förlovade hon sig med en man som sökte asyl i Sverige strax efter att kvinnan kommit hit 2017. Enligt kvinnan så gifte de sig formellt i Sverige och hon kontaktade Skatteverket för att få äktenskapet registrerat. Enligt Skatteverket visar handlingarna att paret var gifta redan 2014. Kvinnan vidhöll att det bara var en förlovning och att de bott kvar hos sina familjer även om de haft en förlovningsfest i Libanon 2014. Migrationsverket inledde ett ärende om att återkalla uppehållstillståndet, eftersom det byggde på att kvinnan var ogift. Efter flera års handläggningstid då paret sammanlevt och även fått en dotter beslutade Migrationsverket att återkalla tillståndet och utvisa kvinnan till Syrien, några dagar innan hon varit här i fyra år. (Efter fyra år krävs starkare skäl för återkallande.) Mannen hade dessförinnan utvisats till Libanon. Kvinnan anför att hon och hennes dotter riskerar förföljelse dels på grund av hur hon lämnat landet, dels genom sin ställning som ensam statslös kvinna utan nätverk. Migrationsdomstolen håller med om att det finns skäl att återkalla tillståndet på grund av anknytning. Trots det upphävs utvisningsbeslutet, eftersom det kvinnan nu anfört behöver prövas som asylskäl. Ärendet återförvisas till Migrationsverket. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Malmö.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210111:

Domstol: Ungdom med tillfälligt tillstånd får söka arbetstillstånd utan att lämna landet till sidans topp

En ungdom som sökt asyl som ensamkommande barn beviljades uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. När det var dags att förlänga tillståndet var han inte minderårig längre och skyddsstatusförklaringen drogs tillbaka. Han beviljades fortsatt uppehållstillstånd på grund av att han gick i gymnasiet. Han överklagade beslutet om att dra in skyddsstatus. Innan det överklagandet behandlats löpte uppehållstillståndet ut och han sökte om nytt tillstånd på grund av en anställning. Innan han fått svar på detta vann beslutet om att dra in hans skyddsstatus laga kraft. Alla tre möjligheter till uppehållstillstånd på grund av arbete avslogs nu: Han fick inte uppehållstillstånd enligt gymnasiereglerna eftersom han inte hade lyckats få betyg från gymnasiet. Han beviljades inte spårbyte eftersom ansökan inte lämnats in inom två veckor efter att avslaget på grund av skyddsbehov vunnit laga kraft. "Vanligt" arbetstillstånd avslogs eftersom det ska sökas från hemlandet. Saken har nu nått migrationsdomstolen som anser att det finns skäl för undantag från regeln att arbetstillstånd ska sökas från hemlandet. Domstolen motiverar det med att hela vistelsetiden i Sverige varit laglig och personen haft uppehållstillstånd. Dessutom är det ursäktligt att han inte ansökt om spårbyte inom två veckor, eftersom han vid den tidpunkten redan hade lämnat in en ansökan om uppehållstillstånd på grund av arbete. Målet återförvisas till Migrationsverket för att åter pröva ansökan om arbetstillstånd.

till innehållsförteckningen innehåll

Begäran om resedokument med styrkt identitet ska kunna överklagas, enligt domstol till sidans topp

En person som har uppehållstillstånd med flyktingstatus hade fått resedokument, där det fanns antecknat att indentiteten inte är styrkt. Mannen hade senare fått tillgång till ett personbevis från hemlandet och ett flyktingkort från UNHCR utöver de handlingar han lagt fram tidigare. Migrationsverket svarade att bedömningen av den iförda anteckningen inte ändrats. Migrationsverket påpekade också att mannen inte ingett något hemlandspass. Verket omprövade inte det tidigare beslutet men formulerade inte detta som ett avslag. Trots detta vände sig mannen till migrationsdomstolen, som valde att betrakta beslutet som ett avslag. Domstolen upplyser att det fram till 1 juli 2014 har funnits en bestämmelse i Utlänningsförordningen om att det inte går att överklaga ett beslut om anteckning i reseokument om att identiteten inte är styrkt. Denna bestämmelse är dock borttagen och har inte förts in någon annanstans. Därför betraktar domstolen det som överklagbart. Eftersom Migrationsverket inte fattat något nytt beslut i sak trots att identitetshandlingarna inte granskats tidigare så återförvisas ärendet till Migrationsverket. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Försiktighet måste iakttas vid bedömning av Gülen-sympatisör till sidans topp

En då 24-årig kvinna från Turkiet sökte asyl i Sverige år 2017. Kvinnan tillhör en familj som är anhängare till Gülenrörelsen (som slagits ned med stor kraft efter kuppförsöket 2016). Kvinnans far var uppsatt inom rörelsen. Föräldrarna och en bror har uppehållstillstånd i Sverige med flyktingstatus. Kvinnan har gått i skolor kopplade till Gülenrörelsen och när hon gick på gymnasiet har hon ordnat föreläsningar mm, deltagit i läger och även arbetat inom ett studentboende. Detta boende stängdes efter kuppen. Som student var kvinnan områdesansvarig för flera studentboständer. Hon har använt appen Bylock och varit aktiv i föreningen Kimse Yok Mu som kopplas till Gülenrörelsen. Migrationsverket har bedömt att dessa kopplingar, varav alla inte är bevisade, inte visar att hon haft ett så organiserat samröre med Gülenrörelsen att hon är i behov av skydd. Migrationsdomstolen ansåg inte att det behövdes muntlig förhandling utan gjorde redan utifrån handlingarna i målet bedömningen att kvinnan sannolikt riskerar förföljelse. Domstolen väger in de många kontaktytorna med rörelsen och hennes fars position. Domstolen påpekar också att försiktighet måste iakttas vid bedömningen utifrån den föränderliga och oklara situationen i Turkiet. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Flyktingstatus kan beviljas trots våldsanvändning under protester enligt domstol till sidans topp

En student från Nicaragua som under 2018 deltagit i protester mot regimen och mot polisens våldsanvändning sökte asyl. Migrationsverket bedömde att mannen riskerar förföljelse av myndigheterna och paramilitären, men uteslöt honom från skydd som flykting med motivering att han begått grova icke-politiska brott. Brotten bestod i att mannen kastat molotovcocktails och sten och skjutit med s.k. morteros mot polis och paramilitär och instruerat andra i att använda vapnen. Detta har mannen vidgått men han anser att brottet var politiskt samt att han bara försvarat barrikader även om han siktat på poliser som kan ha skadats. Han hävdar att Nicaragua redan beviljat amnesti för de brott som begicks under perioden och att han i varje fall inte är brottsbenägen, något som krävs för uteslutande. Domstolen går igenom UNHCR:s riktlinjer för uteslutande, EU-domar mm och bedömer att brotten som mannen begått visserligen är grova men politiska till sin karaktär. Domstolen väger in att våldet från demonstranterna följde på polisens och paramiltärens övervåld och att det inte riktats mot civila. Slutsatsen blir att mannen ska betraktas som flykting. Målet återförvisas till Migrationsverket. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm

till innehållsförteckningen innehåll

Politisk verksamhet som kan kopplas till personen farlig för iranier, enligt domstol till sidans topp

En person från Iran som sökte asyl på nytt efter preskription hade varit politiskt aktiv i Sverige i sju år men Migrationsverket ansåg inte att han utmärkt sig så att de iranska myndigheterna skulle ha ett intresse för honom. Under den nya asylproceduren hade han lämnat in ett utgånget hemlandspass, men eftersom detta innebar ändrade uppgifter om passet ansåg Migrationsverket att han inte längre ens gjort sin identitet sannolik. Hans politiska aktiviteter kunde inte kopplas till honom eftersom han inte styrkt sin identitet. Dessutom menar Migrationsverket att sk sur place-skäl bara kan föreligga om man varit politiskt aktiv redan i hemlandet. Migrationsdomstolen anser däremot att det inte förtar passets bevisvärde att det undanhållits tidigare, även om ett utgånget pass inte styrker identitet. Migrationsdomstolen konstaterar att den politiska aktiviteten inte är ifrågasatt. Mannen har haft en framträdande roll vid manifestationer och uppmärksammats av kända personligheter med spridning på internet. Han har även i sin egen identitet skickat oppositionella meddelanden till iranska myndighetspersoner. Sammantaget innebär detta enligt domstolen att det är sannolikt att hans verksamhet nått iranska myndigheter och att han riskerar förföljelse. Mannen beviljas flyktingstatus. Domen är inte vägledande, men kan ses som ett exempel. Det förekommer i flera domar att iraniers aktivitet sur place leder till flyktingstatus. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Tillskriven tillhörighet till bahá'í innebär risk för förföljelse enligt domstol till sidans topp

En kvinna från Iran uppgav att hon tagit avstånd från islam och konverterat till bahá'í och att hon och hennes familj därför behövde skydd. Migrationsverket ansåg att hon inte kunnat visa att hon konverterat på grund av en genuin religiös övertygelse och därför behövde hon inte leva som bahá'í vid ett återvändande. Familjen överklagade och kvinnan lyfte fram att hon är efterlyst i Iran och anses vara en avfälling samt att straffet för konvertering är dödsstraff. Kvinnan berättade för domstolen om hur hon fått kontakt med religionen, gått på möten och deltagit i ceremonier i hemlandet och om varför hon tog avstånd från islam, bland annat efter att hon tvingats gifta sig som barn. I Sverige har hon informerat om bahá'í via internet och har många följare. Domstolen tror inte på vad makarna berättat om kvinnans aktivitet i hemlandet, att hon skulle ha blivit uppmärksammad där eller att övertygelsen är genuin. Men kvinnan har en omfattande aktivitet på sociala medier på ett sätt som typiskt kommer att uppmärksammas av den iranska regimen. Hon riskerar därför att tillskrivas en religiös och politisk uppfattning med risk för förföljelse. Spridande av sådant material kan medföra böter, spöstraff eller långvarigt fängelsestraff. Kvinnan och familjen får därför uppehållstillstånd som flyktingar. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

Även förvaltningsrätten i Luleå har avgjort ett mål om konverstion till bahá'í. I det fallet ansåg domstolen inte att mannens blogg innehöll något som skulle leda till förföljelse. Däremot övertygade han domstolen om sin omvändelse och övertygelse, vilket innebar att domstolen ansåg att han kommer att leva som bahá'í och därmed riskerar förföljelse. Mannen får uppehållstillstånd som flykting. Domen är inte vägledande.

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Samtycke till utvisning ska inte krävas under pågående asylprocedur till sidans topp

En person från Gaza hade kommit till Sverige 2014 och sedan dess haft uppehållstillstånd på grund av verkstllighetshinder i tre perioder. När det senaste tillståndet löpte ut hösten 2019 sökte han på nytt med samma asylskäl som han anfört varje gång, men som inte ansetts tillräckliga. Denna gång fanns inte längre något verkställighetshinder och mannen har därför fått ett beslut om utvisning. Migrationsverket hade också fattat beslut om att ingen tidsfrist för frivilligt återvändande skulle ges på grund av risken för avvikande. Mannen hade uppgett att han inte skulle samarbeta om en utvisning. Därmed fick mannen också beslut om återreseförbud. Migrationsdomstolen ändrar inte utvisningsbeslutet. Men enligt domstolen framstår det inte som rimligt att en person utan tidigare illegal vistelse under pågående asylprocess måste uppge att personen frivilligt tänker återvända till det hemland som de åberopade skyddsskälen gäller, för att det inte ska räknas som risk för avvikande. Återreseförbudet upphävs. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Luleå

till innehållsförteckningen innehåll

Anknytning till familj bedöms av domstol som synnerligen ömmande omständigheter till sidans topp

Ärendet gäller en man från Afghanistan som fått avslag av Migrationsverket 2018. Förutom sina övriga asylskäl så anförde mannen att han levde ihop med en kvinna från hemlandet vars familj skulle utgöra ett hot mot honom. I sitt överklagande har mannen fokuserat på att han ska beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytningen till sambon och det gemensamma barn som de nu har. Mannen kan dock inte styrka sin identitet. Han kan inte få bevislättnad och använda DNA eftersom paret inte levt tillsammans utomlands. Men domstolen resonerar att om uppehållstillstånd inte kan ges på någon annan grund så får det ges om det vid en samlad bedömning föreligger synnerligen ömmande omständigheter. Domstolen väger in rätten till familjeliv och barnets bästa. Domstolen påpekar att Europadomstolen anser att om man medvetet bildat familj när man inte har uppehållstillstånd så kan en utvisning bara i exceptionella fall bryta mot rätten till familjeliv. Men eftersom sambon har flyktingstatus och barnet har uppehållstillstånd i Sverige så kan de inte resa till Afghanistan och situationen med covid-19 gör det ovisst hur länge en separation skulle bestå. Därmed anser domstolen att utvisningen skulle utgöra en oproportionerlig inskränkning av privatlivet. Mannen får uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201124:

FN:s barnrättskommitté prickar Spanien för ogrundad åldersbedömning till sidans topp

En sjuttonåring från Guinea greps på en båt på väg till Spanien. Han berättade för Röda Korset och polisen att han var minderårig, men bedömdes utan någon undersökning som flera år äldre och sattes i förvar. Hans ombud kunde skicka efter och lämna in hans födelsebevis, men enligt spanska myndigheter bevisade det inget eftersom det inte innehöll foto eller fingeravtryck. Efter 52 dagar släpptes han men flyttades till en förläggning för vuxna. FN:s barnrättskommitté, som övervakar hur Barnkonventionen följs, konstaterar att bristen på procedur för åldersbedömning, avsaknad av god man och att ingen hänsyn togs till barnets id-handlingar innebär att Spanien har brutit mot konventionens artikel om att sätta barnets bästa främst. Genom att förse barnet med ett födelsedatum som inte stämde med hans officiella id-handling utan att ha försökt verifiera dokumentet, har Spanien också brutit mot artikeln om att respektera barnets identitet. Att han behandlades som vuxen var ett brott mot den artikel som handlar om skydd för barn som berövats sin familj. Kommittén ger en rad rekommendationer till Spanien om garantier för ensamkommande barn, inklusive en möjlighet till upprättelse för barn som fått sin ålder ändrad utan nödvändiga garantier för barnets rättigheter.

Hämta beslutet, endast på spanska (Extern länk)

Referat på engelska från ELENA legal update (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FN:s barnkommitté prickar Schweiz för att inte ha hört barn i Dublinärende till sidans topp

Målet rör en familj från Azerbajdzjan som sökt asyl i Schweiz en gång tidigare. De hade då återvänt självmant till Azerbajdzjan, efter att ha upplevt ett dåligt mottagande, saknat tolk mm. Efter återkomsten greps dock mannen. Kvinnan fortsatte att verka som journalist, men hotades vid flera tillfällen med syfte att få henne att sluta skriva artiklar och delta i demonstrationer mm. Kvinnan och barnen tog sig till Schweiz på nytt, denna gång med hjälp av visum från Italien, vilket ledde till beslut om överföring dit enligt Dublinförordningen. Kvinnan överklagade med hänvisning till sitt eget och barnens mående och att barnen inte skulle ryckas upp igen, bristerna i Italiens mottagande mm. Familjen fick ett nytt boende och det äldre barnet placerades i skola, vilket enligt kvinnan invaggade dem i säkerhet. Trots detta väcktes de kl två på natten för att föras till Italien. Poliserna uppges ha visat barnen ett foto på en fjättrad person för att förklara hur det går om man inte medverkar frivilligt. Överföringen kunde inte genomföras på grund av att kvinnan bröt samman. Kvinnan har för barnens räkning vänt sig till FN:s barnrättskommitté och hävdar att barnkonventionen kränkts på flera sätt, bla att de inte hörts. Kommittén anser inte att det är visat att överföringen till Italien skulle utgöra en kränkning eftersom det inte finns bevis om mottagandet i Italien. Däremot anser kommittén att Schweiz borde ha vägt in barnens trauman när de övervägde om Schweiz skulle överta ärendet. Schweiz har brutit mot principen om barnets bästa och rätt att höras (artiklarna 3 och 12) och ska därför pröva saken på nytt.

Läs eller hämta communication No. 56/2018 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FN-kommitté begär att Sverige ska ompröva utvisning av psykiskt sjuk kvinna till Irak till sidans topp

Målet gäller en kvinna som sökte asyl i Sverige på grund av hedersrelaterade skäl. Hon blev inte trodd och fick ett utvisningsbeslut som vann laga kraft 2018. I grundärendet åberopade kvinnan också diabetes, högt blodtryck, sömnproblem och självmordstankar. Med tiden har de psykiska problemen förvärrats med självmordsförsök som krävt vård. Kvinnan har även varit tvångsintagen i psykiatrin och dessemellan tungt medicinerad för depressioner med hallucinationer och inslag av psykotiska border line symtom. Enligt läkarintygen är tillståndet livshotande och medicineringen nödvändig. Kvinnan har påtalat verkställighetshinder flera gånger med motivering att hon inte kommer att få den nödvändiga vården i Irak. De svenska myndigheterna håller fast vid att tillståndet beror på utvisningsbeslutet och inte är så bestående att det är skäl för uppehållstillstånd. Ärendet har nu behandlats av FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Kommittén anser inte att kvinnan bevisat att hon diskriminerats. Men Sverige kritiseras för att inte ha undersökt om kvinnan i praktiken skulle få adekvat behandling i Irak för det diagnosticerade allvarliga och livshotande tillståndet. Därmed har Sverige brutit mot funktionshinderkonventionens artikel 15 om omänsklig behandling mm.

Communication No 60/2019, N.L. v Sweden (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen prickar Belgien för snabb utvisning till Sudan till sidans topp

Målet rör en sudanes som tagit sig via Italien till Belgien, med avsikt att fortsätta till Storbritannien. Liksom många andra sudaneser sommaren 2017 sov han i en park i Bryssel. Han greps av polisen och togs till ett förvar vid flygplatsen. Han berättade för en tjänsteman att han var förföljd och lämnade in en asylansökan, men tog tillbaka den sedan han läst att belgiska myndigheter skulle samarbeta med de sudanesiska. Ambassadtjänstemän från Sudan besökte förvaret och utfärdade resedokument. Mannen fick kontakt med en advokat och överklagade förvarstagandet. Domstolen avgjorde att utvisningen inte fick verkställas förrän saken var avgjord men trots det togs mannen till planet där han hotades med hårdare åtgärder och medicinering om han inte samarbetade. Han skrev då under och flögs till Sudan. Europadomstolen påpekar att mr-sitationen i Sudan var allvarlig och att mannen flera gånger framfört sin rädsla. Den enda intervjun skedde utan föregående varning i samband med förvarstagandet, utan tolk och utan att relevanta frågor om riskerna ställdes. Att utvisningen sedan genomfördes trots att en domstol inhiberat den innebär att mannen inte fick en effektiv möjlighet att överklaga. Belgien har enligt domstolen brutit mot Europakonventionen, artiklarna 3 och 13.

Dom i målet 19656/18, endast på franska (Extern länk)

Pressmeddelande på engelska (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen stoppar utvisning av homosexuell man till Gambia till sidans topp

Målet gäller en man från Gambia som sökt asyl i Schweiz. Han hävdade dels att utvisningen skulle bryta mot Europakonventionens artikel 3 på grund av hur han skulle behandlas som homosexuell där, dels att det skulle bryta mot artikel 8 att skilja honom från hans partner i Schweiz. Partnern var svårt sjuk i cancer och avled innan Europadomstolen avgjort målet. Mannen har inte blivit trodd i sin asylprocedur på grund av en rad motstridiga uppgifter och även fått avslag när han ansökt om att få stanna på grund av anknytningen, främst på grund av brottslighet som lett till fängelse och bristande integration. När det gäller risken vid en utvisning har schweiziska myndigheter bedömt att mannen inte behöver bli uppmärksammad och inte riskerar framtida förföljelse, speciellt inte sedan en ny president tillträdde 2016. En rad internationella organisationer såsom ECRE, IJC and IlGA har yttrat sig i målet, bland annat rörande att homosexualitet fortfarande är straffbart i Gambia och att förföljelse, tortyr och diskriminerande bestraffning förekommer. Domstolens slutsats blir att utvisningen skulle bryta mot konventionen så länge Schweiz inte har utrett risken för att mannen skulle behandlas illa av icke-statliga aktörer.

Case of B and C v. Switzerland, Applications nos. 889/19 and 43987/16 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen om värnpliktsvägran som skyddsgrund i pågående krig till sidans topp

Målet gäller en man från Syrien som sökte asyl i Tyskland 2015 och uppgav att han flytt för att inte behöva göra militärtjänst. Han fick uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande men begärde flyktinstatus. Det hör till saken att militärtjänst i den syriska armén kan göra personen medskyldig till krigsförbrytelser. Vapenvägran i en sådan situation finns som en särskild skyddsgrund i EU-direktivet. En tysk domstol har frågat EU-domstolen bland annat om det kan räknas som värnpliktsvägran om personen inte vägrat i någon formell procedur utan bara hållit sig undan och ifall det spelar någon roll om personen inte vet vilken uppgift hen skulle få i armén. Andra frågor rör kravet på samband mellan skälet till vägran och risken att straffas. EU-domstolens förhandsavgörande innebär att vägran inte behöver göras enligt någon formell procedur när hemlandet inte erbjuder någon sådan möjlighet. Är det ett fullskaligt inbördeskrig där armén begår upprepade brott mot mänskligheten så kan man räkna med att personen tvingas delta även om placeringen inte är känd. För att straffet ska utgöra förföljelse krävs att vägran har samband med ett av de fem skälen (ras, religion, nationalitet, politisk åskådning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp) - men det finns en stark presumtion för att det är så. Det räcker med att personen tillskrivs till exempel en politisk eller religiös uppfattning som lett till vägran.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Mål C-238/19 i sin helhet, på svenska (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Högsta förvaltningsdomstolen godkänner biträdeslista, nu utvidgas användningen till sidans topp

Migrationsverket för en lista över personer som kan förordnas till offentliga biträden när den asylsökande inte har önskat någon särskild person. De som vill vara med på listan anmäler sig själva men Migrationsverket bedömer om personen är lämplig. Om någon avförs från listan kan hen inte få uppdrag på Migrationsverkets initiativ. Efter kritik från JO gjorde Migrationsverket det möjligt att överklaga ett sådant beslut. Denna ordning beskrivs i Migrationsverkets rättsliga ställningstagande RS/003/2020.

Målet i Högsta förvaltningsdomstolen handlar om en advokat som avfördes från listan på grund av att hen uteslutits ur advokatsamfundet efter att uppsåtligen ha gjort orätt i sin verksamhet. Personen överklagade avlistningen. Förvaltningsrätt och kammarrätt biföll överklagan med motivering att Migrationsverket bara har befogenhet att avvisa ett ombud i ett enskilt mål som misskötts. Högsta förvaltningsdomstolen däremot godkänner i sitt resonemang listan, eftersom den bara är ett "internt beslutsstöd" och inte hindrar att enskilda beslutsfattare förordnar någon som offentligt biträde, till exempel på begäran av en sökande. Formellt fattade domstolen dock inte beslut om detta. Eftersom ett internt beslutsstöd inte kan överklagas skulle domstolarna inte ha prövat ärendet och deras avgöranden upphävs därför av Högsta förvaltningsdomstolen.

Migrationsverket har därefter tagit ett nytt rättsligt ställningstagande, RS/021/2020, där verket går längre än Högsta förvaltningsdomstolen och utvidgar kompetens- och lämplighetskraven till förordnanden som enskilda har begärt. Nekad listning eller avlistning ska inte längre gå att överklaga. Se separat nyhet från Migrationsverket.

Läs Migrationsverkets referat och hämta Högsta förvaltningsdomstolens dom i mål nr 2859-19 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Inget bistånd då utvisningsbeslutet preskriberats enligt Högsta förvaltningsdomstolen till sidans topp

Ett par från Libanon fick ett utvisningsbeslut som inte har kunnat verkställas. Paret har ett barn som de bor tillsammans med vilket innebär att de trots utvisningsbeslutet har kunnat få visst bistånd enligt Lagen om mottagande av asylsökande, LMA-lagen. Men när utvisningsbeslutet preskriberades beslutade Migrationsverket att de inte var berättigade till bistånd, eftersom de inte längre tillhörde personkretsen som LMA-lagen omfattar. Förvaltningsrätten och så småningom även kammarrätten i Jönköping tyckte annorlunda och ansåg att LMA-lagen ska tillämpas. Vid det laget hade paret sökt asyl på nytt och därmed åter fått bistånd. Frågan har ändå tagits upp av Högsta förvaltningsdomstolen som slår fast att Migrationsverkets tolkning är den rätta. Domstolen gör en slags rimlighetsbedömning och skriver att "enbart den omständigheten att en person tidigare har ansökt om uppehållstillstånd som asylsökande inte innebära att personen för all framtid ska anses vara asylsökande". Paret var enligt Högsta förvaltningsdomstolen inte asylsökande under perioden från preskriptionen fram till den nya asylansökan och hade då inte rätt till bistånd enligt LMA-lagen.

Hämta beslutet i mål 1262-20 (Extern länk)

Läs Migrationsverets referat av målet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Högsta förv-domstolen: Person med tillstånd enligt gymnasielagen kan ha rätt till LMA till sidans topp

En person som bodde på Migrationsverkets förläggning fick uppehållstillstånd för gymnasiestudier. När tillståndet beviljats beslutade Migrationsverket att personen inte längre skulle få bistånd enligt LMA-lagen (Lagen om mottagande av asylsökande). Paragraf 8 i LMA-lagen säger visserligen att den som vistas på förläggning och inte har anvisats till kommun ska få fortsatt bistånd. Men enligt Migrationsverket kan den paragrafen inte tillämpas när personen över huvud taget inte omfattas av Bosättningslagen och därmed av den krets som kan anvisas till kommun. Beslutet upphävdes av förvaltningsrätten, eftersom det faktiskt inte står så i paragrafen. Det räcker att personen inte anvisats plats i en kommun för att paragrafen ska gälla. Kammarrätten i Göteborgs beslutade på samma sätt och saken har nu hamnat i Högsta förvaltningsdomstolen. Även denna domstol slår nu fast att en person med tidsbegränsat uppehållstillstånd för gymnasiestudier har rätt till bistånd enligt LMA-lagen om personen vistas på förläggning och inte har anvisats plats i någon kommun.

Hämta domen i mål 1676-20 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat av domen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Ingen resning i mål där praxis har ändrats efter att det överklagade beslutet togs till sidans topp

Migrationsöverdomstolen beviljade vid ett tillfälle resning i ett mål om "nya gymnasielagen". Personen hade fått utvisningsbeslut från Migrationsverket när han var 17. Efter att ärendet återförvisats fick han ett nytt "första beslut" då han fyllt 18. Hans ansökan enligt nya gymnasielagen avslogs senare med motivering att han bara var 17 vid det första beslutet. Domstolen höll med och Migrationsöverdomstolen beviljade inte prövningstillstånd, men senare beviljades personen resning och fick rätt. Att utgå från det första första beslutet var felaktig rättstillämpning enligt Migrationsöverdomstolen - ett upphävt beslut har ingen rättsverkan. Efter detta har Migrationsöverdomstolen i grundärende fattat liknande beslut. Men flera personer i samma situation som redan hade lagakraftvunna beslut har nekats resning med den korta motiveringen att det inte fanns "synnerliga skäl att pröva saken på nytt". I ett nytt ärende där resning nekades har Migrationsöverdomstolen nu gett en längre förklaring, nämligen att den praxis som nu gäller har tillkommit efter personens beslut om utvisning. "Senare klarlagd rättstillämpning är inte resningsgrundande". Ytterligare ett skäl är att argumenten är desamma som vid den tidigare beviljade resningsansökan. Resningsinstitutet ska bara användas för nya omständigheter som behöver prövas, inte för regelmässig överprövning. Källa kammarrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Muntlighet borde gällt i mål där HD sagt nej till utlämning till sidans topp

En person från Tadzjikistan hävdade att han var misstänkt för ett fabricerat brott i hemlandet och riskerade tortyr i häkte om han skulle återsändas. Tadzjikistan har begärt mannen utlämnad men detta har Högsta domstolen avrått från med motivering att det finns en verklig risk för att en person som utlämnats till Tadzjikistan skulle behandlas på ett sätt som skulle bryta mot Europakonventionen. Regeringen följde rådet och avslog begäran om utlämning. Men när mannen sökte asyl fick han avslag och migrationsdomstolen nekade muntlig förhandling. Motiveringen var att målet i hemlandet inte rör något politiskt brott eller liknande utan en civilrättslig tvist. Enligt Migrationsdomstolen var det bara spekulationer att brottsmisstankarna skulle vara fabricerade och det straff mannen riskerar är inte oproportionerligt. Migrationsöverdomstolen anser att migrationsdomstolen inte har utrett fallet tillräckligt. Bland annat har Högsta domstolens och regeringens beslut inte vägts in. Eftersom det finns en reell risk att mannen häktas i hemlandet borde migrationsdomstolen ha gjort en grundligare utredning innefattande mannens egna uppgifter. Muntlig förhandling var inte obehövlig. Målet återförvisas till migrationsdomstolen.

Läs Migrationsverkets referat samt hämta domen i mål nr 2475-20 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Dragkamp mellan Migrationsverket och domstol i fråga om sent inkommen ansökan till sidans topp

En person som haft ett första uppehållstillstånd för gymnasiestudier enligt den tillfälliga lagens paragraf 16f (den "nya gymnasielagen") ansökte om förlängning för att gå en en gymnasial utbildning. Ansökan lämnades in efter att hans första tillstånd löpt ut. Migrationsverket avvisade ansökan som för sent inkommen. Migrationsdomstolen i Göteborg återförvisade ärendet för behandling i sak, eftersom lagen inte föreskriver att ansökan ska göras inom någon viss tid. Nu har Migrationsverket behandlat ansökan på nytt. Denna gång avslås ansökan (inte avvisas) men av samma skäl, nämligen att den har kommit in för sent. När Migrationsdomstolen åter fick ärendet bedömde domstolen att det rör sig om en avvisning - och tar samma beslut som förra gången. Målet återförvisas alltså än en gång till Migrationsverket för behandling i sak. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

Ett annat ärende som rör samma situation har släppts upp för prövning i Migrationsöverdomstolen, men denna har inte behandlat saken ännu.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Femtonåring får flyktingstatus då förföljelse bevisats i ny prövning till sidans topp

En pojke från Ogaden i Etiopien och som tillhör minoritetsklanen Madiban sökte asyl på grund av den misshandel han utsatts för. Hans familj har tvingats lämna hemorten på grund av fejd med en familj av majoritetsklanen. I grundärendet hade hans uppgifter om klantillhörighet och misshandeln inte ifrågasatts men de bedömdes inte som så allvarliga att det skulle ses som förföljelse. Eftersom pojken inte kunnat bevisa att han inte har kontakt med sina föräldrar fick han utvisningsbeslut. I den nya prövningen tillkom bland annat läkarintyg och journalutdrag som visade ett stort antal ärr, dels flera runda ärr troligen efter stickvapen, dels åtta avlånga ärr på olika delar av kroppen, de längsta ca 10x1 cm. Till detta kommer pojkens berättelse om hur han kontinuerligt blivit slagen med olika tillhyggen. Migrationsverket anser fortfarande att det inte är förföljelse, men migrationsdomstolen bedömer att våldet haft sådan intensitet och omfattning att det rör sig om skyddsgrundande behandling och att pojken behöver skydd mot fortsatt förföljelse på grund av sin klantillhörighet. Eftersom han skadats då han bodde med sin familj saknar det betydelse om han kan återförenas med dem. Myndighetsskydd och internflyktsalternativ saknas och därför beviljas pojken uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Luleå.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Att söka asyl utomlands betraktas som förräderi i Turkmenistan till sidans topp

En person från Turkmenistan har överskridit sitt utresevisum med några år och en anhörig har redan uppehållstillstånd som skyddsbehövande. Migrationsverket ansåg att personen kunde utvisas, men migrationsdomstolen anser att redan dessa omständigheter räcker för att personen skulle uppmärksammas vid återkomsten och att ett gripande innebär risk för skyddsgrundande behandling. Enligt domstolen bedriver regimen i Turkmenistan en omfattande övervakning med olika metoder, särskilt efter ett attentat mot dåvarande presidenten 2002. Staten förbjuder i stor omfattning utlandsresor och släktingar till utresta utsätts för utpressning. Turkmenska medborgare som söker asyl utomlands betraktas som förrädare. Eftersom personen enligt domstolen har lämnat en detaljerad och oförändrad berättelse om myndigheternas agerande i hemlandet mot henne och hennes familj och att hon ses som oppositionell så bedöms hon som flykting och beviljas uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Luleå.

till innehållsförteckningen innehåll

Surplace-skäl för politisk aktivitet erkänns av domstol efter att agent dömts i Sverige till sidans topp

En person från en regional minoritetsgrupp i Iran hade grundat en organisation för att bevara folkkgruppens kultur och språk. Efter en razzia mot organisationen flydde han. Migrationsverket anser att hans berättelse är vag och inte verkar självupplevd och att hans aktivitet i Sverige inte är så omfattande att den skulle "misshaga" regimen i hemlandet. När saken kom till domstol redovisade mannen fortsatta aktiviteter i Sverige med koppling till en exilorganisation, videor från demonstrationer mm. Han åberopade även en dom mot en person som dömts för flyktingspionage i Sverige mot hans folkgrupp. Eftersom han har haft personlig kontakt med denna person och varit med i samma chattgrupper är det troligt att iranska myndigheter har kännedom om honom. Migrationsdomstolen anser att mannen på ett övertygande sätt berättat om sitt engagemang och bevisat en del aktiviteter i Sverige samt att han varit verksam under den tid som den avslöjade spionen var aktiv. Därför bedöms han som flykting och beviljas tre års uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Kvinna som anklagats för att missionera för Ahmadiyya får stanna till sidans topp

Målet gäller en kvinna från Pakistan som tillhör en trosriktning, ahmaiyyamuslimer, som är illa sedda och har begränsade möjligheter att utöva sin tro. En ahmadiyyamuslim kan dömas till hårt straff för att ha kallat sig själv för muslim eller för att ha predikat eller förordat sin religion. Kvinnan studerade på en ort där hon kunde undanhålla sin tro. Men i hemtrakten har hon trakasserats. När hon varit i Sverige ett halvår med uppehållstillstånd för studier och återvänt till Pakistan blev hon anklagad och polisanmäld för att ha försökt omvända två flickor. Därför återvände hon till Sverige och sökte asyl. Migrationsverket fann motsägelser i uppgifterna om trakasserier och ansåg berättelsen om polisärendet vag och detaljfattig. Migrationsdomstolen avslog begäran om muntlig förhandlig och anser att landinformationen tillsammans med de uppgifter och förklaringar kvinnan lämnat sammantaget gör att det saknas anledning att ifrågasätta att hon har anklagats och polisanmälts. Oavsett vad polisanmälan leder till riskerar hon förföljelse i hemlandet. De internflyktsalternativ som Migrationsverket föreslagit är inte rimliga med tanke på att kvinnan inte har något nätverk där och tillhör en utsatt minoritet. Hon beviljas uppehållstillstånd som flykting. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Mer än sju års laglig vistelse för barnen är skäl för tillstånd enligt domstol till sidans topp

En barnfamilj från Afghanistan kom till Sverige genom arbetstillstånd i januari 2013. I samband med att tillståndet behövde förlängas sökte familjen asyl, en ansökan som behandlades först i augusti 2018. Föräldrarna hade då berättat om en konflikt mellan fadern och en konkurrent som lett till att fadern tvingats lova bort en dotter till konkurrenten som ersättning för en skada. Han ska också ha anklagats för att vara en otrogen. Migrationsverket ansåg inte berättelsen trovärdig. Det talade emot paret att de inte framfört skyddsskäl förrän efter flera år. Familjen har bott i Iran bortsett från en kort tid, men barnens anknytning till Sverige ansågs ändå inte ha blivit så stark att de inte kunde utvisas till Afghanistan. När saken nu prövats i domstol har ytterligare drygt två år förflutit. Inte heller domstolen anser asylskälen tillräckliga. Men åtminstone det barn som nu är 16 har vistats så lång tid i Sverige under sina formbara år att det skulle bryta mot hans privatliv enligt Europakonventionen att utvisa honom, enligt domstolen. Det vägs in att hela vistelsen har varit laglig och att barnen inte har någon anknytning i hemlandet. I och med att 16-åringen får uppehållstillstånd ska hela familjen, inklusive en flicka som fyllt 18, få tillstånd för att inte kränka rätten till familjeliv. Tillstånden på grund av ömmande omständigheter gäller 13 månader. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Tvivelsmålets fördel gör att en person bedöms som barn som behöver skydd till sidans topp

En pojke som är född i Afghanistan men har växt upp i Iran sökte asyl på grund av att han tagit avstånd från islam, att han är hazar och att han riskerar drabbas av det väpnade våldet i sin hemprovins. En medicinsk åldersbedömning visade att lårbenets nedre tillväxtzon uppnått slutstadiet, däremot inte visdomstanden. I Grekland hade han bedömts som barn och ombudet påpekade att hans sätt att svara visar att han är mycket ung. Han bedömdes dock som vuxen och asylskälen prövades mot hela Afghanistan. Avståndstagandet från islam bedöms inte som genuint och övriga skäl är inte tillräckliga. Migrationsdomstolen gör i flera delar samma bedömning. Men domstolen påpekar att om det fortfarande råder tveksamhet om åldern efter en medicinsk bedömning ska staten utgå från att den sökande är underårig, enligt EU:s asylprocedurdirektiv. Även av UNHCR:s riktlinjer framgår att barnets uppgivna ålder ska ges tvivelsmålets fördel i tveksamma fall. Därför bedömer domstolen att pojken är minderårig. Eftersom barn utan nätverk i Afghanistan är särskilt utsatta t.ex. för våld, barnarbete, utnyttjande och rekrytering riskerar han omänsklig eller förnedrande behandling. Domstolen beviljar uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Om familjeåterförening söks före 18-årsdagen kan bevislättnad ges enligt domstol till sidans topp

En kvinna med två barn från Eritrea sökte uppehållstillstånd på grund av anknytning till maken/fadern som bor i Sverige. Besluten avslogs bl.a. på att familjemedlemmarna som befann sig i Etiopien saknade pass. Ärendet återförvisades från domstolen för att pröva frågor om rätt till familjeliv och bevislättnad, dvs att sätta ned kravet på styrkt identitet om DNA-test visar släktskapet. Bevislättnad ska enligt praxis från Migrationsöverdomstolen ges när det är för riskfyllt att hänvisa någon att söka pass från en eritreansk myndighet. När Migrationsverket tog upp saken på nytt hade familjens sextonåring hunnit fylla 18. Hans DNA-test visade att han med 99.99 procents sannolikhet är son till sin pappa men detta test fick inte användas eftersom bevislättnad bara tillåts för barn. Mamman och syskonet beviljades uppehållstillstånd. Migrationsdomstolen refererar EU-domstolens avgörande som säger att åldern vid ansökan avgör vem som ska bedömas som barn vid familjeåterförening. Domstolen anser att samma bedömning av åldern ska gälla rörande bevislättnad. Ärendet återförvisas till Migrationsverket. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Upprepade ringa narkotikabrott hindrar tillstånd för gymnasiestudier enligt domstol till sidans topp

En person som först fått avslag i asylärendet och sedan fått uppehållstillstånd för gymnasiestudier och även fått förlängt tillstånd, sökte för ytterligare en förlängning då han inte blivit klar med studierna. Denna gång fick han avslag på grund av att han hade dömts till böter för två ringa narkotikabrott och godkänt ett straffföreläggande. Dessa brott var kända när han fick sitt andra tillstånd, men enligt Migrationsverket har praxis skärpts genom ett beslut i Migrationsöverdomstolen. Fängelsedom behövs inte utan det räcker att fängelse finns i straffskalan för att brottslighet ska väga tungt mot en svag tillståndsgrund som gymnasiestudier. I överklagandet hävdade personen att han nu är drogfri och har stark anknytning till Sverige samt att hans missbruk berodde på hur dåligt han mådde i sin utsatta situation. Han hade dock dragit på sig åtal för ytterligare två ringa narkotikabrott. Domstolen ansåg att brottsligheten vägde tillräckligt tungt för att han inte skulle beviljas uppehållstillstånd. Däremot upphävdes ett återreseförbud som låg kvar trots att personen haft uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Rättsligt ställningstagande om permanentning av uppehållstillstånd till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett omarbetat rättsligt ställningstagande om permanentning av uppehållstillstånd. Den väsentliga skillnaden är att ställningstagandet nu omfattar även de personer som haft uppehållstillstånd enligt "gymnasielagen" och står inför att söka arbete för att få permanent tillstånd. En förändring är dock att provanställning enligt det omarbetade ställningstagandet i vissa fall kan räknas som varaktig försörjning och leda till permanent uppehållstillstånd när övriga villkor är uppfyllda. För att en provanställning ska bedömas tillräcklig kan den sökande behöva visa att arbetsgivaren alltid använder provanställning eller att de flesta som provanställs på den arbetsplatsen brukar få fast jobb. Det framgår också att sjukskrivning eller föräldraledighet räknas som anställning (däremot inte tjänstledighet). Andra tillägg rör vilken slags brottslighet eller hot mot allmän ordning och säkerhet som kan föranleda avslag. Ställningstagandet är inte särskilt tydligt kring detta, men hänvisar till motsvarande paragraf i Utlänningslagen för tolkningen.

Hämta ställningstagandet RS/017/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Uppdaterat rättsligt ställningstagande om gymnasiereglerna till sidans topp

Det ställningstagande som ersätts är SR 40/2018, det som handlar om alla gymnasiereglerna, alltså inte bara "nya gymnasielagen". Ändringarna rör främst förtydliganden. Det handlar till exempel om vilka utbildningar och kursbyten som är tillåtna, hur länge tillstånd kan ges för introduktionskurs och i vilka situationer deltidsstudier eller inslag av studier på lägre nivå kan godkännas. I ställningstagandet förklaras att sjukskrivning eller föräldraledighet kan vara skäl för deltidsstudier - och möjligen för kortvarigt avbrott. En utbildning kan godkännas om den har påbörjats då beslutet fattas, men ansökan måste enligt Migrationsverket göras innan uppehållstillståndet löpt ut (den frågan kommer att prövas av Migrationsöverdomstolen). Avsnittet om vad det innebär att studera aktivt är utbyggt och uppdelat för de olika utbildningsvägarna. Det framgår nu att underkända betyg kan spela roll, åtminstone om personen inte kan bevisa sitt aktiva deltagande på annat sätt. Detta gäller särskilt komvux. Nytt i detta sammanhang är en skrivning om situationen när en person har fått ett uppehållstillstånd (till exempel fyraårigt) som sträcker sig längre än sex månader efter att studierna avslutats. I sådana fall ska avslutade studier räknas som att studera aktivt, det vill säga att tillståndet behöver inte återkallas. Ett avsnitt om vandels- och säkerhetsprövningen har tillkommit. Det klargörs att den som haft tillstånd enbart på grund av gymnasiestudierna i normalfallet inte kan byta spår till en annan typ av tillstånd utan att lämna Sverige.

Hämta dokumentet RS/018/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverkets rättsliga ställningstagande om barns ålder i anknytningsärenden till sidans topp

Som Asylnytt har rapporterat i utgåva 20-08-05, så har EU-domstolen uttalat att när barn ansöker om att återförenas med föräldrar i ett EU-land så ska bedömningen av barnets ålder utgå från ansökningsdagen, inte beslutsdagen. Detta innebär att Sveriges praxis ändras. EU-domen gäller situationer som omfattas av familjeåterföreningsdirektivet, dvs när föräldern har uppehållstillstånd med flyktingstatus. Migrationsverkets rättsliga kommentar klargör nu att alla andra kategorier som enligt Utlänningslagen har rätt till återförening enligt samma paragraf som flyktingar också kommer att omfattas. Det innebär att även barn till alternativt skyddsbehövande och barn till svenska medborgare omfattas. Detsamma gäller barn till forskare och till föräldrar med EU-blåkort eller ICT-tillstånd (flyttande inom företag). Däremot omfattas inte barn till föräldrar som själva fått uppehållstillstånd enligt Utlänningslagens paragraf 5:3a. Det kan till exempel vara en förälder som fått uppehållstillstånd för att gifta sig eller bli sambo i Sverige eller på grund av anknytning till ett annat barn i Sverige. Barn till föräldrar som har uppehållstillstånd på grund av studier eller arbete omfattas inte heller.

Hämta den rättsliga kommentaren, RK/002/2020 (Extern länk)

Se även:

Asylrättscentrum 20-10-29: Uppdaterad rättslig styrning angående betydelsen av personens ålder vid ansökningsdatum (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201023:

Från Kongo/ Ställningstagande om vissa delar av Demokratiska Republiken Kongo till sidans topp

Migrationsverket gör i det nya ställningstagandet bedömningen att det i provinserna Nordkivu, Sydkivu och Ituri pågår en inre väpnad konflikt med så urskillningslöst våld att var och en som återvänder dit riskerar att utsättas för skyddsgrundande behandling. I en rad andra provinser och regioner som räknas upp i ställningstagandet råder väpnad konflikt med varierande våldsnivå eller andra svåra motsättningar. Alla provinser är dock inte i konflikt. Det rättsliga ställningstagandet innehåller genomgångar av situationen i provinserna var för sig. Migrationsverket anser att rättsskyddet är så dåligt att det inte går att hänvisa någon till statligt myndighetsskydd. Internflykt är som huvudregel inte relevant och rimligt. Frågan om uteslutande ska beaktas i varje enskilt ärende eftersom det kan finnas asylsökande som har gjort sig skyldiga till sådana handlingar som gör att de ska uteslutas från flyktingskap eller annan skyddsstatus. Säkerhetsläget har enligt Migrationsverket inte förbättrats bestående någonstans så att det skulle motivera att neka förlängning av skyddsstatus vid förlängningsansöknignar.

Hämta dokumentet, RS/016/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

JO kritiserar fortsatt väntetid efter att Migrationsverket ålagts handlägga ärendet till sidans topp

En familj fick slutligt avslag på sina asylansökningar efter ca två år, men beviljades kort därefter en ny prövning. Detta var den 15 november 2017. När inget hörts från Migrationsverket nästan ett år efter detta datum lämnade föräldern in en begäran om att ärendet skulle handläggas (detta är en möjlighet enligt förvaltningslagen). Migrationsverket svarade att det behövdes mer utredning men migrationsdomstolen ålade den 9 januari 2019 Migrationsverket att avgöra ärendet snarast möjligt. När ytterligare fyra och en halv månad gått anmälde föräldern dröjsmålet till JO. Den 27 maj 2019 förordnades offentligt biträde, den 3 juli hölls utredningen och den 2 september 2019, nästan två år efter att prövningen beviljats, beviljades familjen uppehållstillstånd. Det JO har utrett och kritiserar är dröjsmålet efter att Migrationsverket ålagts att avgöra ärendet snarast möjligt. I utredningen framkom bl.a. att det åläggandet inte registrerades förrän efter att ombudet hört av sig. Migrationsverkets försvar var att verket ändrat sina system och den ansträngda situationen efter det stora antalet asylsökande som kom 2015.

JO:s beslut, Dnr 3075-2019 (Extern länk till pdf-fil)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Ny överklagandetid beviljas på grund av felaktig information till sidans topp

En person som ansökt om ny prövning fick den 12 juni av sitt ombud veta via mail att ansökan avslagits. Ombudet har efter det upprepat frågat Migrationsverket vilket datum den sökande ansågs delgiven. En handläggare uppgav efter mer än en vecka att överklagandetiden inte börjat löpa. I senare meddelande fick ombudet veta att delgivning skulle ske vid samtal den 13 juli och överklagandetiden börja löpa då. Mötet avbokades på grund av sjukdom och därefter meddelade MIgrationsverket att det inte skulle bli något mer möte men att han kunde överklaga direkt. Överklagan skickades in samma dag, den 3 augusti, men avvisades på grund av att den sökande hade delgivits den 12 juni och tiden för överklagande löpt ut. Nu har saken nått Migrationsöverdomstolen som slår fast att Migrationsverkets felaktiga information inte får leda till att någon förlorar möjligheten att överklaga. "Den försuttna tiden återställs", dvs personen får en ny chans att överklaga. Källa kammarrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Domstol skulle ha bedömt inkomna handlingar till sidans topp

En person som är varaktigt bosatt i ett EU-land, ansökte om uppehållstillstånd i Sverige på grund av en anställning. Mannen hade lämnat in anställningsbeviset samt kopior av uppehållstillståndskort från Grekland och hemlandspass. Migrationsverket bad om komplettering med lönespecifikationer, kontoutdrag och arbetsgivardeklarationer. Eftersom dessa handlingar inte kom in avslogs ansökan. Mannen överklagade och bifogade de begärda handlingarna. Domstolen valde att behandla ärendet som det såg ut vid tidpunkten för Migrationsverkets beslut och avslog överklagan. Migrationsöverdomstolen påpekar att samtliga omständigheter som åberopas till stöd för uppehållstillstånd ska prövas. Den instans som prövar frågan ska utgå från de förhållanden som råder vid prövningstillfället. I och med att domstolen inte har vägt in de tillkomna handlingarna har den sökande inte fått en fullständig prövning. Därför återförvisas ärendet till migrationsdomstolen. Källa kammarrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Facket kan tillfrågas medan en anställning annonseras till sidans topp

En person som sökte arbetstillstånd lämnade in sin ansökan med ett arbetserbjudande två dagar efter att tjänsten hade annonserats i Platsbanken tio dagar. En sådan annonsering inom EU är ett villkor för att bevilja arbetstillstånd. Ett annat villkor är att en fackförening ska tillfrågas om anställningsvillkoren är avtalsenliga. I det här fallet hade facket tillfrågats under pågående annonsering av tjänsten, med en blankett där den sökandes namn nämndes. Migrationsverket avslog med motivering att arbetsgivaren redan då facket tillfrågades hade bestämt vem som skulle få anställningen. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som inte håller med. Visserligen finns en tidigare vägledande dom som säger att annonseringen anses avbruten om ansökan till Migrationsverket med anställningserbjudandet ges in innan det gått tio dagar. Men det finns enligt Migrationsöverdomstolen inget som hindrar att arbetsgivaren begär ett förhandsbesked från facket, så länge individen inte får arbetserbjudandet förrän annonsen legat ute i tio dagar. Saken återförvisas till Migrationsverket.

Hämta mål UM 19571-19, MIG 2020-19 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Svårt sjuk kan ha rätt till socialt stöd under överklagan av ny ansökan till sidans topp

EU-domstolen har lämnat två förhandsavgöranden som rör rätten till socialt stöd under prövning om verkställighetshinder för en svårt sjuk person som har ett lagakraftvunnet beslut om utvisning. Det ena målet gäller den sjuka själv, det andra en förälder till ett sjukt barn som blivit myndigt under proceduren. Målen innehåller utförliga resonemang om nationell lagstiftning i förhållande till EU:s rättighetsstadga, om situationen när överklagande som rör rätten till socialt stöd är avhängig av ett överklagande av en ansökan om verkställighetshinder samt EU-domstolens mandat i dessa frågor. EU-domstolens slutsats är att återvändandedirektivet ska tolkas så att en svårt sjuk person kan ha rätt till socialt stöd i väntan på slutligt avgörande om det inom en pågående prövning av hinder mot verkställighet av utvisningsbeslutet finns argument som inte är uppenbart ogrundade för att verkställigheten skulle allvarligt och oåterkalleligt skada personens hälsa.

I domen om en sjuk person påpekas att rätten gäller även om det inte är stadgat i nationell lag förutsatt att det inte finns någon annan tydlig reglering i lagstiftningen som skulle få samma effekt. I domen om en förälder klargörs att nationell lagstiftning inte får förhindra att denne får sina grundläggande behov tillgodosedda, förutsatt dels att förälderns närvaro är oundgänglig för det myndiga barnet samt ett personen saknar medel för att själv tillgodose behoven.

Förhandsavgörandet om en svårt sjuk person, mål C-233/19 (Extern länk)

Förhandsavgörandet om en förälder till en svår sjuk person, mål C-402/19 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU:s generaladvokat om när UNRWA-skydd för palestinier ska anses ha upphört till sidans topp

En tysk domstol har bett EU-domstolen om ett förhandsavgörande angående en statslös palestinier som efter att ha lämnat Syrien bott ett par år i Libanon. Därefter lämnade han Libanon och träffade sin familj i ca tio dagar i Syrien innan han tog sig till Tyskland. Vid det laget släppte Libanon inte in syrier längre. Frågan är om mannen automatiskt ska få flyktingstatus för att han inte längre kan få skydd av det särskilda organet för palestinier, UNRWA. (Alternativ skyddsstatus kan ändå beviljas för att inte bryta mot principen om non-refoulement.) UNRWA är aktivt i fem områden, däribland både Syrien och Libanon. Generaladvokaten anser att saken ska prövas mot de av områdena där personen skulle kunna bli insläppt och få skydd. Både valet av områden och möjligheten till skydd där ska bedömas vid tidpunkten för beslutet, till exempel om personen då åter skulle kunna få skydd av UNRWA fast det inte gick vid flykten. Men om personen frivilligt har rest från ett säkert område till ett område där hen utsätter sig för risk, så ger det inte automatisk flyktingstatus. En av de aktörer som lämnat yttrande är UNHCR, som har en annan uppfattning bl.a. i den frågan.

Läs generaladvokatens yttrande i mål C-507/19 (Extern länk)

Statement från UNHCR i detta mål (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Utvisning till Irak stoppas av FN:s kommitté för personer med funktionsnedsättning till sidans topp

En kvinna från Irak sökte asyl på grund av förföljelse och dödshot från sin familj med anledning av hennes relation med en man som familjen inte godkände. Hon fick avslag på grund av bristande trovärdighet. Efter att beslutet vunnit laga kraft var hon kvar i Sverige med allt mer sviktande hälsa. Förutom diabetes och högt blodtryck led hon av svår depression med symptom på apati och självmordsbenägenhet. Hennes sjukdom var tidvis allvarlig med psykotiska episoder, hallucinationer och självmordsförsök. Hon var tvångsintagen vid flera tillfällen. Av läkarintyg framgår att utvisningshotet bidrog till hennes sjukdomstillstånd, vilket Migrationsverket tog fasta på när kvinnan anförde verkställighetshinder. Kvinnan har förgäves ansökt om verkställighetshinder vid tre tillfällen och anfört att hon inte skulle kunna få vård i Irak, vilket skulle bli livshotande. Sverige hävdar bland annat att det inte är visat att sjukdomen är bestående. FN-kommittén konstaterar att parterna är oense om hur allvarlig sjukdomen är, men eftersom det finns ett flertal läkarintyg som visar ett livshotande tillstånd så innebär det ett brott mot konventionen att svenska myndigheter inte har utrett om hon kunde ha fått tillräcklig vård i Irak. Sverige åläggs att ta upp fallet på nytt.

Hämta Communication no. 60/2019, från EDAL, European Database of Asylum Law (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Tillfälliga lagen gäller inte då föräldrar återförenas med barn till sidans topp

Ett litet barn kom till Sverige utan sina föräldrar och fick uppehållstillstånd 2016 som alternativt skyddsbehövande. Detta tillstånd har nu förlängts och flickan är ca sex år gammal. Föräldrarna och en syster ansökte om återförening i december 2017. De fick först avslag på grund av att alternativt skyddsbehövande inte vid den tiden hade rätt till återförening. När de överklagade hade lagen ändrats på den punkten. MIgrationsverkets anförde i sitt yttrande att anknytning förälder till barn inte ingår i den personkrets som enligt den tillfälliga lagens 6 § kan beviljas återförening, men tillstånd kan ges om ett avslag skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande (detta är även ett exempel som Migrationsverket nämner i ett rättsligt ställningstagande). Domstolen gav ändå avslag, med motivering att det inte bröt mot ett konventionsåtagande. Migrationsöverdomstolen underkänner hela resonemanget. Uppehållstillstånd för förälder till ensamkommande barn finns inte med i uppräkningen av begränsningar i den tillfälliga lagen och ska alltså bedömas enligt Utlänningslagen, utan krav på att tillstånd bara kan ges om avslag skulle bryta mot ett internationellt åtagande. Migrationsöverdomstolen återförvisar ärendet till Migrationsverket för ny prövning. Domen är vägledande.

Hämta referat av domen i mål UM 9144-20, MIG 2020:20 (Extern länk till pdf-fil)

till innehållsförteckningen innehåll

Förbättring av myndighetsskydd i Armenien inte nog för återkallelse enligt domstol till sidans topp

En person från Armenien fick uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande i Sverige 2017. Under hans militärtjänstgöring hade han och en kollega blivit omringade av azeriska soldater och kollegan hade blivit skadad medan han själv lyckades fly. Han anklagades för att ha lämnat uppgifter till den azeriska miltären och orsakat kollegans död. Efter hot och vandalisering lämnade han landet. Han fick uppehållstillstånd men när det var dags för förlängning fick han avslag och beslut om utvisning av Migrationsverkt med hänvisning till att myndighetssskyddet i Armenien numera är bättre. Migrationsdomstolen håller med om att myndighetsskyddet förbättras, men anser inte att förändringen har visats vara så bestående att mannen inte längre behöver skydd. Han får därför förlängt tillstånd med två år. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Luleå.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol godtar berättelse om fortsatt hot från IS i Mosul till sidans topp

En man från Nineva-provinsen sökte asyl. Han var inte själv politiskt intresserad men hans far ställde upp för ett IS-kritiskt parti i valet 2014. Detta ledde till hotbrev från IS och AAH (AsaibAhlal-Haq) och även ett bombattentat. Efter valet som fadern förlorade höll fadern sig undan men fienderna vände sig då mot sonen. Han lyckades fly då förmodade IS-soldater kom till hemmet, men hans mor blev dödad. Efter att mannen flytt landet har även fadern dödats. Mannen hävdar att IS fortfarande är aktiva trots att de inte har kontroll samt att han även är hotad från andra på grund av att sunnimuslimska män från Mosul misstänks för att tillhöra IS. Migrationsverket ansåg att mycket i berättelsen var spekulationer, t.ex. rörande vilka som hotade, hur fadern dött och varför det fortfarande skulle finnas en hotbild. Migrationsdomstolen har hållit muntlig förhandling och bedömer mannens uppgifter som tillförlitliga. Dödsattest är inlämnad för fadern. Mannen har gjort sannolikt både att IS och AAH uppfattat hans familj som poitiska motståndare och att han riskerar förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning. Att IS och AAH är aktiva i området stämmer med landinformation. Mannen beviljas flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Malmö.

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol underkänner utpekade internflyktsorter som rimliga till sidans topp

En ung man från Afghanistan som sökt asyl på nytt efter preskription framförde sin konversion som skyddsskäl. Migrationsverket anser att mannen inte kunnat göra sannolikt att hans konversion är genuin. Mannen kommer från Helmand, där det urskillningslösa våldet är så allvarligt att han inte kan skickas dit, men MIgrationsverket ansåg att Kabul, Mazar-e-Sharif eller Harat är rimliga och relevanta internflyktsalternativ. Migrationdomstolen delar efter muntlig förhandling Migrationsverkets bedömning av konversionen. Däremot underkänner domstolen internflyktalternativen. Domstolen anser i likhet med UNHCR att Kabul inte är ett godtagbart internflyktsalternativ. Herat eller Mazar-e-Sharif skulle kunna vara relevant alternativ (dvs tillräckligt säkert). Men domstolen anser inte att Migrationsverket, har utvecklat varför dessa orter skulle vara rimliga (dvs att personen kan klara sig där). Domstolen hänvisar till hur EU:s asylbyrå EASO resonerar kring internflykt utan nätverk och kommer fram till att Migrationsverket inte gjort sannolikt att det finns ett relevant och rimligt internflyktsalternativ. Därför beviljas mannen status som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Uppehållstillstånd för homosexuell man efter muntlig förhandling till sidans topp

En ung man hade först på ett sent stadium i asylproceduren berättat att han är homosexuell och skulle riskera förföljelse på den grunden om han utvisades till Afghanistan. Migrationsverket avslog med motivering att han inte förmått reflektera över sin läggning så som han borde med tanke på att homosexualiserat i hemlandet. Han har inte heller kunnat reflektera tillräckligt över sina känslor, tvivel och sin framtid. Migrationsdomstolen som hållit muntlig förhandling går igenom mannens beskrivning av hur han kom fram till sin läggning och orsakerna till att han försökt dölja den, bland annat på grund av inställningen hos kamrater och personal på boendet. Sammantaget är det en tydlig och detaljrik berättelse som innehåller reflektion och eftertanke. Mannen beviljas flyktingstatus och tre års uppehållstillstånd.

Domen innehåller förutom resonemang om beviskravet i denna typ av mål även ett utförligt avsnitt om tillämpning av EU-rättens krav på "benefit of the doubt" i fråga om ålderbedömning (ett resonemang som inte var till den sökandes fördel i detta fall). Vidare problematiserar domaren Migrationsverkets val att pröva skyddsbehovet mot varje del av landet för att en vistelseort inte kunde bevisas. Enligt domaren bör skyddsbehovet prövas mot den verkliga destinationen. Domen är dock inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol återförvisar ärende på grund av kognitiv funktionsnedsättning till sidans topp

En person som beviljats ny prövning på grund av att hans sexuella läggning skulle kunna utgöra skyddsbehov, fick avslag efter den nya muntliga utredningen. Enligt Migrationsverket hade han inte på ett reflekterande sätt kunnat redogöra för sina tankar och överväganden som uppkommit och hur hans sexuella läggning påverkat hans liv. Mannens ombud anförde i överklagandet att mannen har en språklig sårbarhet som begränsar hans verbala förmåga att utveckla personliga tankar, resonemang och egna upplevelser. Ett utlåtande från en specialpedagog och magister i barn- och ungdomsvetenskap bekräftade att mannen under sin studietid haft tydliga symptom på kognitiv funktionsnedsättning. Han har grava koncentrationssvårigheter och behöver en bedömningskontext som är anpassad efter det. Hans muntliga förmåga är inte åldersadekvat, han har ett begränsat ordförråd, svårt att förstå abstrakta ord och teoretiska förklaringar. Eftersom det inte framkommit att den muntliga utredningen anpassats på något sätt, väljer domstolen att återförvisa ärendet för ytterligare utredning. Källa förvaltningsrätten i Malmö.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Familj med fem döttrar har ömmande omständigheter till sidans topp

En familj från Afghanistan med fem döttrar, nu mellan två och fjorton år gamlaframförde skyddsskäl som utgick från en svår familjekonflikt i hemlandet. Fadern har skador i benen samt svårt nedsatt syn. Föräldrarna blev inte trodda på grund av många motstridigheter i berättelsen. Vid domstolsförhandlingen uppstod ytterligare oklarheter, varför inte heller domstolen ansåg att skälen var trovärdiga. Säkerhetsläget i deras hemprovins ansågs inte heller vara så allvarlig att de av den anledningen skulle vara skyddsbehövande. Mannens skador var inte sådana att de kunde räknas som synnerligen ömmande omständigheter. Men när domstolen bedömde döttrarnas situation vägdes det in att de tillbringat fyra år i Sverige, för åtminstone två av dem i en formativ ålder. Situationen i deras hemprovins är instabil, kvinnor och barn har har drabbats hårt. Diskriminering mot kvinnor och hedersbaserat våld är utbrett, barns rättigheter är åsidosatta, barnäktenskap är vanliga mm. Döttrarna riskerar illabehandling på grund av kön. Pappan utgör ett manligt nätverk men det är svagt på grund av hans funktionsnedsättning. Vid en samlad bedömning är omständigheterna särskilt ömmande. En utvisning skulle enligt domstolen strida mot Barnkonventionen. Familjemedlemmarna beviljas uppehållstillstånd på grund av särskilt respektive synnerligen ömmande omständigheter. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Malmö.

till innehållsförteckningen innehåll

Utsatt ung kvinna övertygade domstolen under muntlig förhandling till sidans topp

En kvinna vars make dött i strid i Afghanistan fick bo hos sin makens familj, där hon uppger att hon behandlats illa och misshandlats. Parets dotter placerades hos en faster i Iran, men kallades tillbaka då hon var 14 och flickans farfar ansåg att hon skulle gifta sig med en kusin. Varken kvinnan eller dottern gick med på detta, vilket ledde till att båda misshandlades och låstes in. De fick hjälp att rymma och få med sig värdesaker av en släkting och sedan av en vän till maken/fadern. Migrationsverket trodde inte på berättelsen för att uppgifterna om misshandeln ansågs vaga och detaljfattiga och att det inte var trovärdigt att kvinnorna skulle kunnat resa själva och ha ekonomi för flykten. De kunde utvisas eftersom de hade ett nätverk i makens/faderns familj. Vid den muntliga förhandlingen i domstol två år senare fick dottern komma till tals, idag 19 år. Hon berättade på ett självupplevt och detaljerat sätt om sin och mammans situation vilket övertygade Migrationsverkets processförare som medgav bifall. Berättelsen stämde också överens med landinformation. Domstolen bedömde att både riskerar förföljelse på grund av kön och beviljade flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Ung kvinna med barn utom äktenskapet riskerar förföljelse i Somalia enligt domstol till sidans topp

En nu nittonårig kvinna från Somalia sökte asyl som tolvåring och har varit placerad i famlijehem. Hon fick avslag relativt snabbt och skulle återvända till Somaliland i norra Somalia, varifrån hon härstammade enligt språktester. Själv har hon hållit fast vid att hon kommer från en ort i centrala Somalia. Fortfarande minderårig träffade hon en ung man med somaliskt ursprung som är dansk medborgare. Hon blev gravid och en son föddes 2018. Barnet blev dansk medborgare. Mannen flyttade till Sverige och har delad vårdnad, men de är inte gifta. DNA-test har visat att han är far. Kvinnan sökte asyl på nytt när utvisningsbeslutet preskriberats och hävdade då att hon riskerar förföljelse som ogift mor och på grund av anknytningen. Migrationsverket avfärdade skyddsskälen som spekulationer. Anknytning avslogs bl.a. eftersom kvinnan inte har styrkt identitet och paret inte hade bott tillsammans utomlands. Migrationsdomstolen har hållit muntlig förhandling och tvivlar på språktestet, bl.a. eftersom kvinnan beskrev sin uppgivna hemort i detalj. Oavsett detta anser domstolen att kvinnan inte kan förväntas undanhålla i hemlandet att hon har ett barn fött utom äktenskapet. Det är sannolikt att hon inte kommer att få ett effektivt klanskydd utan riskerar förföljelse på grund av kön. Hon beviljas därför flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Flera domare ger uppehållstillstånd då gymnasiestudier påbörjats vid beslutet till sidans topp

Förvaltningsrätten i Stockholm har i flera fall godkänt ansökningar om förlängning av uppehållstillstånd för gymnasiestudier, trots att personen inte hade påbörjat studierna på avsett nationellt program eller yrkespaket vid tidpunkten för ansökan. Enligt Migrationsverket är detta skäl för avslag men enligt migrationdomstolen är det förhållandena vid beslutet som är avgörande. Detta gäller även då personen först vid domstolens beslut kunnat visa att de påbörjat studierna. De sökande har beviljats uppehållstillsånd för studier. Dessa domar är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol godtar sen anmälan till Skatteverket till sidans topp

En person som haft uppehållstillstånd för studier enligt gymnasiereglerna lyckades få en provanställning som övergick i en fast anställning innan hans uppehållstillstånd löpte ut. Han ansökte om permanent uppehållstillstånd på grund av försörjning och bifogade alla handlingar rörande anställningen som krävs. Han fick ändå avslag på grund av att ingen anmälan om anställningen hade kommit in till Skatteverket i juni 2020 då beslutet fattades. Detta är ett av kraven för att uppehållstillstånd ska beviljas. Saken har nu nått migrationsdomstolen. Inför avgörandet hade personen åberopat en underrättelse om anställning som inkommit till Skatteverket i september. Han yrkade om uppehållstillstånd eller i andra hand återförvisning. Migrationsverket medgav yrkandet om återförvisning och domstolen gick på samma linje. Ärendet återförvisas för vidare handläggning av MIgrationsverket. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Malmö.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201002:

Muntlig förhandling krävdes i konvertitmål enligt Migrationsöverdomstolen till sidans topp

En person från Afghanistan sökte asyl på grund av en viss hotbild men fick avslag i alla instanser. Han anförde senare verkställighetshinder och berättade då att hotbilden egentligen var värre än han uppgett eftersom hoten riktats mot honom själv och inte mot en släkting. Senare uppgav han också att han konverterat till kristendom vilket ledde till att han beviljades en ny prövning. Migrationsverket ansåg dock inte att han kunnat visa att omvändelsen var genuin. Inför behandlingen i migrationsdomstolen då han inte beviljats muntlig förhandling uppgav han skriftligt ytterligare ett skäl, nämligen att han är bisexuell. Han förklarade bland annat att utredaren varit stressad och att det var svårt för honom att berätta om detta. Av domstolens beslut framgår att mannens trovärdighet anses låg bland annat på grund av att han uppgett olika asylskäl. Mannen får avslag utan muntlig förhandling. Migrationsöverdomstolen påpekar nu att muntlig förhandling normalt ska hållas om bedömning av trovärdigheten i berättelsen har omedelbar betydelse för frågan om uppehållstillstånd. Att muntlig förhandling inte hölls är en sådan brist i handläggningen att målet återförvisas till migrationsdomstolen.

till innehållsförteckningen innehåll

MiÖD: Inget nytt utvisningsbeslut behövs då det redan finns ett långt återreseförbud till sidans topp

En person med uppehållstillstånd i Sverige begick ett grovt brott och dömdes bland annat till utvisning med återreseförbud utan tidsbegränsning. Därefeter sökte han asyl men fick avslag i den processen. Migrationsverket fattade inget nytt utvisningsbeslut eftersom det redan fanns ett sådant och ett återreseförbud som skulle vara längre än preskriptionstiden för ett nytt utvisnignsbeslut. Migratonsdomstolen återförvisade ärendet för att utvisningsbeslut med tidsfrist samt uppgift om utvisningsland saknades. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som går på Migrationsverkets linje. Ett nytt beslut kan behövas i ett fall då återstående återreseförbud är kortare än verkningstiden för det nya beslutet, eller om det pågår till exempel en nåde-process som skulle kunna sluta med upphävande av besluten i brottmålet. Det är alltså inte omöjligt att en person kan ha utvisningsbeslut i två processer samtidigt. Men i det här fallet behövs det inte. Målet återförvisas till förvaltningsrätten. MiG 2020:18

Hämta referatet i mål UM 4025-20 från Migrationsöverdomstolen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Bakläxa till domstol som inte använt FN-regler för palestinier till sidans topp

En nioårig pojke från Gaza sökte asyl i Sverige där hans pappa redan befann sig, dock utan uppehållstillstånd. Modern och syskon befinner sig i Grekland. Den svåra situationen i Gaza beskrevs i beslutet inklusive hur många barn som omkommit och andra förödande konsekvenser för barn. Slutsatsen blev ändå att detta inte uppgår till flyktingskäl eller alternativa skyddsskäl. I beslutet konstateras att det visseriigen föreligger särskilt ömmande omständigheter med hänsyn till barnets bästa, men att en utvisning inte skulle bryta mot ett internationellt åtagande. I överklagan togs upp att pojken har haft skydd av UNRWA, FN:s organ för palestinier, men detta berördes inte i domstolen, som avslog utan närmare utredning. Migrationsöverdomstolen har nu behandlat ärendet. Eftersom pojken var registrerad hos UNRWA borde saken ha prövats i enlighet med de särskilda regler som finns för denna grupp, då han har hävdat att han inte längre kan få skydd av UNRWA. Därför återförvisas målet till migrationsdomstolen. Källa kammarrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Afghanistan: Barn utanför äktenskap ska leda till ny prövning enligt domstol till sidans topp

En kvinna som fått beslut om utvisning har ett förhållande med en man som är norsk medborgare. De har fått ett barn tillsammans. Kvinnan anförde verkställighetshinder eftersom hon skulle riskera förföljelse på grund av det utomäktenskapliga förhållandet samt att även hennes dotter som är norsk medborgare skulle tvingas följa med henne vid en utvisning. Migrationsverket avslog ansökan om anknytning till dottern och dotterns far på grund av att saken inte gällde att bosätta sig i Sverige. Risken vid en utvisning helt kort med att det hon anfört bara är "vaga uppgifter om en hotbild från din familj". Migrationsdomstolen däremot anser att det som är känt om förhållandena i Afghanistan för kvinnor som haft utomäktenskapliga relationer och fått barn gör att situationen skulle kunna utgöra bestående hinder mot verkställighet. Därför beviljar domstolen en ny prövning och målet lämnas över till Migrationsverket. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Kvinnlig lärare behöver skydd efter våldtäkt och ryktesspridning i Somalia till sidans topp

En kvinna i Somalia som utsatts för en våldtäkt trakasserades efter det genom ryktesspridning om att hon skulle ha varit otrogen. Kvinnan arbetade som lärare och informerade bland annat om familjeplanering och riskerna med könsstympning. Hon kallades till en domstol hos Al Shabaab för att hennes verksamhet inte var i enlighet med Islam. Samtidigt utsattes hennes hushållerska för ett mordförsök, vid ett tillfälle då hon var iklädd en sjal som tillhörde läraren. Kvinnan hävdar att en makens kusin som är med i Al Shabaab ligger bakom alltsammans. Efter att hon lämnat Somalia har hennes man gift om sig. Migrationsverket tror på uppgiferna om våldtäkten och kvinnans arbetsuppgifter, men anser det inte visat att det finns ett hot från Al Shabaab. Eftersom maken tidigare stöttat henne och hon har bröder finns ett manligt nätverk enligt Mgrationsverkets avslag. Migrationsdomstolen bedömer kvinnans berättelse som sammanhängande, detaljerad och självupplevd. Det finns därmed ingen anledning att tvivla just på hotet från Al Shabaab, särskilt som risken för våld mot personer i hennes situation stämmer med landinformation. Puntland avfärdas som internflyktsalternativ då hon inte har nätverk där. Risken för förföljelse på grund av kön gör att kvinnan beviijas flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol beviljar skydd för statslösa palestinier från Bagdad för barnens skull till sidans topp

En kvinna med fyra barn, alla statslösa palestinier, sökte asyl på grund av vad de råkat ut för som statslösa palestinier i Bagdad, Irak. Mannen, som nu befinner sig i Turkiet, hade hotats och tvingas sälja sitt företag. Hans bror hade kidnappats. Döttrarna, som nu är vuxna, hade trakasserats. En pojke i skolålder hade upprepat trakasserats och misshandlats i och utanför skolan utan att få stöd av lärare. Landinformation bekräftar att statslösa palestinier är en utsatt grupp som beskylls för samröre med den förra regimen eller IS. Men Migrationsverket ansåg inte att de personliga riskerna uppgick till kraven för flyktingskap eller alternativt skyddsbehov. Barnens situation bedömdes visserligen som särskilt ömmande omständigheter men inte så allvarliga att det skulle bryta mot ett internationellt åtagande att utvisa dem (vilket krävs enligt den tillfälliga lagen). Migrationsdomstolen däremot anser att skolpojken utsatts för så allvarliga övergrepp att han och hans yngre bror riskerar omänsklig eller förnedrande behandling om de återsänds. Därför beviljas hela familjen tillstånd som alternativt skyddsbehövande. Två nämndemän var skiljaktiga och ville bevilja flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Fängelsestraff får användas för brottsling som inte lämnat landet till sidans topp

En person som utvisats från Nederländerna redan tidigare fick ett nytt utvisningsbeslut på grund av brott år 2013 och fick då även fem års återreseförbud. Han greps två år senare, fortfarande i Nederländerna. Han dömdes till två månaders fängelse. I sitt överklagande hävdade han att ett återreseförbud inte får några rättsverkningar förrän personen lämnat EU-området. Det var dock oklart om bestämmelsen i den nederländska strafflagen syftade på en olaglig inresa eller det utfärdade förbudet. Den nederländska domstolen har bett EU-domstolen om ett förhandsavgörande rörande om fängelsestraff får dömas ut i denna situation trots att ett fängelsestraff inte får användas istället för de åtgärder som föreskrivs i återvändandedirektivet enligt EU-domstolens tidigare avgörande. Alternativt, om fängelsestraff ändå kan utdömas på grund av tidigare brottslighet och personens kännedom om återreseförbudet. EU-domstolen påpekar i sitt avgörande att det inte går att bryta mot ett återreseförbud som inte har börjat gälla. Detta hindrar dock inte att när återvändandeförfarandet har avslutats kan fängelsestraff utdömas på grund av olaglig vistelse när personen känner till att det finns ett återreseförbud på grund av brottslighet eller säkerhetsrisk.

Mål C-806/18 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200913:

EU-domstolen om tidsfrist för överklagande av efterföljande ansökan till sidans topp

EU-domstolen har avgett ett förhandsavgörande till en belgisk domstol. Saken gällde en person som lämnat in en ny ansökan (närmast motsvarande en ansökan om verkställighetshinder i Sverige). Ansökan avslogs och beslutet skickades till det belgiska generalkommissariatet för flyktingar och statslösa, detta beroende på att mannen inte uppgivit någon adress. När mannen hämtade ut brevet återstod bara ett par dagar av överklagandetiden om tio dagar och hans överklagan kom in för sent. Mannen har bestridit saken men EU-domstolen godkänner nu både tiden tio dagar och överlämnandet till generalkommissariatet. Förutsättningen är dock 1) att sökande ska informeras om vart deras brev skickas om de inte anmält adress, 2) att det inte blir orimligt svårt för dem att få tillträde dit samt 3) att de faktiskt får tillgång till sina rättigheter inom den utsatta tiden samt 4) att likvärdighetsprincipen upprätthålls.

Domen i mål C-651/19 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Äktenskap med 14-åring i hemlandet inte skäl för uteslutning enligt domstol till sidans topp

En man från Syrien beviljades ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder, men ingen statusförklaring trots att han deserterat från militärtjänstgöring, något som bestraffas strängt. Orsaken var att hans fru bara var 14 när de gifte sig. Sexuellt umgänge med barn är enligt Migrationsverket ett grovt brott. Mannen överklagade. Migrationsdomstolen påpekar att bedömningen ska ske från ett internationellt perspektiv och göras enhetligt inom EU. Den nationella lagstiftningen är också ett viktigt kriterium. Men Migrationsöverdomstolen har i ett mål om könsstympning slagit fast att det väger tungt att en gärning som är kriminaliserad i Sverige inte skulle ha lett till åtal här. Att gärningen inte är straffbelagd i hemlandet spelar ingen roll, däremot kan det påverka bedömningen av uppsåtet. i Sverige bedöms en helt frivillig och ömsesidig handling med ett barn som är nära åldersgränsen snarare som sexuellt utnyttjande än som våldtäkt. I flera EU-länder är samtyckesgränsen 14 år. Det är MIgrationsverket som har bevisbördan för att brottet är grovt, men verket har enligt domstolen endast spekulerat om att kvinnan skulle ha varit särskilt utsatt. Sammantaget kommer domstolen fram till att det inte är visat att mannen begått ett grovt brott och han ska därför beviljas flyktingförklaring. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.20-09-13

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Jobb-byten hindrar inte PUT på grund av fast arbete till sidans topp

En person hade haft ett uppehållstillstånd som tidsbegränsats enligt den tillfälliga lagen och skulle förlänga detta. Eftersom han hade fast anställning ansökte han om permanent uppehållstillstånd. Migrationsverket avslog med motivering att mannen hade haft fyra olika anställningar på kort tid, varav tre uppgetts vara tillsvidareanställningar. Bytena har inte anmälts till Migrationsverket. Därmed ansåg verket att mannen inte hade visat att den aktuella anställningen skulle bli varaktig. Eftersom den ursprungliga grunden för uppehållstillstånd inte fanns kvar fick mannen beslut om utvisning. Vid tidpunkten för domstolens prövning hade mannen bytt jobb igen. Han hade dock en fast anställning som anmälts till Skatteverket och uppfyllde alla villkor. Inget tydde på att arbetsgivaren skulle vara oseriös eller att det rörde sig om ett skenavtal. Därför upphäver domstolen utvisningen och återförvisar ärendet till Migrationsverket för prövning av övriga förutsättningar för permanent uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200831:

EU-domstolen: Muntlig intervju ska hållas även inför avvisning/utvisning inom EU till sidans topp

En man från Eritrea sökte asyl i Tyskland. Det kom senare fram att han tidigare sökt asyl i Italien och även beviljats flyktingstatus där. Mannen fick avslag i Tyskland eftersom han kom från ett säkert tredje land. Han fick också ett utvisningsbeslut som kunde verkställas med tvång. Saken överklagades till en domstol som slog fast avslaget men upphävde utvisningen (verkställigheten) eftersom den sökande inte hörts vid en personlig intervju. Den exakta frågan rörde om ett beslut måste upphävas om det inte hållits någon personlig intervju eller om det räcker att personen får komma till tals i samband med överklagande. EU-domstolens svar är att den personliga intervjun är av grundläggande betydelse för asylförfarandet. Detta gäller även vid beslut om ärendet ska prövas i sak eller inte. Eftersom det kan förekomma att en person skulle riskera förnedrande behandling i en medlemsstat behöver personen intervjuas. Har en personlig intervju inte hållits ska ärendet återförvisas, om inte domstolen vid överklagandet kan garantera att personen får lägga fram alla sina argument mot beslutet under förhållanden som uppfyller alla villkor för personliga intervjuer i asylprocedurdirektivet.

Mål C-517/17, Milkiyas Addis mot Bundesrepublik Deutschland (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Oskäligt att tvinga småbarnsförälder att söka från hemlandet, enligt domstol till sidans topp

En kvinna från Bosnien som är gift med en svensk medborgare, ansökte om uppehållstillstånd. Kvinnan befann sig redan i Sverige och var gravid med parets första barn. Migrationsverket avslog ansökan eftersom graviditeten inte hindrade kvinnan från att resa till hemlandet. När migrationsdomstolen tog upp fallet hade barnet fötts och kvinnan var gravid för andra gången. Migrationsverket yrkade på avslag ändå och anförde att make och barn kan följa med till Bosnien under väntetiden om 15-19 månader, eller så kan kvinnan besöka Sverige. Migrationsdomstolen fokuserar på frågan om kvinnan får söka från Sverige. Domstolen tar upp att konsekvenserna för barn vid en separation enligt Migrationsöverdomstolen ska väga tyngst i bedömningen, men att det (enligt regeringen i förarbeten) inte får leda till generellt undantag för alla barnfamiljer. Domstolen nämner också barnkonventionens krav på staterna att inte skilja barn från föräldrar om det inte är nödvändigt för barnets bästa. Vidare har EU-domstolen slagit fast att en förälder inte ska utvisas om det betyder att barn som är unionsmedborgare tvingas lämna unionen. Om barnen följer med utsätts de dessutom för andra faror, anknytningen till pappan försvåras. Om även han följer med försvåras integrationen i Sverige. Slutsatsen blir att utvisningsbeslutet upphävs och målet återförvisas till Migrationsverket för att pröva försörjningskrav mm. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Förälder får söka från Sverige - försörjningskrav i barnfamilj frågasätts till sidans topp

En snarlik dom som ovanstående från samma förvaltningsrätt rör en kvinna från Filippinerna som är gift med en svensk medborgare. Hon kom till Sverige med en Schengenvisering och fick uppehållstillstånd för besök tre månader. Under besöket gifte hon sig. Hon stannade kvar i Sverige och makarna har nu ett barn och väntar ett andra. Ansökan om uppehållstillstånd gjordes ca två och ett halvt år efter att besökstillståndet löpt ut. Migrationsverket avslog och hänvisade till ansökan från hemlandet Resonemanget i migrationsdomstolen är i princip detsamma som i ärendet med kvinnan från Bosnien. Domstolen påpekar att den långa illegala vistelsen talar för att kvinnan borde återvända till hemlandet, men landar ändå i att de allvarliga konsekvenserna för barnet gör att det framstår som oskäligt att kräva detta. I denna dom kommenteras även Migrationsverkets bedömning av att anknytningen endast ska prövas mot maken och att det alltså föreligger försörjningskrav. Enligt domstolen ska anknytingen prövas mot både maken och barnet. Därför ska inget försörjningskrav gälla. Målet återförvisas till Migrationsverket för sakprövning. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

FN:s kommitté mot tortyr litar på Schweiz bedömning av kvinna från Tjetjenien till sidans topp

Fallet rör en kvinna från Tjetjenien i Ryssland och hennes son. Kvinnans man greps 2008 anklagad för koppling till motståndsrörelsen och hon har inte hört av honom sedan dess. Efter detta hade kvinnan blivit utsatt för upprepade husrannsakningar och förhör. Hon hävdar också att hon flera år senare kändes igen av en militär befälhavare som tog in henne i sin bil, frågade ut henne om motståndsrörelsen och våldtog henne innan han kastade ut henne igen. Därefter hade liknande händelser med samme befälhavare skett gång på gång under flera år. Vid det senaste tillfället hade mannen lämnat henne i ett rum med flera andra män som våldtog henne. Efter detta lämnade hon landet med sin son och sökte asyl i Schweiz. De har fått avslag på grund av ett antal ändringar och motstridigheter i deras berättelser och osannolika förklaringar till hur hon skulle ha nåtts av kallelser till polisen efter att hon lämnat landet. Kvinnan har lämnat läkarintyg som förklarar hennes symptom med depression, disassociering och tecken på traumatisering. FN:s kommitté mot tortyr, CAT, följer trots detta Schweiz bedömning att hon inte lyckats bevisa sitt behov av skydd, både på grund av de olika versionerna och kallelserna som inte verkar äkta. Schweiz anses har uppfyllt sin skyldighet att erbjuda medicinsk undersökning och att denna har vägts in i bedömningen. Schweiz har alltså inte brutit mot konventionen.

Communication nr 698/2015 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Kvinnor från Somalia och Afghanistan beviljades ny prövning vid graviditet till sidans topp

En ogift kvinna från Somalia hade ett utvisningsbeslut som vunnit laga kraft. Hon blev gravid och ansökte då om en ny prövning på grund av de hot som skulle uppstå i familjen och hemlandet om hon skulle föda ett barn utom äktenskapet. Migrationsverket påpekade att det inte uttalats något hot mot henne och såg inget skäl varför hon inte skulle kunna föda sitt barn i hemlandet. Kvinnan från Afghanistan hade utvisats med hänvisning till manligt nätverk i hemlandet. Redan inför överklagandet i grundärendet hade hon anfört att hon haft samlag med en man som hon inte var gift med och att det innebar ett hot. Kvinnan blev gravid men fick missfall. I samband med det fick hennes föräldrar reda på förhållandet och har förskjutit henne. Därefter har hon blivit gravid på nytt. Migrationsverket tvivlar på uppgifterna om vad som blivit känt och anser att övriga omständigheter inte är nya jämfört med det som redan var prövat. Dessutom hade kvinnan sagt till en mottagningshandläggare att hon gift sig. Om hon är gift innebär graviditeteten inget skyddsbehov, enligt Migrationsverket.

I båda fallen är kvinnorna sammanboende med barnafadern. Domstolen (olika domare) anser ändå att det rör sig om nya omständigheter som kan innebära bestående hinder mot verkställighet. Därför beviljas ny prövning. Domarna är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Journalist som torterats efter utvisning ska få ny prövning till sidans topp

En person från Azerbajdzjan sökte asyl på grund av att han som politiskt oppositionell riskerade förföljelse men blev inte trodd. Han lämnade Sverige och greps direkt på flygplatsen i Baku. Han hävdar att han utsattes för tortyr och krävdes på uppgifter om oppositionella i Sverige. Han lovade samarbeta och släpptes men började sedan arbeta som kolumnist för en tidning. Han försökte periodvis ligga lågt och inte skriva helt fritt, men vid några tillfällen skrev han artiklar som gjorde att han greps och utsattes för tortyr igen. Efter den senaste kritiska artikeln vågade han inte invänta konsekvenserna utan lämnade landet med hjälp av människosmugglare. Migrationsverket avslog hans begäran om ny prövning med motivering att de nya omständigheterna bara är modifikationer och tillägg. Migrationsdomstolen däremot anser att de nya uppgifterna tillsammans med de tidningsartiklar och intyg från redaktionen som mannen lämnat in gör att det finns objektiva grunder som talar för att han skulle riskera skyddsgrundande behandling i Azerbajdzjan. Därför beviljas han en ny prövning. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol om NGL: Gymnasiestudier måste inte påbörjas innan första tillstånd löper ut till sidans topp

En ung man hade fått 13 månaders tillstånd för studier enligt den så kallade nya gymnasielagen. Tillståndet började gälla den 29 november 2018. Den 2 oktober 2019 ansökte han om förlängt tillstånd. Vid den tidpunkten läste han svenska och skulle enligt sin studieplan fortsätta med matematik på grundskolenivå. Migrationsverket begärde i brev att han senast 27 november skulle visa att han studerade på gymnasial nivå eller introduktionsprogram. Mannen påbörjade följande termin en ettårig vårdutbildning på Komvux. Han har av allt att döma missat korrespondens på grund av tillfälligt ändrad adress, men Komvux informerade MIgrationsverket via e-post i februari. Trots detta avslog Migrationsverket den 6 maj 2020 ansökan om förlängning med motivering att han inte skickat in bevisning till den 27 november 2019 som han uppmanats till. Saken har nu nått Migrationsdomstolen som konstaterar att mannen uppfyller alla villkor för förlängning. Det står inget i lagen om att utlänningen ska ha påbörjat studierna innan det tidigare uppehållstillståndet löpte ut. Därför är det förhållandena då saken prövas som är avgörande. Mannen beviljas uppehållstillstånd för studietiden plus sex månader. Källa förvaltningsrätten i Stockholm. Domen är inte vägledande, men flera liknande domar har nu kommit från migrationsdomstolarna.

till innehållsförteckningen innehåll

Förvaltningsrätten godtar en rad sent inlämnade ansökningar om förlängning enligt NGL till sidans topp

Asylnytt har tidigare redogjort för ett par ärenden där Migrationsverket avvisat ansökningar om förlänging av uppehållstillstånd för studier enligt "Nya gymnasiagen", men där en domstol har återförvisat ärendena för prövning i sak. Förvaltningsrätten i Göteborg har nu tagit samma ställning i en rad liknande ärenden. Det finns ingen bestämmelse i begränsningslagen om när en ansökan för förlängning enligt §16d eller 16h eller 16i ska vara inlämnad. Migrationsverket har jämfört med situationen då en person genomfört spårbyte och därefter ska förlänga sitt arbetstillstånd. Enligt en dom från Migrationsöverdomstolen får en sådan ansökan göras från Sverige om den lämnats in innan det första uppehållstillståndet löpt ut. Men migrationsdomstolen anser inte att den principen är så allmängiltig att den kan bli styrande för de nu aktuella målen. Eftersom det saknas en lagstadgad grund för avvisning så ska ansökningarna prövas i sak. De ansökningar som avvisats av Migrationsverket för att de kommit in för sent återförvisas till Migrationsverket. Domarna är dock inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200805:

Migrationsdomstol: Gymnasiereglerna används även om förlängningsansökan är sen till sidans topp

I föregående utgåva av Asylnytt refererades ett ärende om en person som haft uppehållstillstånd enligt gymnasielagen och ansökte om förlängning. Han hade dock inte kommit in på en utbildning på gymnasienivå förrän efter att det första tillståndet löpt ut. Han hade därför fått avslag, men enligt migrationsdomstolen finns inget krav i lagen på att studierna ska ha påbörjats innan tillståndet löpt ut och ansökan återförvisades till Migrationsverket. I ett nu aktuellt ärende hade personen missat att göra ansökan innan det första tillståndet löpt ut. Migrationsverket valde då att avvisa ansökan enligt "gymnasielagen" och samtidigt pröva ansökan som en fråga om verkställighetshinder och fattade beslut om avslag enligt Utlänningslagens paragraf 12:18. Migrationsdomstolen påpekar att det inte finns några lagbestämmelser om när en ansökan om förlängning enligt gymnasiereglerna i den tillfälliga lagen ska ha kommit in. Det finns inte heller någon regel om att avvisa ansökningar. Enligt domstolen borde Migrationsverket ha prövat ansökan i sak och därför återförvisas ärendet. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

Det finns ett par liknande ärenden som återförvisats från förvaltningsrätten.

till innehållsförteckningen innehåll

Ny överklagningstid beviljades av Migrationsöverdomstolen efter dålig information till sidans topp

En tvååring hade fått avslag på en ansökan om uppehållstillstånd. Vårdnadshavaren skickade överklagandet med posten och filmade för säkerhets skull sig själv vid brevlådan. Dagen innan överklagandetiden gick ut talade han med en handläggare och visade videon. Handläggaren lovade kontakta honom om brevet inte kom fram. Detta skedde, men inte förrän då överklagandetiden redan gått ut. Överklagandet registrerades ett par dagar senare och avvisades då som för sent inkommet. Migrationsöverdomstolen hänvisar till förvaltningslagen som stadgar att en myndighet ska hjälpa den enskilde att tillvarata sina intressen. Enligt Migrationsöverdomstolen borde Migrationsverket redan vid besöket ha informerat om att överklagandet inte kommit in och konsekvenserna. Att Migrationsverket inte uppfyllt sin serviceskyldighet är en giltig ursäkt för den sent inkomna handlingen och därför ska överklagandetiden återställas.

till innehållsförteckningen innehåll

Ukraina fälls av Europadomstolen för utvisning utan ordentlig asylprocedur till sidans topp

En ung man från Afghanistan försökte år 2010 ta sig in i Europa via Ukraina och Slovakien. Han greps i Slovakien och skickades tillbaka till Ukraina. Där togs han i förvar och fick ett utvisningsbeslut som verkställdes i mars 2011. Enligt mannen hade hans far dödats på grund av sitt arbete för Afghanistansk säkerhetstjänst och han själv hade hotats av skäl som hängde samman med detta. Inför Europadomstolen har han hävdat att både Slovakiens och Ukrainas asylprocedur varit otillräcklig, att han inte fått information på sitt språk och att utvisningen verkställts utan att han haft möljighet att överklaga. Efter utvisningen har han tvingats hålla sig undan och byta bostadsort ofta. Domstolen finner (efter nio års handläggning) att anklagelserna mot Slovakien är ogrundade, men att Ukraina bröt mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter genom att inte utreda den sökandes asylskäl innan han utvisades genom ett beslut grundat på irrelevanta omständigheter och som innehöll motstridiga påståenden och genom att han inte informerades om beslutet förrän han förts till flygplatsen. Han hade dessutom inte informerats om varför han togs i förvar och varken fått tillgång till tolk eller juridiskt biträde.

case of M.S. v. Slovakia and Ukraine, Application no. 17189/11 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen: Ung man med psykiska problem får utvisas till Afghanistan till sidans topp

En ung man av hazara-etnicitet lämnade Afghanistan när han var fem och bodde i Iran, tillsammans med fosterföräldrar sedan de biologiska föräldrarna avlidit. Då pojken var 15 avled även fostermodern och fadern fick uppehållstillstånd i USA. Då pojken inte kunde bevisa att han var adopterad fick han inte komma efter utan klarade sig själv i Iran. Efter att ha utsatts för övergrepp tog han sig till Europa och sökte asyl i Finland 2015. Där har han stridit i upprepade procedurer för att slippa utvisas till Afghanistan. Han har bland annat hävdat att han tillhör en utsatt grupp på grund av posttraumatiskt stressyndrom och depression och kommer inte att klara sig utan nätverk och utan tillgång till vård. Europadomstolen konstaterar till att börja med att situationen i Afghanistan inte är sådan att det finns ett generellt hinder mot utvisning, utan det krävs individuella skäl. Domstolen påpekar att mannen levt i Afghanistan till fem års ålder och är bekant med kulturen. Hans modersmål är dari och han kan bevisligen arbeta eftersom han har två jobb i Finland. Det övergrepp han utsatts för skedde för länge sedan i ett annat land och hans hälsotillstånd är enligt domstolen inte särskilt allvarligt. Grundläggande vård är fritt tillgängligt i Afghanistan. Därmed bedömer domstolen ansökan som uppenbart ogrundad.

M.H. against Finland, application no. 42255/18 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Polens avvisningar av asylsökande från Tjetjenien fördöms av Europadomstolen till sidans topp

Ärendet rör en enskild och två familjer från Tjetjenien i Ryssland som gång på gång försökt få komma in i Polen via Belarus (Vitryssland) för att söka asyl. De har muntligt och skriftligt framfört sina skäl och varför de inte kan få skydd i Belarus. De polska gränsvakterna har enbart antecknat ekonomiska skäl, även då någon bevisligen redan deporterats till Ryssland och råkat illa ut. Advokater har inte tillåtits närvara. Avvisningsbesluten är snarlika och har i praktiken inte varit möjliga att överklaga. En rapport från den polska ombudsmannen tyder på att Polen systematiskt har nekat tjetjener att söka asyl. Även inför Europadomstolen har Polen fortsatt hävda att personerna inte framfört skyddsskäl. Europadomstolens beslut om inhibition enligt "rule 39" har inte respekterats. Europadomstolen har i ett par andra fall nyligen lagt fast ribban för vad som räknas som pushbacks och/eller kollektiva utvisningar. Spanien och Slovakien har friats för återsändande av personer som Europadomstolen ansåg kunde ha sökt asyl en laglig väg (N.D. and N.T. v. Spain) eller som försökt undvika asylproceduren (Asady and Others v. Slovakia). Men i det domslut mot Polen som nu har avkunnats fanns inga sådana tveksamheter. Polen fälls för flera brott mot Europakonventionen och förbudet mot kollektiv utvisning. Personen och familjerna ska ersättas med 34.000 euro vardera.

Case of M.K. and Others v. Poland, applications nos. 40503/17, 42902/17 and 43643/17 (Extern länk)

UNHCR 20-07-24: UNHCR calls on Poland to ensure access for people seeking asylum (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Barns ålder ska räknas från ansökningsdatum vid familjeåterförening till sidans topp

Målet rör en far och hans tre barn. Pappan bor i Belgien med flyktingstatus och ansökte i slutet av 2013 om att barnen, som då befann sig i Senegal, skulle få komma till honom. Ansökningarna avslogs i mars 2014 med motivering att pappan inte hade uppgett samma födelsedatum för barnen som han gjort i sin asylansökan. Avslaget överklagades men det dröjde till januari 2018 innan domstolen svarade. Då avvisades överklagan utan sakprövning med motivering att barnen som blivit vuxna inte längre hade något intresse i saken. En belgisk högre domstol har bett EU-domstolen om förhandsavgörande rörande vad det spelar för roll om ett barn hunnit bli vuxet i väntan på beslut eller överklagan om familjeåterförening. EU-domstolen konstaterar bland annat att det skulle leda till godtycke och omöjliggöra att sätta barnets bästa främst om långa väntetider kan bli avgörande. I beslutet slår EU-domstolen fast att det datum som gäller för att avgöra om en person ska behandlas som ett barn enligt familjeåterföreningsdirektivet är datum för ansökan. Staten har enligt EU-domstolen inte rätt att lägga ner ett återföreningsärende för att barnet har blivit vuxet. Domen kan få stor betydelse i Sverige som i likhet med Belgien har långa handläggningstider för familjeåterföreningsärenden.

Förhandsavgörandet har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta avgörandet från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Läs pressmeddelande om målen C-133/19, C-136/19 and C-137/19. B. M. M., B. S.,B. M and B. M. O. v Belgium (Extern länk)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

Asylrättscentrum 20-07-16: Ny viktig dom från EU-domstolen om familjeåterförening (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FN-kommitté prickar Danmark för utvisning av par som fått barn utanför äktenskap till sidans topp

Paret har berättat att de träffades som mycket unga och i hemlighet hade en relation. Vid två tillfällen hade de sex i flickans hem när hennes familj var borta. De rymde när de insåg att de väntade barn. En bror till mannen ska ha mördats för att han hjälpt dem fly, men detta har de inte lyckats bevisa. Danmark avslog ansökan, dels för att det ansågs osannolikt att paret skulle ha vågat träffas, dels på grund av en rad motstridigheter och luckor i berättelserna rörande händelseförloppet och datum. Paret som nu är gifta och har tre barn, har förklarat bristerna med att kvinnan är analfabet och att datumen inte varit viktiga. FN:s kommitte för mänskliga rättigheter poängterar att asylbedömningen inte i första hand ska värdera berättelserna utan riskerna vid ett återsändande. Eftersom det är ostridigt att paret fått ett barn som avlats medan de var kvar i hemlandet som ogifta, anser kommittén att de riskerar att utsättas för livsfara eller omänsklig behandling om de återsänds. En minoritet i kommittén är oeniga. De menat att bedömningen borde ha utgått från Danmarks utredning samt att det inte visats att ett gift par riskerar förföljelse i Afghanistan på grund av sin relation före giftermålet. Danmark är dock skyldigt att rätta sig efter majoritetens utslag.

Läs eller hämta dokumentet, communication No. 2685/2015, R.M. and F.M. v Denmark (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU:s generaladvokat: Styrkt id får krävas av anhörig, men inte bli ensamt avgörande till sidans topp

En person kom till Sverige genom familjeåterförening. När det var dags för förlängning hade det kommit fram att personen uppträtt i olika identiteter och hade blivit utvisad från Norge med återreseförbud på grund av narkotikabrott. I en av sina identiteter hade han tidigare nekats uppehållstillstånd i Sverige, då hans anknytning bedömdes som skenäktenskap. Mannan hade till slut fått tillstånd, men Migrationsverket ville nu neka förlängning, på grund av att han inte hade styrkt sin identitet. Förvaltningsrätten i Malmö har vänt sig till EU-domstolen för ett förhandsavgörande. Frågorna gäller om Schengenreglerna för inresa ska tillämpas då ansökan görs inne i Sverige och i så fall om undantag kan göras enligt nationella regler. Generaladvokaten klargör att reglerna i gränskodexen gäller vid inresa över yttre gräns vid besök och är inte tillämpliga för den som redan befinner sig i området. Att bevilja uppehållstillstånd för en person som är spärrad i SIS-registret är inte otillåtet, men det ska finnas skäl och den stat som utfärdat återreseförbudet ska konsulteras. Slutligen anser generaladvokaten att det är tillåtet för en medlemsstat att kräva giltig id-handling även vid förlängning av ett uppehållstillstånd, men ansökan får inte avslås enbart för att id-handling saknas. Andra omständigheter måste vägas in. Generaladvokatens yttrande är inte ett slutligt avgörande utan ett förslag till EU-domstolen.

Läs förslaget till förhandsavgörande i mål nr C-193/19 (Extern länk)

Se även följande kommentar, med en annan tolkning av generaladvokatens yttrande:

Dagens Juridik 20-07-21: Krönika av rådman Magnus Åhammar: Om gymnasielagen och generaladvokatens förslag (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Motstridigheter inte förvånande när protokollet behövt rättas enligt domstol till sidans topp

En man som arbetat för den kurdiska organisationen KDPI i Iran sökte asyl med en lång redogörelse för sina kontakter med organisationen, uppgifter som utförts, omständigheterna kring flykten, utvecklingen sedan han kom till Sverige mm. Han har även lämnat in handlingar, foton som visar kontakter med KDPI-ledare mm. Migrationsverket ifrågasatte berättelsen på grund av en rad motstridigheter rörande vem som sagt vad, datum mm och bedömer att hoten inte gjorts sannolika. I sin inlaga till domstolen påpekade mannen att protokollen från asylintervjuerna var behäftade med mängder av fel och missuppfattningar som behövde rättas. Migrationsdomstolen håller med Migrationsverket om att dokumenten har lågt bevisvärde. Men domstolen bedömer att mannen lämnat en sammanhängande och detaljerad berättelse som han hållit fast vid och framstår som självupplevd. Enligt domstolen består motstridigheterna främst av uppgifter som redan korrigerats, vissa uppenbara felskrivningar etc. Domstolen påpekar att det inte är förvånande om något datum missats med tanke på den stora mängd rättningar som behövt göras. Mannen beviljas uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Malmö.

till innehållsförteckningen innehåll

Kvinnlig advokat som arbetat för mänskliga rättigheter i Iran blev trodd i domstol till sidans topp

En kvinna som arbetat som advokat och engagerat sig i mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter i Iran mellan 2006 och 2014. Trots att hon hade varit gripen på grund av sitt politiska engagemang fick hon avslag av Migrationsverket. Migrationsdomstolen anser att kvinnan redogjort utförligt för sin bakrund, sina asylskäl och engagemang i Iran och att det inte finns objektiva skäl att ifrågasätta hennes uppgifter. Kvinnan har fortsatt med sina aktiviteter i Sverige och enligt domstolen ger det omfattande skriftliga materialet om detta stöd för att hon har varit aktiv på sociala medier, i människorättsorganisationer och framträtt med föreläsningar och i media. Aktiviteterna ger enligt domstolen uttryck för en genuin övertygelse. Domstolen påpekar att iranska myndigheter övervakar medborgare i utlandet och att personer som tidigare uppmärksammats av myndigheterna granskas vid ett återvändande. Kvinnan beviljas uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Minderårig flicka kommer inte att få skydd från övergrepp i Tunisien till sidans topp

En ensamkommande flicka från Tunisien har framfört flera asylskäl som var för sig inte har accepterats. Migrationsverket har dock trott på att hon blivit utsatt för övergrepp av sin far sedan tidig ålder och lider av psykisk ohälsa på grund av detta. Hon fick ändå avslag eftersom hon enligt Migrationsverket inte har sökt skydd hos myndigheterna i hemlandet eller tagit hjälp av sociala skyddsnät som finns där. Flickan hävdar att hon hotats av fadern och riskerar hedersmord om hon skulle anmäla honom. Migrationsdomstolen håller med om att det finns ny lagstiftning i Tunisien som kriminaliserar övergrepp mot barn. Det finns även vissa stödorganisationer och en hjälplinje. Men domstolen anser att flickan i sin utsatta situation, utan stöd i familjen, och med det stigma som finns kring brott som våldtäkt, inte har möjlighet att på egen hand få ett effektivt stöd av myndigheterna. Eftersom hon är minderårig finns inget internflyktsalternativ. Därför beviljas hon uppehållstillstånd som flykting. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Ung man med funktionsnedsättningar ska inte utvisas till Afghanistan enligt domstol till sidans topp

En ung man med afghanskt ursprung men uppvuxen i Iran sökte asyl efter en familjefejd som lett till misshandel och hot om ytterligare hämnd från personer både i Iran och i Afghanistan. Han registrerades som ensamkommande barn men skrevs upp i ålder. Enligt Migrationsverket fanns inte en tillräckligt konkret personlig hotbild. Pojken omhändertogs år 2017 enligt LVU då han hade behov av vård och stöd som en minderårig. Han har en lindrig intellektuell funktionsnedsättning, med autistiska drag, tvångsmässiga tendenser och ett gränsöverskridande beteende, eventuellt även PTSD. Migrationsverket hävdar att han kan få stöd i Afghanistan t.ex. genom ERIN och att man kan utgå från att han även har ett socialt nätverk. Migrationsdomstolen däremot konstaterar att mannen, som aldrig varit i Afghanistan och inte har några släktingar där, skulle ha betydande svårigheter att klara sin vardag och försörjning och även bli särskilt utsatt för det våld som förekommer. Han beviljas uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200715:

Från Afghanistan/ Ställningstagande från Migrationsverket utan större förändringar till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande för medborgare från Afghanistan. Det bygger på landrapportrn om säkerhetsläget från april samt aktuella UNAMA-rapporter. Det mesta i ställningstagandet är oförändrat förutom de uppdaterade avsnitten om säkerhetsläget. Detta handlar främst om läget i Kabul, Nangarhar och Helmand. Trots intensifierat konfliktvåld i landet, ökande upprorsaktiviteter i vissa delar och många attentat så har antalet civila offer minskat. Migrationsverkets sammanfattande bedömning av säkerhetsläget är oförändrad, med urskillningslöst våld enbart i Nangarhar och Helmand. I listan över riskprofiler har hazarer och shiiter tillförts, men detta följs av ett längre stycke om varför det inte finns en generell risk för förföljelse för dessa grupper. Män och kvinnor som riskerar hedersrelaterat våld har även införts bland riskprofilerna utan att detta utvecklats närmare. Ett nytt avsnitt har införts om ömmande omständigheter och barnets bästa. I ett kortare nytillkommit stycke framgår att unga vuxna utan nätverk generellt inte har skyddsbehov om det inte finns tillkommande utsatthet exempelvis genom funktionshinder. Ett ensamkommande barn utan nätverk som bedömts som alternativt skyddsbehövande behöver ha ytterligare skyddsbehov om inte skyddsstatusen ska dras in då barnet fyllt 18. Ställningstagandet ersätter SR 03/2019 och SR 29/2019.

Hämta ställningstagandet RS/007/2020 (Extern länk)

Se även:

Asylrättscentrum 20-06-17: Chefsjuristen Anna Lindblad kommenterar (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Advokat som talar ett visst språk kan ändå ha rätt till tolk till sidans topp

En advokat som talar arabiska nekades ersättning för tolk i ett ärende där en kollega närvarat vid förhandling i hennes ställe. Enligt migrationsdomstolen fanns inget skäl att betala tolk då advokaten marknadsför sig som arabisktalande. Advokaten framför att utgångspunkten är att tolk ska finnas och det måste vara advokatens sak att avgöra om det inte behövs. Hon talar inte alla dialekter och kan inte alla juridiska termer, och bör inte förväntas utnyttja sina språkkunskaper i strikt juridiska sammanhang. Justitiekanslerna och advokatsamfunder har yttrat sig till förmån för att advokaten haft rätt att anlita tolk. Migrationsverket anför att det ankommer på biträdet att upplysa om det finns orsak till att språkkunskaper inte är tillräckligt samt att advokaten i det här fallet borde ha insett och meddelat att tolkkostnaden skulle öka till följd av att en kolla ersatte henne. Migrationsöverdomstolen anser att enbart det förhållandet att ett biträde talar ett visst språk inte medför att ersättning för tolk ska nekas. Att en kollega ersatte advokaten i det här fallet har inte medfört en beaktansvärd kostnadsökning. Överklagandet bifalles och domen är vägledande. Domen är vägledande. Källa kammarrätten i Stockholm, mål nr 18777-19, MIG 2020:12.

till innehållsförteckningen innehåll

Uppdaterat rättsligt ställningstagande om tillämpning av "nya gymnasielagen" till sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat sitt rättsliga ställningtagande om tillämpningen av paragraf 16 f i den tillfälliga lagen, den som kallas "nya gymnasielagen". Det som förändrats är endast vissa punkter som påverkats av Migrationsöverdomstolens praxis. En tydlig förändring är att om ett ärende har återförvisats från Migrationsdomstol så är det alltid Migrationsverkets andra beslut (det gällande beslutet) som är giltigt. Detta har betydelse vid beräkningen av om 15 månader gått från asylansökan till beslut samt vilken ålder personen har vid beslutet. Migrationsöverdomstolens dom i ett vandelsärende refereras, vilket innebär en markering av att en förhållandevis låg grad av brottslighet och misskötsamhet kan leda till att uppehållstillstånd för studier vägras. Migrationsöverdomstolens beslut om att uppehållstillstånden får förenas med arbetstillstånd refereras också. Eftersom i princip alla ärenden enligt 16f har behandlats av Migrationsverket vid det här laget, får dessa uppdateringar främst betydelse i verkets yttranden till domstol eller i ett fåtal försenade ärenden. Migrationsöverdomstolens praxis i vandelsfrågan påverkar dock även vid förlängning, även om förlängningsparagraferna inte berörs i just detta ställningstagande. Ställningstagandet ersätter SR 41/2018.

Hämta rättsligt ställningstagande RS/013/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Uppdaterat om Europakonventionens hinder mot utvisning vid svår sjukdom till sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat ställningstagandet om tillämpning av artikel 3 i Europakonventionen då sjukdom åberopas. Det rör sig om exceptionella situationer då en utvisning skulle resultera i intensivt lidande eller en avsevärd förkortning av den förväntade livslängden. Några formuleringar har justerats, bland annat genom en tydligare koppling till Paposhvili-domen, den dom i Europadomstolen som slog fast att en sådan utvisning kan innebära brott mot artikel 3. I det uppdaterade ställningstagandet framgår att kostnaden för vårdnaden i hemlandet i vissa fall kan spela in i den samlade bedömningen och att den sökande ska ha tillgång till vården i praktiken. Liksom i det tidigare ställningstagandet poängteras att det inte är någon skillnad mellan barn och vuxna i dessa fall. Skrivningen har skärpts till att det "saknas utrymme för att generellt väga in barnets bästa inom ramen för bedömningen". Bedömningen av hälsotillståndet, vården, nätverk mm kommer ändå att påverkas av att det rör sig om ett barn. I det förra ställningstagandet fanns ett stycke som indikerade att den tillfälliga lagens begränsning av uppehållstillstånd av ömmande omständigheter även påverkar bedömningen av verkställighetshinder. Detta stycke har tagits bort. Även bilagan med referat av äldre praxis har utgått. En del av referaten ingår dock i ställningstagandets text. Ställningstagandet ersätter SR 37/2018.

Hämta ställningstagandet RS/008/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Nytt ställningstagande från Migrationsverket om försörjning vid familjeåterförening till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande om hur försörjningskravet vid anhöringinvandring ska tillämpas. Ställningstagandet är mer systematiskt och detaljerat än det tidigare och beskriver hur olika faktorer ska bedömas och i vilken ordning. Viss ny praxis har införts, såsom ett par exempel på undantag från försörjningskravet om det skulle strida mot ett internationellt åtagande. En betydelsefull skärpning i förhållande till tidigare ställningstagande är att undantag från försörjningskravet inte längre ska göras bara för att det finns barn i anknytningsfamiljen. Anknytningen ska först prövas i förhållande till den starkaste anknytningen. I situationen där en förälder vill återförenas med barn och make/maka i Sverige så prövas alltså anknytningen till makan först. Om denna prövning inte leder till uppehållstillstånd, till exempel på grund av att försörjningskravet inte uppnås, så prövas anknytningen tll barnet. Då kan undantag från försörjningskravet göras, men uppehållstillstånd förutsätter att anknytningen till barnet ger rätt till återförening, vilket inte alltid är fallet. Nytt är också att de enda familjemedlemmars inkomster som får räknas är anknytningspersonen och eventuell make. Ställningstagandet ersätter SR 03/2017.

Hämta ställningstagandet RS/011/2020 (Extern länk)

Se även:

Artikel från Migrationsverket med frågor och svar (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FN:s mr-kommitté kritiserar inte utvisning av kristet uppfostrad pojke till Afghanistan till sidans topp

Målet gäller en ung man som hävdar att han tillbringade sina första tio år i en kristen familj i Ghazni. Han och hans bror hörde skottlossning och såg bilar utanför huset. När bilarna försvunnit kunde bröderna inte finna sina föräldrar. De fick hjälp att ta sig till iran. Där bodde de i en fabrik där de arbetade i flera år. De bad och hade sina kors under kläderna men uppträdde inte annars som kristna. Men pojken blev misshandlad en gång då korset syntes. Senare lånade han pengar och tog sig till Europa. Brodern var skadad och kunde inte följa med. I Sverige har han blivit döpt och levt som kristen. Migrationsverket och domstolarna i Sverige har inte bedömt berättelsen om den kristna familjen trovärdig, då mannen inte kunnat berätta tillräckligt om detta. Han har inte heller lyckats visa för svenska myndigheter att hans tro är genuin eller att det som kommit ut om honom i media skulle göra honom hotad i Afghanistan. Mannen har kritiserat att han krävts på förklaringar som en konvertit trots att han är uppvuxen som kristen. Efter fler misslyckade försök att påtala verkställighetshinder vände sig mannen till FN:s mr-kommitté som bad Sverige att tillfälligt stoppa utvisningen. Men kommittén har nu kommit fram till att de litar på Sveriges procedur och bedömer att mannen inte har visat att han riskerar förföljelse i Afghanistan. En ledamot av kommittén var oense med beslutet.

Läs eller hämta yttrandet om communication No. 3032/2017 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Ingen framgång i FN:s mr-kommitté för homosexuell person från Nigeria till sidans topp

En man från Nigeria som sökt asyl först på grund av förföljelse från Boko Haram fick en ny prövning då han berättade att hans egentliga skäl var att han är homosexuell. Detta är förbjudet i Nigeria och kan straffas med fängelse i upp till 14 år, förutom risken för förföljelse från enskilda. Han fick dock avslag bland annat på grund av att de nya skälen inte stämde med vad han tidigare berättat. Det han anförde om sina upplevelser beroende på sin läggning ansågs också vagt och innehöll motsägelser. Senare försökte han få en ny prövning igen då han hade omnämnts i en svensk tidning och även i en några år gammal utgåva av en nigeriansk tidning, som också fanns på internet, vilket ökade risken för förföljelse i hemlandet. Artiklarna sågs inte som nya omständigheter och han fick ingen ny prövning. Det ansågs dessutom inte säkert att den nigerianska artikeln handlade om honom. Utvisningen stoppades senare tillfälligt av FN:s mr-kommitté. Men även mr-kommittén har nu kommit fram till att mannen inte bevisat att han riskerar förföljelse. Flera inslag sätter ned trovärdigheten, bland annat att han tagit sig till Sverige i med en annan identitet, som sedan godkänts av den nigerianska ambassaden för att utfärda resedokument.

Hämta yttrandet om communication No. 3300/2019 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Mr-kommittén accepterar utvisning av kongoles från Rwanda och kvinna från Somalia till sidans topp

FN:s mr-kommitté har behandlat ytterligare ett par ärenden där Sverige sommaren 2017 ombetts att avvakta med att verkställa utvisningarna. I båda fallen har personerna representerat sig själva. Det ena gäller en person som hävdar att han levde som kongolesisk flykting i Rwanda när han började få problem genom att han lurades anmäla sig till ett träningsläger för motståndsgruppen M23. Sedan har han bott i flera länder på flykt både från M23 och från dem som anklagat honom för att höra till den gruppen. En hake i asylprocessen har varit att mannen har ett rwandiskt pass och Sverige har bedömt honom som medborgare i Rwanda och att han kan återsändas dit. Kvinnan från Somalia har berättat om förföljelse från Al Shabaab på grund av hennes mans arbete för en humanitär organisation men hon har inte lyckats bevisa det. Sverige anser att hon hur som helst skulle kunna bosätta sig i Mogadishu och att det framgår av det stöd hon fått från en morbror för sin flykt visar att hon har ett nätverk. I båda fallen poängterar mr-kommittén att de inte har någon anledning att misstro asylutredningen i Sverige och att ansökningarna inte uppnår nivån för fortsatt sakprövning. Beträffande kvinnan från Somalia påpekar kommittén att Sverige är skyldigt att göra en ny riskbedömning om situationen förändrats när utvisningen ska verkställas.

Hämta yttrandet om mannen från Rwanda, communication No 2984/2017 (Extern länk)

Hämta yttrandet om kvinnan från Somalia, communication No 3012/2017 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolens generaladvokat: Barn ska inte få utvisningsbeslut som inte verkställs till sidans topp

Målet rör en minderårig ensamkommande pojke i Nederländerna som fick beslut om utvisning trots att det inte fanns något ordnat mottagande i hemlandet. Den domstol som skulle slå fast beslutet fann flera tveksamheter i nederländsk lag och praxis och bad därför EU-domstolen om ett förhandsavgörande. Barn under 15 år kan enligt nederländsk lag få uppehållstillstånd om ordnat mottagande saknas. Barn som fyllt 15 år kan få utvisningsbeslut oavsett om det finns mottagande. Men eftersom utvisningen inte får verkställas utan ordnat mottagande tillåts barnet vara kvar i landet i väntan på myndighetsdagen. Myndigheterna vidtar under tiden inga åtgärder för att t.ex. söka efter föräldrar. (Snarlikt nuvarande praxis i Sverige). EU-domstolens generaladvokat dömer i sitt förslag till svar ut Nederländernas praxis i rätt skarpa ordalag. Advokaten anser att återvändandedirektivet ska tolkas så att myndigheterna ska försäkra sig om att det finns ett ordnat mottagande redan innan beslut fattas. Vidare får staterna får inte göra åtskillnad mellan barn beroende på ålder. Slutligen anser advokaten att ett utvisningsbeslut ska följas av åtgärder för att verkställa beslutet. Om situationen ändrats så att verkställighet inte är möjligt finns möjlighet att besluta om uppehållstillstånd.

Generaladvokatens yttrande är ett förslag. Nästa steg är att EU-domstolen tar ställning.

Läs förslaget i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

MiÖD: Skäl för uteslutande ska vägas in om tillstånd övervägs i säkerhetsärende till sidans topp

En person som sökte asyl hade en sådan bakgrund att Migrationsverket bad om yttrande från Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisen förordade att ansökan skulle avslås av säkerhetsskäl. Migrationsverket utredde inte om personen skulle uteslutas från skyddsstatus eftersom verket inte ansåg att skälen för asyl räckte och avslog ansökan redan på den grunden. Domstolen däremot ansåg att mannens skäl - rekrytering av Al Shabaab och att han riskerar uppmärksammas av hemlandets myndigheter - innebar att han riskerar skyddsgrundande behandling. Domstolen beviljade flyktingstatus. Migrationsverket och säkerhetspolisen har överklagat domen på grund av att domstolen inte har övervägt om de skäl som Säkerhetspolisen anfört borde leda till uteslutning från flyktingstatus. Mannen har motsatt sig avslag och påpekar att dessa omständigheter diskuterats utförligt vid den muntliga förhandlingen. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som konstaterar att det inte framgår av domen att frågan om uteslutning har övervägts eller om flyktingstatus borde vägras på grund av säkerhetsskäl. Därför återförvisas målet till migrationsdomstolen. Domen är vägledande. Källa kammarrätten i Stockholm, mål nr UMS 99:19, MIG 2020:11.

Hämta domstolens referat från Migrationsverket (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Offentlig medlem av oppositionsparti har flyktingskäl mot Iran enligt domstol till sidans topp

En kurdisk man från Iran sökte asyl och berättade att han var med i partiet Komala och var aktiv i hemlighet i sju år innan han flydde till Irak och fortsatte vara aktiv där. Efter ytterligare två år tog han sig till Sverige där han fortsatt att vara öppet engagerad för partiet. Migrationsverket. Han ska i Iran vid flera tillfällen ha gripits och torterats av personer som företrätt myndigheterna. Detta har dock kommit fram sent i processen och det saknas skriftlig bevisning. Därför anser även domstolen att mannen inte gjort sannolikt att han utsatts för tortyr i Iran. Däremot anser domstolen att mannens berättelse om engagemanget i Komala är detaljerad och sammanhängande och att hans politiska engagemang framstår som genuint och seriöst. Det finns omfattande material lätt tillgängligt på internet som visar hans offentliga engagemang. Detta tillsammans med att han är kurd gör att domstolen anser att det är sannolikt att han skulle uppmärksammas vid ett återvändande och riskera förföljelse. Därför får han uppehållstillstånd som flykting. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Sammanvägd bedömning ger ung man med PTSD uppehållstillstånd av domstol till sidans topp

En ung man som sökte asyl i december 2015 fick avslag i maj 2018. Mannen som är född i Afghanistan men har växt upp i Iran, motsatte sig den åldersbedömning som gjorts. Förutom säkerhtetsläget i Afghanistan särskilt för hazarer och shiiter åberopade han hedersrelaterade hot från sin svåger och att han misshandlats i sin familj. Han tog också upp sin normbrytande livsstil, till exempel att han är rappare och sprider sina åsikter genom musiken. Han har genomgått en traumascreening och fått diagnosen PTSD. Intyget om detta avvisades som bevis av Migrationsverket eftersom det var skrivet av en sjuksköterska, inte en läkare. Efter ytterligare två år har saken behandlats i migrationsdomstol. Inte heller domstolen anser att det finns en individuell hotbild mot mannen i Afghanistan. Domstolen menar att en ateist kan bosätta sig någonstans där det inte leder till förföljelse att utebli från ritualer. Att vara hazar är inte heller tillräckligt. Men därefter gör domstolen en bedömning där PTSD-diagnosen och annan psykiatrisk problematik som tillkommit vägs samman med mannens religiösa och politiska uppfattning, säkerhetsläget, att han är hazar samt saknar nätverk i landet. Den sammanvägda bedömningen gör att mannen beviljas uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Kvinna som flytt religiöst förtryck bedöms som konvertit av domstol till sidans topp

En kvinna som är född i Afghanistan men har bott i Iran sedan hon var fem år gammal, flydde tillsammans med sin dotter. Kvinnan hade blivit bortgift när hon var fjorton med en betydligt äldre kusin som misshandlade henne. Maken och dennes far ska ha kontaktat kvinnans familj och hotat skada henne. Migrationsverket bedömde att berättelsen var för vag för att i brist på skriftliga bevis räcka som asylskäl. Kvinnan har i Sverige konverterat till kristendom och har beskrivit hur islam med sina regler kändes som något påvingat medan hon i Sverige fick kärlek och vänskap från personerna runt henne och kunde själv lära känna gud. Migrationsverket anser bland annat att kvinnans berättelse handlar om otillfredsställelse med situationen för en muslimsk flicka snarare än sökande efter tro och att hon borde ha reflekterat över att det kan finnas fler tolkningar av islam. Efter muntlig förhandling i domstolen bedömer domstolen att berättelsen om konversionen är tillförlitlig. Hon har lämnat utförliga och konkreta uppgifter och det är enligt domstolen naturligt att hon kopplar sin barndomsreligion till tvångssituationen. Det hindrar inte att hon närmade sig kristendomen av genuint intresse. Kvinnan och dottern beviljas uppehållstillstånd som flyktingar. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

/Asylnytt: Det förekommer liknande domar rörande konversion. Detta kan ses som ett exempel. Domen är dock inte vägledande./

till innehållsförteckningen innehåll

Muntlig förhandling övertygade domstol om ateism och sexuell läggning till sidans topp

En person från Afghanistan hävdade bland annat att han riskerar förföljelse på grund av att han är homosexuell, något han upptäckte redan som barn. Han har även tagit avstånd från islam. Enligt Migrationsverket har han lämnat vaga uppgifter om sin sexuella läggning och om sin apostasi och har inte kunnat svara på frågor eller visat att han har behov av att visa vad han tycker och känner. Migrationsdomstolen däremot bedömer att berättelsen om hans läggning är sammanhängande, detaljerad och konsekvent. Han berättar om tankar och reflektioner på ett självupplevt sätt. De tillägg som gjorts påverkar inte trovärdigheten. Han har berättat om motstridiga känslor när han kom till insikt om sin läggning, om skillnaden när han kom till Sverige och även om sin relation till en person i Sverige. Av mannens berättelse under den muntliga förhandlingen framgick också att han inte avser att praktisera islam vid ett återvändande. Utredningen talar enligt domstolen för att detta har starkt samband med hans sexuella läggning och den intolerans mot homosexuella som finns i Afghanistan. Domstolen bedömer att det rör sig om en genuin och personlig övertygelse. Han har enligt domstolen gjort sannolikt att han riskerar förföljelse på grund av sin sexuella läggning och sin religiösa uppfattning. Det finns inget internflyktsalternativ och han beviljas uppehållstillstånd som flykting. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

/Asylnytt: Det förekommer flera liknande domar rörande ateism och/eller sexuell läggning. Detta kan ses som ett exempel. Domen är dock inte vägledande. /

till innehållsförteckningen innehåll

Familjefar som inte har styrkt identitet har ändå skydd för familjeliv enligt domstol till sidans topp

En man från Afghanistan som sökt asyl och fått avslag befann sig fortfarande i Sverige när utvisningsbeslutet preskriberades. Han har hustru och barn som är lagligt bosatta i Sverige. Han har sökt asyl på nytt men har fått avslag på grund av trovärdighetsbrister. Migrationsdomstolen tror inte heller på hans berättelse. Enligt domstolen kan han inte heller beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning eftersom han inte har styrkt identitet. Bevislättnadsregeln kan inte tillämpas i det här fallet och det skulle ändå inte ha löst situationen eftersom mannen inte ens lyckats göra sin identitet sannolik. Men samtidigt skulle det enligt domstolen innebära en oproportionerlig kränkning av privatlivet enligt Europakonventionen att splittra familjen. Denna bedömning hade vid tiden för domstolens beslut även Migrationsverket instämt i. Detta tolkas som synnerligen ömmande omständigheter och eftersom utvisningen skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande ska uppehållstillstånd beviljas. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Luleå.

till innehållsförteckningen innehåll

Överklagad dom om 60 dagsböter hindrar inte tillstånd för studier enligt domstol till sidans topp

En ung man som haft 13 månaders uppehållstillstånd för studier enligt "gymnasielagen" ansökte om förlängning. Han uppfyllde villkoren beträffande gymnasiekurs och studieplan, men fick avslag för att han dömts till 60 dagsböter för sexuellt ofredande. Migrationsverket påpekade att fängelse ingår i straffskalan för detta brott samt att uppehållstillstånd på grund av studier är en svag tillståndsgrund, vilket innebär att det räcker med en låg grad av brottslighet för att neka uppehållstillstånd. Domen hade dock inte vunnit laga kraft eftersom mannen överklagat. Migrationsdomstolen anser att eftersom mannen inte dömts för något brott genom en dom som vunnit laga kraft så saknas skäl för att vägra honom uppehållstillstånd, även om det rör sig om en svag tillståndsgrund. Mannen beviljades tillstånd för studierna. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Det finns inget krav att studier ska ha påbörjats före beslut enligt migrationsdomstol till sidans topp

En person som haft 13 månaders uppehållstillstånd enligt gymnasielagen ansökte om förlängning. För detta krävs att personen går på en utbildning på gymnasienivå eller en yrkesutbildning med sikte på etablering på arbetsmarknaden. När ansökan lämnades in gick personen fortfarande på en kurs på grundskolenivå. När beslutet togs av Migrationsverket hade studierna på en yrkesutbildning påbörjats och en ny studieplan skickats in, men det blev avslag med motivering att dessa studier inte påbörjats innan det första uppehållstillståndet löpt ut. Migrationsdomstolen däremot påpekar att det inte finns något krav i lagen om att att studierna ska ha påbörjats innan det första tillståndet löpt ut. Eftersom personen studerade på en godkänd kurs vid tiden för domstolens prövning beviljades uppehållstillstånd. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

/Asylnytt: Liknande beslut har tagits i snarlika ärenden. Domarna är dock inte vägledande./

Se fler domar (ej vägledande) rörande bland annat flyktingstatus, internflykt, barns rätt och rätten till familj i Asylnytt, utgåva 20-06-24 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Brottsdömd kan tas i förvar trots pågående asylansökan till sidans topp

En person som sökt asyl dömdes under tiden som asylsökande för ett brott. Han dömdes till fängelse och utvisning. Efter avtjänat fängelsestraff togs han i förvar av polisen för verkställande av utvisningen. Vid den tidpunkten utreddes fortfarande hans asylärende eftersom det återförvisats av domstolen då nya skäl anföts. När förvarstagandet prövades i domstol beslutade migrationsdomstolen att upphäva förvarsbeslutet på grund av att mannen som asylsökande omfattades av mottagandedirektivet. Polisen hade inte hänvisat till någon grund för förvar enligt detta direktiv. Nu har migrationsöverdomstolen slagit fast att mottagandedirektivets bestämmelser inte är tillämpliga. Förvarstagandet hade inget samband med asylansökan. Migrationsöverdomstolen påpekar att det bland mottagandedirektivens motivpunkter finns en som anger att direktivets skäl för förvar inte påverkar andra skäl för förvar, till exempel inom straffrättsliga förfaranden. Källa kammarrätten i Stockholm, Mål nr UM 3640-20. MIG 2020:15

Hämta domstolens referat från Migrationsverket (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Asylsökande ska inte förvarstas enbart pga olaglig vistelse till sidans topp

En man hade sökt asyl i Sverige tidigare men avvikit från proceduren och senare påbörjat asylansökningar i andra EU-länder. I år överfördes han till Sverige från Danmark i enlighet med Dublinförordningen. Efter att han kommit till Sverige vände han sig till Migrationsverket och sökte asyl på nytt. Han togs då i förvar med motivering att han sannolikt skulle avvisas och att det fanns risk att han skulle avvika eller på annat sätt hindra verkställigheten. Migrationsdomstolen avslog överklagande med motivering bland annat att mannen befann sig olagligt i Sverige och därför även omfattades av återvändandedirektivet. Asylansökan hade enligt domstolen lämnats in för att försena eller förhindra återsändande och därför fanns grund för förvar enligt mottagandedirektivet. Migrationsöverdomstolen påpekar att mannen inte tagits i förvar för återvändande utan i samband med asylansökan. Det är alltså mottagandedirektivet som ska tillämpas och där finns i och för sig grund för förvar i syfte att bekräfta identitet mm. Men motsvarande bestämmelser i Utlänningslagen var inte tillämpliga i detta skede och därmed saknades enligt Migrationsöverdomstolen laglig grund för förvarstagandet. Källa kammarrätten i Stockholm, målnummer 2352-20, MIG 2020:14.

Se även Migrationsverkets kommentar till denna dom:

Rättslig kommentar angående förutsättningarna för att ta asylsökande i förvar - RK/001/2020 (Extern länk)

Dagens Juridik 20-07-03: Lagstöd för förvar av asylsökande saknades (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Rättsligt ställningstagande: Begränsade möjligheter till tillstånd för "övriga studier" till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande om uppehållstillstånd för studier som inte omfattas av begreppet högre utbildning. Observera att detta ställningstagande inte berör specialreglerna i den tillfälliga lagen om uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier mm. Det handlar om ansökningar som görs utifrån för att delta i uppdragsutbildningar och vissa andra utbildningar som inte är på högskolenivå. Vad som räknas som "övriga studier" har blivit snävare i och med att fler utbildningar numera omfattas av Utlänningslagens paragraf om uppehållstillstånd på grund av "studier inom högre utbildning, på grund av anpassning till ett EU-direktiv. Nytt är också att ställningstagandet tydliggör att uppehållstillstånd inte ges för studier på gymnasium annat än för utbyteselever. Folkhögskola nämns inte längre. En grundregel är att personen ska vara antagen till studierna. Försörjning och försäkring krävs, på samma sätt som för universitetsstudier. Uppehållstillstånd ges inte för längre tid än ett år och kan bara förlängas i undantagsfall. Ställningstagandet ersätter SR 43/2017.

Hämta ställningstagandet, RS/004/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200624:

Migrationsöverdomstolen prövar inte inreseförbud för person med uppehållstillstånd till sidans topp

Efter att inreseförbud införts för personer från länder utanför EU på grund av Corona-pandemin, fick en kvinna beslut av polisen om nekad inresa. Hon tilläts rent fysiskt resa in och har bosatt sig hos sin make. Polisen tog dock hand om hennes pass. Hon har överklagat till Migrationsverket och därefter till migrationsdomstol men fått avslag rörande den nekade inresan. Frågan om omhändertagande av pass avvisades av migrationsdomstolen. När saken nådde migrationsöverdomstol avvisades beslutet om nekad inresa eftersom det inte går att överklaga längre än till migrationsdomstol. Beslutet att avvisa prövning av omhändertagande av pass kan överklagas men det kräver prövningstillstånd, vilket inte beviljades av migrationsöverdomstolen.

I ett liknande ärende hade polisen nekat en man inresa och även fattat beslut om avvisning. Sedan hade mannen släppts in men beslutet om avvisning kvarstod, detta även efter överklagan. Avvisningsbeslut av polis kan inte överklagas längre än till migrationsdomstol och prövas därför inte av Migrationsöverdomstolen. Källa kammarrätten i Stockholm.

/Asylnytt: Inreseförbudet har senare justerats av regeringen så att det numera inte gäller för personer med uppehållstillstånd i Sverige/.

till innehållsförteckningen innehåll

Den som misstänks stödja rebeller riskerar tortyr i Tjetjenien, enligt domstol till sidans topp

En person från Tjetjenien i Ryssland berättade att han blivit stoppad av några gamla klasskamrater som anslutit sig till rebellerna. De begärde att han skulle köpa mat åt dem, vilket han gjorde. Därefter blev han kallad till polisen och ålades att samarbeta och hjälpa dem hitta rebellerna. När han inte gjort detta kidnappades han av poliser och utsattes för tortyr. Migrationsverket har avslagit ansökan med motivering bland annat att det enligt landinformation är släktingar som förmås att hjälpa rebellerna. Enligt landinformation skulle polisen ha torterat honom vid förhöret för att förmå honom erkänna. Mannens förklaring inför Migrationsdomstolen var att han erkänt direkt. Vidare hade mannen sagt både att det inte fanns några vägspärrar den väg polisen körde honom och att de undvikit vägspärrarna. Migrationsdomstolen påpekar att detta inte är något motstridigt. Migrationsdomstolen finner att mannen har gjort ett genuint försök att underbygga ansökan och att det inte finns anledning att ifrågasätta hans trovärdighet. Berättelsen strider inte mot relevant landinformation. Användningen av tortyr är utbredd i Tjetjenien, bland annat mot misstänkt rebellverksamhet. Mannen beviljas uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Malmö.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol beviljar flyktingstatus till statslösa palestinier från Irak till sidans topp

Målet gäller ett par från Bagdad i Irak, båda statslösa palestinier, som inte är registrerade hos UNRWA, men har intyg om flyktingstatus från UNHCR i Bagdad De har berättat att de riskerar förföljelse från en shiitisk milisgrupp på grund av en skuld som mannens brorson dragit på sig. Denna grupp har redan lagt beslag på deras bostad. Migrationsverket betvivlade berättelsen om hur detta gick till och tror inte att det fortfarande långt senare finns någon risk för förföljelse. Den allmänna situationen för palestinier i Irak har enligt Migrationsverket förbättrats de senaste tre åren. Migrationsdomstolen delar Migrationsverkets bedömning om de individuella hoten men anser att statslösa palestinier i Bagdad riskerar förföljelse och inte längre skyddas av lagen. Deras situation är så pass utsatt att det inte kan ställas större krav på individuell utsatthet enligt domstolen. Situationen för återvändande till Bagdad är särskilt svår. Det finns inget myndighetsskydd och internflykt är inte aktuellt. Därför beviljar domstolen flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationdomstol beviljar flyktingstatus för regeringsanställd som bevakat talibaner till sidans topp

En man från Ghazni i Afghanistan arbetade åt finansdepartementet bland annat med skatteindrivning. Men han hade också ett uppdrag åt säkerhetstjänsten att rapportera om talibaner. När familjens hus attackerades av talibaner var mannen inte hemma, men dokument från hans verksamhet upptäcktes. Därefter fick han hotbrev och huset attackerades på nytt. Efter att mannen flytt attackerades huset ännu en gång. Senare har hans son dödats. Mannen hade många dokument från ministeriet och trots att bevis saknades för samarbetet med säkerhetstjänsten trodde Migrationsverket på berättelsen. Mannen fick ändå avslag med hänvisning till internflykt i Kabul dit han regelbundet reste i arbetet och tidigare hade bott. Migrationdomstolen däremot bedömer utan muntlig förhandling att risken är stor att fienderna får kännedom om mannen i Kabul. Enligt domstolen skulle han riskera skyddsgrundande behandling även där. Därför är han flykting och får uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Polischefens son som varit kidnappad ska inte hänvisas till interflykt till sidans topp

En ung man från Afghanistan flydde efter att ha varit kidnappad av talibaner som utpresning mot hans far. Fadern är en högt uppsatt polis, chef för en avdelning som arbetar mot terrorism. Han har livvakter, men hans tjänstebil har beskjutits och vid det tillfället skadades sonen och hans mor. Migrationsverket har inte ifrågasatt dessa uppgifter och anser att den unge mannen har flyktingskäl gentemot hemorten, men gav ändå utvisningsbeslut med hänvisning till internflyktsalternativ. Övriga skäl som brist på nätverk, västernisering, ateism och mannens hälsotillstånd ansågs inte hindra utvisning till internflykt. Migrationsdomstolen anser att faderns höga profil gör att talibaner och andra motståndsgrupper kan ha ett stort intresse för honom och hans familj. Familjeband är viktiga i Afghanistan och det skulle vara svårt för mannen att leva i någon av städerna utan att hans bakgrund kom fram. Därför utgör de inte något relevant internfllyktsalternativ. Vidare anser domstolen att mannen riskerar förföljelse genom tillhörigheten till sin fars familj och dessutom riskerar att tillskrivas en politisk uppfattning. Det gör att han ska betraktas som flykting. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Trovärdigt att politiskt aktiv trakasseras och misshandlas i Vitryssland enligt domstol till sidans topp

Ett par från Vitryssland sökte asyl sedan mannen deltagit i politiska manifestationer och därefter trakasserats med uppsägningar, böter och frihetsberövanden. Inför en resa till Ukraina hölls han kvar i tre dagar och anklagades för att tillhöra en grupp som strider mot Ryssland. Han misshandlades och blev "skenstrypt" och släpptes först när han lovat att bli informatör. Makarna har lämnat in en rad dokument som id-handlingar. partimedlemsbok, läkarintyg, flera domstolsbeslut, underrättelser om gripande och om frisläppande samt protokoll från en husrannsakan. Migrationsverket har ifrågasatt domstolshandlingarna på grund av stämpelns placering och konstaterat att den skriftliga bevisningen inte räcker. Därefter har berättelsen bedömts som för knapphändig i detaljerna och paret fick avslag. Migrationsdomstolen anser att ett påstående utan expertutlåtande om falska handlingar inte väger särskilt tungt. Domstolen håller inte med om att berättelsen varit vag och detaljfattig under utredningen och anser det naturligt att den utvecklats under den muntliga förhandlingen. Trots att det rör sig om ett utdraget förlopp har berättelsen varit densamma över tid, saklig, återhållsam och med detaljer som framstår som självupplevda. Den stämmer med landinformation om hur oppositionella behandlas. Makarna beviljas uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Luleå.

till innehållsförteckningen innehåll

Krav på en tolvårig flickas berättelse ska vara lägre än för en vuxen enligt domstol till sidans topp

En då tolvårig flicka från Somalia sökte asyl. Hon hade förts i säkerhet av sin familj sedan hon utpekats som ansvarig för en olyckshändelse på en lekplats. Hon hade kastat ett litet föremål som hon hittat på marken och som visade sig vara explosivt. Två barn hade dött och deras far hade uppsökt flickans familj och hotat att döda henne. Migrationsverket ifrågasatte berättelsen på några punkter. Det var bland annat oklart om mannen som hotat henne återkommit eller om det rörde sig om ett tillfälle och ifall hon träffat mannen eller inte. Migrationsdomstolen anser att det inte finns någon anledning ifrågasätta berättelsen om olyckan och att hennes uttalanden inte varit direkt oförenliga. Att det är oklart om hon träffat mannen har sin förklaring i att hon sett och hört honom genom springor i väggen i det hus där de vuxna gömde henne. Domstolen påpekar också att samma krav på stringens i berättelsen inte kan ställas lika högt som för vuxna. Flickan beviljas uppehållstillstånd som flykting. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Trettonåring med föräldrarna i Grekland ska inte utvisas till Afghanistan enligt domstol till sidans topp

Pojken är afghansk medborgare men född och uppvuxen i Iran. Han har berättat att familjen lämnade Iran på grund av hot från moderns före detta make. De kom dock ifrån varandra under flykten så att föräldrarna och syskon är kvar i Grekland. Migrationsverket beslutade att han skulle avvisas. Berättelsen om en hotbild ansågs inte tillförlitlig och det fanns enligt Migrationsverket inga andra skäl, då han inte kunnat bevisa att föräldrarna är i Grekland. Det skulle också finnas en halvbror (son till den hotfulle f.d. maken) och en farbror i Afghanistan. Pojken har lämnat in grekiska telefonnummer till familjemedlemmarna och handlingar om dem från Grekland. Farbrodern känner han inte och vet inte var han bor. Migrationsverket anser ändå att det finns ett ordnat mottagande i Afghanistan. Domstolen däremot anser att det inte finns några konkret skäl att ifrågasätta det pojken berättat om flykten från Iran, att familjen splittrats och att de övriga nu är i Grekland. Uppgifter om att det någonstans i Afghanistan kanske finns en halvbror eller en farbror som han aldrig träffat är inte tillräckliga för att bedöma att han har ett ordnat mottagande enligt domstolen. Eftersom han är ett barn som saknar nätverk skulle han utsättas för sådana risker i Afghanistan att han ska bedömas som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Götebog

till innehållsförteckningen innehåll

Familj får uppehållstillstånd efter 14 år på grund av tonåringarnas anpassning till sidans topp

Familjen som är från Libanon, ansökte om asyl första gången 2006, med sina döttrar som då var ett och två år gamla. En son föddes i Sverige 2008. Föräldrarna har aldrig lyckats övertyga myndigheterna om att de är efterlysta i Libanon och hotade av Hizbollah, men deras utvisningsbeslut har inte kunnat verkställas. Enligt Migrationsverket har föräldrarna själva bidragit till den långa illegala vistelsen. Därför avslogs deras förnyade ansökningar då det första beslutet preskriberats. Därefter har familjen varit kvar i Sverige. Fadern har aviidit, men modern och barnen ansökte på nytt efter att även det andra utvisningsbeslutet preskriberats. Migrationsverket avslog och menade att den långa vistelsetiden inte utgjorde särskilt ömmande omständigheter för barnen. Inför domstolen hävdar de att de alltjämt är hotade och att situationen nu blivit svårare eftersom modern är ensamstående. Barnen har en stark anknytning till Sverige men inga minnen från hemlandet. Migrationsdomstolen anser inte att modern har skäl nog och bedömer att pojken, nu 12 år, har större anknytning till sin familj än till Sverige. Däremot anser domstolen att flickorna, nu 15 och 16, efter fjorton år då de anpassat sig väl har fått sådana band till Sverige att en utvisning skulle vara ett oproportionerligt ingrepp i deras privatliv. Familjen beviljas därför tillstånd på grund av ömmande omständigheter. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol hindrar utvisning av mamma från dotter och make till sidans topp

En familj som bott i Irak sökte asyl i Sverige 2015. Mannen var iransk medborgare men hade levt som flykting i Iran. Alla tre fick till en början utvisningsbeslut till Irak. Men ärendet återfördes till Migrationsverket då det inte fanns skäl att utvisa mannen till Irak. Vid den förnyade prövningen fick mannen och dottern uppehållstillstånd på grund av mannens skyddsskäl gentemot Iran. Men kvinnan utvisades på nytt till Irak, eftersom principen om familjens enhet inte gäller personer med olika medborgarskap. Kvinnan ansågs inte kunna leva som ensamstående, men kunde enligt Migrationsverket bosätta sig med sin ursprungliga famllj, utöva familjelivet digitalt och ansöka om anknytning därifrån. Domstolen prövar om kvinnan skulle kunna få uppehållstillstånd på grund av anknytning utan att lämna Sverige men detta faller på att hon inte kan styrka sin identitet. Men domstolen anser att utvisningen skulle utgöra ett oproportionerligt ingrepp i kvinnans rätt till ett familjeliv enligt Europakonventionen, och påpekar att barn enligt Barnkonventionen inte ska skiljas från sina föräldrar om det inte är till barnets bästa. Kvinnan får uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Man som anslutit till familjen senare får samma skyddsstatus som hustrun till sidans topp

En familj från Afghanistan har vistats i Ukraina men har där splittrats utand egen förskyllan. Uppgifterna om hur det gick till har inte ifrågasatts och överensstämmer mellan makarna. Kvinnan och barnen har kommit till Sverige för flera år sedan och de fick då uppehållstillstånd som flyktingar. När mannen sökte asyl ansågs hans egna skyddsskäl inte räcka utan han fick avslag. Han överklagade både beträffande de egna skälen och med anledning av att han enligt principen om familjens enhet borde fått samma skyddsstatus som makan. Domstolen bedömer att hotbilden i hemlandet som uppstod för mer än 20 år sedan inte innebär skyddsbehov. Däremot anser domstolen att principen om familjens enhet enligt UNHCR:s handbok ska gälla även om en familj har skingrats genom flykten. Skyddsgrundsdirektivet säger att familjen ska hållas samlad. Migrationsöverdomstolens praxis är att en individuell bedömning ska göras. Om en oproportionerlig familjesplittring annars skulle uppstå finns skäl att bevilja personen tillstånd på samma grund. Eftersom makarna har samma medborgarskap och det inte finns skäl för uteslutning beviljas mannen uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Ingen resning på grund av intyg från polisen om verkställighetshinder till sidans topp

En person från Irak sökte asyl i Sverige. Hans sakskäl prövades aldrig eftersom Migrationsverket ansåg att han skulle kunna få skydd i Vitryssland där han har haft uppehållstillstånd. Mannen har förgäves försökt förklara att han hade ett tillfälligt uppehållstillstånd för ett forskningsuppdrag, utsänd av sin arbetsgivare i Irak. Tillståndet löpte ut 2016 och han har ingen laglig möjlighet idag att resa till Vitryssland. Trots detta avslogs hans överklagan av migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen beviljade inte prövningstillstånd. Sedan dess har mannen lämnat in en underrättelse från den svenska polismyndigheten om att det finns ett praktiskt verkställighetshinder. Han ansökte nu om resning, men Migrationsöverdomstolen förklarar att det inte finns några synnerliga skäl att pröva saken på nytt. Utvisningsbeslutet kvarstår.

till innehållsförteckningen innehåll

Ansökan ska inte avskrivas på grund av ofullständigt ifylld ansökan enligt domstol till sidans topp

En ung kvinna hade fått avslag på sin asylansökan men beviljats uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier. När det var dags att ansöka om förlängning kryssade hon endast i rutorna för skyddsbehov och anknytning, men inte för arbete trots att hon slutfört sin utbildning och hade fast jobb, vilket kunde ha gett permanent uppehållstillstånd. Migrationsverket avskrev ansökan om förlängning eftersom kvinnan inte hade något tillstånd på grund av skyddsbehov eller anknytning som kunde förlängas. Samtidigt behandlades formuläret som en ansökan om verkställighetshinder. Några veckor senare fick hon avslag även i den delen eftersom det inte fanns några nya skäl för skydd eller anknytning. Båda ärendena tas upp i samma beslut av migrationsdomstolen som anser att Migrationsverket behandlat saken felaktigt. Enligt förvaltningslagen ska en myndighet hjälpa den enskilde om en ansökan är oklar eller ofullständig och utreda varje ärende så som "dess beskaffenhet kräver". I det här fallet anser domstolen att Migrationsverket borde ha försökt få utrett vad hennes ansökan avsåg. Ärendet återförvisas till Migrationsverket. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Förvarsbiträde får ersättning i mål om övervakning av besök till sidans topp

Migrationsöverdomstolen har slagit fast att ett beslut om övervakning av besök har ett så nära samband med frågan om förvar att åtgärder som vidtas av ett offentligt biträde vid överklagande av ett sådant beslut får anses omfattas av uppdraget. Migrationsöverdomstolen har redan tidigare klargjort att beslut om avskljande och placering i häkte ska höra till det som ingår i uppddraget för ett biträdet i förvarsfrågan. Källa kammarrätten i Stockholm. Domen är vägledande. Mål nr UM 19581-19, MIG 2020:13.

Hämta domstolens referat från Migrationsverket (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200523:

Migrationsöverdomstolen: Ensamt barn har rätt till biträde även i mål om ny prövning till sidans topp

Ett ensamkommande barn som fått slutligt avslag på asylansökan ansökte om en ny prövning på grund av verkställighetshinder. Migrationsverket avslog ansökan. Barnet överklagade med hjälp av sin gode man och begärde samtidigt offentligt biträde. Domstolen avslog begäran. Överklagandet avslogs några dagar senare. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som beviljade prövningstillstånd. Enligt Migrationsöverdomstolen gjorde domstolen fel, eftersom ett barn utan vårdnadshavare har rätt till offentligt biträde när ett beslut om att inte bevilja ny prövning överklagas. Lagen innehåller inga undantag från den regeln. Därför återförvisas ärendet till migrationsdomstolen. Källa kammarrrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Advokat får inte ersättning för arbete efter nöjdförklaring till sidans topp

Målet gäller en person som återtog sin asylansökan och nöjdförklarade sig med beslutet att avvisa honom från Sverige. Han överklagade dock det återreseförbud han fick. Det offentligt biträdet hjälpte till med detta. Målet i Migrationsöverdomstolen gäller om det offentliga biträdet hade rätt till ersättning. Enligt Migrationsöverdomstolen kan frågan om återreseförbud ingå i det offentliga biträdets uppgifter som ska ersättas, om förordnandet fortfarande gäller. Men i det här fallet hade personen nöjdförklarat sig och själva asylärendet var avslutat. Därmed fanns inte längre något förordnande och det offentliga biträdet får inte ersättning. Källa kammarrätten i Stockholm.

Mål UM 19486-19, MIG 2020:9

Hämta referat från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Överklagande med nya skyddsskäl skulle ha avgjorts med nämndemän till sidans topp

En person från Afghanistan sökte asyl och fick avslag av Migrationsverket på grund av att han inte ansågs ha skyddsskäl. i samband med överklagan påtalade han att han blivit ateist, något som inte hade prövats. Överklagandet avslogs som ett enkelt ärende, av en domare utan nämnd. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som konstaterade att målet krävde en bedömning av situationen för ateister i Afghanistan utifrån tillgänglig landinformation. Det kan enligt Migrationsöverdomstolen inte anses vara ett mål av enkel beskaffenhet. Målet återvisas därför till migrationsdomstolen för att prövas av en rätt bestående av en lagfaren domare och tre nämndemän. Källa kammarrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Politiskt aktiva som hotas av Los Colectivos i Venezuela är flyktingar enligt domstol till sidans topp

Målet rör en kvinna som flytt från Venezuela med sin dotter. Kvinnans sambo i hemlandet har också flytt, men till USA där hans fd fru och barn har asyl. Paret var aktiva i oppositionspartiet Primero Justitia. Konflikten inleddes med att den radikala och beväpnade gruppen Los Colectivos, som står regeringen nära, lade beslag på sambons mark. Myndigheterna kunde inte göra något. Därefter kom hotelser och utpressning. Kvinnans bil, som hade klistermärken från partiet, förstördes. Hotelserna polisanmäldes utan resultat. Migrationsverket anser att det talar emot kvinnan att hon inte sökte asyl förrän efter flera dagar i Sverige samt att sambon inte har sökt asyl. Uppgifterna ifrågasätts inte men Migrationsverket anser inte att kvinnan kan visa vem som hotat dem eller att attentatet mot bilen var riktat mot henne. Dessutom kunde hon lämna landet legalt. MIgrationsdomstolen bedömer däremot att berättelsen verkar självupplevd och att det framgår av landinformation att oppositionella kan utsättas för skyddsgrundande behandling av regimen eller av Los Colectivos. Eftersom det inte finns myndighetsskydd och det är oklart om internflykt är relevant beviljas kvinnan och dottern flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Luleå.

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Otillåtet giftermål kan leda till förföljelse på grund av kön i Afghanistan till sidans topp

Ett afghanskt par har bland annat åberopat att de konverterat samt att deras relation är utomäktenskaplig. Kvinnan har varit bortlovad till sin kusin varför hon är hotad av sin farbror. Både mannen och kvinnan är uppvuxna i Iran. De har nu en son som är född i Sverige. Varken Migrationsverket eller domstolen anser att paret gjort sannolikt att de konverterat av övertygelse eller att de kommer att tillskrivas en religion om de återvänder. Migrationsverket tror inte heller att deras relation utgör ett hot. Parets skäl prövas mot hela Afghanistan och Migrationsverket tror inte att farbrodern har inflytande överallt. Enligt verket tenderar hederskonflikter att svalna över tid. Migrationsdomstolen anser däremot att landinformationen visar att det är hedersbrott att vägra ingå tvångsäktenskap och att ingå opassande relationer. Det kan trigga hedersvåld och även mord. Därför går det inte att utesluta att familjen riskerar förföljelse från kvinnans släkt. Eftersom de inte har något socialt nätverk i Afghanistan - utom de släktingar som hotet kommer från - kan de inte etablera sig i någon annan del av landet. Deras skäl prövas visserligen mot hela landet, men enligt domstolen är situationen densamma som när det rör sig om internflykt. Därför beviljas familjemedlemmarna flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Iransk kvinna som rymt till sin man och lämnat islam ska inte utvisas, anser domstol till sidans topp

En kurdisk kvinna i Iran giftes bort med en man som misshandlade henne. Hon tog sig hem till sin familj. Det hotade familjens heder och fadern gick med på att hon skulle skilja sig och gifta om sig med en man, som hon haft en relation med mot familjens vilja innan hon blev bortgift. Denne man är regimkritisk journalist och hade tvingats flytta till Turkiet. Efter giftermålet sökte säkerhetspolisen efter kvinnan och avslöjade för fadern att hon träffat mannen i Turkiet före bröllopsfesten. Fadern misshandlade henne svårt och låste in henne. När hon kom ur flydde hon till Sverige, där maken numera bor. Kvinnan har lämnat islam och tänker inte sätta på sig slöja igen. Migrationsverket ansåg att hotbilderna från fadern och säkerhetspolisen inte var tillförlitliga, bl.a. för att fadern godkänt äktenskapet och ändå hotat döda henne samt att kvinnan hade kunnat lämna landet legalt. Enligt Migrationsverket lever många utbildade som ateister. Kvinnan fick beslut om utvisning men migrationsdomstolen upphäver beslutet. Domstolen påpekar att minoriteter är föremål för diskriminering, familjemedlemmar till journalister som är aktiva på internet frihetsberövas och den som uttryckligen tillkännager sig som ateist riskerar dödsstraff. Kvinnan beviljas flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Malmö.

till innehållsförteckningen innehåll

Homosexuell kvinna kommer inte att få myndighetsskydd i El Salvador enligt domstol till sidans topp

En kvinna från El Salvador sökte asyl för att hon som homosexuell har utsatts för trakasserier flera gånger och har hotats av polis. Enligt Migrationsverket finns ingen generell förföljelse av homosexuella i El Salvador och att hon inte hade uttömt möjligheterna att få skydd av myndigheterna. Asylansökan avslogs. Migrationsdomstolen konstaterar att diskriminering på grund av sexuell läggning är förbjudet i El Salvador, men trots det utsätts homosexuella för trakasserier, våld och även dödligt våld. Organiserad brottslighet har inflytande i rättssystemet och straffriheten i dessa brott är hög. Kvinnan har bara vid något tillfälle gjort polisanmälan och inte inväntat resultatet eftersom en polis tipsade om att polisen inte kommer att skydda henne. Domstolen anser att detta visar att hon inte använt sig fullt ut av möjligheten till myndighetsskydd, men bedömer ändå att hon inte kommer att kunna räkna med samma skydd som andra medborgare. Därmed är inte heller internflykt aktuellt och det är inte rimligt att begära att hon ska vara diskret med sin läggning. Kvinnan får därför uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Homosexuell man ska inte skickas till Bangladesh till sidans topp

En man från Bangladesh som kommit till Sverige som student sökte asyl efter avslutade studier. Han hävdade att han skulle riskera förföljelse som homosexuell. Migrationsverket höll emot honom att han inte sökt asyl förrän efter lång tid i Sverige. Verket tror på hans berättelse, hur han upptäckt sin läggning i hemlandet, hans känslor då han såg det som ett brott mot islam, tankar på självmord mm. Migrationsverket konstaterar också att homosexualitet kan straffas med fängelsestraff upp till livstid i Bangladesh, och att homosexuella trakasseras även om inte lagen alltid tillämpas. Mannen fick ändå avslag eftersom han inte tidigare haft problem med myndigheterna och det inte finns en personlig hotbild. Migrationsdomstolen gör däremot en framåtsyftande bedömning. Mannen har levt som homosexuell i Sverige och hans bror som planerat giftermål för honom i hemlandet har fått kännedom om hans läggning. Vid en samlad bedömning står det enligt domstolen klart att det finns risk för att han kommer att utsättas för allvarliga våldshandlingar eller trakasserier - särskilt som han inte kan förväntas hemlighålla sin sexuella läggning. Mannen beviljas därför flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Inget krav på giltig ursäkt innan skälen är tillräckligt starka till sidans topp

En familj från Afghanistan som begärt ny prövning på grund av att två familjemedlemmar konverterat till kristendomen och det hot detta skulle innebära för dem, fick avslag. De hade i tidigare prövningar tagit upp att de planerade konvertera men de var då inte döpta. Enligt de klagande hade dessutom deras tidigare ombud blandat ihop ärenden och inte klargjort deras väg till en kristen tro. Den nya ansökan grundade sig på att personerna nu var döpta och intyg om processen fram till detta. MIgrationsverket avslog den nya ansökan men migrationsdomstolen påpekar att enligt Migrationsöverdomstolens praxis att om något nytt inträffat som kan medföra skyddsbehov så får det förutsättas att han eller hon inte anser sig ha haft skyddsbehov på den grunden tidigare. I det här fallet kan de nya omständigheterna nu antas vara ett bestående hinder mot verkställighet och familjemedlemmarna beviljas en ny prövning. Saken återförvisas till Migrationsverket. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Justitiekanslern kritiserade Migrationsverket för beslut om två afghanska bröder till sidans topp

Ärendet som avgjordes i februari gäller de ensamkommande bröder som skulle utvisas trots att den yngre fortfande var minderårig. Den äldre brodern hade en svår synskada, behövde hjälp med dagliga behov och hade psykiska problem. Han flyttades från familjehemmet när han fyllt 18 men fick efter flera turer bo nära den yngre. Han hade då gjort ett självmordsförsök. Enligt MIgrationsverkets beslut kunde den äldre klara sig själv i Afghanistan trots sin synnedsättning och annan utsatthet som framkommit. Den yngre fick utvisningsbeslut trots att han fortfarande var minderårig med hänvisning till att han genom sin äldre bror hade ett manligt nätverk. Kort efter detta beslut tog den äldre brodern sitt liv. Efter detta fick den yngre brodern permanent uppehållstillstånd. JK granskar ärendet från många aspekter, hanteringen av den äldre broderns boende, ansvar för självmordet och den utdragna handläggningen. JK bedömer efter en tlllsyn att det funnits en rad allvarliga brister i handläggningen och Migrationsverket har inte säkerställt att handläggare och beslutsfattare haft den kunskap och uppdaterad information som krävs. Däremot avslog JK begäran om skadestånd.

Läs JK:s beslut, dnr 6629-18-4.3 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Hjärtsjuk äldre man får stanna hos barn och barnbarn efter hustruns död till sidans topp

Ett äldre par från Kongo fick tillstånd att besöka en son och hans sex barn som är bosatta i Sverige. De ansökte därefter om uppehållstillstånd på grund av anknytningen till sonen. En tid efter detta avled kvinnan. Det är nu mannen som ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytningen till familjen, att hans hustru är begravd här, att han är beroende av sin son och sitt hälsotillstånd. MIgrationsverket ansåg att situationen är ömmande, men inte "udda", vilket krävs enligt lagen. Han har nu varit fyra och ett halvt år i Sverige. Migrationsdomstolen håller med om detta och påpekar också att sonen inte uppfyller försörjningskravet med en fyrarummare. Sonen kan fortsätta försörja fadern från Sverige enligt domstolen. det som blir avgörande för att mannen ändå får uppehållstillstånd är hans hjärtsvikt som är livshotande och obotlig om han inte får tillgång till rätt medicin, vilket han troligen inte kan få i hemlandet. På grund av mannens ålder och att vården är livsnödvändig får han uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Ung mor får tillstånd enligt gymnasielagen, men hennes barn utvisas till sidans topp

Ett ungt par med en nu sjuårig dotter ansökte om uppehållstillstånd på grund av personliga hot av olika skäl för mannen och kvinnan. Deras skäl ansågs inte tillräckliga och de fick beslut om utvisning till Afghanistan. Det ansågs inte vara en särskilt ömmande omständighet att barnet varit i Sverige sedan två års ålder, eftersom hon enligt MIgrationsverket har sin primära anknytning till föräldrarna. Migrationsdomstolen höll med om Migrationsverkets bedömning men eftersom kvinnan uppfyllde kriterierna för de nya gymnasielagen fick hon ett tidsbegränsat tillstånd. Domstolen prövade därför även om mannen och barnet kunde få tillstånd som anhöriga. Men enligt domstolen finns inget som tyder på att kvinnan har välgrundade utsikter att få ett permanent uppehållstillstånd vilket krävs för att vara anknytningsperson. Domstolen ansåg inte att det skulle bryta mot Europakonventiones artikel 8 att utvisa mannen och barnet, eftersom kvinnan kan följa med frivilligt, eller besöka sin famllj i Afghanistan. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Pass utfärdat på grundval av tazkira kan styrka identitet, enligt domstol till sidans topp

En person ansökte om arbetstillstånd och uppehållstillstånd för sig och sin familj efter att ha fått avslag på asylansökan, sk spårbyte. För att styrka sin identitet lämnade han in kopia på ett pass som utfärdats av det afghanska generalkonsulatet i Bonn efter utredning på ambassaden i Stockholm. Som underlag fanns personens egen tazkira och hans fars. Migrationsverket avslog ansökan med motivering att det utfärdats på grundval av en afghansk tazkira, som är av enkel beskaffenhet och har ett lågt bevisvärde. Migrationsdomstolen gör en annan bedömning. Efter att mannen beskrivit hur bedömningen gått till hos ambassaden anser domstolen att det inte finns något skäl att misstänka att passet är förfalskat, används av någon annan eller är utfärdat av en icke-behörig myndighet. Eftersom passet ska bedömas i original återförvisas ärendena ändå till MIgrationsverket för ny handläggning. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Falskt pass är inte tillräckligt för att pröva iranier mot mer än ett land enligt domstol till sidans topp

En person från Iran som sökte asyl hade innan asylansökan gjordes försökt komma som anhörig med hjälp av ett irakiskt pass som han själv uppgav var falskt. Även den irakiska ambassaden har intygat att passet inte är äkta. Mannen har flera id-handlingar från Iran men de är enkla och inte tillräckliga för att bevisa identiteten. Att mannen är flykting i förhållande till Iran på grund av sin verksamhet i den kurdiska motståndsrörelsen höll Migrationsverket med om. Men ärendet prövades också mot Irak och mannen fick utvisningsbeslut dit. Migrationsdomstolen däremot påpekar att det krävs särskilda skäl för utvisning till mer än ett land och etnicitet är inte ett sådant skäl. Mannen kan inte göra sin identitet sannolik, men det är sannolikt att han kommer från Iran och är medborgare där. Landinformationen stöder att det är iranska kurder som rekryteras till den organisation mannen tillhört och att dessa inte kan få irakiskt medborgarskap även om de kan tillåtas vistas i Irak. Mannen beviljas uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Spårbyte inte tillåtet efter avslag i ny prövning till sidans topp

Utlänningslagen innehåller en möjlighet att få uppehållstillstånd på grund av arbete utan att lämna Sverige om tillståndet söks inom två veckor efter att ett avslag på asylansökan har vunnit laga kraft. Flera andra villkor ska också vara uppfyllda. Det har förekommit att ett sådant spårbyte har beviljats även vid avslag efter en ny prövning enligt Utlänningslagens bestämmelser om verkställighetshinder. Nu har Migrationsöverdomstolen prövat ett sådant ärende och slagit fast att detta inte är tillåtet. Enligt Migrationsöverdomstolen framgår det av lagens förarbeten är att det som avses är avslag i grundprövningen av asylärendet, kombinerat med ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. Om en ny prövning leder till att det inte föreligger något verkställighetshinder så fattas inte ett nytt utvisningsbeslut utan det ursprungliga beslutet blir åter verkställbart. Därmed har det gått mer än två veckor sedan avslaget i grundärendet och utvisningsbeslutet vann laga kraft. Domen är vägledande. Källa kammarrätten i Stockholm.

Mål nr UM 17897-19, MIG 2020:8

Hämta domstolens referat från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Strafföreläggande om 800 kr inte skäl att neka gymnasietillstånd, enligt domstol till sidans topp

En person som haft uppehållstillstånd 13 månader enligt "nya gymnasielagen" hade kommit in på en godkänd yrkesutbildning och ansökt om förlängning. Under året hade han dömts för att ha stulit en sax vär 59.50. Han hade godkänt ett strafföreläggande om 800 kronor. Detta ledde till att Migrationsverket avslog ansökan om förlängning. Migrationsverket hänvisar till Migrationsöverdomstolens dom 2019:23, där det framgår att fängelse inte behöver ha utdömts utan det räcker att fängelse finns i straffskalan för att ett brott ska anses grovt nog för att hindra uppehållstillstånd. Ju svagare tillståndsgrund, desto mindre allvarligt behöver brottet vara. Men migrationsdomstolen anser att brottet i det har fallet inte är allvarligt nog för att vägra uppehållstillstånd. Domstolen framhåller att det inte rör sig om upprepad brottslighet och personen hade inte varit misskötsam på något annat sätt. Personen beviljas förlängt tillstånd. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Resning beviljas inte för fråga om ansökan gjorts senast 24 november 2015 till sidans topp

En person sökte asyl som ensamkommande barn. Det finns en tjänsteanteckning från Migrationsverket den 10 november 2015 och dokument från kommunen 23 november 2015. Men asylansökan registrerades först den 2 december. Detta gjorde att han fick avslag på ansökan om uppehållstillstånd enligt "den nya gymnasielagen". Efter att avslaget vunnit laga kraft har han nu begärt resning. Migrationsöverdomstolen avslår även den ansökan, med motivering att det av förarbetena till den tillfälliga lagen "framgår att regeringen bedömer att registreringsdatumet bör vara brytpunkten trots att det i enstaka fall kan framstå som orättvist". Källa kammarrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Beslutsdatum kan inte avse ett beslut som upphävts till sidans topp

Migrationsöverdomstolen har behandlat ännu ett mål som rör vilken rättsverkan ett upphävt beslut har. Detta är ingen resning utan ett grundärende. Saken gäller en person vars ärende återförvisades från migrationsdomstol till Migrationsverket. Därefter fick han ett nytt beslut som så småningom vann laga kraft. Han hade även ansökt om uppehållstillstånd enligt "den nya gymnasielagen". Han fick avslag med motivering att det inte hade gått 15 månader då Migrationsverket tog det första beslutet, det som sedan upphävdes. Men 15 månader hade passerat då han fick beslut en andra gång. Migrationsöverdomstolen beviljar prövningstillstånd i just den här frågan. Migrationsöverdomstolen påpekar att enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer så har ett upphävt beslut inga verkningar. Något annat framgår inte heller av den tillfälliga lagen. Därför ska beräkningen utgå från Migrationsverkets andra beslut, som fortfarande gäller. Målet återförvisas till Migrationsverket. Källa kammarrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Ungern/ EU-domstolen definierar Ungerns transitzon mot Serbien som förvar till sidans topp

Målet gäller två iranier och två afghaner som sökte asyl i Ungern. De hölls kvar i transitzonen vid gränsen och fick beslut att återvända till Serbien som "säkert transitland". Serbien vägrade ta tillbaka dem eftersom de inte passerat gränsen illegalt. Ungern beslutade då utan asylprövning att ändra avvisningsbesluten till att gälla de asylsökandes respektive hemländer. Personerna överklagade, trots att det inte fanns någon formell rätt till detta. Den ungerska domstolen bad EU-domstolen om förhandsavgörande med frågorna om kvarhållandet i Röszke transitzon var ett förvarstagande och om Ungern borde ha prövat ansökningarna i sak. EU-domstolen konstaterar att förläggningarna i transitzonen måste definieras som förvar eftersom de som hålls där inte kan lämna området lagligt. För att ta någon i förvar krävs ett motiverat beslut. Kvarhållande i transitzon får bara ske i fyra veckor. Om en domstol prövat saken och funnit förvarstagandet olagligt så borde de ha behandlats i enlighet med mottagandedirektivet. Vidare slår EU-domstolen fast att när avvisningsbesluten ändrades till att gälla hemländerna var det en substantiell ändring som borde lett till rätt att överklaga. EU-domstolen påminner om att "säkert transitland" inte är ett skäl att neka sakprövning enligt asylprocedurdirektivet.

Förhandsavgörandet har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Läs förhandsavgörandet på franska i målen C-924/19 och C-925/19 (Extern länk)

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Amnesty International 20-05-14: European Court declares authorities broke EU law by detaining asylum-seekers in transit zone (Extern länk)

ECRE 20-05-15: CJEU classifies accommodation of asylum seekers in Hungarian transit zone as detention (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200521:

Ansökan om anknytning får göras från Sverige på grund av Corona, enligt domstol till sidans topp

En kvinna från Ukraina ansökte om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin make och ett gemensamt barn, båda svenska medborgare. Hon fick avslag på grund av att hon redan befann sig i Sverige. Ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning får enligt grundregeln inte beviljas om personen redan har rest in. Migrationsdomstolen tar hänsyn till att handläggningstiderna i anknytnigsärendet kan bli omkting ett år och att barnet bara är två år gammalt. Hans anknytning till modern riskerar att skadas genom separationen. Dessutom gör gränshindren på grund av Coronaviruset att det är oklart när en resa skulle kunna ske. Domstolen påpekar att kvinnan riskerar att hamna i en situation där hon ofrivilligt blir kvar illegalt. Om hon kan resa och beviljas uppehållstillstånd finns risk att hon får svårt att återvända, på grund av epidemin. Kvinnan beviljas uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200426:

Statslösa palestinier/ Rättslig kommentar angående statslösa från UAE, Qatar, Saudi till sidans topp

Migrationsverket har publicerat en rättslig kommentar angående prövningen av statslösa som tidigare haft sin vanliga vistelseort i Förenade Arabemiraten, Qatar och Saudiarabien. Denna ersätter det tidigare SR 25/2018 men den enda skillnaden än en uppdaterad referens till ställningstagande om praktiska verkställighetshinder.

Hämta kommentaren SR 16/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Från Syrien/ Migrationsverkets analys oförändrad, personer från Hassakah får beslut till sidans topp

Migrationsverket har kommit med ett rättsligt ställningstagande om Syrien som upphäver både det föregående ställnignstagandet från augusti 2019 och beslutsstoppet för Hassakah som kom i oktober. Det nya ställningstagandet innehåller ett stycke om riskerna för kurder att återvända till Hassakah efter Turkiets intervention vilket i vissa fall kan innebära flyktingstatus. I övrigt är innehållet i stort sett oförändrat jämfört med det tidigare ställningstagandet. I provinserna Aleppo, Deir ez-Zour, Idlib, Hama, Homs och Raqqa anses situationen fortfarande så allvarlig att ingen kan skickas dit. I övriga landet utom Tartous råder väpnad konflikt men det ska göras en individuell bedömning av skyddsbehovet. Ingen kan hänvisas till myndighetsskydd. Däremot kan internflykt till Damaskus vara möjligt i "i tydliga undantagsfall". Personer som ansöker om förlängning ska inte nekas fortsatt asyl på grund av det förändrade läget, eftersom det inte anses tillräckligt stabilt. Men en person som har fått skydd på grund av oriktiga uppgifter eller som har uteslutits från flyktingstatus kan få tillståndet återkallat.

Hämta ställningstagandet SR 06/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Justerat ställningstagande från Migrationsverket om ömmande omständigheter till sidans topp

Det rättsliga ställningstagandet "angående prövning och bedömning av barns ärenden om uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 § och 12 kap. 18 § första stycket 3 utlänningslagen", SR 36/2016, har bytts ut. Detta handlar om hur bedömningar av barns humanitära skäl ska gå till med nuvarande begränsningar enligt den tillfälliga lagen samt hur motsvarande bedömningar ska göras i ärenden om verkställighetshinder som rör barns medicinska och andra särskilda skäl. Referensnummer till ställningstaganden om verkställighet mm har uppdaterats. Endast ett stycke i texten har justerats. Det handlar om att ett uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter i grundärendet kräver att utvisning skulle bryta mot ett konventionsåtagande - men i paragrafen om verkställighetshinder finns ingen motsvarande regel. I det tidigare ställningstagandet fanns ett påpekande om att utrymmet för att ge tillstånd vid verkställighetshinder när grundärendet prövats enligt den tillfälliga lagen ändå påverkas indirekt, eftersom det krävs nya omständigheter. I det nya ställningstagandet saknas påståendet om att prövningen påverkas indirekt. Istället står att samma materiella bedömningar som tillämpades innan den tillfälliga lagen infördes ska tillämpas även fortsättningsvis i ärenden om verkställighetshinder, inklusive kravet på nya omständigheter.

Hämta det nya ställningstagandet, SR 13/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket om praktiska hinder: Korta tillstånd för 14-åringar utan mottagande till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande om praktiska verkställighetshinder. De förändringar som skett utgår bl.a. från Migrationsöverdomstolens avgörande om en statslös familj vars utvisningsbeslut inte kunde verkställas, MIG 2019:4 Denna dom inleds: "Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd p.g.a. praktiskt verkställighetshinder redan innan ett första beslut om utvisning har preskriberats bör tillämpas restriktivt". Migrationsverket drar slutsatsen att ensamkommande barn från 14 års ålder bör få utvisningsbeslut kombinerat med 12 månaders tillstånd i taget även om de saknar ordnat mottagande i hemlandet, eftersom de kommer att fylla 18 och kunna utvisas innan beslutet preskriberats. För barn under 14 kan brist på ordnat mottagande ses som bestående hinder och leda till uppehållstillstånd av ömmande omständigheter, eftersom utvisning skulle strida mot ett konventionsåtagande. Enligt det tidigare ställningstagandet skulle barn i denna situation normalt få tidsbegränsade tillstånd utan utvisningsbeslut. Dessutom förordades uppehållstillstånd av ömmande omständigheter för barn under 16. Det nya ställningstagandet innehåller vissa andra preciseringar samt ett stycke om verkställighetshinder i säkerhetsärenden. Det förra ställningstagandets omfattande lista över gällande rätt och praxis har utgått.

Hämta ställningstagandet om praktiska verkställighetshinder, SR 10/2020 (Extern länk)

Hämta ställningstagande om verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn,

till innehållsförteckningen innehåll (Extern länk)

Nytt rättsligt ställningstagande om verkställighet för ensamkommande barn till sidans topp

Även det rättsliga ställningstagandet om verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn har bytts ut med anledning av Migrationsverkets tolkning av Migrationsöverdomstolens dom om praktiska verkställighetshinder, MIG 2019:4. Den ändring som skett är att den ungefärliga gränsen för att brist på ordnat mottagande bedöms som bestående hinder och kan ge uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter har flyttats från 16 år till 14, samt att 12-månaders tillstånden som ges då hindret inte bedöms som bestående normalt ska förenas med utvisningsbeslut. Detta ställningstagande handlar främst om ensamkommande barn som får utvisningsbeslut utan något tidsbegränsat tillstånd alls eftersom de anses ha ett ordnat mottagande (vilket medför att de inte heller omfattas av gymnasielagen). Formuleringarna kring verkställighet från den tidigare versionen kvarstår, däribland: "Vi ska fortlöpande bedöma vilka förutsättningar det finns för att kunna genomföra en verkställighet. Om det i praktiken är utsiktslöst att finna ett ordnat mottagande ska vi inte driva arbetet vidare. Vi ska i en sådan situation ta ställning till om det finns verkställighetshinder." Det framgår inte om Migrationsverket avser att verkställighetshinder med 12 månaders tillstånd skulle kunna erkännas i ökad utsträckning för denna grupp i och med att utvisningsbesluten ändå skulle kvarstå.

Hämta ställningstagandet om verkställighet av beslut för ensamkommande barn, SR 11/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Uppdaterat ställningstagande från Migrationsverket om konventionsåtaganden till sidans topp

Det rättsliga ställningstagandet "angående innebörden av svenskt konventionsåtagande och artikel 8 i Europakonventionen vid tillämpningen av 11 och 13 §§ i den tillfälliga lagen", SR 24/2016, har ersatts med ett nytt. Detta ställningstagande handlar om vilka undantag från begränsningarna i den tillfälliga lagen som skulle kunna behöva göras för att en utvisning eller nekad familjeåterförening inte ska bryta mot ett svenskt konventionsåtagande. Den ändring som skett är även här att ett stycke har införts om Migrationsverkets tolkning av Migrationsöverdomstolens dom om praktiska verkställighetshinder MIG 2019:4. Detta medför att brist på ordnat mottagande för ensamkommande barn ska bedömas som bestående hinder och ge uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter endast om barnet är yngre än 14 år. Utvisning av äldre barn som saknar ordnat mottagande anses inte bryta mot något konventionsåtagande eftersom de inte verkställs förrän ärendet preskriberats. I övrigt har hänvisningar uppdaterats till aktuella ställningstaganden om praktiska verkställighetshinder och om familjens enhet.

Hämta det rättsliga ställningstagandet, SR 12/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Fråga om att ta över Dublin-ärende kan inte överklagas till sidans topp

En man som sökte asyl i Grekland informerade de grekiska myndigheterna om att hans hustru fanns i Sverige och hade fått asyl här. Grekiska myndigheter skickade då en förfrågan till Sverige om att ta över mannens asylärende. Migrationsverket svarade nej. Parets ombud i Sverige överklagade och yrkade samtidigt på att överklagan måste vara möjlig genom EU-rättens krav på tillgång till ett effektivt rättsmedel. Migrationsdomstolen avvisade överklagan med motivering att det som går att överklaga är ett överföringsbeslut och något sådant fanns ännu inte. Ombudet överklagade igen och uppmanade Migrationsöverdomstolen att be EU-domstolen om ett förhandsavgörande. Migrationsöverdomstolen tog istället upp saken till omedelbart avgörande och beslutade om avslag. Sveriges vägran att samtycka till överföring kan enligt Migrationsöverdomstolen inte överklagas. Domen är vägledande. Målnummer 14005-19, MIG 2020:4

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Överklagan som lämnats sent till fel instans tas inte upp till sidans topp

En familj hade fått avslag på en ansökan och överklagade till migrationsdomstol. Domstolen avslog överklagan. Familjemedlemmarna överklagade denna dom i en skrivelse som de personligen lämnade in till Migrationsverkets handläggare, som lovade vidarebefordra till domstolen. Detta skedde sista dagen av tidsfristen för att överklaga. Överklagan avvisades som för sent inkommen. Detta beslut överklagades. Migrationsöverdomstolen klargör att det ska gå att återställa försutten tid om ett överklagande lämnas till fel myndighet och sedan inte vidarebefordrats. Men för att detta ska gälla måste det vara någorlunda tydligt vad ärendet rör sig om och det måste finnas tid för vidarebefordran. I det här fallet fanns ingen realistisk möjlighet för Migrationsverket att sända överklagandet till domstolen så att det kom fram i rätt tid. Därför har familjen inte någon giltig ursäkt och begäran om återställande av försutten tid avslås. Källa Kammarrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Muntlig förhandling ska hållas om trovärdighet ifrågasätts till sidans topp

En kvinna från El Salvador sökte asyl och berättade om förföljelse, hot och utpressning från kriminella gäng. Migrationsverket bedömde hennes berättelse som tillförlitlig genom att hon lämnat en detaljerad och kronologiskt sammanhängande berättelse som föreföll självupplevd och att uppgifterna hade stöd i landinformation. Hon fick ändå avslag på grund av möjligheten till myndighetsskydd i hemlandet. Eftersom trovärdigheten inte var ifrågasatt begärde kvinnan inte muntlig förhandling i domstolen, men hon åberopade rapporter till stöd för att hon inte kan få skydd av myndigheterna. Men migrationsdomstolen gjorde en helt annan bedömning än Migrationsverket. Enligt domstolen var berättelsen på en rad punkter inte tillförlitlig och stod i strid med landinformation. Därför behövde frågan om myndighetsskydd inte ens behandlas. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som slår fast att migrationsdomstolen borde ha kallat till muntlig förhandling om tillförlitligheten var ifrågasatt. Migrationsöverdomstolen påpekar också att migrationsdomstolen inte har redovisat vilken landinformation som den stöder sig på. På grund av bristerna i handläggningen undanröjs domen och målet återvisas till migrationsdomstolen för ny handläggning. Källa kammarrätten i Stockholm

Hämta domen i mål nr UM 20231-19 från Migrationsverket (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Domstol får inhibera utvisning medan förlängning prövas till sidans topp

Målet gäller en person som först har haft ett verkställbart utvisningsbeslut och därefter uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen. Migrationsverket beslutade om inhibition medan förlängningsansökan behandlas, vilket gör att inte utvisningsbeslutet kan verkställas under tiden. Migrationsverket avslog ansökan. Personen överklagade och begärde fortsatt inhibition. Migrationsdomstolen avslog begäran om inhibition, med motivering att det finns en paragraf i begränsningslagen som tillåter beslut om inhibition under prövning av förstagångsansökningar enligt gymnasielagen, men ingen motsvarande paragraf för förlängningsansökningar. Migrationsöverdomstolen påpekar att om det inte finns någon regel i en speciallag så gäller förvaltningsprocesslagen. Migrationsöverdomstolen väger också in syftet med bestämmelserna och kommer fram till att lagstiftaren inte kan ha eftersträvat att utvisningsbeslut ska kunna verkställas innan frågan om förlängt uppehållstillstånd är avgjord. Därför återförvisas ärendet till migrationsdomstolen. Källa Kammarrätten i Stockholm, MIG 2020:7, mäl nr UM 914-20

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket uppdaterar om förlängning av tillstånd efter beslut om utvisning till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om förlängning av tidsbegränsade uppehållstillstånd när det finns gällande lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning. Ställningstagandet ersätter ställningstagandet SR 36/2019. En skillnad är att det nya ställningstagandet hänvisar till domen MIG 2019:4 från Migrationsöverdomstolen om hur tidsbegränsade praktiska verkställighetshinder ska utredas. Av den domen framgår också att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt Utlänningslagen 5 kap 11 § kan förlängas med stöd av samma paragraf. Detta tillämpades av Migrationsverket redan enligt det förra ställningstagandet. Det nya ställningstagandet tar även upp hantering av tidsfrist för frivillig avresa och återreseförbud då ett uppehållstillstånd enligt 5 kap 11 § löper ut men kan förlängas. Normalsituationen är att när det redan finns gällande beslut om avvisning eller utvisning så tas inte något nytt beslut om avlägsnande och då blir det inte heller några nya beslut om tid för frivillig avresa eller återreseförbud. Det finns undantag som behandlas i detta avsnitt.

Hämta det nya ställningstagandet SR 15/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FN-kommitté förbjuder Marocko att utvisa terroristanklagade som riskerar tortyr till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har i två fall tillhållit Marocko att inte verkställa utlämningar av personer som anklagats för terrorism. Det ena fallet gäller en regimkritisk journalist från Egypten som delvis bedrev sin verksamhet från Marocko. Han anklagades för förfalskning och riskerade ett livstidsstraff i Egypten. Han dömdes till tre månaders fängelse i Marocko men sattes ändå i förvar för utlämning. CAT fäller Marocko både för beslutet att lämna ut mannen trots att tortyr används systematiskt i Egypten och för att han hållts flera år i isolering utan tillgång till läkarvård mm. Det andra fallet gäller en lärare från Turkiet som hade flyttat till Marocko för att undgå utrensningarna av lärare misstänkta för anknytning till Gülenrörelsen. Turkiet hade därefter begärt honom utlämnad. CAT har redan i flera fall förbjudit Marocko att lämna ut personer på grund av sådana anklagelser, eftersom användningen av tortyr i Turkiet är utbredd efter försöket till statskupp 2016. Samma beslut togs i det här fallet. I båda fallen kritiserar CAT Marocko för att risken för tortyr inte utretts. Marockos förklaring till detta är att personerna begärts utlämnade för kriminella, icke-politiska handlingar.

Communication no 782/2016, rörande utlämning till Egypten (Extern länk)

Communication No. 826/2017, rörande utlämning till Turkiet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Nya misstankar efter brottmål hindrar inte utvisning till Ryssland enligt CAT till sidans topp

En man från Tjetjenien i Ryssland hade i tidigare asylprocedur inte lyckats övertyga myndigheterna i Sverige om att han var hotad i Ryssland på grund av sin fars anknytnng till den förre presidenten. Det fanns motstridigheter och bland annat hade mannens famlij besökt hemlandet flera gånger. Senare har hans hustru och barn fått uppehållstillstånd i Sverige på grund av ömmande omständigheter. Mannen uteslöts då på grund av misstankar om grova brott. Efter att mannen dömts till fängelse och avtjänat straffet togs han direkt i förvar för utvisning. Han hävdade då att det tillkommit nya omständigheter som gjorde att han skulle uppmärksammas och riskera tortyr i Ryssland. En sådan omständighet var att Ryssland skulle kunna koppla ihop honom med en annan person som dömts i samma rättegång. Sverige hade nekat utlämning av denne på grund av att han som regimfiende riskerar förföljelse. En annan omständighet var att den nuvarande presidenten i Tjetjenien, Ramzan Kadyrov, i en video från 2015 hade pekat ut mannens far med ett uttalande om att han "tidigare dödat sådana människor". CAT följer ändå Sveriges bedömning och anser inte att mannen bevisat att han riskerar tortyr.

Communication no. 860/2018, T.M. v Sweden (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Tortyrkommittén: Berättelse om våldtäkt som lämnats efter flera år inte trovärdig till sidans topp

En kvinna från Elfenbenskusten sökte asyl i Nederländerna. Hennes man var aktiv i oppositionen och hade hämtats nattetid. Vid samma tillfälle greps kvinnan och blev kvar i fängelse i fyra år under förfärliga förhållanden. Enligt anmälan till FN:s kommitté mot tortyr, CAT, hade hon blivit misshandlad och våldtagen flera gånger i veckan. Hon flydde genom att en vän hade mutat en vakt. I Nederländerna hade hon beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd som alla asylsökande från Elfenbenskusten, på grund av inbördeskriget. Mot slutet av tillståndet fick kvinnan kontakt med sina barn och påbörjade familjeåterförening. Denna lyckades dock inte, eftersom kvinnans uppehållstillstånd drogs in på grund av det förbättrade läget i hemlandet. Nu krävdes personliga asylskäl för att få stanna. I den första proceduren hade kvinnan inte nämnt alla omständigheter, bland annat inte våldtäkterna. Hon hade enligt Nederländerna lämnat motstridiga uppgifter om gripandet och kunde inte redogöra för hur fängelset såg ut eller hur flykten gått till. Med hjälp av läkarintyg om hennes skador och psykiska tillstånd som kunde orsaka bristerna fick hon rätt i domstol, men detta drogs tillbaka i högsta instans. Därefter vände hon sig till CAT. CAT väger dock in Nederländernas argument mot trovärdigheten som gäller centrala punkter i berättelsen. CAT konstaterar också att även om våldtäkterna skett så finns inga bevis för att kvinnan riskerar att utsättas i framtiden.

Communication no. 863/2018, X v. Netherlands (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Många nedlagda ärenden vid senaste sessionen med FN:s kommitté mot tortyr till sidans topp

De flesta beslut som publicerats från FN:s kommitté mot tortyr, CAT, sessionen november-december 2019, gäller ärenden som avbrutits utan bedömning i sak. En anmälan mot Schweiz lades ner då personen beviljats ny prövning, och i ett par fall som berörde Sverige berodde nedläggningen på att ärendet hunnit preskriberats. (I dessa fall påpekar kommittén att personerna får återkomma om de åter riskerar utvisning). En man från Indien som sökt asyl i Kanada hävdade att han redan utsatts för tortyr efter terroristanklagelser, men myndigheterna i Kanada ansåg inte berättelsen trovärdig. CAT går inte in på den bedömningen eftersom mannen inte hade fullföljt sin ansökan om verkställighetshinder (pre-removal risk assessment) och ansökan prövas därför inte i sak. Annars är den vanligaste orsaken till nedläggning att kommittén under handläggningen förlorat kontakt med den klagande. Flera avbrutna ärenden gäller utvisningar från Australien till Sri Lanka. Två ärenden rörande sådana utvisningar har dock behandlats i sak, men i båda fallen ansåg FN-kommittén att personerna inte lyckats visa en personlig risk utöver mer eller mindre avlägsen koppling till den tidigare motståndsrörelsen via släktingar.

Sök alla ärenden från FN:s kommitté mot tortyr (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Snabbavvisning till Marocko tillåten enligt Europadomstolens Grand Chamber till sidans topp

Målet (som refererades på engelska från ELENA legal update i Asylnytt utgåva 25 januari) gäller två personer från Mali och Elfenbenskusten. Båda ingick i en grupp om ca 600 personer som attackerade gränsstängslet mellan Marocko och Spanien. De två var bland dem som lyckades ta sig över men de lämnades omedelbart över till marockanska myndigheter av den spanska gränspolisen. De hade inte tillfrågats om sina skäl eller ens identifierat sig. De hävdar att det var fråga om en otillåten kollektiv utvisning, utan möjlighet att överklaga. Europadomstolen har i sin första dom fällt Spanien på båda punkterna. Men i den stora kammaren blir utgången att Spanien får rätt. Domstolen anser att personerna hade en möjlighet att söka asyl eller visum vid gränsstationen. Genom att istället ta sig in illegalt hade de försatt sig själva i en olaglig situation. Detta ledde också till att de inte fick en rättslig prövning. Domen som kom den 13 februari har väckt en del internationell debatt.

Case of N.D. and N.T. v. Spain, Applications nos. 8675/15 and 8697/15 (Extern länk)

Den föregående domen, från oktober 2017 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Sikher från Afghanistan kan utvisas enligt Europadomstolen till sidans topp

Två barnfamiljer sökte asyl i Nederländerna främst på grund av förföljelse de upplevt och kunde förvänta sig i framtiden som sikher i Kabul. En viktig del var att barnen inte kunde gå i skolan, enligt föräldrarna. De fick avslag bland annat på grund av trovärdighetsbrister. De kunde inte visa att de faktiskt lämnat Afghanistan nyligen. Familjerna hävdade att oavsett så bör sikher inte utvisas som det är nu i Kabul. Vid en andra ansökan beviljades de inte en full prövning. UNHCR Nederländerna yttrade i ärendet bland annat att asylbedömningen är framåtsyftande, dvs det spelar ingen roll om familjerna var i Afghanistan nyss. De säger också att sikher enligt Nederländernas riktlinjer inte borde behöva bevisa individuell förföljelse utöver gruppens sårbarhet. Europadomstolen anser dock att sikherna har visst stöd, det finns till exempel en statligt stödd skola i Kabul. Domstolen påpekar att UNHCR:s officiella riktlinjer inte räknar sikherna till dem som behöver skydd oavsett individuella skäl. Vidare anser domstolen att de individuella skäl som framförts inte når upp till brott mot artikel 3. Tre ledamöter har en skiljaktig mening i avseendet att de anser att den prövningen borde gjorts nationellt men att familjerna inte fått en fullständig prövning i Nederländerna.

Case of A.S.N. and Others v. the Netherlands, Applications nos. 68377/17 and 530/18 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Familjeåterförening får inte nekas utan att beroendet bedöms till sidans topp

Enligt spansk lag har en tredjelandsmedborgare som är gift med en spansk medborgare en härledd uppehållsrätt i Spanien även om den spanska medborgaren inte har utnyttjat sin rörlighet inom EU, dvs varit bosatt i en annan medlemsstat. Det finns dock ett försörjningskrav. Dessutom innehåller spansk lag en skyldighet för makar att leva tillsammans. En medborgare som inte har råd att försörja maken skulle därför kunna bli skyldig att lämna EU-området. En spansk domstol har frågat EU-domstolen om detta skulle bryta mot EU-stadgan. Domstolen frågade också om ett försörjningskrav får tillämpas så att uppehållsrätt nekas automatiskt utan prövning av beroendeförhållandet mellan makarna. EU-domstolen påpekar i sitt svar att en medlemsstat inte kan ha lagar som tvingar en medborgare att lämna området. Dessutom förutsätts vuxna i princip kunna leva oberoende av sina familjemedlemmar. EU-domstolens svar på fråga 2 är att staten inte får avslå en ansökan om familjeåterförening enbart på grund av försörjningskrav utan att undersöka om beroendeförhållandet är så starkt att detta skulle leda till att EU-medborgaren tvingas lämna unionen. Men svaret på fråga 1 är att ett så starkt beroendeförhållande inte kan anses föreligga enbart för att medlemsstatens lagstiftning gör makarna skyldiga att leva tillsammans.

EU-domstolen, mål C-836/18 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

ECHR: Slovakiens snabbprocess för 19 afghaner var inte "kollektiv utvisning" till sidans topp

Målet handlar om 19 personer av en grupp om 32 från Afghanistan som tog sig in i Slovakien i en lastbil. De intervjuades av polis med hjälp av en enda tolk. Tolv personer sökte asyl och fördes till ett mottagningscenter och en togs till läkarundersökning. De återstående 19 skickades snabbt tillbaka till Ukraina. De hävdar att de utsatts för kollektiv utvisning. Alla polisens intervjuer registrerades som exakt tio minuter långa - men med överlappande tider. Utskrifterna är i stort identiska och visar att de 19 lämnat hemlandet av ekonomiska skäl. Personerna finns idag utspridda i hemlandet, i Ukraina och runtom i Europa där flera är asylsökande i andra EU-länder. Ombudet har hållit kontakt via internet, men Europadomstolen accepterade inte fullmakt för dem som enbart haft kontakt i en facebookgrupp. Några hade försvunnit och två dragit tillbaka ansökan. Formellt rörde målet därför sju personer. Enligt dem har gruppintervjuer skett, det har inte funnits utrymme att lägga fram skäl, de har tvingats underteckna papper på slovakiska etc. Europadomstolen konstaterar ändå att de intervjuats var och en, även om frågorna var standardiserade och svaren likartade. De tretton personer som anförde asylskäl utvisades inte på samma sätt. Slovakien har alltså inte brutit mot konventionens förbud mot kollektiv utvisning. Tre domare var skiljaktiga och hävdar att de 19 inte prövats individuellt samt att de - till skillnad från personerna i målet N.D och N.T. mot Spanien - inte haft tillgång till någon legal inresa.

Application no. 24917/15, case of Asady and Others v. Slovakia (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolens generaladvokat om rätten till muntlighet vid avvisning inom EU till sidans topp

En person från Eritrea som sökte asyl i Tyskland trots att han redan hade skydd i Italien (i annan identitet). Han fick avslag utan prövning i sak. Beslutet togs utan någon muntlig behandling av ärendet. En domstol i Tyskland har bett EU-domstolen om förhandsavgörande bland annat med frågan om listan över undantag från kravet på muntlighet i asylprocedurdirektivet är uttömmande. En annan fråga är om utebliven muntlighet gör att ett beslut om att sakpröva ett ärende ska upphävas och om det spelar någon roll ifall personen har haft möjlighet att argumentera mot beslutet och beslutet inte skulle ha blivit annorlunda efter att dessa argument vägts in. Generaladvokatens förslag till svar är att listan över undantag är uttömmande; staterna får inte lägga till fler. När det gäller konsekvensen av bristen på muntlighet är förslaget till svar att om inte domstolen kan garantera en fullständig intervju som uppfyller alla krav enligt asylprocedurdirektivet så ska beslutet upphävas och saken återförvisas för ett nytt beslut. De slutliga svaren kommer att avges av EU-domstolen.

EU-domstolen, förslag till avgörande i mål C-517/17 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU:s generaladvokat: Barn bör få återförenas även om de fyllt 18 under väntetid till sidans topp

Tre ärenden som en belgisk domstol har lämnat in till EU-domstolen för förhandsavgörande rör minderåriga som ansökt om familjeåterförening men som hunnit fylla 18 medan deras ärenden behandlats (en procedur som med överklaganden pågått i sex år). Generaladvokaten jämför med situationen att föräldrar söker om återförening med ett barn som har flyktingstatus och var minderårigt vid asylansökan. EU-domstolen har redan slagit fast att i den situationen ska ansökan behandlas som för en minderårig, även om det är tillåtet att kräva att ansökan görs inom en viss tidsgräns efter att barnet fått uppehållstillstånd. Generaladvokaten föreslår att EU-domstolen ska besvara frågan om barns återförening med förälder på samma sätt, dvs att åldern vid ansökan ska vara avgörande. Advokaten påpekar att utfallet får inte vara beroende av att ett ärende drar ut på tiden utan att den sökande kan påverka det, och att även rätten att överklaga ska vara reell. Advokatens förslag är ett underlag när EU-domstolen ska behandla frågan.

EU-domstolen, förslag till avgörande i mål C-133/19, C-136/19 och C-137/19 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Tidigare arbetstillstånd hindrar spårbyte efter asylansökan till sidans topp

En person hade haft arbetstillstånd men inte fått det förlängt på grund av att villkoren inte varit uppfyllda. Han sökte då asyl och var kvar i Sverige medan asylansökan prövades. Efter att ha fått avslag ansökte han om spårbyte till arbetstillstånd. Migrationsverket tillämpade då principerna för förlängning av arbetstillstånd istället för reglerna om spårbyte och avslog. Migrationsdomstolen behandlade ärendet på samma sätt. Migrationsöverdomstolen gör inte den tolkningen utan behandlar saken utifrån reglerna för spårbyte. Men denna bestämmelse är fakultativ (dvs den är inte tvingande). Enligt förarbetena är syftet med bestämmelsen att en asylsökande som påbörjat sin etablering på arbetsmarknaden inte ska behöva lämna landet för att ansöka om arbetstillstånd viket annars är huvudregel. Enligt Migrationsöverdomstolen hade lagstiftarna knappast förutsett situationen att någon redan haft arbetstillstånd i flera år och sedan sökt asyl. Personen i det här fallet tillhör inte den avsedda personkretsen och ska därför inte beviljas undantag från huvudregeln. Källa kammarrätten i Stockholm, MIG 2020:5, mål nr UM 9904-19.

Hämta domstolens referat från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Avslag står fast trots att det grundats på upphävt beslut till sidans topp

Migrationsöverdomstolen har i ett tidigare mål beviljat resning för en person som nekats uppehållstillstånd enligt "nya gymnasielagen". Personen var 17 år gammal när han fick sitt första utvisningsbeslut av Migrationsverket. På grund av hur ärendet hanterats upphävdes Migrationsverkets beslut och ärendet återförvisades. När han fick ett nytt "första" beslut var han 18. Han fick ändå avslag om uppehållstillstånd enligt gymnasielagen eftersom han var 17 vid första beslutet. Detta var enligt Migrationsöverdomstolen en felaktig rättstillämpning eftersom det första beslutet var upphävt och inte ska ha någon rättsverkan. Personen beviljades resning och saken återförvisades till domstolen. I det mål som nu behandlats hade personen väntat mindre än 15 månader när han fick sitt första beslut. Målet återförvisades till Migrationsverket beroende på att personen kommit med nya uppgifter i ärendet. När han fick ett nytt beslut av Migrationsverket hade det gått mer än 15 månader och han kunde omfattats av gymnasielagen, men han fick ändå avslag. Nu när han har begärt resning så beviljades inte detta, trots att det första beslutet var upphävt. Migrationsöverdomstolen skriver att avslaget "inte är grundat på en uppenbart felaktig rättstillämpning". Det framgår inte om bedömningen skiljer sig för att orsaken till upphävningen inte var densamma eller om det finns något annat skäl.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Utvisning till säkert land efter etablering kan strida mot privatlivet till sidans topp

En kvinna från Syrien som fått uppehållstillstånd i Sverige som alternativt skyddsbehövande ansökte om förlängning. Det hade då framkommit att kvinnan hade beviljats medborgarskap i Armenien strax före ankomsten till Sverige. Medborgarskap har beviljats på grund av kvinnans etnicitet och utan att hon varit Armenien. Hon har förklarat att hon ansökt om armeniskt pass för att kunna arbeta i något annat land. Migrationsverket ansåg att kvinnan genom sitt medborgarskap hade rätt till skydd i Armenien. Hennes alternativa skyddsstatus drogs in och förlängning av uppehållstillståndet nekades. Kvinnan hävdar att hon har skyddskäl på grund av kön i Armenien och att hon har rätt till uppehållstillstånd på grund av sitt familjeliv och privatliv i Sverige, i enlighet med Europakonventionen. Migrationsdomstolen anser inte att hon har skyddsbehov, eller att det finns något sådant beroendeförhållande till föräldrar och syskon i Sverige som konstituerar familjeliv. Däremot anser domstolen att kvinnan har etablerat ett privatliv och att det inte skulle vara proportionerligt att utvisa henne till ett för henne främmande land. Domen är inte vägledande. Källa: Förvaltningsrätten i Stockholm

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Hedersrelaterat hot från släktingar kan finnas i hela Afghanistan till sidans topp

Ett par med två barn har sökt asyl i Sverige. De är medborgare i Afghanistan men har bott större delen av sina liv i Iran. Det finns en hotbild från kvinnans släktingar i Afghanistan beroende på att deras äktenskap ses som otillåtet. Migrationsverket har bedömt berättelsen som sannolik, men gav ändå avslag eftersom hotbilden bara fanns i de områden där släktingarna bor. Eftersom familjen bott i Iran prövas skyddsbehovet mot hela landet. Någon internflyktsbedömning behövde därför inte göras, enligt Migrationsverket. Paret anförde att deras släktingar bor utspridda i Afghanistan. Domstolen refererar landinformation om behovet av ett socialt nätverk för att klara sig. Eftersom familjen har bott i Iran och hoten kommer från släktingar så saknar familjen nätverk, enligt domstolen. Domstolen påpekar att även om internflykt inte blir aktuellt, så är situationen för en barnfamilj som återvänder utan nätverk densamma som för en familj som flyr internt. På grund av detta och att släktingarna kan få kännedom om återvändandet så upphäver domstolen utvisningen och beviljar familjemedlemmarna flyktingstatus och permanenta uppehållstillstånd. Källa: Förvaltningsrätten i Göteborg

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Kurd som bott i Al Tasch-lägret i Irak ska inte utvisas till Iran till sidans topp

En man som är uppvuxen i Al Tash-lägret i Irak sökte asyl och hävdade att han riskerar förföljelse i Iran på grund av politisk uppfattning och aktiviteter i Kurdistan Democratic Party of Iran (KDPI). Hans föräldrar kom till detta läger när de tvingades fly Iran på grund av sin politiska aktivitet. Mannen lyckades inte övertyga Migrationsverket om han varit så aktiv att det skulle leda till förföljelse eller att han skulle tillskrivas en politisk uppfattning genom sin fars och farbrors engagemang. Han fick avslag. Migrationsdomstolen gör dock en annan bedömning utifrån landinformation som visar att det inte finns någon tolerans från iranska myndigheter genemot personer med koppling till de kurdiska partierna eller som över huvud taget prata om det kurdiska folket eller nämna KDPI. Enligt domstolen är kurder som har levt i Al Tash-lägret misstänkta enbart genom detta, eftersom de flesta som bott där har en koppling till KDPI. Det är därför sannolikt att han kommer att uppmärksammas av iranska myndigheter redan vid inresan och riskerar skyddsgrundande behandling. Mannen beviljas flyktingstatus och uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. Källa: Förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Kristna kopter riskerar förföljelse i Egypten enligt Migrationsdomstol till sidans topp

En barnfamilj från Egypten sökte asyl på grund av den förföljelse de som kristna kopter utsatts för i Egypten. Mannen hade bland annat blivit kidnappad och fängslad i 45 dagar under vilka han utsattes för misshandel och annan förnedrande behandling. Han släpptes dock efter en ekonomisk uppgörelse med kidnapparna. Hustrun hade utsatts för att en arbetskollega hällde kokande vatten över hennes hand där hon hade ett kors tatuerat. Några månader senare utsatte hon för ett våldtäktsförsök. Ett polisbefäl hade sagt att det är sånt hon får stå ut med då hon är kristen och visar håret. Familjemedlemmarna hade fått olika hot bland annat om att barnen skulle kidnappas. Deras berättesler om flera händelser beskrevs som självupplevda och detaljerade av Migrationsverket, men de fick ändå avslag eftersom de inte kunde visa att misshandeln berodde på att de var kristna eller att staten var ansvarig. Migrationsdomstolen anser att det kvinnan utsatts för är förföljelse på grund av hennes tillhörighet till den kristna minoriteten och att landinformation inte stödjer att hon skulle kunna få skydd av myndigheterna. Därför ska familjen ha uppehållstillstånd som flyktingar. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Luleå.

till innehållsförteckningen innehåll

Migr-domstol: Internflyktsalternativ inte relevant för apostat som redan hotats till sidans topp

En person från Afghanistan hade blivit hotad redan i hemlandet på grund av att han tagit avstånd från islam. Migrationsverket höll med om att han riskerade förföljelse på hemorten men avslog asylansökan med hänvisning till internflyktsalternativ. Migrationsdomstolen resonerar i sitt beslut kring om detta alternativ är relevant, varvid det avgörande är om det finns konkret risk för förföljelse. Enligt domstolen kan personen som gjort sannolikt att han tagit avstånd från islam inte förväntas delta i religiösa ritualer. Om han står fast vid avståndstagandet löper han en påtaglig risk för skyddsgrundande behandling. Migrationsverket har enligt domstolen inte uppfyllt sin bevisbörda rörande internflyktsalternativets relevans. Personen hade begärt muntlig förhandling och lämnat in intyg för att han visa att han numera konverterat till kristendom. Men domstolen ansåg inte att det behövdes mer bevis eller muntlig förhandling då utgången ändå blir flyktingstatus. Mannen beviljas tre års uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa Förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Homosexuell från Afghanistan med tillförlitlig berättelse är flykting till sidans topp

En ung man från Afghanistan, men har bott i Iran, anförde bland andra skäl att han är homosexuell, något han vetat om sedan han var ung och blev förälskad i en kille. I Iran var han tvungen att dölja känslorna för alla, även sin mor. I Sverige har han kunnat leva öppet. Mannen fick avslag av Migrationsverket för att han borde kunna lämna mer detaljerade och klara uppgifter om sina känslor. Han har t.ex. inte kunnat redoföra för sin identitet i förhållande till sin sexuella läggning. Migrationsdomstolen anser att mannen har beskrivit sina tankar på ett sammanhängande och oförändrat sätt, berättat om hur han måste hålla sin läggning dold och rädslan för att straffas om den skulle komma ut. Domstolen bedömer att han lämnat en tillförlitlig berättelse och gjort sin läggning sannolik. Eftersom han riskerar förföljelse i Afghanistan beviljas han uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Ett eventuellt falskt pass räcker inte för att avfärda nationalitet enligt domstol till sidans topp

En familj som hävdar att de är statslösa bidooner från Kuwait sökte asyl i Sverige. De hade ett antal handlingar som registreringskort för bidooner för fadern, födelsebevis, skolintyg, hälsokort mm. Migrationsverket fann vid sökning i VIS-registret (EU:s register över visumansökningar) att fadern sökt visum till Frankrike med ett irakiskt pass. Mannen har förklarat att passet var falskt och att han därför fick avslag på ansökan. Migrationsverket bedömde passet som tillförlitligare än övriga handlingar och hela familjens skyddsskäl prövades gentemot Irak. De har dock förklarat att de inte kan framföra några skäl eftersom de inte kommer därifrån. Migrationsverket avslog ansökan. Migrationsdomstolen anser att Migrationsverket borde ha utrett viseringansökan och gjort en så grundlig hemvistutredning som kan förväntas om ursprunget ifrågasätts. Därför återförvisas ärendet till Migrationsverket. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket: Uppdaterat rättsligt ställningstagande om längd för återreseförbud till sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat det rättsliga ställningstagande (tidigare RCI 12/2012) som styr hur långt ett återreseförbud ska vara, i de fall en tidsfrist för frivillligt återvändande inte ges. Sådana återreseförbud ska i normalfallet vara tvååriga men kan förlängas till fem år. Dessa huvudprinciper har inte förändrats. Det som lagts till är förtydliganden om att längre återreseförbud än fem år kan ges om utlänningen utgör ett allvarligt hot mot ordning och säkerhet. I sådana fall finns ingen gräns för hur långt återreseförbudet får vara, men besluten i varje enskilt fall måste innehålla en tidsgräns. Att en tidsgräns ska sättas följer av återvändandedirektivet, enligt en dom i EU-domstolen, C-297/12, Filev och Osmani.

Hämta ställningstagandet SR 14/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200224:

Från Kina/ Europadomstolen: Uigurer som riskerar dödsstraff / tortyr ska inte utvisas till sidans topp

Målet i Europadomstolen rörde från början fem personer men då två av dem lämnat Bulgarien handlar beslutet om tre av dem. De hade lämnat Kina efter att ha trakasserats på olika sätt. De hade varit fängslade för sådant som brott mot barnbegränsningsreglerna, för att ha bett böner och lärt sina barn be, att ha lärt ut uiguriska, vägrat spionera på sina kunder och liknande. En av dem hade utsatts för tortyr. De fick avslag för att berättelserna verkade bygga på allmänt kända fakta om situationen samt att den kinesiska statens kontroll kan rättfärdigas på grund av hot från terrorister. I besluten från en högre domstol anklagas alla tre för att de hade vistats i Syrien och där tränats av IS och haft olika kontakter med terrorister och människosmugglare. Den bulgariska säkerhetstjänsten hävdade att de var medlemmar av den östturkestanska islamiska rörelsen, som är terroriststämplad. I Europadomstolens beslut citeras en rad rapporter som bekräftar den kinesiska statens förtryck mot uigurer i Xinjiang-provinsen. Domstolen förstår statens oro för terrorism men bedömer att de tre skulle riskera godtyckligt fängslande, att behandlas illa och i värsta fall dödas. Därmed skulle en verkställd utvisning bryta mot Europakonventionen. Domslutet var enhälligt.

Case of M.A. and Others v. Bulgaria, Application no. 5115/18 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Rumänien/ Mottagandet inte så dåligt att det bryter mot Europakonventionen till sidans topp

Europadomstolen har avgjort ett ärende som rörde förhållandena i ett mottagningscenter i Rumänien. Anmälan har gjorts av ett par från Syrien som anlände till Rumänien i mars 2017 via Grekland. De fick flyktingstatus i maj men bodde kvar i centret till augusti. Därefter lämnade de Rumänien och har bosatt sig i Tyskland. Paret tog upp trångboddhet, dålig hygien, dålig tillgång till internet, för lågt finansiellt stöd samt att de inte kunnat lämna centret annat än på bestämda tider. Rumänien hävdar att klagomålen är överdrivna, att centret är välutrustat och bara varit låst nattetid samt att paret erbjudits integrationsplan med både ekonomiskt stöd, kurser och hjälp att hitta bostad. NGOs och även databasen AIDA har dock rapporterat om brister rörande gamla madrasser, vägglöss mm. Europadomstolen konstaterar att det rör sig om ett öppet center. Personerna har inte varit förvarstagna. Även om förhållandena i vissa avseenden varit dåliga har de bott i relativt bra rum med tillgång till badrum, kök, hygienprodukter, datorrum, samt erbjudanden om integrationsåtgärder. Det var dessutom en relativt kort vistelse. Slutsatsen är att behandlingen inte utgör något brott mot Europakonventionen.

Requête no 48780/17, ALISSA c la Roumanie (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

JO kritiserar ambassad som avskrivit familjeåterföreningsärenden av misstag till sidans topp

Två personer i Madagaskar ansökte i juli 2015 om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin dotter i Sverige. Migrationsverket bad ambassaden i Tanzania att genomföra intervjuerna. Denna ambassad ansåg att Mocambique låg närmare till och bad MIgrationsverket att överföra ärendena dit. Detta påbörjades men eftersom ärendena aldrig fördes över i det elektroniska systemet så genomfördes inga utredningar. Trots detta avskrev ambassaden i Tanzania den ena personens ansökan, utan att meddela den sökande. Avsikten var egentligen bara att avskriva från det egna systemet. Efter några månader uppmanade MIgrationsverket ambassaden att fatta beslut i det andra ärendet, varpå även den ansökan avskrevs. Denna gång meddelades besluten och överklagades. Ambassaden bad Migrationsverket att öppna ärendena igen och föra över dem till Mocambique. Istället bad MIgrationsverket ambassaden att hantera överklagandena. Eftersom ärendena inte var öppna var det inte möjligt. När Migrationsverket insåg att överklagandena inte hanterats lämnades dessa över direkt till domstolen. I april 2018 migrationsdomstolen besluten och skickade tillbaka ärendena till Migrationsverket eftersom ingen prövning hade skett i sak. JO kritiserar både ambassaden i Tanzania och Migrationsverket för hanteringen och bristen på samverkan.

Hämta beslutet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Kommitté mot tortyr stoppar utvisning av Mapuche-ambassadör till Chile till sidans topp

En kvinna från Chile, Flor Agustina Calfunao Paillalef, har bott i Schweiz sedan 1996 och varit tillbaks tre gånger, senast 2008 då hon hämtade en skadad systerdotter. Vid det tillfället hade hon medföljare från en organisation. Samma år sökte hon asyl i Schweiz. Anmälan till FN:s kommitté mot tortyr (CAT) gäller om hon riskerar tortyr och förföljelse på grund av hur befolkningen i Mapuche generellt och i synnerhet hennes familj behandlas. Hennes syster har som en av ledarna för Mapuchefolkets protester mot exploatering av urbefolkningens resurser utsatts för attentat, misshandel och tortyr vid åtskilliga tillfällen både från statsrepresentanter och andra aktörer. Även andra familjemedlemmar har drabbats. Anmälan innehåller referenser till en lång rad internationella organisationer som beskrivit och fördömt behandlingen av Mapuchefolket bland annat genom användning av landets terroristlag mot aktivister och attentat mot civila i området. Även CAT har kommit med sådan kritik i sin periodiska rapport om Chile. Kvinnan har under sin tid utomlands uppträtt som ambassadör för Mapuche-folket i många internationella sammanhang. Schweiz har trots detta hävdat att hon inte riskerar personlig förföljelse, i varje fall inte om hon bosätter sig någon annanstans än i det område hennes grupp traditionellt bor. CAT anser dock inte att internflykt är ett alternativ utan konstaterar att det skulle innebära ett brott mot artikel 3 i konventionen mot tortyr att verkställa utvisningen och att Schweiz är skyldigt att ompröva målet.

Hämta dokumentet, com no 882/2018, Calfunao c la Suisse (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen prövar inte familjeärende då pappan inte lämnat in sitt pass till sidans topp

En familj med en son och en dotter splittrades under flykt från sitt hemland. Kvinnan och dottern sökte asyl i Sverige och fick uppehållstillstånd. Kvinnan inledde en ny relation som slutade olyckligt då denne man utsatte dottern för övergrepp och dömdes till fängelse. Kvinnan dömdes till ett kortare straff för att hon inte sökt vård för dottern. Dottern placerades i familjehem. När pappan sökte asyl tillsammans med sonen letade han efter hustrun och fann så småningom vad som hänt. Under tiden avslogs hans asylansökan. Därefter förde han en lång strid för att få umgängesrätt vilket slutligen lyckades, samtidigt som han stred för uppehållstillstånd på grund av anknytningen till dottern, vilket avslogs först på grund av att han inte hade kontakt med dottern men senare, då umgänge inletts, avslogs på nytt, då på grund av att han inte hade styrkt sin identitet. Mannen fick så småningom pass från sin ambassad men anmälde inte verkställighetshinder på nytt. Under tiden fortsatte umgängesstriden i flera turer. Mannen vände sig till Europadomstolen för att få sin rätt till familjeliv erkänd. Men domstolen anser att han borde ha lämnat in sitt pass och begärt en ny prövning med styrkt identitet. Eftersom han inte gjort det anses han inte ha uttömt möjligheterna i Sverige och Europadomstolen prövar inte ärendet i sak.

Ansökan nr 8158/18, Dost Ali against Sweden (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen: Uigurer som riskerar dödsstraff eller tortyr i Kina ska inte utvisas till sidans topp

Målet i Europadomstolen rörde från början fem personer men då två av dem lämnat Bulgarien handlar beslutet om tre av dem. De hade lämnat Kina efter att ha trakasserats på olika sätt. De hade varit fängslade för sådant som brott mot barnbegränsningsreglerna, för att ha bett böner och lärt sina barn be, att ha lärt ut uiguriska, vägrat spionera på sina kunder och liknande. En av dem hade utsatts för tortyr. De fick avslag för att berättelserna verkade bygga på allmänt kända fakta om situationen samt att den kinesiska statens kontroll kan rättfärdigas på grund av hot från terrorister. I besluten från en högre domstol anklagas alla tre för att de hade vistats i Syrien och där tränats av IS och haft olika kontakter med terrorister och människosmugglare. Den bulgariska säkerhetstjänsten hävdade att de var medlemmar av den östturkestanska islamiska rörelsen, som är terroriststämplad. I Europadomstolens beslut citeras en rad rapporter som bekräftar den kinesiska statens förtryck mot uigurer i Xinjiang-provinsen. Domstolen förstår statens oro för terrorism men bedömer att de tre skulle riskera godtyckligt fängslande, att behandlas illa och i värsta fall dödas. Därmed skulle en verkställd utvisning bryta mot Europakonventionen. Domslutet var enhälligt.

Case of M.A. and Others v. Bulgaria, Application no. 5115/18 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Familj till EU-medborgare som blivit svensk medborgare har uppehållsrätt till sidans topp

När EU-medborgare utnyttjar sin fria rörlighet genom att flytta till ett annat EU-land så har även EU-medborgarens familjemedlemmar en "härledd" uppehållsrätt, enligt rörlighetsdirektivet. En praktisk konsekvens av detta är att en person som är gift med en EU-medborgare (ej svensk) som bor i Sverige har uppehållsrätt så länge EU-medborgaren har det, och kan även få permanent uppehållsrätt samtidigt med makan. Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om konsekvenserna av EU-domstolens dom C-165/16, Lounes. Denna dom innebär att familjemedlemmar till EU-medborgare får en härledd uppehållsrätt även om EU-medborgaren har förvärvat medborgarskap i staten dit hen har flyttat. Detta gäller inte enligt rörlighetsdirektivet, men enligt EU-domstolen ska fördraget om EU:s funktionssätt tolkas så. En förutsättning är att personen också har kvar sitt ursprungliga medborgarskap. Det innebär alltså att en familjemedlem till en EU-medborgare som flyttat till Sverige har uppehållsrätt även om EU-medborgaren har dubbelt medborgarskap. Detta har inte gällt tidigare. Uppehållskort kan utfärdas till en familjemedlem som redan befinner sig i Sverige och även om personen har ett beslut om utvisning.

Hämta ställningstagandet, SR 04/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FN:s mr-kommitté kräver att Sverige omprövar utvisning av ateist till Afghanistan till sidans topp

Saken gäller en ung man från Afghanistan som växt upp som shiamuslim i Iran. Han kom till Sverige 2015. Han slutade praktisera sin religion eftersom han inte trodde på Gud efter allt han sett. Detta var väl känt i hans omgivning. Han fick avslag på asylansökan och togs i förvar. Där påtalade han verkställighetshinder och tog upp att han var ateist men fick ingen ny prövning. Domstolen bedömde ateismen som en ny omständighet, men menar att om övertygelsen hade varit genuin så skulle mannen ha tagit upp den tidigare. Detta bedömdes alltså utan muntlig förhandling. Mannens historia kom ut media och han skrev även till afghanska ambassaden. Sveriges regering hävdar i ett svar till kommittén att mannen inte visat att ateismen är seriös - och att det finns möjlighet att ångra sig och återuppta islam.

Kommitténs inställning är att staten borde pröva omständigheterna kring en konversion grundligt, och med hänsyn till att personens agerande kan få allvarliga konsekvenser oavsett hur genuin övertygelsen är. Kommittén kritiserar också att de svenska myndigheterna bedömt att mannen är apostat, hazar, i avsaknad av nätverk och hans mentala hälsa var för sig men inte vägt samman sårbarheten. Sammantaget med att mannens identitet kommit ut bedömer kommittén att en utvisning kan få irreparabla konsekvenser. Slutsatsen är att Sverige skall bevilja mannen en ny prövning och medan den pågår får utvisningen inte verkställas. Tre ledamöter av kommittén var skiljaktiga och anser att de svenska myndigheternas redan bedömt saken i detalj. De påpekar också att det talar emot mannen att han skrivit till ambassaden och angivit sig själv.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta: Communication No. 3070/2017 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: En person som lämnat Sverige kan inte få flyktingstatus till sidans topp

En person från Kuwait som tillhör gruppen statlösa bidooner sökte asyl. Migrationsverket bedömde att hon inte kunnat bevisa att hon var oregistrerad eller riskerade förföljelse på någon annan grund. Migrationsdomstolen hade en annan uppfattning men när saken nått dit hade kvinnan lämnat Sverige. Migrationsdomstolen avslog därför överklagandet gällande uppehållstillstånd. Men domstolen beviljade ändå flyktingstatusförklaring, med motivering att en ansökan om skydd alltid ska prövas i sak och inget i EU-direktiven hindrar att status beviljas en person som lämnat landet. Migrationsöverdomstolen avfärdar resonemanget, bland annat med hänvisning till hur Sverige tolkat EU-direktiven samt att förutsättningarna för statusförklaring och uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl är avsedda att överensstämma. Migrationsdomstolens beslut rörande flyktingstatus upphävs. Källa kammarrätten i Stockholm, mål nr UM 10423-19.

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Arbetstillstånd ska ges vid tillstånd enligt gymnasielagen till sidans topp

En ungdom som fått avslag på sin asylansökan men uppfyllde villkoren enligt gymnasielagen fick efter prövningen i migrationsdomstol uppehållstillstånd, men inte arbetstillstånd. Enligt domstolen ska studierna ske på heltid vilket talar emot arbetstillstånd. Dessutom anser domstolen att det är oklart om det lägre identitetskravet enligt gymnasielagen även ska gälla för arbetstillstånd. Migrationsverket brukar i sina beslut bevilja arbetstillstånd i motsvarande situation, vilket också framgår av verkets hemsida. Migrationsverket yrkade bifall till överklagandet. På den linjen går även Migrationsöverdomstolen som poängterar att arbetstillstånd ska ges till den som får tidsbegränsat uppehållstillstånd om inte syftet med uppehållstillståndet talar emot. Bestämmelsen i den tillfälliga lagen infördes i syfte att öka drivkrafterna för arbete och egenförsörjning. Anställning som ges till personer med uppehållstillstånd enligt denna lag ska enligt en särskild paragraf anmälas till Skatteverket. Att arbeta strider alltså inte mot tillståndens syfte. Någon regel om identitet vid beviljande av arbetstillstånd för den som har tidsbegränsat uppehållstillstånd finns inte. Arbetstillstånd ska alltså beviljas.

Källa Kammarrätten i Stockholm, mål nr UM 11960-19

till innehållsförteckningen innehåll

Hovrätten: Utvisning till Syrien kan ingå i dom med längre fängelsestraff till sidans topp

Två unga män åtalades för att ha rånat ett par jämnåriga. En av dem dömdes i tingsrätten till nio månaders fängelse samt utvisning till Syrien. Mannen hävdade att det finns ett generellt verkställighetshinder för utvisning till Syrien, något som Migrationsverket i sitt yttrande höll med om. Men hovrätten, som höjde fängelsestraffet till ett år och fyra månader, ansåg att det inte går att bedöma idag om det föreligger ett verkställighetshinder när det kan bli tal om villkorlig frigivning. Därför kvarstår beslutet om utvisning samt fem års återreseförbud. (Källor Hovrätten för Västra Sverige samt InfoTorg juridik)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Skäl för förvar krävs även vid asylansökan efter gripande till sidans topp

En person som befann sig illegalt i Sverige greps och togs i förvar. Därefter sökte han asyl. En asylsökande tas normalt inte i förvar förrän ett avvisnings- eller utvisningsbeslut har vunnit laga kraft. Migrationsverket beslöt dock att han skulle hållas kvar i förvar på grund av att det var sannolikt att han skulle avvisas och att han försvårat prövningen genom att inte medverka till att styrka sin identitet mm. Mannen överklagade inte utvisningsbeslutet som kom efter mindre än två veckor men överklagade det fortsatta förvarstagandet. Hans ombud argumenterade bland annat att han bara varit i Sverige några dagar och rent faktiskt inte undanhållit sig. Han var också beredd att samarbeta om uppsikt. Migrationsdomstolen upprätthöll beslutet men Migrationsöverdomstolen slår nu fast att förvarsbeslutet stod i strid med EU:s mottagandedirektiv där det finns tydliga villkor för när en asylsökande får tas i förvar. Den springande punkten är att så länge ett beslut i asylärendet inte vunnit laga kraft så måste någon av förvarsgrunderna enligt direktivet åberopas. Det har inte underinstanserna gjort och därför finns inget rättsligt stöd för förvarstagandet. Beslutet undanröjs och mannen släpps ur förvar. Som följd av beslutet har Migrationsverket beslutat att flera andra personer som tagits i förvar på liknande grunder ska släppas.

Hämta Migrationsöverdomstolens referat av mål nr UM 1916-20 från Migrationsverket (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Förvar tillåtet om asylansökan gjorts för att dra ut på tiden till sidans topp

En person som befunnit sig i Sverige ett antal månader greps. Han förklarade att han inte hade problem i hemlandet utan hade arbetat i Sverige för att försörja sig och sina föräldrar. Några dagar efter att han tagits i förvar sökte han asyl. Han släpptes då men ställdes under uppsikt, med krav på att inställa sig hos polisen två gånger i veckan. Han överklagade med motivering att förutsättningarna för förvarstagande ska vara uppfyllda även för att ställa någon under uppsikt. Eftersom han hade ordnade förhållanden, lämnat in sitt pass och lovat samarbeta fanns ingen risk för avvikande enligt ombudet. Saken har nu nått MIgrationsöverdomstolen. Eftersom mannen sökt asyl omfattas han av mottagandedirektivet. För att ta honom i förvar krävs att något av villkoren i det direktivet är uppfyllt. I det här fallet - till skillnad från i mål nr UM 1916-20 som refereras ovan - hade underinstanserna framfört skäl enligt mottagandedirektivet 8.3d. Personen som befann sig i förvar hade haft möjlighet att söka asyl tidigare och det fanns rimliga skäl att anta att personen ansökt om internationellt skydd enbart för att försena eller hindra verkställigheten av beslutet om återsändande. Migrationsöverdomstolen håller med om att detta är ett skäl för förvarstagande enligt mottagandedirektivet och därmed även för uppsikt. Därför avslogs överklagandet.

Hämta Migrationsöverdomstolens referat i mål nr UM 6323-19 från Migrationsverket (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200107:

Uppdaterade rättsliga ställningstaganden pga nya regler för forskare mfl till sidans topp

Migrationsverket har publicerat tre uppdateringar av rättsliga ställningstaganden som berör förlängning och permanentning av uppehållstillstånd på grund av arbete, anknytning och studier. Uppdateringarna har gjorts för att även de som får uppehållstillstånd på grund av de nya EU-reglerna för forskare och högre studier ska omfattas. Dessa får numera uppehållstillstånd enligt ett nytt kapitel i Utlänningslagen, kapitel 5b. I det nya kapitlet ingår även regler för au pair-tjänster. De ställningstaganden som uppdaterats är det som berör förlängning av ett tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd när det finns ett gällande lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning (SR 36/2019), det som gäller permanentning av uppehållstillstånd för familjemedlemmar till olika typer av arbetstagare och näringsidkare (SR 37/2019) samt det som gäller ansökningar om förlängning efter att ett tidigare tillstånd upphört att gälla (SR 38/2019). Ställningstagandena har inte ändrats i andra avseenden.

Hämta SR 36/2019 (Extern länk)

Hämta SR 37/2019 (Extern länk)

Hämta SR 38/2019 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Från Irak/ Migrationsverket uppdaterar ställningstagande om säkerhetsläget till sidans topp

Det rättsliga ställningstagandet om skyddsskäl för asylsökande från Irak som publicerades i december 2019 ersätter det som kom i januari 2018. Provinserna Nineva, Kirkuk, Anbar, Salah al-Din, Bagdad och Diyala anses fortfarande vara i väpnad konflikt, utan att alla och envar riskerar att drabbas. En individuell prövning ska göras. På grund av anpassning till EU:s skyddsgrundsdirektiv bedöms numera alternativt skyddsbehov på grund av säkerhetsläget enligt Utlänningslagens formulering om väpnad konflikt snarare än enligt formuleringen om risk för dödsstraff, tortyr mm. Najaf, Babil, Kerbala, al-Qadisiyya, Wasit, al-Muthanna, Thi-Qar, Maysan och Basra anses råda "andra svåra motsättningar" medan provinserna i det kurdiska området (KRI) inte bedöms ha varken väpnad konflikt eller andra svåra motsättningar. Detta skiljer sig inte från föregående ställningstagande men säkerhetsläget anses ha stabiliserats bla genom att IS nedkämpats vilket kan påverka den individuella bedömningen. Tillgången till myndighetsskydd anses också förbättrad. Det nya ställningstagandet innehåller en mer detaljerad genomgång av situationen för utsatta grupper, läget i provinserna och vilka internflyktsalternativ som kan användas. I ställningstagandet påpekas att säkerhetsläget inte har förbättrats så mycket att skyddsstatus kan återkallas vid förlängning på den grunden.

Hämta ställningstagandet, SR 34/2019 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Ungerns lag om "säkert transitland" inte förenligt med EU-rätten enligt generaladvokat till sidans topp

Enligt ungersk lag kan en asylsökande avvisas utan prövning i sak om personen nått Ungern via ett land där hen inte är utsatt för förföljelse eller allvarlig skada eller där en tillräcklig grad av säkerhet garanteras. Domstolsbeslut i ett sådant ärende ska avges inom åtta dagar. En ungersk domstol har vänt sig till EU-domstolen med frågan om detta är förenligt med EU-rätten. Målet gällde en person som sökt asyl efter att ha passerat Serbien. Personen fick beslut om avvisning till Serbien samt ett tvåårigt återreseförbud. EU-domstolens generaladvokat går igenom vilka skäl som enligt asylprocedurdirektivet kan göra att en asylansökan inte behöver prövas i sak. Dit hör om det finns ett "första asylland" där personen redan fått skydd eller ett "säkert tredjeland" som personen i så fall måste ha en viss anknytning till. I praktiken har Ungern infört ytterligare en grund, nämligen ett "säkert transitland". En liknande möjlighet finns i EU-kommissionens förslag till ny förordning, men detta är omtvistat och definitivt inte gällande nu. Därför strider ungersk lag mot direktivet, enligt generaladvokatens förslag till förhandsavgörande. Den korta tiden för domstolsbeslut ska enligt advokaten kunna överskridas om det behövs för rättssäkerheten. Det slutliga förhandsavgörandet kommer att diskuteras och beslutas av EU-domstolen.

Läs förslaget till förhandsavgörande i mål C-564/18, LH (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FN:s mr-kommitté stoppar utvisning av tidigare militär till Afghanistan från Danmark till sidans topp

En person som arbetat som läkare för afghanska och amerikanska styrkor i Afghanistan sedan 2007 hotades av talibanerna vid flera tillfällen. Han fick hotbrev och blev beskjuten. 2012 kidnappades han och hölls fången, utsattes för tortyr, men lyckades undanhålla talibanerna sin identitet. Han flydde i samband med en flygattack. Efter att han flytt kom hotbrev till hans familj adresserade till honom. Han söktes också av militären på grund av sin långa frånvaro. Han sökte asyl i Danmark 2013 och hävdade att han riskerar förföljelse av talibanerna men även från den nationella militären eftersom han kommer att misstänkas för samröre med fienden. I Danmark sågs hans berättelse först inte som trovärdig men senare i proceduren accepterades de flesta uppgifter som fakta. Han fick ändå avslag eftersom kidnappningen inte var kopplad till hans arbete och övriga hot inte var så allvarliga. FN-kommittén påpekar att den nationella bedömningen ska väga tungt men anser ändå att de faktiska omständigheterna talar för att personen löper en stark personlig risk för behandling i strid med FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. UNHCR:s riskbedömning för personer associerade med utländsk militär vägdes in. Tre ledamöter var dock oeniga och ansåg att Danmarks bedömning skulle respekteras.

Hämta eller läs communication No. 2603/2015, A.B.H. v Denmark (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket om uteslutning från status på grund av brott begångna i hemlandet till sidans topp

I Asylnytt 19-06-20 refererades en vägledande dom rörande en kvinna från Somalia som låtit sina döttrar könsstympas i Jemen. Migrationsöverdomstolen slog i det fallet fast att kvinnan skulle beviljas flyktingstatus trots att könsstympning är ett grovt brott i Sverige. Resonemanget var att kvinnan inte skulle ha åtalats för brottet i Sverige. Migrationsverket har nu publicerat en rättslig kommentar om vad domen innebär för andra fall. Migrationsverkets analys innebär att en person som låtit könsstympa sin dotter i hemlandet normalt inte ska uteslutas från flyktingstatus eller annan skyddsstatus. En annan bedömning kan bli aktuell om personen då brottet begicks vistats länge i ett land där handlingen är förbjuden. Den som redan beviljats skyddsstatus och låtit utföra ingreppet efter att ha anlänt till Sverige skulle kunna uteslutas. Brotten äktenskapstvång eller våldtäkt mot barn kan enligt Migrationsverket fortfarande leda till uteslutning även om de begåtts i hemlandet. Detta eftersom lagens förarbeten i dessa fall inte innehåller något om att avstå åtal för brotten i Sverige.

Hämta dokumentet SR 35-2019 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: 17-åring får bli medborgare trots vissa mindre brott till sidans topp

En person som vistats lagligt i Sverige sedan 2005 ansökte om medborgarskap, tillsammans med sin son som vistats lika länge. Migrationsverket avslog sonens ansökan eftersom han begått ett par bötesbrott två år tidigare. I sådana fall krävs en längre tids karens innan personen kan bli medborgare. Migrationsöverdomstolen konstaterar att pojken kunde ha blivit medborgare genom anmälan enligt en annan paragraf. I så fall skulle det inte finnas något krav på hederligt levnadssätt. Istället har ansökan om medborgarskap givits in i samband med förälderns ansökan. Därmed finns kravet på hederligt levnadssätt. Migrationsöverdomstolen skriver att det faktum att han är ett barn och den långa hemvisten (åtta års laglig hemvist) ska vägas in. Eftersom brottsligheten är av förhållandevis ringa karaktär och risken för fortsatt brottslighet bedömts som låg anser Migrationsöverdomstolen att brottsligheten inte är skäl nog för att förhindra medborgarskap. Överklagandet bifalls och pojken får bli svensk medborgare. Domen är vägledande.

Hämta domstolens referat av mål nr UM 6036-19; MIG 2019:26 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll