fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Aktuell praxis

Denna sida innehåller Asylnytts egna referat från domstolsbeslut och andra betydelsefulla beslut i migrationsärenden. Redaktör och ansvarig för sammanfattningarna: Sanna Vestin. Notiserna finns också i veckobreven och under respektive ämnesområde i arkivet (se högermenyn). Denna sida är alltså avsedd för dig som snabbt vill finna samtliga praxisreferat från Asylnytt - och inget annat.

Arkiveringsdatum 180718:

Migrationsdomstolen i Malmö anser gymnasielagen för dåligt beredd för att användas till sidans topp

Målet rör en ung kurd från Kirkuk i Irak, där hans familj angripits av vad han uppfattade som IS-anhängare. Han har dock inte kunnat bevisa vilka angriparna var eller att han riskerar förföljelse i framtiden. De handlingar han lämnat in anses inte bevisa hans identitet. Migrationsverket bedömde att han ändå bör få uppehållstillstånd enligt gymnasielagen. Men domstolen anser inte att den lagen bör tillämpas. Domstolen resonerar om den allmänt dåliga beredningen under tidspress som gjort lagstiftningen allt mer komplicerad och lagt till en helt ny grund för uppehållstillstånd. Det avgörande problemet är dock att regeringen först efter remissbehandlingen valde att ta bort kravet på sannolik identitet, trots att flera remissinstanser ifrågasatt redan detta sänkta beviskrav jämfört med det normala, styrkt identitet. Domstolen anser att regeringen frångått grundlagens krav på hur ett ärende ska beredas och att lagen på denna punkt därmed kommit att strida mot EU-rätten. Därför tillämpar domstolen inte den bestämmelsen i lagen. Eftersom mannen inte har styrkt identitet avslås ansökan. Domstolen sammanträdde i stor nämnd, med två rådmän och tre nämndemän. Domen är dock inte vägledande.

Läs pressmeddelande och hämta domen UM 14195-17 (Extern länk)

Dagens Nyheter 18-07-10: Domstolens beslut om gymnasielagen överklagas (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstolen i Stockholm avslår gymnasieärende på grund av EU-rätten till sidans topp

Målet i Stockholm gäller en ung hazar från Ghazni i Afghanistan. Trots den väpnade konflikten på hemorten har han inte kunnat bevisa att han löper en personlig risk. En markkonflikt, faderns försvinnande och risken för rekrytering anses inte tillräckligt. Mannen har lämnat in en tazkira men den kan enligt domstolen inte styrka hans identitet. Han omfattas dock av gymnasielagen enligt Migrationsverket. Lagen kräver inte att identiteten styrkts eller ens gjorts sannolik. Migrationsdomstolen i Stockholm, som även den sammanträtt i stor nämnd med två rådmän och fyra nämndemän, anser att kravet på styrkt identitet i Schengenregelverket och EU:s gränskodex går före skrivningen i svensk lag. Dessutom kan enligt domstolen Sverige inte kontrollera personen i SIS-registret om inte idntiteten är klarlagd. Visserligen gör Sverige redan undantag från kravet på styrkt identitet för skyddsbehövande och vissa andra men de undantagen grundar sig på att EU-reglerna i krockar med internationella konventioner. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

Se pressmeddelande (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Belastningsregistret ska kollas om domstol överväger att bevilja uppehållstillstånd till sidans topp

En person som haft arbetstillstånd i flera år och bott i Sverige tillsammans med sin familj ansökte om permanent tillstånd. Migrationsverket avslog på grund av att anställningsförhållandena inte uppfyllt villkoren under hela tiden. Migrationsdomstolen däremot gjorde en helhetsbedömning, i enlighet med de vägledande domar som kommit på sista tiden. Mannen beviljades uppehållstillstånd. Migrationsverket överklagade för att domstolen missat att kontrollera eventuella registreringar i misstanke- och belastningsregistret. Att Migrationsverket inte gjort det berodde på att det inte behövs i avslagsärenden. Nu slår Migrationsöverdomstolen fast att en domstol som överväger att bevilja uppehållstillstånd av andra skäl än de tvingande (exempelvis skyddsbehov) ska hämta in information om brottslighet. Därför undanröjs domen och målet återförvisades till migrationsdomstolen.

Hämta referat av mål nr UM 5523-18 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen tillåter Nederländerna utvisa terroristdömd till Marocko till sidans topp

En marockan som bodde illegalt i Nederländerna dömdes efter en lång procedur för att ha förberett terrorbrott. Han gick till Europadomstolen för att inte bli utvisad till Marocko, där han hävdade att han också skulle bli anklagad i samband med avslöjandet av en terrorcell. Målet har likheter med det fall (Case of X v. Sweden, 36417/16) där Sverige nyligen förbjöds att utvisa en terrormisstänkt person till Marocko. Liksom i det fallet noterar domstolen att rättssäkerheten i Marocko ökat men att tortyr fortfarande förekommer, särskilt i terrormål. En skillnad är att personen den här gången var dömd i Nederländerna. Europadomstolen anser att Marocko respekterar principen att inte döma en person på nytt för samma brott. Mannen hade inte kunnat bevisa att han var kopplad till något brott i Marocko och de nederländska myndigheterna hade till skillnad från de svenska ställt frågor till Marocko för att klargöra om mannen var eftersökt. Domstolens slutsats är att det inte skulle bryta mot Europakonventionen att utvisa mannen till Marocko.

Case of X v. the Netherlands, Application no. 14319/17 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180614:

Från Eritrea, Somalia, Syrien, Afghanistan/ Migrationsverket om vårdnad av barn till sidans topp

Migrationsverkets landinformationsenhet har publicerat flera rapporter om vårdnad av barn i olika länder. Rapporterna tar upp sådant som familjerätt, äktenskapslagstifning, vårdnadslagstiftning, vårdnad efter skilsmässa, adoption och motsvarande sedvänjor, barn födda utom äktenskapet, registrering.

Eritrea - vårdnad av barn (version 2.0) (Extern länk)

Somalia - familjerätt och vårdnad (version 1.0) (Extern länk)

Syrien - familjerätt och vårdnad (Extern länk)

Afghanistan - vårdnad av barn (version 1.0) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Ställningstagande om bedömning av apatiska barn och om praxis för humanitära skäl till sidans topp

I ett nytt ställningstagande (se ovan) granskar Migrationsverket vad den tillfälliga lagen betyder för barn i ett devitaliserat tillstånd, en beteckning som Migrationsverket finner mer användbar än uppgivenhetssyndrom. Ställningstagandet innehåller en omfattande genomgång av Migrationsöverdomstolens och Europadomstolens praxis och verkets egna ställningstaganden i ett betydligt bredare område än det som rör barn som blivit apatiska. Här finns resonemang om när Migrationsverkets utredningsskyldighet inträder, vad ett läkarintyg bör innehålla och kraven på läkarens specialkompetens - som behövs men inte är avgörande för intygets bevisvärde. Vilka sjukdomssituationer som kan tänkas bryta mot Europakonventionens artikel 3 (och därmed gränsa till skyddsbehov) diskuteras, liksom innebörden i privatliv enligt artikel 8. Ett viktigt påpekande är att artikel 8 inte utgör något genellt förbud mot att skilja familjemedlemmar åt. Även bedömningar enligt Dublinförordningen och i verkställighetsskede tas upp. Slutsatsen rörande barn i devitaliserat tillstånd är att utrymmet för uppehållstillstånd har blivit kraftigt begränsat i och med den tillfälliga lagens krav på att en utvisning skulle strida mot ett internationellt åtagande för att uppehållstillstånd ska beviljas.

Hämta dokumentet, SR 21/2018 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Rättsligt ställningstagande från Migrationsverket om åldersbedömning till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om när och varför åldern ska bedömas, uppenbarhet, bevisvärdering, överklagande och verkställighetshinder mm. Av ställningstagandet framgår att medicinsk åldersbedömning bara ska begäras om Migrationsverket har utrett underårigheten och överväger att bedöma en person som vuxen. Att registrera en person som vuxen utan åldersbedömning ska enbart ske "om det utan närmare överväganden tveklöst kan konstateras att den sökande är uppenbart vuxen". Vilken bevisning som helst ska tillåtas men det är i första hand skriftlig bevisning, helst id-handlingar, som är intressant. En sökande kan göra sin underårighet sannolik även med bara muntliga uppgifter om de är "sammanhängande och klara, detaljerade, oförändrade och rimliga" och inte strider mot kända fakta. Om uppgifterna inte når upp till "sannolik" ska den sökande få tvivelsmålet fördel om hen är trovärdig och har gjort ett ärligt försök att styrka sin berättelse. I ställningstagandet påpekas att medicinsk åldersbedömning inte är ett svar på om någon är vuxen utan ett bevismedel som ingår i den sammantagna prövningen.

Hämta ställningstagandet SR 20/2018 från Lifos (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: "Nöjdförklaring" kan inte göras i mål om ny prövning till sidans topp

En man hade fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd. Beslutet hade vunnit laga kraft genom att Migrationsöverdomstolen inte beviljat prövningstillstånd. Då det uppstått nya omständigheter beviljades mannen en ny prövning. Han fick avslag även då och överklagade till migrationsdomstol. Senare skrev han under en nöjdförklaring och återkallade sin överklagan. Redan dagen därpå ångrade han sig och återkallade sina skrivelser. Migrationsdomstolen avskrev ändå målet med motivering att en nöjdförklaring inte kan tas tillbaka. Migrationsöverdomstolen slår nu fast att detta var fel. En nöjdförklaring är visserligen oåterkallelig. Men nöjdförklaring kan bara göras rörande beslutet om avslägsnande i ett ärende om avvisning eller utvisning. En ny prövning av skyddsbehov är en annan sak. Ett överklagande kan ändå tas tillbaka, men eftersom domstolen nåtts av mannens andra återkallelse borde ärendet inte ha avskrivits. Målet återförvisas till migrationsdomstolen. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Turkiet lämnade ut misstänkta till Kazakstan i strid med Europakonventionen till sidans topp

Europadomstolen har stoppat utvisningarna av två personer från Kazakstan som sökt asyl i Turkiet. Båda togs i förvar på grund av att de var efterlysta från Kazakstan och fick snabbt avslag av polisen trots att de hävdade att de riskerade livet. En av dem släpptes med tillåtelse att resa till Egypten, men innan han kom iväg greps han på nytt, efter att Kazakstan begärt honom utlämnad. Den andre, som redan hade förföljts i Kazakstan, hade fått ett kort uppehållstillstånd i Turkiet, men fick efter utlämningsbegäran ett nytt beslut om avslag. Båda deporterades till Kazakstan i mars 2012, där de fortfarande är fängslade. Den som var inne i en asylprocedur, fortsatte överklaga genom sitt ombud, men fick avslag med motivering både att han var involverad i terrorism och att han inte riskerade förföljelse. Enligt Europadomstolen är den centrala frågan inte om personerna riskerar att behandlas i strid med konventionen utan om de turkiska myndigheterna har utrett den risken. Detta med tanke på all information som föreligger om hur terroristanklagade behandlas i Kazakstan. Eftersom asylskälen inte utretts ordentligt fälls Turkiet för brott mot Europakonventionen. Turkiet fälls också i båda fallen för förhållandena i förvar.

Application no. 69929/12, Case of Batyrkhairov v. Turkey (Extern länk)

Application no. 16026/12, Case of Amerkhanov v. Turkey (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Överföring enligt Dublinförordningen får inte ske utan accept till sidans topp

En irakier sökte asyl i Tyskland, men reste vidare till Frankrike. Där blev han gripen. Franska myndigheter sände en begäran om återtagande till Tyskland, men beslutade samma dag om överföring dit. Mannen överklagade till en fransk domstol som nu har begärt ett förhandsavgörande från EU-domstolen i frågan om de har rätt att genomföra överföringen utan att invänta accept från Tyskland. Svaret är att det inte är tillåtet varken enligt Dublinförordningens ordalydelse eller syfte. EU-domstolen påpekar att möjligheten att överklaga med effekt skulle begränsas. Beslutet skulle dessutom bara grundas på Frankrikes information och personen skulle riskera att överföras utan att den mottagande staten accepterat återtagande.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Läs eller hämta domen på svenska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Uppehållsrätt för makar från tredjeland gäller även samkönade par till sidans topp

När en EU-medborgare flyttar mellan EU-länderna har "make eller maka" och andra familjemedlemmar också uppehållsrätt där även om de inte är EU-medborgare. Nu har EU-domstolen slagit fast att detta gäller även samkönade par, oavsett om samkönade äktenskap erkänns i det land familjen bosätter sig. Målet gällde en rumänsk medborgare som i Belgien hade gift sig med en amerikansk medborgare. De önskade bosätta sig i Rumänien, men rumänska myndigheter ansåg att eftersom samkönade äktenskap inte är tillåtna där, kunde rörlighetsdirektivet inte tillämpas. EU-domstolen noterar att den härledda uppehållsrätten i direktivet bara gäller för personer som bosatt sig i ett annat EU-land än det egna. Men det finns en regel i Lissabonfördraget som garanterar medborgarnas rätt att röra sig fritt. Även denna skulle enligt EU-domstolen sättas ur spel om olika äktenskapsregler gjorde att möjigheten till rörlighet varierar mellan staterna. Ett äktenskap som ingåtts i en annan stat ska alltså erkännas med avseende på uppehållsrätten, utan att det innebär något påbud för staterna att för egen del tillåta samkönade äktenskap.

Pressmeddelande (Extern länk till pdf-fil)

Läs eller hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen: HIV-smittad mor med nyfödd dotter får överföras till Italien till sidans topp

Ett par med ett barn som flytt över Medelhavet räddades av den italienska kustbevakningen och kom till Italien. De tog sig vidare till Schweiz där de sökte asyl. Strax efter detta föddes parets andra barn. I samband med förlossningen diagnosticerades modern med HIV. Spädbarnet behandlas i förebyggande syfte. Italien accepterade att ta tillbaka familjen enligt Dublinförordningen. Italien garanterade att familjen skulle få boende i det statliga systemet och senare även att familjemedlemmarnas medicinska behov skulle uppfyllas. Inför Europadomstolen ifrågasatte familjen detta och åberopade en rapport från Schweiziska och Danska Flyktingrådet enligt vilken flera familjer inte fått det mottagande i Italien som utlovats. Europadomstolen stoppade överföringen tillfällligt men har nu kommit fram till att det inte finns någon anledning att anta att mottagandet i Italien generellt skulle vara otillräckligt. Domstolen påpekar också att den behandling som behövs inte är komplicerad och att Italien har bekräftat att familjens särskilda behov kommer att tillgodoses. Ansökan avvisas som uppenbart ogrundad.

Application no. 67981/16, H and others against Switzerland (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol beviljar flyktingstatus på grund av släktingars aktivitet i Iran till sidans topp

Ett par med tre barn kom till Sverige på flykt från Irak. Parets föräldrar hade flytt från Iran på 70-talet då de var förföljda på grund av sin politiska aktivitet. Både mannen och kvinnan är födda i Irak men är forfarande registrerade som flyktingar av UNHCR och medborgare i Iran. Därför fick de beslut om utvisning till Iran, där Migrationsverket ansåg att de inte riskerar förföljelse eftersom de själva aldrig varit politiskt aktiva. Båda har dock släktingar som fortsatt sin regimkritiska aktivitet från Irak. Paret hade lämnat in ett antal handlingar för att bekräfta berättelsen. Inför domstolsförhandlingen tog de reda på mer om släktingarnas aktivitet och hur den iranska regimen kan förväntas känna till dem. Migrationsdomstolen bedömer efter den muntliga förhandlingen att deras berättelser är trovärdiga och inte strider mot känd landinformation samt att de handlingar de lämnat in styrker uppgifterna. De beviljas därför uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Multisjuk 70-åring har ömmande omständigheter enligt domstol till sidans topp

En man som fyller 70 i år flydde från Afghanistan. Enligt mannens berättelse hade hans enda kvarvarande son haft ett olovligt förhållande som ledde till att sonen dödades och mannen hotades till livet och måste fly. Han hade inga andra som kunde stötta honom och bodde en period på gatan i Kabul. Mannen lider också av flera sjukdomar och har svårt att gå. Varken Migrationsverket eller domstolen har trott på berättelsen och bedömer inte att säkerhetsläget eller mannens situation som hazar är skäl nog för att utgöra skyddsbehov. Men när saken nått domstolen har fler läkarintyg tillkommit. Mannen lider av atarakt, lumbago, hosta, gastroesofagal reflux, hypotyreos och sömnstörning och är i behov av livsnödvändig medicinering. Eftersom det inte finns någon offentlig äldreomsorg i Afghanistan bedömer domstolen att situationen utgör synnerligen ömmande omständigheter. En utvisning skulle även utsätta honom för ett sådant lidande att det skulle bryta mot artikel 3 i Europakonventionen. Därför beviljas han uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol gör internflyktsbedömning för familj som bott i grannlandet till sidans topp

Ett ungt par med ett litet barn sökte asyl efter en familjekonflikt som skulle utsätta dem för livsfara. Föräldrarna har sitt ursprung i Afghanistan men var bosatta i Iran. Deras asylskäl prövades därför mot hela Afghanistan. Varken Migrationsverket eller domstolen bedömde deras flyktberättelse som trovärdig. Deras etnicitet eller de allmänna förhållandena i Afghanistan räcker inte heller som asylskäl. Men domstolen påpekar att familjens situation i hemlandet helt utan nätverk blir densamma som om de hade utvisats med hänvisning till internflykt. Domstolen citerar Migrationsverkets rättsliga ställningstagande enligt vilket barnfamiljer utan nätverk inte ska hänvisas till internflykt i Afghanistan. Tillsammans med de övriga omständigheterna blir slutsatsen att det finns särskilt ömmande omständigheter för barnet. Eftersom familjen sökte asyl före 24 november 2015 tillämpas inte den tillfälliga lagen. I och med att barnet beviljas uppehållstillstånd ska även föräldrarna få stanna. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180528:

FN:s kommitté mot tortyr godkänner överföring av asylsökande till Bulgarien till sidans topp

En it-tekniker från Afghanistan som var på flykt från en konflikt med taliban i Afghanistan hamnade i Bulgarien. Han fängslades i nio månader och hävdar att han blev slagen regelbundet, de sanitära förhållandena var dåliga och han fick för lite mat. När han gått med på att söka asyl släpptes han och placerades på en öppen flyktingförläggning. Han lämnade landet utan att invänta asylproceduren. Efter att ha passerat flera länder sökte han asyl i Schweiz, som beslutade att överföra honom till Bulgarien enligt Dublinförordningen. Mannen hävdar att han riskerar tortyr och att sändas tillbaka till Afghanistan och hänvisar till olika rapporter om bristerna i Bulgariens asylsystem och UNHCR:s varning att sårbara personer inte bör skickas dit. Mannen lider av PTSD. Schweiz har invänt att mannen inte sagt att han utsatts för tortyr, att fängslandet berodde på att mannen vägrade söka asyl och att inget tydde på att hans asylärende inte skulle behandlas korrekt. Eventuella klagomål borde tas upp med Bulgarien. Även FN-bedömer att mannen inte har visat att överföringen skulle bryta mot tortyrkonventionen.

Hämta eller läs communication No. 721/2015 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket om att återkalla skyddsstatus - Afghanska ungdomar ett exempel till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett ställningstagande som går igenom i vilka situationer det kan bli aktuellt att återkalla flyktingstatus eller alternativ skyddsstatus, och i vilka situationer detta även kan leda till indraget uppehållstillstånd. Grundprincipen är att det måste finnas någon anledning att inleda en utredning om saken, men genom att uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov numera tidsbegränsas, kommer frågan om återkallelse ändå att väckas i fler fall än tidigare. Saken styrs av reglerna i EU:s skyddsgrundsdirektiv, men eftersom det rör sig om ett direktiv (inte en förordning) är det i första hand svensk lag som tillämpas. Ett beslut om status får inte utan vidare omprövas för att det var felaktigt från början (om det inte rör sig om att personen kommit med falsk information). Men om hotet mot personen inte längre föreligger kan statusen omprövas. Om en status dras in ska eventuella andra skäl för uppehållstillstånd prövas. En kategori som nämns som exempel är personer från Afghanistan som fick status som alternativt skyddsbehövande enbart på grund av att de då var barn.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Oenig domstol låter familj stanna sedan en dotter utsatts för övergrepp i Sverige till sidans topp

En familj från Dyiala i Irak sökte asyl på grund av hot främst mot mannen från vissa milisledare. Varken det hotet eller den allmänna konfliktnivån ansågs tillräckliga och familjen fick avslag. När saken kom till domstol hade en av döttrarna utsatts för ett övergrepp i Sverige. När detta kom i TV och spriddes via facebook till mannens släktingar i Irak uppstod ett hedersrelaterat hot mot flickan. Föräldrarna förklarade att de inte hade trott att släktingarna skulle reagera på det viset. Migrationsverket framförde att flickan var för ung för att släktingarna skulle lägga skulden på henne. Men domstolen tror på berättelsen om hotet och beviljade familjemedlemmarna uppehållstillstånd med flyktingstatus. En nämndledamot var skiljaktig och ansåg att det var osannolikt att en förälder skulle ha bidragit till att sprida uppgifterna om dottern om hon visste vilka konsekvenser det skulle kunna få. Domen är inte vägledande. Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Högsta förvaltningsdomstolen: Tjänsteanteckning om verkställighet ska lämnas ut till sidans topp

En person som hade ett verkställbart utvisningsbeslut ansökte om en ny prövning på grund av verkställighetshinder. När saken nådde kammarrätten begärde denna in Migrationsverkets tjänsteanteckning om verkställigheten. Personen begärde att få ta del av tjänsteanteckningen. Kammarrätten lämnade ut den, men undantog uppgifterna om tidpunkt för verkställigheten med hänvisning till paragraf 18:11 i Offentlighets- och Sekretesslagen. Denna pragraf reglerar sekretess inom Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Kriminalvården för uppgifter om åtgärder syftar till att hindra rymning eller fritagning. Sekretessen gäller i sådana fall om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs. Saken har överklagats och har nu nått sista instans. Högsta förvaltningsdomstolen påpekar att den aktuella paragrafen inte berör Migrationsverket. Därför fanns ingen sekretess och handlingen ska lämnas ut i sin helhet.

Hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Polen/ Europadomstolen fördömer Polens förvarstagande av en familj i ett halvår till sidans topp

Ett par med två barn som sökt asyl i Polen fick avslag och tog sig vidare till Tyskland. Där föddes deras tredje barn. De fick beslut om överföring till Polen på grund av Dublinförordningen. Mannen vårdades på sjukhus i Tyskland då kvinnan och de tre barnen skickades till Polen där de placerades i förvar. Senare kom också mannen dit. Kvinnan ansökte upprepade gånger om ny prövning och att förvarsbeslutet skulle hävas. Efter fem månader och tjugo dagar släpptes familjen efter att ha beviljats ny prövning. Förhållandena i förvaret beskrivs som ovanligt goda och anläggningen användes enbart för familjer och ensamkommande barn. Anmälan vänder sig inte mot behandlingen i förvaret, utan mot förvarstagandet som sådant. Europadomstolen bedömer att det var proportionerligt att ta familjen i förvar på grund av risken för avvikande, och detta trots att det yngsta barnet från början inte hade något utvisningsbeslut. Men domstolen anser att Polen borde ha kunnat hantera ärendet snabbare när det rörde barn som var förvarstagna. Därför fälls Polen ändå för brott mot rätten till privatliv enligt artikel 8 i konventionen. Familjen ska ersättas med 12.000 Euro.

Läs eller hämta: Application no. 75157/14, Bistieva and others v. Poland, (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Lägre lön än erbjudet hindrar inte förlängning enligt Migrationsöverdomstolen till sidans topp

En person som haft uppehållstillstånd på grund av arbete i fyra år ansökte om förlängning. Migrationsverket avslog på grund av att lönen legat under vad som sagts i arbetserbjudandet, underskridit försörjningsgränsen 13.000 kr vid tre tillfällen samt inte var i nivå med kollektivavtal. Mannen hade dock tjänat i genomsnitt ca 25.000 kr i månaden de första åren och de senaste två åren 31.000 - 33.000. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som slår fast att en helhetsbedömning ska göras av villkoren. Det fanns godtagbara förklaringar såsom överenskommen ledighet för de månader som mannen tjänat för lite. Enligt facket var lönen i nivå med kollektivavtal för mannens kompetensnivå. Villkoren i arbetserbjudandena låg något högre än vad mannen tjänat men Migrationsöverdomstolen påpekar att detta inte är helt avgörande enligt lagen. I det här fallet fanns godtagbara förklaringar och arbetsgivarens seriositet är inte ifrågasatt. Mannen och hans hustru beviljas permanent uppehållstillstånd.

Hämta referat i mål nr UM 2239-17 (Extern länk)

Se även pressmeddelande:

Centrum för Rättvisa 18-05-16: Ny vägledande dom stärker rättssäkerheten för arbetskraftsinvandrare (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Kammarrätt anser att den som inte kan anvisas till kommun kan ha rätt till LMA till sidans topp

När en person fått uppehållstillstånd men bor kvar på förläggning för att hen inte har anvisats plats i kommun så ska personen få behålla bistånd enligt LMA-lagen. MIgrationsverket har tolkat denna undantagsbestämmelse så att det bara gäller dem som kan anvisas till kommun. De som fått ett kortare tidsbegränsat tillstånd och därför inte omfattas av bosättningslagen förlorar biståndet. Personer som fått tidsbegränsat tillstånd enligt 5:11 har ställts på gatan och hänvisats till socialen. Ett sådant ärende har nu överklagats och avgjorts av kammarrätten i Jönköping. Kammarrätten påpekar att det enda som framgår av lagen är att den som bor på förläggning och inte anvisats till kommun får behålla LMA-biståndet. Det står inget om orsaken till att kommunplats inte anvisats. Dessutom anser kammarrätten att det framgår av lagens förarbeten att lagstiftaren avsett att bistånd även ska kunna beviljas vid verkställighetshinder. Beslutet att dra in biståndet ska därför upphävas. (Källa InfoTorg Juridik och kammarrätten i Jönköping.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180119:

Från Kuba/ Ändrade inreseregler underlättar inte verkställighet av utvisningar till sidans topp

Sveriges ambassad i Kuba har rapporterat att den kubanska regeringen har meddelat en ny migrationslag. Ändringarna innebär att de som emigrerat före 2013 inte längre behöver "bemyndiga" sitt pass för att få besöka Kuba. Dessutom ska barn till kubanska medborgare som föds utomlands kunna få kubanskt medborgarskap. Barn till kubaner som "vidtagit åtgärder mot kubanska statens politiska-, sociala- och ekonomiska grundvalar" kan dock nekas medborgarskap. För vuxna krävs stabila band till Kuba och godkänt medborgarskapsprov. Vidare ska vissa exilkubaner tillåtas besöka hemlandet utan att behöva vänta åtta år, och exilkubaner ska tillåtas besöka Kuba sjövägen till Havanna och Varadero. Dessa två punkter har dock inte meddelats officiellt ännu. För Sveriges del innebär ändringarna att alla barn till kubanska medborgare som är bosatta i Sverige inte riskerar att bli statslösa, och därmed inte med automatik har rätt till svenskt medborgarskap. Enligt ambassaden kommer svårigheterna att verkställa utvisningar till Kuba att kvarstå eftersom de som varit utresta i två år som asylsökande fortfarande måste ansöka om repatriering för att få återvända.

Hämta dokumentet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Justerade regler för förlängd överföringstid efter inhibition av Dublinöverföringar till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett ställningstagande om överklagandeproceduren vid tillämpning av Dublinförordningen, alltså överföring av asylsökande till andra länder inom Europa. Ställningstagandet tolkar en dom från EU-domstolen som bland annat rörde vad som händer med den tid en stat har på sig att genomföra en överföring i fall där överföringen har ställts in (inhiberats) på grund av överklagande. Detta beror enligt rättschefen på vem som begärt inhibition. Om den sökande begärt inhibition så ställs överföringen in tills domstolen beslutat om det ska bli inhibition eller inte. Men i den situationen är endast om domstolen beslutat om inhibition och inhibitionen sedan upphävts efter nytt beslut, som tiden för överföring (vanligen sex månader) börjar räknas på nytt. Om Migrationsverket däremot på eget initiativ beslutat om inhibition, av någon annan anledning än överklagan, så gäller detta omedelbart, utan att invänta domstolsbeslut. Om denna inhibition upphävs så börjar tidsfristenen för överföring räknas på nytt, trots att den sökande inte begärt inhibitionen.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Polisens beslut om återreseförbud fick inte överklagas till Migrationsöverdomstolen till sidans topp

En person som greps av polis fick beslut om avvisning från Sverige och samtidigt beslut om återreseförbud. Beslutet om återreseförbud har överklagats till MIgrationsverket och till migrationsdomstol. Personen överklagade vidare till Migrationsöverdomstolen. Enligt lagen får polisens beslut om avvisning överklagas i två instanser, men inte längre. Ett beslut om återreseförbud som meddelats i samband med avvisning får överklagas i samma ordning. Den här gången hade personen enbart överklagat återreseförbudet, men enligt Migrationsöverdomstolen ska instansordningen vara densamma. Eftersom beslutet fattats i samband med beslut om avvisning får det inte överklagas till Migrationsöverdomstolen. Överklagandet avvisas.

Hämta domstolens referat av mål nr UM12961-17, MIG 2018:1 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Sverige fällt av Europadomstolen för utvisning av terroristanklagad till Marocko till sidans topp

En man som haft uppehållstillstånd i Sverige i mer än tio år fick utvisningsbeslut på Säpos begäran. Mannen hävdar att han är falskt anklagad och skulle utsättas för tortyr i Marocko för att erkänna om det kom ut att han anklagats för terrorism. De svenska myndigheterna argumenterade att utvisningen inte behövde väcka myndigheternas intresse i hemlandet och att Marocko arbetar för för att tortyr inte ska användas. Men Europadomstolen anser att tortyr tillämpas i Marocko just för att få anklagade att erkänna terrorbrott. I regeringens kommunikation med Europadomstolen kom fram att Säpo redan informerat polisen i Marocko och att Säpo ska verkställa utvisningen. Att Migrationsöverdomstolen inte visste om Säpos dubbla roller får Europadomstolen att ifrågasätta rättssäkerheten i Sverige. Europadomstolen påpekar att förbudet mot utvisning med risk för tortyr är absolut. Utvisningen skulle bryta mot konventionen.

Case of X v. Sweden, Application no. 36417/16 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Internflykt inget alternativ för bröder trots att en fyllt 18 till sidans topp

Två bröder från Ghazni i Afghanistan flydde efter att fadern försvunnit. Efter att bröderna kommit till Sverige dödades deras farbror som var ledare för en viss grupp av hazarer. Om de återvände skulle bröderna vara hotade genom att de utpekades som närmast följande ledare i gruppen. Inget av detta ansågs utgöra skyddsbehov. Brödernas handlingar kunde inte bevisa deras identitet och därmed inte heller kopplingen till den man som dödats. Bröderna kan enligt Migrationsverket välja en annan resväg till Ghazni än huvudvägen från Kabul. Alternativt kan de klara sig i internflykt eftersom en av dem fyllt 18. Migrationsdomstolen bedömer att resvägen till Ghazni är för farlig för så unga som är hazarer och shiiamuslimer. Domstolen anser inte heller att det är rimligt att den äldre brodern skulle utgöra ett manligt nätverk. De får därför stanna som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Resvägen till hemorten i Ghazni farlig för 14-åring till sidans topp

En tolvåring flydde från Afghanistan efter att hans två äldre bröder hade försvunnit och befarades rekryterade av talibanerna. När även han kontaktades av en främmande man beslöt fadern att han skulle lämna landet. Migrationsverket ansåg inte att det fanns något individuellt hot och att pojken kunde utvisas eftersom han fortfarande hade sin familj i hembyn i Ghazni. Migrationsverket hänvisar till att en annan resväg än huvudvägen från Kabul kan väljas och att en farbror i Kabul skulle kunna hjälpa till. Enligt Migrationsdomstolen visar landinformation från Migrationsverket att intensiva strider pågått i Ghazni under 2017 och att inga distrikt kan undantas. Enligt domstolen kan en släkting som pojken inte haft kontakt med inte utgöra ett manligt nätverk. Tillsammans med pojkens utsatthet som hazar, shiamuslim och minderårig anser domstolen att säkerhetsläget under resvägen gör att han ska få uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Afghanistan: 14-åring med funktionshinder ska inte utvisas enligt domstol till sidans topp

En elvaåring sökte asyl i Sverige sedan han påträffats hos en person som han uppgav var en bekant till hans far. Enligt pojken hade föräldrarna omkommit i en bombattack i Afghanistan. Hans släktingar ville inte ha med honom att göra, möjligen beroende på faderns yrkesroll. Han fick klara sig på egen hand och sov i moskéer, tills faderns bekant tog med honom till Sverige. Migrationsverket trodde inte på att föräldrarna avlidit. Verket hänvisade till landinformation om att det är storfamiljen som brukar ta beslut om att skicka barn till utlandet och att det därför kunde antas att pojken har familj. Pojken har haft svårigheter i skolan och enligt psykologintyg behöver han fortsatt gå i särskola. Domstolen tar hänsyn till detta och utgår från hans berättelse. Som minderårig utan nätverk och dessutom funktionsnedsatt är han alternativt skyddsbehövande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Iranier som konverterat från yarsanism kan ses som apostat enligt domstol till sidans topp

En person från Iran som konverterat till kristendomen redan i hemlandet men döptes i Sverige, fick utvisningsbeslut. Eftersom han inte varit muslim utan tillhört yarsanismen riskerade han inte att betraktas som apostat enligt Migrationsverket. Hans uppgifter om att han registrerat sig som shiamuslim för att få studera ansågs inte som sannolika. Dessutom bedömdes han ha vaga kunskaper om kristendomen. Migrationsdomstolen däremot anser att mannen gjort sannolikt att myndigheterna uppfattar honom som shiamuslim, och ser det dessutom som en spekulativ slutsats från landinformationen att en yarsan som konverterar inte skulle uppfattas som apostat. Den muntliga förhandlingen gjorde själva konversionen trovärdig. Domstolen beviljar uppehållstillstånd med flyktingstatus. En nämndeman är skiljaktig och framhåller att mannens trovärdighet påverkas negativt av att han lämnat felaktiga uppgifter om sig själv för att få studera. Domen är inte vägledande. Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Luleå.

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Medgivande behövs endast från förälder som är vårdnadshavare till sidans topp

En sjuårig pojke befann sig i Sverige med sin mor som har uppehållstillstånd. Han fick utvisningsbeslut av MIgrationsverket eftersom fadern som bor kvar i hemlandet motsatte sig det. Modern har vårdnaden enligt serbisk domstol. Men fadern har haft umgängesrätt och har inlett en ny process om vårdnaden. Migrationsdomstolen påpekar att medgivande krävs enbart av förälder som är vårdnadshavare. Eftersom pojken bott större delen av livet med mamman som har den faktiska och dagliga vården om honom, beviljar domstolen uppehållstillstånd trots att han redan befinner sig i Sverige. Domen är inte vägledande. Källor: InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö.

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Föräldrar får återförenas med 16-åring som blivit svensk medborgare till sidans topp

En flicka som är statslös palestinier flydde till Sverige med sin äldre syster. Efter att hon fått uppehållstillstånd med flyktingstatus ansökte föräldrarna om återförening, något som de normalt skulle ha fått i och med att dottern inte kunde skickas till dem. Men när beslut skulle fattas hade flickan hunnit bli svensk medborgare. En statslös minderårig kan bli medborgare två år efter att ha fått uppehållstillstånd. Därmed var inte den vanliga paragrafen tillämplig. Föräldrarna kunde inte heller få uppehållstillstånd på grund av särskilt beroendeförhållande, eftersom Migrationsverket ansåg att beroendet hade brutits då flickan sändes till Sverige. Migrationsdomstolen håller med om detta men påpekar att familjen skulle ha haft rätt till uppehållstillstånd om dottern inte hade blivit svensk medborgare och att de inte kan återförenas någon annanstans. Föräldrarna har genom dottern en särskild anknytning till Sverige. Situationen är enligt domstolen så udda och ömmande att det finns synnerliga skäl att bevilja uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171229:

Från Afghanistan/ Temarapport från Migrationsverket om apostasi och konversion till sidans topp

MIgrationsverkets landinformationsenhet Lifos har publicerat en rapport om apostasi mm i Afghanistan, som bygger på research och olika källor. Apostasi innebär att avfalla från islam, oavseett orsak. Det framgår att det är svårt att finna information i synnerhet rörande personer som antas inte vara genuina apostater eller konvertiter. Apostasi är belagt med dödsstraff. Regeringen och statliga institutioner vill helst vill undvika konfrontation med internationella aktörer genom att följa sharialag, men de kan vara pressade av inhemska krafter att agera. Lifos bedömer att centralregeringen därför inte har något intresse av att aktivt söka efter apostater eller att fall ska bli medialt uppmärksammade. Vidare bedömer Lifos att det generellt främsta hotet mot en verklig eller förmodad apostat utgår från familjen, samhället eller väpnade motståndsgrupper. Lynchning har förekommit. Rapporten avslutas med att det är svårt att dra generella slutsatser om vilken typ av reaktion eller bestraffning en enskild individ som misstänks för apostasi eller för att ha kränkt islam eventuellt riskerar. "Individuella omständigheter, så som familjebakgrund, hemort, personliga relationer, konflikter samt vilka handlingar personen företagit och vem som har fått kännedom om dessa, kan förväntas vara avgörande."

Hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Rättsligt ställningstagande om vilka som kan återfå bistånd enligt LMA-lagen till sidans topp

Migrationsverket kom i december med ett ställningstagande om vilka som kan skrivas in i mottagningssystemet och återfå bistånd enligt LMA-lagen (bostad och dagbidrag) efter att ha de har skrivits ut. Det nya i ställningstagandet är att den som har lämnat landet inte har rätt till bistånd igen, inte ens om personen kommer tillbaka till Sverige innan beslutet om avvisning, utvisning eller överföring löpt ut eller innan tidsfristen för frivilligt återvändande löpt ut. Personen kan enbart skrivas in igen om en ny prövning beviljas. Detta gäller även barn och barnfamiljer. De som skrivits ut för att de avvikit utan att ha lämnat landet ska däremot skrivas in igen om de ger sig till känna innan beslutet vunnit laga kraft eller tiden för frivilligt återvändande löpt ut. Barn och barnfamiljer som inte lämnat landet ska skrivas in igen även om tiden löpt ut. De vuxna som skrivits ut ur mottagningssystemet bara för att de inte samarbetat om utvisningen slutligen ska skrivas in igen om ny prövning beviljas eller om de får beslut om inhibition eller det är uppenbart oskäligt att de inte får bistånd.

Hämta ställningstagandet, SR 38/2017 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Bakläxa till Migrationsdomstol för att en inskickad handling inte vägts in till sidans topp

En kvinna som ansökte om uppehållstillstånd på grund av anknytning fick avslag för att maken inte hade tillräcklig inkomst eller bostad. När saken skulle upp i domstol hade mannen dock anställningskontrakt. Även ett hyreskontrakt hade skickats till Migrationsverket. Kvinnan tillskrev domstolen i e-post och frågade om hon skulle skicka hyreskontraktet via e-post men fick svar att det inte behövdes, eftersom det borde komma in från Migrationsverket. Så skedde dock inte. Flera månader senare avgjordes ärendet och kvinnan fick avslag på grund av att bostadskravet inte var uppfyllt, utan att hon fått möjlighet att skicka in kontraktet. Migrationsöverdomstolen anser att det är en sådan brist i handläggningen att domen ska undanröjas. Målet återvisas till migrationsdomstolen. (Källa InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen godkänner utvisning av diskret konvertit till Iran till sidans topp

En man från Iran som fått avslag i Schweiz sökte asyl på nytt då han konverterat till kristendomen. Han fick avslag på grund av bristande trovärdighet och för att hans tro ändå inte skulle bli känd i Iran. Den schweiziska domstolen ansåg dessutom att myndigheterna i Iran känner till att konversion förekommer som försök att få uppehållstillstånd. Europadomstolen jämför med målet F.G. mot Sverige, där Sverige förbjöds utvisa en person utan att först undersöka om konversionen skulle leda till förföljelse. Men i det här fallet hade saken utretts. Europadomstolen jämför också med ett fall i EU-domstolen där Tyskland fälldes, men då ingick missionering i personernas religionsutövning. Schweiz hade bedömt att personen inte förväntades uppträda på ett sätt som skulle ses som ett hot i Iran. Europadomstolen höll med och slår fast att utvisningen inte skulle strida mot konventionen om mänskliga rättigheter.

Case of A. v. Switzerland, Application no. 60342/16 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Förföljd mandé ska räknas som flykting enligt migrationsdomstol till sidans topp

En familj från Irak hävdade att de riskerade förföljelse för att de är mandéer. Barnen hade trakasserats och kidnappats. Mannen hade avvikit från polistjänst och riskerade ett fängelsestraff. Migrationsverket anser inte att det räcker att vara mandé för att riskera förföljelse. Men familjen bedömdes som alternativt skyddsbehövande därför att mannen mannen riskerade skyddsgrundande behandling i fängelset och den övriga familjen på grund av att kvinnan skulle bli ensam. Familjen överklagade i statusfrågan. Domstolen anser att det finns ett betydande inslag av förföljelse på grund av religiös tillhörighet i den behandling mannen riskerar och därför ska både han och den övriga familjen beviljas permanent uppehållstillstånd och flyktingstatus. Domen är inte vägledande. (Källor Infotorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Sverige kan utvisa trots att ett annat EU-land gett tillstånd till sidans topp

En man från Somalia som fått uppehållstillstånd med skyddsstatus i Italien fick trots detta sin asylansökan prövad i Sverige. Migrationsverket beslutade i enlighet med nuvarande praxis att mannen inte hade skyddsbehov. Han fick beslut om utvisning till Somalia. Eftersom han hållit sig undan tidigare och sökt asyl i flera länder beviljades ingen tidsfrist för frivillig återresa, utan han fick återreseförbud direkt. Migrationsdomstolen upphävde beslutet med motivering att Sverige inte kan utvisa en person som fått skyddsstatus i ett annat EU-land. Mannen skulle istället utvisas till Italien. MIgrationsöverdomstolen anser däremot att EU-rätten inte hindrar Sverige att fatta ett annat beslut än Italien. Huvudsaken är att principen om non-refoulement respekteras. Men enligt MIgrationsöversomstolen gör mannens skyddsstatus i Italien att utvisningsbeslutet ska kunna verkställas antingen till Somalia eller Italien, och återreseförbud ska inte ges. Målnummer UM8683-16, MIG 2017:27

Målet har även publicerats i sin helhet av Migrationsverket

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

Hämta Migrationsöverdomstolens referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Ansökningar om gymnasie-tillstånd får inte avvisas till sidans topp

I höstas började Migrationsverket avvisa vissa ansökningar om uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier för personer som fått slutligt avslag i asylärendet. Sådana ansökningar skulle enligt Migrationsverket bara prövas i sak om de "materiella förutsättningarna" förelåg, dvs om personen sökt asyl senast 24 november 2015 och fått beslut som minderårig, med uppskjuten verkställighet på grund av brist på ordnat mottagande i hemlandet. Nu har MIgrationsöverdomstolen tagit upp ett sådant ärende och slår fast att de omständigheter som Migrationsverket kallar materiella förutsättningar ingår i sakprövningen. Det finns inget stöd i lagen för att avvisa ansökan. Detta innebär att alla ansökningar om uppehållstilllstånd för studier enligt den tillfälliga lagens paragraf 16e ska behandlas, och utvisningsbeslut får inte verkställas förrän ett nytt avslag vunnit laga kraft. Av domen framgår också att ärenden om uppehållstillstånd på grund av studier och ansökan om ny prövning på grund av verkställighetshinder kan behandlas samtidigt. Målnummer UM 13518-17, MIG 2017:28.

Hämta referatet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket: Rättsligt ställningstagande om uppehållstillstånd för gymnasistudier till sidans topp

Migrationsverket har kommit med ett rättsligt ställningstagande om de gällande gymnasiereglerna, där många oklarheter reds ut. Samtidigt togs det rättsliga ställningstagande bort, som föreskrev att vissa ansöknintar kunde avvisas. Detta gäller alltså inte längre - se avgörande från Migrationsöverdomstolen ovan. I det nya ställningstagandet framgår bl.a. att ett ensamkommande barn som fått utvisningsbeslut som inte fick verkställas på grund av brist på ordnat mottagande kan omfattas av gymnasiereglerna även om beslutet inte innehöll en uttrycklig verkställighetsföreskrift. Det framgår också att en person som varit utomlands efter utvisningsbeslutet kan omfattas om personen kommit tillbaka till Sverige.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Värnpliktig i Syrien utesluts inte från flyktingstatus till sidans topp

Målet rör en man som under en kort period varit värnpliktig i ett specialförband i Homs, Syrien. Mannen deserterade genom att spela sjuk och sedan rymma från sjukhuset. Enligt landiinformation begicks krigsförbrytelser av den syriska armén under den tid mannen var placerad där och han uppgav i sin första asylintervju att han fått order att döda civila och att han varit med i strid. Migrationsverket beslutade att utesluta mannen från flyktingstatus och utvisa honom, men beviljade 12 månaders uppehållstillstånd på grund av situationen i Syrien. Migrationsdomstolen och nu Migrationsöverdomstolen anser att MIgrationsverket inte har utrett och bevisat att mannen haft ett personligt ansvar. Det finns inga vittnesmål eller liknande. Även om mannan känt till övergreppen kan det inte "med fog antas" att han anstiftat eller på annat sätt deltagit i brott mot mänskligheten. Utvisningsbeslutet upphävs och mannen beviljas flyktingstatus. Målnummer 8644-16, MIG 2017:29.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta Migrationsöverdomstolens referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migr.överdomstolen: Helhetsbedömning av arbetsvillkoren ska göras vid förlängning till sidans topp

Migrationsöverdomstolen har behandlat två uppmärksammade ärenden som gäller permanentning respektive förlängning av arbetstillstånd. Det ena gäller en IT-tekniker som haft arbetstillstånd i fyra år och vars anställningsvillkor sammanlagt med god marginal överstigit kollektivavtalsnivå. Under en period i början av anställningen, före första förlängningen, hade arbetsgivaren missat vissa försäkringar. Det andra fallet gäller en pizzabagare vars arbetsgivare missat en förändring i kollektivavtalet men på eget inititativ betalat ut resterande lön i efterhand. MIgrationsöverdomstolen att en helhetsbedömning av arbetsvillkoren ska göras. För IT-teknikern konstaterar domstolen också att det inte kan krävas att ett avtal helt motsvarar kollektivavtalet, så länge det inte är sämre än vad som är brukligt. Migrationsöverdomstolen bifaller överklagandena och beviljar uppehållstillstånd i båda fallen. Målnummer UM1350-17, UM1350-17 samt UM10747-16, MIG 2017:25.

Domarna har senare publicerats med referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen om IT-teknikern från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Läs referat och hämta domen om pizzabagaren från Lifos (Extern länk)

Hämta kammarrättens referat (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 17-12-13: Helhetsbedömning av anställningsvillkoren ska göras (Extern länk)

Sveriges Radio Norrbotten 17-12-13: Pizzabagaren Danyar Mohammed i Jokkmokk får stanna: Jag började gråta (Extern länk)

Sveriges Radio Norrbotten 17-12-13: Advokaten om domen: Sätter punkt för utvisningar på grund av bagatellmisstag (Extern länk)

Sveriges Radio Västmanland 17-12-13: Vägledande domar ger en västeråsare nytt hopp (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Rättsligt ställningstagande om turkiska medborgare med arbetstillstånd till sidans topp

Migrationverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om associeringsavtalet med Turkiet och vad det betyder för personer från Turkiet som har arbetstilltånd. Rättigheterna är något starkare än för andra arbetstagare, men de träder inte i kraft förrän personen rest in lagligt med en anställning enligt svenska regler. En turkisk arbetstagare har till exempel rätt att efter ett års laglig anställning få sitt arbetstillstånd förnyat om hen fortfarande är anställd hos samma arbetsgivare och efter tre års laglig anställning rätt att arbeta i valfritt yrke. Även familjemedlemmar till den anställde har vissa rättigheter enligt avtalet.

Hämta ställningstagandet, SR 39/2017 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Rättsligt ställningstagande om ersättning vid ansökan om nytt uppehållstillstånd till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om vilka som ska skrivas in i Migrationsverkets mottagande enligt LMA-lagen igen när de ansöker om nytt tillstånd efter att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd löpt ut och vilka som kommunen har fortsatt ansvar för och ska ersättas för enligt Ersättningsförordningen. Huvudregeln är att den som ansöker om förlängning av ett tillstånd inte ska skrivas in som asylsökande igen, utan fortsätta att få eventuellt bistånd genom kommunen, som ska ersättas för det. Frågan är vad som ska ske med dem som haft ett tillstånd som inte kan förlängas men ansöker om tillstånd på en annan grund, exempelvis har haft ett tidsbegränsat tillstånd på grund av verkställighetshinder enligt UtlL 5:11 som inte kan förlängas, men ansöker om uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov. I dessa fall ska personen skrivas in i Migrationsverkets mottagningssystem på nytt. Om personen har ett utvisningsbeslut men ändå har haft ett sådant tidsbegränsat tillstånd, kan personen bara skrivas in igen om en ny prövning har beviljats.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171208:

Från Eritrea/ Uppdatering om barn och hemlandspass i rapporter från Migrationsverket till sidans topp

Migrationsverkets rapporter "Eritrea - Folkbokföring, medborgarskap och identitetshandlingar" och "Eritrea - Familjemedlemmars kontakt med eritreanska beskickningar i utlandet" har uppdaterats i avsnitten som gäller barn och hemlandspass. Det rör hur föräldrar som inte befinner sig i samma land som barnet (antingen föräldrarna är i Eritrea eller utanför) ska kunna utse en annan vuxen för att företräda barnet vid passansökan. Det krävs en fullmakt för passärendet från minst en av vårdnadshavarna till en annan vuxen person. Dessutom behövs dokumentation över släktskap med barnet som ska kunna visas upp för det administrativa kontoret i Eritrea eller en myndighet i annat land. Enligt ambassaden i Khartoum har fullmakter ordnade genom socialtjänsten i Sverige godtagits, men barnet måste närvara personligen vid ambassaden.

Hämta temarapporten om familjemedlemmars kontakt med eritreanska beskickningar i utlandet (Extern länk)

Hämta temarapporten om folkbokföring, medborgarskap och identitetshandlingar (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen tillåter utvisning av homosexuell man till Guinea till sidans topp

En man sökte asyl i Nederlälnderna efter att ha flytt från Guinea. Han hävdade att han hade haft ett sexuellt förhållande med en vän som hade kommit varje vecka till affären där han arbetade. Vid ett tillfälle hade människor samlats utanför och misshandlat dem, och vännen hade blivit dödad. Själv hade han fängslats. En bekant hade hjälpt honom rymma och lämna landet. Enligt de nederländska myndigheterna kom han med olika versioner av berättelsen och kunde inte bevisa att Guinea faktiskt förföljer homosexuella. Europadomstolen kommer till samma slutsats. Domstolen konstaterar att det inte är ifrågasatt att mannen är homosexuell och att homosexualitet är förbjudet i Guinea. Men det finns inga bevis för att lagstiftningen tillämpas systematiskt. Domstolen har ingen anledning att ifrågasätta Nederländernas trovärdighetsbedömning. Därför läggs fallet ner.

Application no. 63890/16 M.B. against the Netherlands (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen: Varaktigt bosatt ska inte utvisas enbart på grund av fängelsestraff till sidans topp

Spansk lag tillåter utvisning av utlänningar både av administrativa skäl och som straff i brottmål, det senare om personen dömts till mer än ett års fängelse. En del domstolar har dock tolkat europarätten så att personer som är varaktigt bosatta endast kan utvisas av administrativa skäl. Därför bad en domstol om förhandsavgörande från EU-domstolen. Enligt EU-domstolen har det ingen betydelse om det gäller ett administrativt beslut eller ett straff. Utvisning av en varaktigt bosatt tredjelandsmedborgare får bara ske om personen utgör ett verkligt hot mot allmän ordning och säkerhet. Individuella omständigheter som konsekvenserna för personen och familjemedlemmar och anknytningen till medlemsstaten respektive hemlandet måste vägas in. Utvisning får därför inte föreskrivas med automatik efter ett års fängelsestraff.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Domen i mål C 636/16 i sin helhet (Extern länk)

Längre referat av Migrationsverket (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Förslag: Ensamkommande som blivit vuxen borde få återförenas med familj till sidans topp

Europadomstolens generaladvokat Yves Bot har gett ett förslag till förhandsavgörande i ett ärende om ett ensamkommande barn i Nederländerna som ville återförenas med sin familj. Eftersom barnet har flyktingstatus är EU:s familjeåterföreningsdirektiv tillämpligt. Frågan var om barnet fortfarande måste vara minderårigt då beslutet om familjeåterförening tas. Enligt generaladvokaten borde barnet fortsätta att behandlas som barn, dvs att familjeåterförening ska tillåtas även om barnet hunnit fylla 18. Annars skulle inte syftet att främja skydd för familjen uppnås. Om EU-domstolen skulle besluta som generaladvokaten föreslår skulle det få betydelse för ensamkommande ungdomar med flyktingstatus i Sverige. Dessa förlorar rätten till familjeåterförening om de hinner fylla 18 innan procedurerna avslutats.

Läs eller hämta förslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migr-överdomstolen: Förvar tillåtet i sex veckor efter att inhibition hävts i Dublinärende till sidans topp

Migrationsöverdomstolen har nu fattat beslut i ett ärende om förvarstagande i Dublinärende efter att EU-domstolen har lämnat förhandsavgörande. Saken gällde hur maximitiden för förvarstagande ska räknas när en person har överklagat en överföring men inte själv begärt inhibition. I enlighet med EU-domstolens förhandsavgörande fastställer Migrationsöverdomstolen att när en överföring har inhiberats (ställts in medan saken prövas i domstol), så kan sökanden hållas i förvar ytterligare sex veckor efter att inhibtionsbeslutet hävts. Det har ingen betydelse om personen själv har begärt inhibition. Se även referat av förhandsavgörandet i föregående utgåva av Asylnytt.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta kammarrättens referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen släpper ärende där den sökande uppgett fel nationalitet till sidans topp

En man som uppgav att han var från Marocko sökte asyl i Sverige. Efter att ha begått flera grova brott dömdes han till fängelse och utvisning. Utvisningen kunde inte verkställas eftersom Marocko inte gick med på att ta emot mannen men han hölls trots detta i förvar i flera år, avbrutet enbart av kortare perioder på psykiatrisk klinik. Efter sex år konstaterade Migrationsöverdomstolen att fortsatt förvarstagande var oproportionerligt men vid den tidpunkten hade mannen tagits ur förvar och placerats i fängelse efter att ha uppträtt våldsamt i förvaret. Efter fänglsestraffet togs mannen i förvar på nytt. Fortsatta försök att utvisa mannen misslyckades, men förvarstagandet godkändes av domstolarna. Efter ytterligare sammanlagt åtta år uppgav mannen att han kommer från Algeriet. Utvisningen dit genomfördes strax därefter. Europadomstolen bedömer anmälan som missbruk av rätten att klaga och lägger ner fallet.

Application no. 9602/15 Kader BENCHEREF against Sweden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Bulgarien/ fälls av Europadomstolen för att ha hållit barn i cell utan mat eller toalett till sidans topp

Ett par med tre barn på flykt från Irak tog sig i Augusti 2015 från Turkiet genom Bulgarien på väg mot Serbien. De greps de av bulgarisk polis och kördes till häkte i Vidin. Där fråntogs de alla tillhörigheter och placerades i en cell tillsammans med en annan familj, sammanlagt 8 personer. En film som tagits med en mobiltelefon som polisen hade missat visar ett rum med nedslitna väggar på omkring 4x4 meter med två sängar och några smutsiga madrasser. På golvet ligger smutsiga och fuktiga kartongskivor, i hörnen skräp och matrester. Det finns ingen toalett, inte ens en hink. Enligt föräldrarnas vittnesmål, som inte motsägs av Bulgarien, hölls de i cellen utan mat eller dryck och tvingades urinera på golvet. Efter ett dygn fick de bröd och grönsaker för pengar som vakterna tog ur deras väskor. Dagen därpå släpptes de. De tog sig senare till Schweiz där de fick söka asyl efter att ha överklagat ett beslut om att skickas tillbaka till Bulgarien enligt Dublinförordningen. Ärendet hos Europadomstolen gäller de tre barnen. Trots den korta tiden anser domstolen att de behandlats omänskilgt och förnedrande.

Case of S.F. and others v. Bulgaria, (Application no. 8138/16) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171124:

Migrationsöverdomstolen: Rätten att välja biträde central i ett rättssamhälle till sidans topp

En person som sökt asyl i december 2015 uppmanades i februari 2017 att föreslå offentligt biträde. Det första förslaget godkändes inte på grund av att det tilltänkta biträdet var fullboka en tid framöver. Den asylsökande kom i mars med ett nytt förslag men fick samma svar. Det skulle dröja ca fem månader innan biträdet hade tid. Migrationsverket förordnade en annan person men den asylsökande överklagade. Nu har saken nått Migrationsöverdomstolen som citerar rättsjälpslagens förarbeten: "Möjligheten att i en rättslig angelägenhet få ett biträde som har kunskaper på det rättsområde som angelägenheten rör och som den enskilde känner förtroende för är av central betydelse i ett rättssamhälle." Domstolen påpekar att det är biträdets sak att bedöma möjligheten att fullfölja ett uppdrag. Det kan finnas skäl mot att förordna en önskad person om handläggningen kommer att fördröjas en avsevärd tid, men det ska vägas mot utlänningens intresse av att få det biträde som personen har förtroende för. I det här fallet hade den aylsökande sagt sig godta fördröjningen. Målet återförvisas till MIgrationsverket. Målnummer UM 8311-17, MIG 2017:21.

Läs eller hämta domstolens referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Ersättning för tolk måste täcka kortaste bokningsbara tid till sidans topp

Ett offentligt biträde hade yrkat ersättning för "avslutande åtgärder. Ersättningen gälle arbetstid plus tolkarvode för en timme. Domstolen satte ned båda ersättningarna sattes ned till en halvtimme. Det offentliga biträdet överklagade och skickade in prislista som visade att det inte går att boka tolk för mindre än en timme. Migrationsöverdomstolen gick med på det argumentet och slog fast att ersättningen för tolk ska motsvara en timme. "Ersättning för utlägg avseende tolkkostnader som uppdraget har krävt måste åtminstone ersättas med det belopp som motsvarar minsta bokningsbara tolktid" sammanfattar domstolen.

Målnummer UM 8837-17, MIG 2017/22

Läs eller hämta domstolens referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen tillåter utvisning till Ryssland av person misstänkt för terrorism till sidans topp

En pojke kom som treåring till Tyskland år 2002. Hans asylansökan avslogs men han fick uppehållstillstånd 2012. Ett par år senare utreddes han för koppling till radikala islamistiska kretsar och förbjöds lämna landet. År 2017 fick den unge mannen istället beslut om utvisning då det kommit fram vid övervakning att han var beredd att utföra en attack i Tyskland. Bilder av våldsamma aktioner och en manual för tillverkning av bomber hade hittats. Utvisningen skulle verkställas till någon annan del av Ryssland än Dagestan eller Tjetjenien. Europadomstolen väger in rapporter från olika internationella organisationer. Två lokala mr-organisationer i Ryssland tillfrågades också om det specifika ärendet. Den ena, en kommitté mot tortyr. anser att mannen inte löper någon risk för tortyr eftersom han inte har någon koppling till rörelserna i Dagestan eller Tjetjenien. Organisationen Memorial anser att det ändå finns en risk. Europadomstolen bedömer ansökan som ogrundad med avseende på risken. Möjligheten att rätten till privatliv skulle hindra utvisning är ännu inte avgjord i Tyskland och prövades därför inte av Europadomstolen.

Application no. 54646/17, X against Germany (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen: Soldat som inte bevisat att han rest illegalt får utvisas till Eritrea till sidans topp

En man från Eritrea sökte asyl i Schweiz. Han hävdade att han varit soldat i Eritrea och flytt på grund av förhållandena och att tjänstgöringen inte tog slut. Mannen hade tidigare straffats i tjänsten med sammanlagt ca två års fängelse och vid flera tillfällen med nedsatt lön. Han berättade om hur han lämnat lägret och vandrat till fots till gränsen till Sudan och därefter tagit sig till Khartoum. Därifrån hade han flugit till Schweiz med hjälp av smugglare. Vid en andra intervju 16 månader senare lämnade mannen enligt de schweiziska myndigheterna uppgifter som skilde sig från den första intervjun, rörande hur länge han tagit olovlig permission innan han flydde och vilken bestraffning han kunde vänta för det. Han hade inte heller gett tydliga uppgifter om flygresan. Berättelsen bedömdes inte som trovärdig. Mannen hävdar att han hur som helst riskerar förföljelse efter den illegala utresan och att ha sökt asyl. Men Europadomstolen accepterar trovärdighetsbedömningen från Schweiz. Därför kan mannen inte förutsättas ha lämnat Eritrea illegalt. Att ha varit asylsökande är inte tillräckligt för att riskera förföljelse i Eritrea enligt domstolen. Fallet läggs ner.

Application no. 69720/16 H.I. against Switzerland (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Mamma får uppehållstillstånd på grund av att barnet är EU-medborgare till sidans topp

En kvinna sökte asyl efter preskription av en tidigare ansökan, bl.a. på grund av att hon varit tvångsprostituerad, vilket skulle göra att hon riskerar förföljelse. Hon blev inte trodd och fick avslag. Kvinnan har en son född i Sverige, vars far är litauisk medborgare. Faderskapet har inte erkänts, men Litauens ambassad har intygat att barnet är litauisk medborgare. Muntlig förhandling och intyg från Plattformen Civila Sverige mot människohandel visade att kvinnan utsatts för trafficking. Domstolen kommer fram till att barnet har rätt till uppehållstillstånd som EU-medborgare, och dessutom att moderns närvaro är nödvändig för att barnet ska kunna utöva sina rättigheter, enligt EU-domstolens praxis. Migrationsverket ansåg att kvinnan kan bosätta sig i Litauen. Men enligt domstolen är mamman särskilt utsatt och i behov av de stödinsatser hon har i Sverige och även barnet har sin anknytning här. EU-reglerna tillsammans med att en utvisning av barnet skulle strida mot barnets bästa och mot rätten till privatliv enligt Europakonventionen gör att de båda får uppehållstillstånd av synnerligen respektive särskilt ömmande omständigheter. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Dubbelt medborgarskap hindrar inte rätt till familj för EU-medborgare som flyttat till sidans topp

EU-domstolen har kommit med ett förhandsavgörande som innebär att en EU-medborgare som utnyttjat sin rörlighet har rätt att bo ihop med sin familj även om EU-medborgaren har förvärvat medborgarskap även i det land hen har flyttat till. Målet rör en algerisk medborgare som befann sig illegalt i Storbritannien efter att ha rest in med besöksvisum och stannat kvar. Senare gifte han sig med en spansk medborgare som bott i Storbritannien länge och även hade blivit brittisk medborgare. Grundregeln är att en familjemedlem till en EU-medborgare har en härledd uppehållsrätt, oavsett hur personen reste in i EU. Men detta gäller bara EU-medborgare som utnyttjat sin rörlighet och flyttat till ett annat land än det de är medborgare i. En brittisk domstol bad EU-domstolen om ett förhandsavgörande om hur regeln ska tolkas när anknytningspersonen blivit medborgare i bosättningslandet. EU-domstolen har nu svarat att familjemedlemmen inte har uppehållsrätt enligt rörlighetsdirektivet, men däremot enligt artikel 21.1 i fördraget om EU:s funktionsrätt FEUF. Fördraget ska tolkas så att EU-medborgaren ska kunna fortsätta utöva sin rätt till ett normalt familjeliv även efter att ha förvärvat medborgarskap. Domen kan få betydelse i Sverige som hittills inte har erkänt uppehållsrätt för familjemedlemmen i den situationen.

Förhandsavgörandet har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta förhandsavgörandet från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Domen: C-165/16, Toufik Lounes mot Secretary of State for the Home Department (Extern länk)

Pressmeddelande (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Prövning av asylskäl efter att annat tillstånd nekats kan följas av nytt spårbyte till sidans topp

Utlänningslagens regler om spårbyte till arbetstillstånd efter att en asylansökan vunnit laga kraft kan användas även efter prövning av verkställighetshinder i vissa fall, säger Migrationsverket i ett nytt rättsligt ställningstagande. Det rör sig om personer som fått slutligt avslag på ansökan om uppehållstillstånd och ska avvisas elller utvisas men aldrig har fått sina asylskäl prövade. Det kan till exempel vara en person som har varit här som anhörig eller student men inte fått tillståndet förlängt. En ansökan om ny prövning ska i det läget beviljas. Om även asylansökan avslås men personen då arbetar vitt och uppfyller kraven för spårbyte till arbetsinvandrare så ska detta kunna ske, på samma sätt som för asylsökande som fått slutligt avslag i sitt grundärende. Observera att detta inte rör personer som påtalar verkställighetshinder efter att ha varit asylsökande från början.

Hämta den rättsliga kommentaren (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen prövar mål om hungerstrejkande som avled i förvar i Australien till sidans topp

Målet gäller en man från Gambia som år 2005 togs i förvar för utvisning. Mannen läkarundersöktes och bedömdes som atletisk och i bra form. Han inledde en hungerstrejk efter en omflyttning i förvaret. Han informerades då om riskerna och läkarundersöktes varje dag. Efter sex dagar skedde läkarundersökningen på sjukhus eftersom han gjorde våldsamt motstånd. Han hade gått ner åtta kilo sedan strejkens början men läkarna såg inga tecken på undernäring eller uttorkning, mer än torra läppar. Han placerades i isolering på grund av det våldsamma uppträdandet. Två timmar senare hittades han avliden. Blodprovet som tagits samma dag visade sickelsellanemi vilket i kombination med uttorkning kan leda till hjärtstopp. Sickesellanemi är utbredd i Gambia. En utredning kom fram till att inget fel begåtts. Mannens bror anmälde saken till Europadomstolen. Brodern hävdar dels att dödsfallet berodde på att mannens vikt felräknats, han måste ha börjat hungerstrejka tidigare eftersom han sammanlagt gått ner 17 kilo i vikt och borde därför ha lagts in. Dessutom borde förekomsten av sickelcellanemi hos gambianer ha varit känd och detta borde ha kontrollerats. Europadomstolen håller dock inte med om detta utan anser att australiska myndigheter gjorde vad som kan begäras av dem.

Case of Ceesay v. Austria (Application no. 72126/14) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Kraftig kritik från JO mot att polisen tog i förvar och verkställde utan att vara behörig till sidans topp

En man hade sökt asyl i Sverige men fick beslut om överföring till Tyskland enligt Dublinförordningen. En polis ska ha uppmanat en teamledare på Migrationsverket att överlämna verkställigheten till polisen, men orsaken har inte dokumenterats. Migrationsverket bedömde att mannen skulle få tid att överklaga. Han fick tillåtelse att bo hos en bekant och ett datum för att själv ta sig till utreseboendet. Ärendet överlämnades inte till polis. Trots detta greps mannen på väg ut från Migrationsverket. Samma dag fattade polisen utan att ha behörighet till det beslut att förvarsta mannen. Beslutet fattades enligt fel paragraf och rättades dagen efter för hand. En begäran om häktesplacering godkändes av Migrationsverket utan att kontrolleras. Dagen efter förvarstagandet verkställdes överföringen utan att mannen hunnit överklaga. Enligt JO ger det som kommit fram intrycket att "man bestämt att ta M.M.A.A. i förvar och verkställa överföringen med tvång oavsett vilka de faktiska förhållandena var." JO kritiserar båda myndigheterna på en rad punkter och riktar allvarlig kritik även mot den enskilde polismannen.

Läs beslutet i sin helhet (Extern länk till pdf-fil)

Vestmanlands Läns Tidning 17-11-23: Polis tog olagligt beslut om att sätta asylsökande i förvar - kritiseras hårt av JO (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171110:

Ärende om autistiskt barn avskrivs av FN-kommitté efter preskription till sidans topp

Ett par från Nigeria som under sin tid som studerande i Sverige bildat familj sökte senare asyl. De hade då fått en som så småningom diagnosticerades med autism och eventuellt andra neuropsykiatriska störningar. De problem som detta skulle medföra behandlades inte i asylärendet men i en efterföljande procedur. Familjen fick avslag och när alla möjligheter i Sverige var uttömda anmälde de saken till FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. De hävdade att det inte finns någon behandling för autistiska barn i Nigeria och att deras son riskerar social utstötning. Sverige argumenterade framför allt principiellt: Nigeria är anslutet till konventionen om funktionsnedsättning och det är inte Sveriges ansvar om Nigeria i framtiden kommer att bryta mot den. Undantaget från den principen ska enligt Sverige göras enbart om någon riskerar tortyr el dyl till följd av utvisning (non-refoulement). Efter att ärendet lämnades in i mars 2015 har en lång brevväxling mellan kommittén och parterna följt. I slutet av 2016 preskriberades utvisningsbeslutet. Detta leder nu till att kommittén stryker ärendet tills vidare.

Hämta beslutet, No. 28/2015 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen avvisar anmälan om utvisning till Libanon pga trovärdighetsbrister till sidans topp

Ett par sökte asyl i Sverige år 2007. De tillhör den kristna gruppen i södra Libanon. Mannens bror som var medlem i SLA, Södra Libanesiska armén, hade försvunnit. Sedan mannen vänt sig till Hizbollah för att fråga efter brodern anklagades han som israelisk spion. När Hizbollah-soldater kom till hemmet tvingades mannen skjuta i luften. Efter detta lämnade paret landet. Migrationsverket ansåg att situationen blivit bättre i Libanon, och att paret kunde ha vänt sig till myndigheterna i hemlandet. Senare inkom mannen med en dom om tio års straffarbete på grund av ett mord. Denna avfärdades dock av Migrationsverket som troligen förfalskad. Efter slutligt avslag var paret kvar i Sverige och sökte asyl på nytt efter fyra år. De hävdade då att mannen hade skjutit en av inkräktarna från Hizbollah till döds, och lämnade in ytterligare handlingar. Migrationsverket och migrationsdomstolen betraktade detta som en upptrappning och ifrågasatte om incidenten över huvud taget inträffat. Europadomstolen litar på de svenska myndigheternas trovärdighetsbedömning och håller med om slutsatserna. Anmälan bedöms som ogrundad.

Application no. 25141/16, K.L. against Sweden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Förälder vars barn fötts i Sverige får stanna trots uppehållstillstånd i EU-land till sidans topp

En person sökte asyl i Sverige år 2012 men fick beslut om överföring till Italien enligt Dublinförordningen. Mannen sammanlever med en kvinna vars asylansökan avvisades på grund av att hon redan hade uppehållstillstånd som skyddsbehövande i Italien. Medan kvinnan var kvar i Sverige och överklagade föddes parets gemensamma dotter. Barnet sökte asyl och eftersom barnet inte hade samma status som kvinnan kunde ett liknande beslut inte fattas. Barnet fick uppehållstillstånd med flyktingstatus i Sverige. Strax därefter vann kvinnans beslut laga kraft. Mannen hade sökt asyl i Sverige på nytt sedan hans ärende preskriberats. Då barnet fått uppehållstillstånd ansökte han även om uppehållstillstånd på grund av anknytning. Eftersom mannen numera har asyl i Italien avvisade Migrationsverket ansökan. Båda föräldrarna skulle alltså till Italien. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen. Domstolen resonerar kring praxis om familjens enhet, EU:s skyddsgrundsdirektiv samt konventionerna om mänskliga rättigheter. Beslutet blir att bestämmelsen om familjesammanhållning vid samtidiga asylansökningar ska gå före den om att avvisa asylansökningar för personer som redan har asyl. Att ärendena var ungefär samtidiga spelar alltså roll. Målet återförvisas till Migrationsverket för beslut i ärendet om uppehållstillstånd. Målnummer 8008-16, MIG 2017:20.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Läs referat av Migrationsverket och hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Förvarstagen kan häktesplaceras på grund av händelser före gripandet till sidans topp

Migrationsöverdomstolen 17-10-27:

"Vid beslut om avskiljande och placering av en förvarstagen utlänning i kriminalvårdsanstalt eller liknande på grund av säkerhetsskäl är det möjligt att beakta både utlänningens beteende i förvarslokalen och omständigheter som hänför sig till dennes beteende före vistelsen i förvarslokalen. En avvägning måste då göras mellan allvaret i tidigare händelser och den tid som har förflutit sedan de inträffade."

Målnummer UM3978-17, MIG: 2017:19

Hämta referat från domstolarnas hemsida (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Förvarstagande kan förlängas efter inhibition men inte flera månader till sidans topp

Migrationsöverdomstolen i Sverige har begärt förhandsavgörande från EU-domstolen om hur länge personer som ska överföras enligt Dublinförordningen får tas i förvar. Bakgrunden är att det i förordningen står att om en person hålls i förvar måste överföringen verkställas senast sex veckor från det ansvariga landets accept att ta över ärendet eller från den tidpunkt då en överföring som hejdats under överklagande åter får verkställas. Sverige frågade om sexveckorsfristen ska räknas från förvarstagandet när personer tas i förvar senare än accepten eller om Sveriges vanliga förvarsregler kan tillämpas. EU-domstolens svar är att sexveckorsfristen bara gäller personer som redan är förvarstagna. I övrigt finns ingen tidsgräns men förvarstagande inför överföring ska pågå så kort tid som möjligt och det kan inte vara mycket mer än sex veckor. Två månader som är Sveriges normalregel behöver inte vara orimligt, men tre eller tolv månader kan inte behövas enligt domstolen. Tidigare förvarstagande ska inte räknas av när en inhibition löper ut. Det har ingen betydelse om den asylsökande själv har begärt inhibitionen.

Mål nr C-60/16, Mohammad Khir Amayry mot Migrationsverket (Extern länk)

Referat av Migrationsverket (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171027:

Från Libyen/ Migrationsverket om situationen i Libyen. till sidans topp

I ett nytt rättsligt ställningstagande om situationen i Libyen konstaterar Migrationsverket att det råder väpnad konflikt i landet. Det förvärrade läget gör att de som tillhör utsatta grupper som regel bör bedömas som flyktingar. Detta gäller t.ex. kvinnor, barn, journalister, mr-aktivister, politiska opponenter, statslösa palestinier samt anhängare till de stridande grupperna eller Khadaffi-regimen. Dessutom kan den som riskerar att fängslas bedömas som alternativt skyddsbehövande, på grund av risken för tortyr eller förnedrande behandling i fängelser. Våldsnivån är ändå inte sådan att alla och envar riskerar att drabbas, men enskilda kan vara alternativt skyddsbehövande på grund av konflikten efter en individuell bedömning. Det finns inget myndighetsskydd och internflykt kan bara bli aktuellt i yttersta undantagsfall för en vuxen man eller ett vuxet par. Personer som bott i Libyen men inte är medborgare släpps inte tillbaka och bör få tidsbegränsade uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder om de inte har skyddsbehov av andra skäl, enligt Migrationsverket.

Hämta ställningstagandet, SR 34/2017 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FN-kommitté förbjuder Schweiz att lämna ut mordanklagad PKK:are till Turkiet till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har fällt Schweiz i ett ärende om en man från Turkiet som varit medlem i PKK och därför fängslats och torterats vid flera tillfällen på 80-talet. Efter att ha anklagats för mord dömdes han till döden, ett straff som omvandlades till livstids fängelse. Vittnesmålen mot honom togs senare tillbaka men mannen försökte inte få en ny prövning. Han rymde och tog sig 1992 till Schweiz. Där fick han uppehållstillstånd och fortsatte arbeta för PKK. 2011 begärdes han utvisad av Turkiet. Han fängslades medan anklagelserna och asylskälen utreddes. Hans tortyrskador förvärrades och han vårdades flera gånger på psykiatrisk klinik efter självmordsförsök men var däremellan i fängelse. Schweiz beslöt till slut att mannen skulle lämnas ut, eftersom Turkiet garanterade att han skulle behandlas i enlighet med Europakonventionen om mänskliga rättigheter. CAT anser dock inte att dessa garantier räcker för att utesluta risken för tortyr. CAT påpekar att situationen försämrats i Turkiet.

Hämta dokumentet, Com No. 747/2016, H.Y. v Swizerland (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

En fällning bland avgöranden om utvisningar från FN:s kommitté mot tortyr till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har publicerat en rad beslut efter klagomål från enskilda, varav åtta gäller utvisningsbeslut. Dessutom behandlades en utlämning till Turkiet som CAT inte ville tillåta, se ovan.

Den utvisning som CAT anser strider mot tortyrkonventionen skulle ha drabbat en man som hade distribuerat biblar åt en kristen organisation i Pakistan, blivit gripen och torterad, men släppt mot borgen. Senare fälldes han i en rättegång där han istället anklagades för innehav av alkohol. Danmark trodde inte på berättelsen på grund av vissa motstridigheter. Därför medgavs ingen expertundersökning av hans skador. Slutsatsen från CAT är att det skulle strida mot tortyrkonventionen att utvisa honom utan medicinsk utredning.

En annan man som skulle utvisas från Kanada till Pakistan hade förföljts av en extrem muslimsk grupp när han försökt skydda en kristen familj. CAT gick inte in på sakprövning i det fallet eftersom mannen inte kunde visa att att staten var ansvarig.

En man från Libanon som kom till Sverige som barn med sin familj och hade haft ett utvisningsbeslut som inte kunnat verkställas. Efter preskription sökte han asyl igen för att han skulle förföljas som homosexuell. Han fick avslag igen. CAT håller nu med Sverige om att alla homosexuella inte riskerar förföljelse i Libanon.

Övriga ärenden gäller utvisningar till Sri Lanka från Australien, och i ett fall från Kanada.

Hämta beslutet om stopp för utvisning till Pakistan, Com No. 625/2014, G.I. v Denmark (Extern länk)

Hämta beslutet om utvisning till Pakistan, Com No. 687/2014, Z.A.H. v Canada (Extern länk)

Hämta beslutet om utvisning till Libanon, Com No. 690/2015, E.A. v Sweden (Extern länk)

Sök andra beslut: Välj CAT under rubriken "Filter by Committee" (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Dublinöverföring som inte verkställts preskriberas automatiskt enligt EU-domstolen till sidans topp

EU-domstolen har lämnat ett förhandsavgörande angående vad som händer när en beslutad överföring enligt Dublinförordningen inte har genomförts efter sex månader, i ett fall där den asylsökande inte har ansvar för dröjsmålet. Frågan gällde en man som varit i Bulgarien men sökt asyl i Österrike. Han fick beslut om överföring till Bulgarien men bland annat på grund av mannens hälsotillstånd hade överföringen inte verkställts efter sex månader. Någon inhibition hade inte medgivits, men domstolen i Österrike ansåg ändå att tidsfristen börjat löpa på nytt efter att målet återupptagits. Mannen överklagade. Den österrikiska domstolen bad EU-domstolen avgöra om en asylsökande kan överklaga frågan om tidsfristen. Dessutom ville de veta om ansvaret för att pröva asylansökan automatiskt övergår på landet där asylansökan som begärt överföringen eller om det krävs att den ansvariga staten först frånsäger sig ansvaret. EU-domstolens svar är att ansvaret efter sex månader automatiskt övergår på den stat som begärt överföringen och att den asylsökande har rätt att hävda det.

Förhandsavgörandet har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Domen C-201/16 i sin helhet på svenska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

UNHCR intervenerar i ärende om utvisning av palestinier tlll tredje land till sidans topp

Migrationsöverdomstolen har släppt upp ett ärende till prövning som gäller en palestinier som flytt från Syrien men som enligt Migrationsverket skulle kunna återvända till ett annat land där hen bott tidigare. Migrationsöverdomstolen rubricerar det som ett mål om hemvist för en person som bott i flera länder. UNHCR däremot tar upp saken ur perspektivet att det rör en person som registrerats som flykting av UNRWA och vad för ställning denna person har om hen inte längre kan få skydd av UNRWA. UNHCR påpekar att personen i så fall ska betraktas som flykting enligt Genèvekonventionen utan vidare prövning. För att utesluta en sådan person från flyktingstatus krävs att hen vid den tidpunkten har uppehållstillstånd i ett annat land med samma rättigheter som en medborgare, har rätt att resa in och ut ur landet, är fullt ut skyddad mot utvisning etc.

Hämta inlagan (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

17-åring från Ghazni visade domstolen att han saknar nätverk till sidans topp

En tonåring från Ghazni i Afghanistan berättade att han är född och uppvuxen i Iran. Hans familj hade försökt återvända, men det fanns en hotbild mot hans mamma. När mamman tillfångatagits av talibaner flydde han med sin far till Iran igen, men han kom ifrån fadern. Migrationsverket accepterade pojkens ålder och att han kom från Ghazni, men trodde över huvud taget inte på flyktberättelsen. Därför antog Migrationsverket också att pojkens föräldrar fanns kvar och kunde ta emot honom. När saken kom till domstol hade pojken fått kontakt med båda föräldrarna som åter befinner sig i Iran. Domstolen tror inte på den ursprungliga berättelsen, men eftersom han berättat detaljerat om den återupptagna kontakten med föräldrarna och visat handlingar som stödjer att de är i Iran så anser domstolen att han sannolikt saknar nätverk. På grund av de risker ett barn utan nätverk löper i Afghanistan beiljas han uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Flykt från gäng i El Salvador kan ge flyktingstatus enligt domstol till sidans topp

En man flydde från El Salvador efter att ha blivit attackerad av ett kriminellt gäng som misstänkte att han tillhörde ett annat gäng. När angriparna försäkrat sig om att så inte var fallet krävde de istället att han skulle samarbeta och samla information åt dem. Mannen vågade inte gå till polisen men höll sig undan tills han lyckats skaffa pengar för att fly. Migrationsverket ansåg att mannen borde ha sökt skydd av polisen i hemlandet om han behövde skydd. Det talar också emot honom att han klarade sig flera månader i hemlandet och att han dröjde en månad med att söka asyl i Sverige. Migrationsdomstolen tillför målet UNHCR:s rapport om flyktingar från El Salvador där det framgår att myndigheternas skydd inte fungerar samt att personer som vänt sig till polisen riskerar allvarliga repressalier från gängen. Mannen beviljas uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol återförvisade avvisat ärende om uppehållstillstånd för studier till sidans topp

Som framgick av föregående Asylnytt har Migrationsverket ställt upp regler för vilka ansökningar enligt paragraf 16e i den tillfälliga begränsningslagen som ska behandlas i sak (varvid verkställighet av utvisningen inhiberas) och vilka ansökningar som ska avvisas. Saken rör de personer som eventuellt kan få stanna under gymnasiestudierna trots att de fått avslag. Migrationsverket vill begränsa prövningen till de ärenden där "de materiella förutsättningarna föreligger". Förvaltningsrätten i Stockholm beslutade i oktober att återförvisa ett sådant ärende till Migrationsverket eftersom personen hör till kretsen som omfattas av den tillfälliga lagen. Det fanns enligt domstolen inte fog för att avvisa ansökan. Domen är inte vägledande. (Källa förvaltningsrätten i Stockholm)

Rådgivningsbyrån 17-10-11: Begäran om förtydligande av ställningstagande om gymnasieregler (Extern länk)

Se även:

SvT Nyheter 17-10-23: Lärare får fatta livsavgörande beslut om ensamkommande (Extern länk)

SvT Nyheter 17-10-23: Många lärare vittnar om tuff situation (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171013:

Migrationsverket begränsar prövning av ansökningar om gymnasie-tillstånd till sidans topp

I början av oktober publicerade Migrationsverket en rättslig kommentar till ansökningar om uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier för personer som fått slutligt avslag i asylärendet. Kommentaren innebär att sådana ansökningar bara ska prövas om de "materiella förutsättningarna" föreligger, dvs att personen sökte asyl senaste 24 november 2015, befinner sig i Sverige och har fått ett utvisningsbeslut med uppskjuten verkställighet på grund av brist på ordnat mottagande. Det som ska prövas är enbart frågan om personen går i gymnasiet, dvs värdera studieplanen. Ansökningar som inte uppfyller de materiella förutsättningarna ska avvisas, dvs inte prövas i sak. Verkställlighet av utvisningsbesluten kommer därmed inte att inhiberas under tiden för eventuellt överklagande.

Asylnytts kommentar: Ett problem är att det finns många beslut som är oklara beträffande om verkställigheten är uppskjuten på grund av ordnat mottagande eller inte.

Rättelse: I denna notis stod tidigare att ålder 17-25 år är en av de materiella förutsättningarna. Så är det inte. Paragrafen innehåller ingen åldersgräns.

Hämta kommentaren (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol får bakläxa efter att ha minskat tidsfrist för frivillig avresa till sidans topp

En sjuttonårig pojke hade flytt Afghanistan efter en markkonflikt, en berättelse som Migrationsverket inte trodde på. Han kunde inte heller bevisa sin ålder, men Migrationsverket godtog att han var minderårig. Han fick ändå avslag eftersom Migrationsverket ansåg att släktingar kunde ta hand om honom. Som minderårig fick han en tidsfrist om 20 veckor för att lämna landet. Vid den muntliga förhandlingen i domstol ändrade sig Migrationsverket om åldern och hävdade att pojken var myndig. Domstolen avslog överklagan och höll med om att pojken inte gjort sin ålder sannolik. Tidsfristen för frivilligt återvändande ändrades till fyra veckor. Nu har Migrationsöverdomstolen tagit upp fallet, men enbart i fråga om tidsfristen. Migrationsöverdomstolen påpekar att ett beslut inte får ändras till den sökandes nackdel utan att det finns ett yrkande om detta. Därför ändras tidsfristen till 20 veckor. (Målnummer UM 6948-17)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen återförvisar ärenden som fått beslut i förtid till sidans topp

I ett utvisningsärende som överklagats till migrationsdomstolen i Göteborg fick ombudet anstånd för att utveckla överklagandet. Ombudet skickade in kompletteringen sista dagen och begärde samtidigt muntlig förhandling. Men domstolen fattade beslut utan att beakta kompletteringen eller behandla begäran om muntlig förhandling. I ett annat ärende, som gällde verkställighetshinder, hade den sökande överklagat inom den nomrmala tidsfristen och samtidigt uppgett att han skulle skicka bilagorna "i början av nästa vecka". Migrationsdomstolen i Göteborg behandlade ärendet utan att invänta kompletteringen. Migrationsöverdomstolen beslutar i båda fallen att domstolen borde ha inväntat kompletteringarna och i det första fallet behandlat frågan om muntlighet. Målen återförvisades till migrationsdomstolen, dvs förvaltningsrätten. (Målnummer UM 11068-17 samt UM 10596-17)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: UNRWA-registrerad palestinier får inte skickas till osäker status till sidans topp

En pojke som är statslös palestinier sökte asyl eftersom hans familj tvingats lämna Syrien och nu lever utan uppehållstillstånd i Förenade Arabemiraten (UAE). Pojkens föräldrar kommer från Syrien men är född i UAE medan fadern hade uppehållstillstånd där. När detta drogs in flyttade familjen tillbaka till Syrien innan de åter tvingades lämna på grund av kriget. Migrationsverket ifrågasatte uppgifterna och beslutade om utvisning till UAE. Migrationsdomstolen däremot tar ställning enligt UNHCR:s riktlinjer. Enligt dessa ska en palestinier bedömas som flykting om hen inte längre kan få skydd i det land där hen registrerats av det särskilda FN-organet UNRWA. För att flyktingskapet ska upphöra krävs att personen i princip har samma rättigheter som en medborgare i bosättningslandet. Eftersom pojkens familj endast kan ha rättigheter som gästarbetare i UAE är detta inte uppfyllt. Dessutom är han inte skyddad mot deportering. Därför beviljar domstolen tre års uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen beviljar offentligt biträde för att överklaga status till sidans topp

En man från Syrien riskerade tvångsrekrytering både av den kurdiska sidan och av regeringen. Trots det fick han bara alternativ flyktingstatus och uppehållstillstånd 13 månader, på grund av det allmänna läget i Syrien. Han överklagade för att få flyktingstatus och begärde offentligt biträde. Migrationsdomstolen avslog begäran om biträde. Men nu slår Migrationsöverdomstolen fast att den som överklagar för att få flyktingstatus ska få offentligt biträde om det inte "står klart utan närmare prövning i det enskilda fallet att det inte finns förutsättningar för att bevilja skyddsstatusförklaring". I lagen används formuleringen "inte är uppenbart att överklagandet inte kommer att bifallas". Migrationsöverdomstolen anser att begreppet uppenbart är ett tydligt och väl etablerat begrepp inom juridiskt språkbruk. Så fort en individuell bedömning behöver göras är det inte "uppenbart". Migrationsöverdomstolen förordnar därför det offentliga biträde som mannen begärt. Målnummer UM2484-17, MIG 2017:15.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Långvarigt religiöst engagemang gör konvertering trovärdig enligt domstol till sidans topp

En ung man från Afghanistan som fått slutligt utvisningsbeslut anförde verkställighetshinder på grund av att han konverterat till kristendomen. Migrationsverket bedömde inte att konversionen var genuin, bland annat för att han inte berättat om den långt tidigare. Dessutom har han enligt verket inte kunnat beskriva Guds närvaro med mer än att han känner hans närvaro innerligt i sitt hjärta och att han känner en inre frid. Det framgår inte hur Guds närvaro bör beskrivas enligt Migrationsverket. Inför domstolen vittnade tre nuvarande och tidigare pastorer om mannens aktiva medverkan i församlingen sedan flera år och om samtalen med honom. Enligt Migrationsdomstolen är det mindre troligt att mannen skulle upprätthållit ett religiöst engagemang enbart för syns skull under så lång tid. Domstolen anser att det är rimligt att man inte berättar om sin tro förrän man är säker på sin sak, och att människors tankar om sin religion varierar från person till person. Mannens tro bedöms som genuin, och han beviljas uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Trovärdigt att arbete för kvinnoorganisation lett till hot till sidans topp

En kvinna som arbetat för en kvinnoorganisation i Afghanistan hade försökt hålla det hemligt och låtsades arbeta som sjuksköterska. Men talibanerna fick veta om uppdraget. Hemmet attackerades men kvinnan och barnen lyckades fly. Migrationsverket misstrodde kvinnan på punkt efter punkt och anser inte ens att hon arbetat för organisationen eftersom hon inte kunnat redogöra för exakta antalet anställda eller antalet medlemmar, anställningkrav på olika nivåer etc. Hon kunde inte heller förklara varför talibanerna attackerat trots att hon slutat sitt arbete efter det första hotet. Migrationsdomstolen däremot anser att berättelsen är sammanhängade, detaljrik och oförändrad. Hon har kunnat redogöra för sina dagliga uppgifter, resor, sammanträffanden med ledare etc och även för organisationens struktur. Hon beskriver attacken på ett självupplevt sätt. Domstolen anser inte att hon behöver kunna redogöra för hur talibanerna resonerat. Kvinnan och därmed även barnen får uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Komplicerad livshotande sjukdom kräver utredning enligt Migrationsöverdomstolen till sidans topp

En man som dömts till utvisning efter ett brott kunde enligt Migrationsverket skickas till Kenya trots att han vårdats inom rättspsykiatrin under tio år på grund av en komplicerad infektionssjukdom som har kunnat behandlas under uppsikt. Mannen har anfört att målet mot Paposhvili mot Belgien visar att bevisbördan övergår på staten om det är sannolikt att den sökande inte får tillgång till livsnödvändig vård. Migrationsverket bedömde att det räckte med vissa mediciner för hiv, diabetes och psykisk ohälsa. Men läkarintyg visar att mannens sjukdomsbild är mycket komplicerad, diagnoserna hänger ihop. Han tar ett tjugotal preparat och behöver särskilda insatser. Bara några dagars slarv med medicinering skulle göra behandlingen verkningslös. Utifrån detta bedömer Migrationsöverdomstolen att den vård mannen kan få i Kenya kan vara för begränsad. Det behövs en mer omfattande utredning och målet återförvisas till Migrationsverket. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Äktenskapets seriositet ska inte bedömas utan skäl som rör detta till sidans topp

En man från Eritrea hade under tiden som flykting i annat land gift sig och fått tre barn. Paret separerade och mannen gifte om sig. Senare ansökte han om anknytningsinvandring till denna person som bosatt sig i Sverige, utan att nämna sina barn. De bodde dock bara ihop i sju dagar. Mannen fick istället permanent uppehållstillstånd av skyddsskäl. Han hälsade på sin förra hustru i Uganda efter ca ett år och de bestämde att återförenas. Därefter ansökte hon och barnen om uppehållstillstånd på grund av anknytningen. Migrationsverket avslog på grunden att den aktuella relationen inte var seriös, men motiveringen handlar om den mellanliggande relationen som bedöms som skenäktenskap. Migrationsdomstolen återförvisar nu ärendet för ny behandling eftersom verket inte redovisat någon grund för att relationen inte skulle vara seriös. Domstolen nämner att ärendet istället skulle kunna bedömas utfrån mannens lämplighet som anknytningsperson. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171001:

Från Libyen/ Temarapport: Säkerhetsläget och dess inverkan på civilbefolkningen till sidans topp

Migrationsverkets enhet för landinformation, Lifos, har publicerat en rapport om situationen i Libyen.

Rapporten ger en översiktlig lägesbild och analys över säkerhetssituationen i Libyen. Rapportens syfte är att beskriva säkerhetsläget och dess inverkan på civilbefolkningen, framförallt med fokus på grupper som kan vara särskilt utsatta.

Bland annat behandlas den politiska utvecklingen efter Gadaffiregimens fall, de politiska aktörerna, beväpnade grupper, jidadister, säkerhetssituationen i vissa områden, konfliktens inverkan på civilbefolkningen, situationen för särskilt utsatta grupper, möjligheter att återvända till Libyen samt in- och utreserestriktioner för vissa nationaliteter.

Hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Permanent uppehållstillstånd i strid med lagen upphävs av Migrationsöverdomstolen till sidans topp

Ett äldre par från Libanon ansökte om uppehållstillstånd i Sverige, där de har två vuxna barn. Paret är medborgare i Grekland genom mannens far, men de har aldrit varit i Grekland. De fick dock beslut om utvisning dit. Båda är sjukliga, kvinnan har bla begynnande demens och tjocktarmscancer. Mannen är förlamad i benen och kan tex inte sköta sin personliga hygien. Nämndemännen i migrationsdomstolen ansåg att det skulle vara omänsklig och förnedrande behandling enligt Europakonventionen att utvisa dem till Grekland och bevilljade uppehållstillstånd av synnerligen ömmande omständigheter. Ett sådant tillstånd ska enligt den tillfälliga lagen vara tidsbegränsat, men nämndemännen beslutade om permanent tillstånd som "en fingervisning till lagstiftaren". Domaren reserverade sig och skrev att domen utgör ett avsteg från domareden. Migrationsöverdomstolen går inte in på om det var rätt att paret fick uppehållstillstånd men eftersom det var olagligt att bevilja permanent uppehållstillstånd så upphävs domen och målet återförvisas till migrationsdomstolen. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

Även JO har ingripit och utreder nämndemännen för tjänstefel.

Sveriges Radio 17-09-07: Nämndemän beviljade uppehållstillstånd - nu rivs domen upp (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 17-09-01: Beviljade uppehållstillstånd - nämndemän misstänks för brott (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Kriteriet illegal inresa kan överklagas av den enskilde till sidans topp

I Asylnytt 17-07-28 refererades två domar från EU-domstolen som innebar att Kroatien måste ta tillbaka asylsökande som hjälptes genom landet vidare till Slovenien reslektive Österrike. Dessa domar har nu publicerats av Migrationsverket med referat.

Domen rörande Österrike är mer utförlig gällande denna fråga.

Den andra domen mot Slovenien innehöll även frågan om den enskilde hade rätt att överklaga tillämpningen av ansvarskriterierna när det gäller illegal inresa, och hur tidsfristen för överföring ska beräknas vid en sådan överklagan - även om saken lämnas till EU-domstolen för förhandsavgörande. Svaren på dessa frågor blev att den enskilde har rätt att överklaga och att tidsfristen för verkställighet kommer att flyttas fram till sex månader efter att en eventuell inhibition har hävts, även om inhibitionen omfattar tiden för EU-domstolens handläggning.

Referat av mål C-646/16 (Jafari) (Extern länk)

Referat av Mål C-490/16 (A. S. mot Republika Slovenija) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Återreseförbud ska börja gälla när personen lämnar landet till sidans topp

Målet gäller en person som år 2003 dömdes till utvisning på grund av brott i Nederländerna och fick ett tioårigt förbud mot att återvända. Detta skedde innan EU:s återvändandedirektiv trätt i kraft. Mannen stannade kvar i Nederländerna. Enligt direktivet ska återreseförbud pågå högst fem år i normala fall. Den nederländska domstolen övervägde ett fängelsestraff trots återreseförbudet och ville därför veta från vilken tidpunkt förbudet ska gälla och om det beslutade förbudet kan pågå längre än vad ett beslut enligt direktivet skulle ha gällt. EU-domstolens svar är att ett återreseförbud ska räknas från den tidpunkt då personen faktiskt lämnade medlemsstaternas territorium. Den andra frågan behövde därmed inte besvaras. Beslutet kan få betydelse i Sverige, eftersom tiden för återreseförbud här börjar räknas från det att utvisningsbeslutet trätt i kraft och eventuell tidsfrist för frivilligt återvändande har löpt ut.

Migrationsverkets längre referat (Extern länk)

Domen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Konflikt med talibaner trovärdig efter muntlig förhandling i migrationsdomstol till sidans topp

En afghansk man som bott i Iran under lång tid återvände med sin familj till Herat i Afghanistan, där hans bror hade ett hus. Brodern sysslade med affärer med talibanerna och det visade sig sedan att han därigenom försökt slippa bli rekryterad. Senare kom talibanerna ändå efter brodern, men han hann fly. Mannen som fanns i huset misshandlades och fick ultimatum att hitta sin bror. Istället flydde familjen. Migrationsverket tvivlade på att de varit tillbaka i Afghanistan och ansåg dessutom att Herat inte längre var deras hemvist, varför deras skyddsbehov skulle prövas mot hela landet. De beviljades muntlig förhandling i domstolen. Där lyckades de förklara oklarheterna. Domstolen bedömer nu att de har skyddsbehov gentemot Herat. I och med att de har en hemvist (vilket även Migrationsverket nu medger) så skulle en utvisning till annat område betraktas som ett internflykt. Som barnfamilj ska de inte utsättas för internflykt och familjen får därför stanna som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arbetstillstånd kan förlängas en extra period enligt Migrationsöverdomstolen till sidans topp

En person som haft arbetstillstånd sammanlagt fyra år men som varit arbetslös elva månader under tillståndstiden, ansökte om permanent uppehållstillstånd alternativt förlängning av arbets- och uppehållstillstånd ytterligare två år. Han har fått avslag eftersom han inte ansågs ha fått sådan anknytning till arbetsmarknaden att permanent tillstånd kan ges. Migrationsverket bedömde att undantagsmöjligheten att ge ytterligare ett tidsbegränsat tillstånd inte passar in på det här fallet. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som gör en annan bedömning. I normalfallet ska tidsbegränsat arbetstillstånd inte ges för mer än fyra år (med en intjäningsperiod om sju år). Men ytterligare maximalt två år kan ges i vissa situationer. En sådan situation är att det har uppstått avbrott i arbetet, samtidigt som alla andra förutsättningar för tillstånd är uppfyllda. Enligt Migrationsöverdomstolen föreligger den situationen och målet återförvisas till Migrationsverket i enlighet med migrationsdomstolens beslut. Målnummer UM 9168-16.

Hämta Migrationsöverdomstolens referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Förvarstagande i Dublinärende börjar löpa på nytt efter inhibition enligt EU-domstolen till sidans topp

Migrationsöverdomstolen har bett EU-domstolen om ett förhandsavgörande rörande hur länge förvarstagande får pågå i Dublinärenden. EU-domstolen har nu kommit med sin dom. Målet gäller vad som händer då en överföring har inhiberats i samband med ett överklagande och proceduren sedan återupptas. EU-domstolen påpekar att det avgörande är att myndigheterna ska ha sex veckor på sig att verkställa en överföring. Det kan vara tillåtet att ett förvarstagande pågår två månader, om det inte pågår längre än vad som behövs för överföring och inte mer än sex veckor efter att en eventuell inhibition upphävts. Förvarstagandet kan däremot inte få pågå tre eller tolv månader; förlängningar som är möjliga enligt svensk lag. Den tid som personen varit i förvar före en inhibition behöver enligt EU-domstolen inte räknas ifrån, utan myndigheten ska ha sex veckor på sig att genomföra överföringen efter att inhibitionen hävts. Detta ska tillämpas även om den förvarstagna personen själv inte hade begärt inhibition.¨

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170901:

Utvisningar till Afghanistan kan fortsätta enligt Migrationsverket till sidans topp

Situationen i Afghanistan är fortsatt allvarlig. Det konstaterar Migrationsverket i ett nytt rättsligt ställningstagande. Verkets senaste säkerhetsrapport visade ett försämrat läge och att fundamentalistiska motståndsgrupper har flyttat fram sina positioner - ofta följt av våldsamma strider. Alla provinser utom två är nu i väpnad konflikt. Men bedömningarna i enskilda ärenden kommer av allt att döma inte att ändras särskilt mycket. Enligt ställningstagandet kan de som är hotade i sin hemtrakt ofta klara sig i internflykt i Kabul, Herat eller Mazar-e-Sharif. Ett antal utsatta grupper pekas ut, men att tillhöra en utsatt grupp betyder inte i sig att det finns ett skyddsbehov. Ensamkommande barn som inte har ett ordnat mottagande ska få stanna i Sverige som alternativt skyddsbehövande, i enlighet med en dom från Migrationsöverdomstolen, eftersom de riskerar att utnyttjas eller rekryteras. Migrationsverkets anser nu att detta kan tillämpas även på en person med ett funktionshinder. Men annars kan den som bedöms som vuxen fortfarande utvisas även utan att ha något nätverk.

Migrationsverkets pressmeddelandet med länk till det rättsliga ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FN:s kommitté mot tortyr stoppar utvisningar till Sudan och Tjetjenien till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har publicerat beslut från sin session i maj om tio utvisningar som anmälts strida mot tortyrkonventionen. Två av dem ledde till att staten förbjöds verkställa utvisningen.

Schweiz förbjuds att utvisa en man till Sudan. Mannens far och farbror hade dödats för sitt samröre med oppositionen. När han kom till Schweiz engagerade han sig i en oppositionell organisation, Justice and Equality Movement, och uppträdde på internationella konferenser. Schweiz avslag byggde bl.a. på att mannen inte kunde bevisa att han kom från Darfur eftersom hans id-handlingar var av en typ som är lätta att förfalska. CAT påpekar att detta inte är ett bevis för att handlingarna är falska eller skäl att misstro en person som flyr ett krig och inte kan skaffa andra handlingar. Schweiz ansåg att mannens politiska engagemang var på låg nivå för att väcka Sudans intresse. Detta motsägs enligt CAT av landinformation. Även aktiva på lägre nivå i organisationen riskerar tortyr om de återsänds.

Danmark fälldes för beslutet om utvisning till Ryssland av en familj från Tjetjenien vars berättelse om förföljelse inte hade utretts ordentligt. Danmark hade istället fokuserat på att mannen tidigare haft visum till Spanien och han hade vägrats tortyrutredning. När en medicinsk undersökning bekostad av Amnesy visade på tortyr hade mannen vägrats en ny prövning. De oklarheter i berättelsen som Danmark påpekat bemöts av CAT med en formulering som påminner om många tidigare fall: "complete accuracy is seldom to be expected by victims of torture, and that any inconsistencies in the complainant's presentation of the facts are not material and do not raise doubts about the general veracity of his claims". Danmark förbjuds att verkställa utvisningen.

Hämta eller läs beslutet om utvisning till Sudan 639/2014, N.A.A. mot Schweiz (Extern länk)

Hämta eller läs beslutet om utvisning till Ryssland 653/2015, A.M.D. et al. mot Danmark (Extern länk)

Sök övriga ärenden från CAT (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Konvertit från Afghanistan bland dem som inte lyckades övertyga FN:s tortyrkommitté till sidans topp

Bland besluten från FN:s kommitté mot tortyr, CAT, som publicerats nyligen, fanns en anmälning mot Sverige. Den gällde en afghan vars berättelse om distribution av biblar i hembyn i Ghazni inte ansågs trovärdig. Mannen hade inte heller lyckats visa att han konverterat i Sverige eller att detta skulle ha kommit ut i hemlandet. Att verkställa utvisningen skulle inte bryta mot tortyrkonventionen, enligt CAT.

Ett annat konvertitärende rörde en iranier som lämnat Iran legalt och varit bosatt i Indien sedan 1992. De senaste åren hade han bott i Schweiz efter att ha gift sig där. Han sökte asyl efter att äktenskapet brustit, men lyckades inte övertyga CAT om att han konverterat seriöst eller skulle vara hotad i hemlandet på grund av att han deltagit i demonstrationer.

Ett fall som indirekt berör Sverige gällde en man som misshandlats av polis i Ryssland så illa att en arm brutits, men som hotats när han försökt anmäla polisen och gått till media. Han sökte asyl i Finland och tog sig efter avslag till Sverige där han levt gömd för att inte överföras enligt Dublinförordningen. CAT valde att pröva ärendet trots att mannen missat överklaga, eftersom överklagandet inte skulle haft suspensiv effekt. Händelserna i Ryssland inträffade 2007-2008 och saken anmäldes till kommittén 2011. Att det gått så lång tid bidrar till bedömningen att mannen inte riskerar tortyr på grund av händelserna.

Schweiz förbjöds att utvisa en man till Sudan, se ovan. Men i ett annat ärende som gällde utvisning från Danmark till Sudan fann CAT inga bevis för att Sudan skulle intressera sig för mannen. Han hävdade att han knivhuggits av en polis men hade lämnat en rad olika beskrivningar av händelsen.

(...)

Hämta eller läs beslutet om utvisning till Afghanistan 677/2015, A.N.M. mot Sverige (Extern länk)

Hämta eller läs beslutet om utvisning till Iran 662/2015, M.K. mot Schweiz (Extern länk)

Hämta eller läs beslutet om utvisning till Ryssland 465/2011, A.P. mot Finland (Extern länk)

Hämta eller läs beslutet om utvisning till Sudan 602/2014, S.S.B. mot Danmark (Extern länk)

Sök övriga ärenden från CAT (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen: Kommunistregimens säkerhetspoliser mfl får utvisas till sidans topp

Europadomstolen har behandlat en rad ärenden som rör afghaner som arbetat för någon av säkerhetstjänsterna Khad/WAD eller en närstående organisation, och som sökt asyl i Nederländerna. Säkerhetstjänsterna under kommunistregimen i Afghanistan mellan 1978 och 1992 var kända för sina grymma metoder. Männen hävdar att de riskerar hämnd men har fått avslag på grund av att deras verksamhet har bedömts som brott mot mänskligheten vilket uteslutit dem från flyktingstatus. Europadomstolen anser att de inte riskerar förföljelse i hemlandet idag och påpekar att personer med koppling till Khad/WAD inte finns med bland de grupper som UNHCR betraktar som utsatta. Alla männen har familj som bor lagligt i Nederländerna, men Europadomstolen bedömer att familjerna kan träffas på annat sätt och att makarna måste ha varit medvetna om vad männens arbete innebar. Därför utgör utvisningarna inte heller något brott mot Europakonventionens skydd för privatlivet.

Applications nos. 43538/11 and 63104/11 (Extern länk)

Application no. 72586/11 (Extern länk)

Application no. 77691/11 (Extern länk)

Application no. 41509/12 (Extern länk)

Application no. 46051/13 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol anser att ung vuxen utan nätverk har skyddsbehov i Afghanistan till sidans topp

Målet rör en pojke som hävdar att han är minderårig. Detta har han inte lyckats bevisa varken för Migrationsverket eller domstolen. Hans berättelse om hot från taliban mot föräldrarna och en familjekonflikt anses inte tillräckliga. Pojken är uppvuxen i Iran och har aldrig bott i Afghanistan. Eftersom han inte har någon anknytning prövas skyddsbehovet mot hela landet. Migrationsverket avslag hans ansökan men Migrationsdomstolen upphäver det beslutet och gör samma bedömning som Migrationsöverdomstolen i våras gjorde om ett barn. Ett barn utan nätverk riskerar barnarbete, tvångsäktenskap, prostitution, sexuellt utnyttjande och tvångsrekrytering. Enligt domstolen kommer pojken att hamna i en liknande situation som ett barn. Han tillhör en utsatt minoritet samt saknar nätverk och lokalkunskaper. Han löper därför en konkret, individuell risk för omänsklig eller förnedrande behandling och är alternativt skyddsbehövande. Pojken får uppehållstillstånd i 13 månader.

Förvaltningsrätten i Göteborg har dömt på samma sätt i flera liknande fall men domarna är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol ger permanent tillstånd pga långvarig brist på ordnat mottagande till sidans topp

En ung pojke flydde från Afghanistan efter att ha gripits och knivskurits av taliban på grund av sin brors arbete som polis. Pojken hade flyttat till Kabul med sin familj efter att hembyn utplånats vid en attack av kuchi-nomader. Pojkens berättelse godtogs i huvudsak av Migrationsverket men han ansågs ändå inte riskera förföljelse som person. Han bedömdes som femtonåring, men eftersom familjen borde finnas i Kabul skulle han ha ett ordnat mottagande. Även domstolen tror på pojkens berättelse men anser inte att den visar att han skulle vara personligen hotad av talibanerna. Eftersom han har ett nätverk har han inte heller skyddsbehov för att han är ett barn. Men till skillnad från Migrationsverket tror domstolen även på att pojken försökt men inte lyckats få kontakt med familjen. Migrationsverket har inte heller etablerat någon kontakt. Domstolen anser att hindret kommer att vara så länge att pojken beviljas ett permanent uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Permanent uppehållsrätt ger rätt till familjeåterförening till sidans topp

En man har uppehållsrätt i Sverige härledd från en familjemedlem. Han är inte själv EES-medborgare men har numera permanent uppehållsrätt. När hans hustru och barn ansökte om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin make/far fick de avslag. Enligt tidigare beslut från Migrationsöverdomstolen kan en person med uppehållsrätt (men utan uppehållstillstånd) inte vara anknytningsperson, detta bland annat för att uppehållsrätt kan upphöra från dag till annan. De anhöriga skulle få en starkare rätt än anknytningspersonen. Men i det aktuella fallet har mannen permanent uppehållsrätt. Enligt Migrationsöverdomstolen förändrar det situationen. Uppehållsrätten kan inte dras in med mindre än att mannen flyttar utomlands minst två år. Mannens hustru och barn ska tillåtas ansöka om återförening och målet överförs för ny utredning av Migrationsverket. Målnummer UM9280-16, UM9281-16

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Regelbunden timanställning räknas med i försörjningskravet enligt domstol till sidans topp

Målet gäller försörjningskravet för anhöriginvandring som infördes samtidigt med den tillfälliga begränsningslagen. Två barn ansökte om återförening med sin förälder som har en sambo i Sverige. Men lönen uppfyllde inte försörjningskravet och sambons inkomster som vårdbiträde med behovsanställning var för osäkra för att räknas med enligt Migrationsverket. Domstolen konstaterar att eftersom försörjningsnivån enligt lagen bygger på förbehållsbeloppet vid utmätning så ska samma kriterier gälla. Därmed ska inkomster från en sambo räknas med. Det avgörande är de faktiska regelbundna inkomsterna, inte löneavtalet. Personens mångkunnighetstillägg ska tex räknas med, men inte ob-tillägg. Sambons inkomster ska räknas in, på den nivå de kan väntas fortsätta. Förbehållsbeloppet ska sättas ned med barnbidraget. Försörjningskravet är uppfyllt och saken återförvisas till Migrationsverket för bedömning av övriga grunder. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Återreseförbud utan egen förskyllan hävs pga arbete till sidans topp

En man från Kosovo sökte asyl och fick avslag med omedelbar verkställighet. Det innebar också att han med automatik fick två års återreseförbud. Mannen lämnade Sverige tio dagar efter att beslutet vunnit laga kraft. Några månader senare ansökte han om uppehållstillstånd på grund av ett arbetserbjudande. Migrationsverket konstaterade att villkoren för arbetstillstånd var uppfyllda men avslog med hänvisning till återreseförbudet. Migrationsdomstolen har senare i yttrande lagt till att det måste finnas någon i EU som kan ta det vårdjobb som mannen erbjudits. Målet har nu nått Migrationsöverdomstolen som påpekar att återreseförbud enligt EU-direktiv ska kunna hävas t.ex. på grund av uppehållstillstånd, om personen lämnat EU i enlighet med beslut. I det här fallet har mannens eget agerande inte legat till grund för återreseförbudet. Han har samarbetat och lämnat landet frivilligt. Arbetet var utannonserat i EU enligt reglerna och något ytterligare krav på att ingen i EU ska kunna göra jobbet finns inte i lagen. Därför upphävs återreseförbudet och mannen beviljas två års uppehållstillstånd.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta kammarrättens referat i mål nummer UM4516-16, MIG 2017:16 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170628:

JO kritiserar att godmanskap upphör automatiskt vid åldersuppskrivning till sidans topp

Ärendet som JO granskat gällde en asylsökande som tilldelats en god man av överförmyndarnämnden i Uppsala. Barnet skrevs upp i ålder i beslut från Migrationsverket. Överförmyndarnämnden ansåg att detta var liktydigt med att barnet "fyllt 18", det vill säga att godmanskapet skulle upphöra utan något särskilt beslut. Den gode mannen anmälde saken till JO. Senare har överförmyndarnämnden ändrat sina rutiner och låter god man vara kvar tills beslutet om ålder vunnit laga kraft. Men nämnden anser att den inte har kompetens att bedöma ålder och anser inte att det behövs något särskilt beslut om godmanskapets upphörande. JO däremot påpekar att det inte finns någon reglering som säger att Migrationsverkets åldersbedömning ska gälla andra myndigheter. Att åldern skrivs upp kan inte jämföras med att barnet fyller 18. Därför borde överförmyndarnämnden ha fattat ett motiverat beslut om att skriva upp åldern och underrätta parterna om hur det kan överklagas.

Hämta JO-beslutet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migr.överdomstolen: Muntlig förhandling ska hållas när målet gäller trovärdighet till sidans topp

Migrationsöverdomstolen har i flera domar den senaste tiden återförvisat ärenden där domstolar avstått från att hålla muntlig förhandling trots att domstolen behandlar den sökandes trovärdighet. Ytterligare ett sådant ärende gäller en kvinna från Somalia som hävdar att hon försökt gifta sig med en man från en klan av högre rang utan tillstånd av mannens familj. Därefter har hon förföljts av denna familj som attackerat henne och dödat hennes syster. Berättelsen har dock ändrats och den ifrågasattes av Migrationsverket på en rad punkter. Det faktum att kvinnan nu har ett barn som torde betraktas som oäkta hindrade enligt verket inte utvisning eftersom kvinnan har ett nätverk i sin egen familj. Domstolen nekade muntlig förhandling med den enkla motiveringen att bristerna i berättelsen är sådana att de inte skulle kunna läkas vid en muntlig förhandling. Därför är den obehövlig. Domstolens avslag byggde därefter på dessa brister. Migrationsöverdomstolen påminner i ett kortfattat beslut att en bedömning av trovärdigheten hade omedelbar betydelse för frågan om uppehållstillstånd och har därför inte varit obehövlig. Målet återförvisas. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen tillåter Schweiz att utvisa eritrean med vag berättelse till sidans topp

En ung man från Eritrea sökte asyl i Schweiz. Mannen är diakon och kallades till en början inte till nationaltjänstgöring. När han ändå kallades in flydde han nästan omedelbart men greps och fängslades i ett läger med dålig standard. Efter ett antal månader lyckades han fly. Hans familj hjälpte honom få kontakt med en smugglare. De lämnade landet till fots och plockades upp av en etiopisk patrull efter att ha kommit vilse. Mannen intervjuades flera gånger i Schweiz. Myndigheterna där trodde inte på berättelsen eftersom mannen ändrat tidsuppgifter och det saknades detaljer. Mannen förklarar att han är obildad men att han har berättat de detaljer han minns om lägret och flykten. Men eftersom mannen inte kunde göra troligt att han lämnat landet olagligt fick han avslag. Mannen framförde till Europadomstolen att det är Schwez borde anmodas förklara hur han i tjänstgöringspliktig ålder skulle kunnat få utresetillstånd. Men Europadomstolen litar på den trovärdighetsbedömning som gjorts och friar Schweiz från anklagelsen om utvisning med risk för tortyr eller förnedrande bestraffning. Mannen hade också hävdat att Schweiz borde fällas för att han riskerade slaveri/straffarbete i nationaltjänstgöringen. Men denna fråga ska enligt Europadomstolen inte tas upp eftersom den inte behandlats på nationell nivå.

Case of M.O. v. Switzerland (Application no. 41282/16) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

A parent of a child who is an EU citizen may have a right of residence till sidans topp

I Asylnytt 17-05-15 publicerades ett pressmeddelande om ett mål i EU-domstolen som innebär att en förälder till ett barn som är EU-medborgare kan ha en härledd uppehållsrätt i EU. Detta mål har nu refererats av Migrationsverket

Hämta Migrationsverkets referat och domen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Äktenskap i tredje land leder till att asylansökan avvisas till sidans topp

En man från Eritrea sökte asyl i Sverige. Under asylproceduren gifte han sig med en kanadensisk medborgare, som tillfälligt var i Sverige. Migrationsverket avvisade asylansökan med hänvisning till att han har rätt att resa till Kanada som är ett säkert land för honom. Mannen anförde att det var parets föräldrar som drivit igenom giftermålet, att de i praktiken separerat och att hustrun inte var registrerad som gift i Kanada. Migrationsdomstolen ansåg att anknytningen till Kanada inte var tillräckligt stark, bland annat för att mannen aldrig varit i Kanada. Migrationsverket överklagade. Migrationsöverdomstolen påpekar att vistelse i ett tredje land inte är en nödvändig förutsättning för att avvisa asylansökan. Familjeanknytning kan också vara ett skäl, vilket framgår av att familjeanknytning i Sverige enligt lagen kan vägas emot anknytningen i det tredje landet. Slutsatsen blir att asylansökan avvisas.

Målnummer UM8098-16, MIG 2017:13

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta Migrationsöverdomstolens referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Ung man utan nätverk ska inte skickas till södra Somalia enligt domstol till sidans topp

En pojke från Somalia som växt upp i flyktingläger i Jemen sökte asyl på grund av att hot från en mäktig somalier i Jemen. Denne skulle ha blivit fientlig till hela hans familj efter att pojkens syster blivit gravid med mannens son. Systern ska ha skjutits. Migrationsverket ifrågasatte berättelsen och att mannen skulle kunna hota pojken från Jemen. Pojkens ålder ifrågasattes också, men nu är han vuxen även enligt sina egna uppgifter. Migrationsverket prövade skyddsbehovet mot hela Somalia eftersom pojken inte hade någon särskild anknytning. Han kan enligt verket bosätta sig där det inte råder konflikt eller vända sig till sin klan för skydd. Migrationsdomstolen påpekar att Migrationsverket accepterat pojkens tillhörighet till en klan som bara finns i södra och centrala Somalia. Eftersom klanen har så stor betydelse ska ingen hänvisas till ett område där klanen inte finns. Domstolen väger samman att pojken skulle hamna i ett område där det råder väpnad konflikt, att han aldrig bott i landet och har svårt att uttrycka sig på somaliska, tillhör en minoritet och saknar nätverk. Det är sannolikt att han skulle rekryteras eller hamna i flyktingläger. Därför är han alternativt skyddsbehövande och beviljas uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migr.överdomstolen: Nationaltjänstvägrare som lämnat Eritrea illegalt är flykting till sidans topp

En man som flydde från Eritrea efter att ha fått en första kallelse till nationaltjänstgöring fick uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande eftersom han riskerar kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Migrationsverket nekade dock flyktingstatus med motivering att han inte riskerat förföljelse av något av de skäl som krävs. Migrationsdomstolen ansåg dock att landinformationen ger en tydlig bild av att eritreanska myndigheter regelmässigt ingriper mot återvändande medborgare för att utröna deras kontakter med oppositionella och att förhören kan liknas vid tortyr. Detta ska ses som förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning och leda till flyktingstatus. Migrationsverket överklagade. Verket menar att återvändande visserligen riskerar sådan behandling men att det drabbar många och inte är uttryck för att enskilda misstänks för att vara motståndare. Migrationsverket anser att det inte längre finns stöd för att alla som lämnat landet betraktas som förrädare - det krävs alltså individuella skäl. Migrationsöverdomstolen stannar efter genomgång av den motstridiga landinformationen vid att personen riskerar förföljelse på grund av politisk uppfattning, främst genom att ha undanhållit sig nationaltjänstgöring som i Eritrea är ett politiskt projekt. Mannen är därför flykting.

Målnummer UM7734-16, MIG 2017:12

Hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Barnfamilj får stanna efter elva års vistelse trots att de hållit sig undan till sidans topp

En familj från Ryssland som hävdat att de skulle anklagas för att samröre med wahabiter eller IS lyckades aldrig övertyga migrationsverket eller domstolarna om detta. De har hållit sig undan utvisning och vistats illegalt i Sverige större delen av sina elva år i Sverige. Föräldrarna har även dömts för mindre brottslighet för mer än 10 år sedan. Dessa förhållanden talar emot uppehållstillstånd även om barnen fått anknytning till Sverige. Migrationsverket avslog även i detta nya ärende. Migrationsdomstolen anser att barnen bör få uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter, eftersom sjuttonåringen inte varit i hemlandet sedan hon var sex och elvaåringen aldrig varit där. De har ingen anknytning i hemlandet och talar endast ett minoritetsspråk, inte ryska. Båda barnen har stark anknytning till Sverige. Att utvisa barnen skulle enligt domstolen äventyra deras psykosociala utveckling och inskränka deras rätt till privatliv enligt Europakonventionen. Även föräldrarna beviljas uppehållstillstånd av särskilt ömmande omständigheter. Då har barnens rätt till familjeliv särskilt beaktats. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migr.domstol: 18-årig kvinna ska inte behöva klara sig med 70-årig far i Afghanistan till sidans topp

En äldre man med två barn, varav en vuxen son och en yngre dotter, sökte asyl och åberopade även anknytning till hustrun och två andra vuxna barn som redan hade uppehållstillstånd. Målet gäller dottern, som nu fyllt 18. Migrationsverket hade beslutat om utvisning till Kabul, eftersom familjemedlemmarna inte kunde bevisa sitt skyddsbehov. Anknytningen till modern var tillräcklig för uppehållstillstånd men detta ska sökas från utlandet. För att en ung kvinna ska kunna utvisas krävs att det finns ett manligt nätverk. Enligt Migrationsverket skulle nätverket uppstå genom att fadern och den äldre brodern utvisades samtidigt. Migrationsdomstolen anser inte att fadern, som nu är 70 och har hälsoproblem, kan erbjuda det skydd och stöd som en kvinna i Afghanistan behöver. Brodern saknar i likhet med systern annan anknytning till Afghanistan och kan därför inte heller tjäna som stöd. Kvinnans situation är synnerligen ömmande och hon får därför permanent uppehållstillstånd. Den tillfälliga lagen tillämpas inte eftersom kvinnan var minderårig vid Migrationsverkets beslut. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Somna på Öresundståget är inte skäl avskriva ansökan enl Migrationsöverdomstolen till sidans topp

En asylsökande pojke råkade somna på tåget och vaknade i Danmark. Hans gode man upplyste genast Migrationsverket om vad som hänt. Strax därpå inkom begäran från Danmark enligt Dublinförordningen. Några dagar senare meddelade gode mannen att pojken var tillbaka i Sverige. Hon fick svar att det krävs information från det andra landet för att ansökan ska avskrivas. Trots detta beslutade Migrationsverket att avskriva ärendet med motivering att pojken genom att lämna Sverige visat att han inte ville fullfölja ansökan. Migrationsdomstolen avslog överklagandet. Migrationsverket anser nu att avskrivningsbeslutet borde ha omprövats eftersom pojken trots allt ville fullfölja ansökan. Migrationsöverdomstolen slår fast att det saknats skäl för att avskriva ärendet över huvud taget. Migrationsverket borde åtminstone ha kommunicerat med det offentliga biträdet. Både Migrationsverkets och migrationsdomstolens beslut upphävs och målet återförs till Migrationsverket för att pröva asylansökan.

Målnummer UM755-17, MIG 2017:14

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta Migrationsöverdomstolens referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migr.överdomstolen: Syrien: Militärläkare ansvarig för tortyr, får inte flyktingstatus till sidans topp

En man från Syrien arbetade som militärläkare i Aleppo i sex år innan han lämnade regimkontrollerat område. Migrationsverket anser att han riskerar förföljelse men beviljade inte skyddsstatus eftersom mannen anses medskyldig till tortyr som utförs på militärsjukhus i Syrie. Han fick ett tidsbegränsat uppehållstillstånd eftersom utvisningen inte kan verkställas på grund av risken i hemlandet. Mannen har en son, nu 15, som beviljats uppehållstillstånd som flykting i Sverige. Enligt Utlänningslagen kan en medlem av kärnfamiljen bara uteslutas från uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning om personen hotar ordning och säkerhet i Sverige. Men i EU:s skyddsgrundsdirektiv finns en regel om uteslutning när personen utesluts från skyddsstatus, som Migrationsverket valde att tillämpa. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som gör samma bedömning som Migrationsverket. Domstolen påpekar att mannen sökte läkartjänsten frivilligt och inte utsatts för tvång. Beträffande anknytningen tillägger domstolen att agerandet som bidragit till tortyr är ett hot mot den samhälleliga ordningen och kan ses som ett hot mot säkerhet och ordning även i Sverige. Hänsyn till barnet skulle enligt Migrationsöverdomstolen ändå kunna leda till uppehållstillstånd, eftersom mannen är den enda vårdnadshavaren. Men eftersom mannen nu ändå får tidsbegränsat uppehållstillstånd strider inte beslutet mot barnets bästa enligt domstolen.

Målnummer UM3787-16, MIG 2017-11

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Storbritannien/ Förvarstagen två och ett halvt år fick skadestånd genom domstol till sidans topp

En man från Zimbabwe kom till Storbritannien 2001 på besöksvisum och stannade kvar illegalt. Mannen led av psykisk sjukdom, hörde röster mm. År 2005 sökte han asyl men missade intervjun och registrerades som avviken. 2008 gjorde han ett nytt försök och framförde att han attackerats i hemlandet för sitt arbete för hbtq-rättigheter. Under den andra asylansökan togs han i förvar trots att hans psykiska hälsa förvärrades. Ombudet begärde att han skulle släppas mot borgen men det nekades på grund av att han tidigare avvikit, att han inte visat sin identitet mm. Asylproceduren fortgick under 2009-2010 bland annat med läkarintyg som visade ett psykotiskt tillstånd med många symptom på schizofreni. Först i februari 2011 avslogs asylansökan och i maj avslogs överklagandet. I september släpptes han mot borgen. Efter ytterligare turer fick han till slut tidsbegränsat uppehållstillstånd av humanitära skäl 2013. Hans ansökan om förlängning är ännu inte behandlad. Målet hos Europadomstolen gäller förvarstagandet, dels på grund av längden, dels för att det rått ett moratorium för att verkställa utvisningar till Zimbabwe under en stor del av tiden. Domstolen anser att mannen bär ett visst ansvar själv men det är ändå i huvudsak staten som har ansvar för att agera inom rimlig tid när en person är i förvar. Drygt sju månader av förvarstiden bryter mot denna princip och därmed mot artikel 5:1 i Europakonventionen. Storbritannien ska betala mannen 7000 euro för hans kostnader.

Case of S.M.M. v. The United Kingdom (Application no. 77450/12) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170613:

Dubbelfel då muntlig förhandling nekades och målet avgjordes av fiskal till sidans topp

En ung man från Etiopien hävdar att han riskerar förföljelse på grund av familjens koppling till motståndsgruppen ONLF. Han har varit fängslad tillsammans med sin pappa. Dessutom riskerar han tvångrekrytering av ONLF om han återvänder. Enligt egna uppgifter och handlingar är pojken minderårig men han registrerades som vuxen i Grekland för att inte bli tagen i förvar. Migrationsdomstolen ifrågasatte tillförlitligheten av uppgifterna om fängelsevistelsen och risken för tvångsrekrytering men bedömde att skälen ändå inte var tillräckliga och beviljade därför inte muntlig förhandling. Migrationsöverdomstolen slår nu fast att om pojkens uppgifter bedömts som tillförlitliga skulle de kunna innebära att han har skyddsbehov. Därför borde han fått muntlig förhandling. Dessutom avgjordes målet av en förvaltningsrättsfiskal (som inte är ordinarie domare) trots att det rörde komplicerade frågor om förföljelse i ett svårbedömt land. Målet återförvisas till domstolen för ny handläggning. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Ytterligare ett mål återförs till migrationsdomstol för muntlig förhandling till sidans topp

En man från Libanon hävdade att han var hotad till livet av sin flickväns morbröder av hedersrelaterade och politiska skäl. Han blev inte trodd av Migrationsverket. Mannen överklagade och skickade in ett videoklipp som bevisning. Domstolen vidarebefordrade filmen till Migrationsverket som inkom med ett yttrande. Verket ifrågasatte att hotet skulle eskalerat efter att mannen lämnat hemlandet och ansåg inte att filmen kunde kopplas till mannen. Domstolen avslog yrkandet om muntlig förhandling och avvisade även videoklippet som bevisning. Filmen skickades tillbaka till den sökande tillsammans med Migrationsverkets yttrande över den. Därefter avslog Migrationsverket överklagandet med motivering bl.a. att mannen inte kunnat förklara varför morbröderna skulle ha ogillat honom. Migrationsöverdomstolen anser att det är oklart vad som legat till grund för beslutet eftersom migrationsdomstolen låtit Migrationsverket yttra sig över videoklippet och även åberopat detta yttrande. Dessutom har migrationsdomstolen betvivlat tillförlitligheten i mannens uppgifter. Muntlig förhandling har därför inte varit obehövlig. Målet återförvisas till migrationsdomstolen. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket: Justerat om återkallande av ansökan och ny ansökan till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande angående hantering av återkallande av ansökningar om uppehållstillstånd och ny ansökan om tillstånd efter återkallande - SR 22/2017. Detta är en ny version som ersätter ett ställningstagande från 2016. Skillnaden är främst att ställningstagandet nu även omfattar ansökningar om uppehållstillstånd på annan grund än asyl.

Om en person som uttryckligen återtagit sin ansökan återkommer och begär uppehållstillstånd på nytt så ska ärendet behandlas som ett verkställighetshinder. Om inga skyddsskäl anförs används Utlänningslagens paragraf 12:18. Om skyddsskäl anförs ska inhibition och ny prövning beviljas enligt paragraf 12:19, eftersom skyddsskälen inte prövats i sak tidigare.

Hämta det rättsliga ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolens advokat anser att Dublin inte alltid kan tillämpas under massflykt till sidans topp

Domstolar i Slovenien och Österrike har bett EU-domstolen om förhandsavgörande i varsitt ärende om vilket land som enligt Dublinförordningen ska vara ansvarigt att pröva en asylansökan. Målen gäller asylsökande från Syrien och Afghanistan som släppts in i Kroatien och slussats vidare till Slovenien respektive Österrike. Där har de sökt asyl. De har fått beslut om överföring till Kroatien. Motiveringen var Dublinförordningens regel om att det land där den asylsökande rest in i området illegalt ska vara ansvarigt. Men de asylsökande har överklagat med hänvisning till att de inte passerat någon gräns illegalt. EU-domstolens generaladvokat konstaterar att situationen inte förutsetts när Dublinförordningen skrevs. Inresan var inte laglig, eftersom visum saknades. Å andra sidan tilläts de sökande passera gränserna. Generaladvokaten pekar på risken att gränsländer som Kroatien inte skulle kunna hantera situationen. Slutsatsen blir att ansvaret borde ligga hos Slovenien respektive Österrike, enligt artikel 3(2) i Dublinförordningen. Nästa steg är att frågan tas upp i EU-domstolen.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Förslaget i sin helhet på svenska och andra språk (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-advokat: Rätt att överklaga om Dublinförordningens tidsgränser överskrids till sidans topp

En man från Eritrea som tagit sig till Italien och vidare till Tyskland, sökte asyl i Tyskland. Hans ansökan kvitterades den 14 september 2015 men en formell asylansökan gjordes först den 22 juli 2016. Den 19 augusti 2016 kollade Tyskland databasen Eurodac och fann att mannen lämnat fingeravtryck i Italien. En förfrågan sändes till Italien och senare fick mannen beslut om överföring dit. Han överklagade eftersom frågan till Italien borde ha sänts inom tre månader efter hans första ansökan. En tysk domstol har nu bett EU-domstolen om förhandsavgörande. En fråga är om den sökande har rätt att överklaga tillämpningen av tidsfristen. En annan är från vilket datum tidsfristen ska räknas. EU-domstolens generaladvokat påpekar att Dublinförordningen inte längre är en mekanism staterna emellan. Därför bör den sökande ha rätt att överklaga hur tidsfristen tillämpats. Generaladvoaktens uppfattning om tidsfristen är att den ska räknas från den formella ansökan, dvs i det här fallet den 22 juli 2016. Frågorna kommer att behandlas av EU-domstolen.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Förslaget i sin helhet på svenska och andra språk (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

CAT prövar utvisning till Iran av misshandlad kvinna trots avslag i Europadomstolen till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har publicerat ytterligare ett beslut från januari. Det gäller en kvinna som flyttat till Sverige på grund av äktenskap med en man som snart visade sig vara kontrollerande och våldsam. Hon tog bland annat skydd med hjälp av en kvinnojour. Mannen hotade att sprida intima bilder av kvinnan i hemlandet och även att sprida ryktet att hon skulle ha haft relationer med män i Sverige. Kvinnans uppehållstillstånd förlängdes inte eftersom hon inte bodde kvar med mannen. Hon sökte då asyl på grund av de livsfarliga konsekvenser mannens åtgärder kunde få och hävdade även att hon tlllhörde ett parti som är klassat som terrorister i Iran. Hon har två bröder som har asyl i Danmark på den grunden. Efter avslag i alla instanser i Sverige vände sig kvinnan till Europadomstolen där en ensam domare inom ett dygn avgjorde att utvisningen inte skulle stoppas och fallet inte tas upp till prövning. CAT tar normalt inte upp fall som redan avgjorts i Europadomstolen. Men den här gången anser kommittén att det är oklart från Europadomstolens kortfattade beslut vad det grundats på eller om några sakskäl över huvud taget vägts in. Därför ska ärendet behandlas av CAT.

Läs eller hämta beslutet i ärende CAT/C/59/D/691/2015 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen godkänner utvisning till Italien av kvinna med baby till sidans topp

En kvinna flydde med sin pojkvän från Eritrea och hamnade i Italien hösten 2006. Hon inkvarterades i en asylförläggning i Crotone. Efter två månader beviljades hon flyktingstatus och fick inte stanna på förläggningen. Kvinnan och pojkvännen tog sig till Rom men hittade ingenstans att bo, annat än i ett ockuperat hus. Pojkvännen lämnade kvinnan sedan hon blivit gravid. Hon sökte asyl i Schweiz, där sonen föddes sommaren 2009. Efter några månader utvisades de till Italien där kvinnan fortfarande inte hittade någonstans att bo. Hon gjorde ett försök till i Norge med samma resultat. Tillbaka i Italien uppmanades kvinnan att återvända till Crotone, men därifrån hänvisades hon till Rom, där hon och barnet till slut levde på gatan. Hon tog sig till Schweiz igen - och fick avslag igen. Italien har skyldighet att stötta flyktingar på samma villkor som egna medborgare, enligt den scweiziska domstolen. Dessutom kunde kvinnan sökt hjälp t.ex. av Caritas. En schweiziskt NGO skrev till organisationer i Italien, men ingen av dem hade plats. Däremot fanns risk för omhändertagande av barnet. Kvinnan hävdar att de riskerar kränkande behandling i Italien. Men Europadomstolen har förtroende för att om Schweiz informerar Italien så kommer Italien inom sitt generella system för socialhjälp att ta hand om mamman och sonen. Därför avvisas klagomålet av Europadomstolen.

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Utvisningsbeslut upphävs enligt ny praxis för minderårig från Afghanistan till sidans topp

En pojke av hazara-etnicitet och shiamuslim föddes i Iran, dit hans föräldrar flytt undan en konflikt med talibanerna. Farföräldrarna har dödats. Fadern var med i kriget mot Pakistan. Pojken hävdade att han behöver skydd för att han tillhör en utsatt minoritet och för att talibanerna kommer ihåg hans familj. Han var sjutton år då han fick beslut. Migrationsverket trodde på berättelsen och accepterade även att pojken var minderårig, men ansåg inte att det fanns något individuellt skyddsbehov. Som vuxen man skulle han kunna försörja sig och etablera sig i någon av provinshuvudstäderna. Han fick avslag med uppskjuten verkställighet till 18-årsdagen, men överklagade beslutet. När migrationsdomstolen tog upp målet hade Migrationsöverdomstolen kommit med den vägledande domen som slog fast att en minderårig utan familj eller annat nätverk i Afghanistan är alternativt skyddsbehövande på grund av de faror som barn utsätts för. Migrationsverket ändrade därför sin ståndpunkt inför domstolsförhandlingen och yrkade på att pojken ska bedömas som alternativt skyddsbehövande. Så blev även domstolens beslut. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol låter 23-årig son återförenas med sin familj i Sverige till sidans topp

En familj från Aleppo i Syrien flydde till Turkiet. Därifrån tog sig fadern till Sverige. Efter att han fått uppehållstillstånd ansökte hustrun och barnen om att få återförenas. Detta beviljade, med undantag för den äldste sonen, nu 23. Han ansågs kunna klara sig själv som vuxen i Turkiet. Sonen överklagade med hjälp av ombud. Han anför att han försökte ta sitt liv när han tick avslag, eftersom han inte orkade leva utan sin familj. Han har inget uppehållstillstånd i Turkiet och är rädd för våld och kidnappningar. Eftersom sonen bott ihop med fadern fram till att denne flyttade och ansökan lämnats in kort tid efter detta, kan uppehållstillstånd beviljas på grund av ett särskild beroendeförhållande. Men för att använda den bestämmelsen krävs speciella faktorer som gör det svårt att leva åtskilda, utöver normala släktband mellan anhöriga. Migrationsdomstolen väger in att sonen inte kan återvända till Syrien, att han saknar anhöriga i Turkiet, att fadern försörjer honom och att hela familjen mår dåligt av situationen. De kan inte träffas i Turkiet eftersom fadern inte får visum. Mot bakgrund av Europakonventionens familjebegrepp och rätten till familjeliv, beviljar domstolen uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Högsta förvaltningsdomstolen: Ingen rätt att kräva nödbistånd efter utvisningsbeslut till sidans topp

En kvinna som hållit sig undan utvisningsbeslut nekades nödbistånd av socialnämnden. Hon fick avslag med hänvisning till att asylsökande omfattas av lagen om mottagande av asylsökande m.f. (LMA-lagen) och därmed inte har rätt till motsvarande förmåner enligt socialtjänstlagen. Förvaltningsrätten gav dock kvinnan rätt eftersom personer som håller sig undan är undantagna från LMA-lagen. Socialnämnden överklagade och kammarrätten gick på socialnämndens linje. Kvinnan överklagade på nytt. I sitt yrkande till högsta förvaltningsdomstolen påpekade socialnämnden att kvinnan får stöd av frivilliga och därför inte är i en akut situation. Detta kommenteras inte av högsta förvaltningsdomstolen, men domstolen slår fast att den som håller sig undan utvisning fortfarande omfattas av LMA-lagen. Kvinnan har därför ingen rätt till bistånd enligt socialtjänstlagens paragrafer om försörjningsstöd eller nödbistånd. Domstolen påpekar att kommunen har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver och kan ge bistånd även i andra fall, men detta är ingen rättighet som den enskilde kan överklaga i domstol.

Hämta domen i mål nr 1527-16 mfl (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Högsta förvaltningsdomstolen: Folkbokföring kan ske trots kort uppehållstillstånd till sidans topp

En kvinna som fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin man som är doktorand i Sverige nekades folkbokföring eftersom hennes uppehållstillstånd var giltigt kortare tid än ett år. Makens beräknade studietid var dock längre. Lagens krav är att vistelsen i Sverige (dvs att personen regelmässigt tillbringa sin dygnsvila här) avses pågå minst ett åt. Målet har nu nått högsta förvaltningsdomstolen som slår fast att uppehållstillståndets längd inte är ensamt avgörande. Det finns inget sådant uttryckligt krav i lagen och det tyder enligt domstolen på att lagstiftaren ansett att andra omständigheter kan vägas in. I det här fallet är det ostridigt att kvinnan har för avsikt att bo i Sverige åtminstone så länge hennes make är doktorand. Därför ska hon folkbokföras.

Målnummer 3113-16

Hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170530:

Europadomstolen: Militärer som förlorat flyktingstatus kan utvisas efter 20 år till sidans topp

Fyra personer från Afghanistan som bott i Nederländerna sedan slutet av 90-talet fick sina uppehållstillstånd indragna och hotas av utvisning sedan deras bakgrund under kommunisttiden undersökts. De har tillhört säkerhetstjänsten KhAD/WAD eller motsvarande under den Sovjetvänliga regeringen. Enligt Nederländerna kan de misstänkas för medansvar i de grova brott som begicks av säkerhetstjänsten mot befolkningen. Procedurerna kring detta är inte nya utan har pågått sedan 2003. Europadomstolen kommer nu fram till att Nederländerna har rätt att göra en sådan avvägning och att officerare från KhAD/WAD numera inte riskerar förföljelse i Afghanistan. Även om utvisningar skulle störa personernas familjeliv så har Nederländerna rätt att göra en proportionalitetsbedömning av detta i förhållande till de allvarliga brott som kan leda till uteslutning från flyktingstatus. Ansökningarna avvisas och Europadomstolen begäran om inhibition upphävs.

Application no. 15993/09, M.M. against the Netherlands and 3 other applications (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Enighet efter överklagande: Medlemmar av folkgruppen Fur riskerar förföljelse i Sudan till sidans topp

En man från Darfur-regionen i Sudan och som tillhör folkgruppen Fur sökte asyl. Tio år tidigare hade 14 familjemedlemmar dödats och han själv torterats. Migrationsverket bedömde uppgifterna som trovärdiga, men ansåg ändå att det inte fanns någon aktuell hotbild. Inför domstolsbehandlingen har dock Migrationsverket ändrat ståndpunkt och anser att mannen ska få uppehållstillstånd som flykting. Migrationsdomstolen tolkar aktuell landinformation som att icke-arabiska folkgrupper är utsatta i hela Sudan eftrsom de uppfattas som rebellanknutna. Det finns därmed inget internt flyktalternativ. Mannen får uppehållstillstånd som flykting. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol underkänner internflykt för 19-åring utan nätverk i Afghanistan till sidans topp

En familj lämnade Helmand i Afghanistan efter en våldsam lokal konflikt som lett till flera dödsfall. Den pojke som nu sökt asyl var ca åtta år gammal när familjen bosatte sig i Iran. När deras fiender fick reda på deras bostadsort tvingades de flytta. Migrationsverket trodde inte på berättelsen om det individuella hotet och skrev upp pojken i ålder. Eftersom han inte kunde bevisa varifrån familjen kom prövades hans skyddsskäl mot hela landet. I domstolen trodde två nämndemän på berättelsen och ansåg att pojken genom det individuella hotet är alternativt skyddsbehövande. De blev nedröstade i den delen. Men domstolen är överens om att pojkens uppgifter om bostadsorten är trovärdiga. Därför bedöms skyddsbehovet mot Helmand, där situationen är så allvarlig att ingen ska återsändas. Internflyktsalternativ anses inte rimligt eftersom pojken är hazar, en utsatt grupp. Han är vuxen men mycket ung, har aldrig arbetat eller gått i skola, har bott i Iran och saknar kontaktnät i Afghanistan. Domstolen påpekar att Migrationsverket har bevisbördan för att det finns ett internflyktsalternativ, men att det enda som anförts är att pojken haft praktik i Sverige och är frisk. Han beviljas uppehållstillstånd med alternativ skyddsstatus. Domen är inte vägledande. (Källa förvaltningsrätten i Göteborg.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Åldern vid beslutet gäller för att bedöma barns skyddsbehov till sidans topp

En pojke från Wardak i Afghanistan flydde med sin mor till Pakistan efter strider då hans far dödats. Han var då ungefär sex år gammal och har bott i Pakistan sedan dess. Migrationsverket ansåg inte att han har några individuella skyddsbehov. Därför fick han avslag med en verkställighetsföreskrift som innebar att utvisningen inte kunde verkställas förrän han skulle fylla 18 åtta månader senare. Åldern är inte ifrågasatt. Migrationsdomstolen anser att pojken som ensamt barn utan nätverk och hazara riskerar allvarliga övergrepp, som tvångsrekrytering, barnarbete och sexuellt utnyttjande. Han är därför alternativt skyddsbehövande. Eftersom det är förhålladena vid prövningstillfället som är avgörande anser domstolen att det saknar relevans att pojken om några månader inte kommer att vara ett barn. Han får därför uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande och det finns inget utrymme för ett utvisningsbeslut. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol låter svårt autistisk pojke stanna med sin familj till sidans topp

En familj från Vitryssland som sökt asyl 2009, men fick avslag. De blev kvar i landet och här föddes deras andra son som nu är fyra år. De söker asyl på nytt efter att utvisningsbeslutet preskriberats. Pojken lider av en exceptionellt svår autism som innebär att han har mycket stort behov av upprepade rutiner. Han äter endast en typ av näringsdryck och har inte fungerat i en vanlig förskolegrupp då han är rädd för andra barn, är ljudkänslig och har ett uttalat självskadebeteende. Hans begåvningsnivå har inte kunnat utredas, men han utvecklas nu positivt på en specialförskola. Utvecklingen riskerar att avstanna om situationen förändras. Migrationsverket anser att det finns vård i hemlandet, även om den inte håller samma kvalitet. Men migrationsdomstolen bedömer att en traumatisk transporten och svårigheter att faktiskt få tillgång till vård skulle skada hans hälsa och utveckling. Därför får pojken och hans föräldrar permanent uppehållstillstånd av synnerligen ömmande omständigheter. Även en 24-årig storebror som bor hemma får stanna med hänsyn till familjens enhet och den autistiske broderns behov av honom. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol tillåter 91-årig kvinna att återförenas med vuxen son i Sverige till sidans topp

En kvinna som nu är 91 har bott ihop med sin son från det att han föddes tills han flydde till Sverige 2014. Hon ansökte om anhöriginvandring strax efter att sonen fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Han försörjer sin mor ekonomiskt men hon är nu svårt sjuk och kan inte få vård. Även övriga barn har lämnat Syrien. Migrationsverket bedömer att det inte räcker med familjebanden utan det krävs andra faktorer för att visa att familjemedlemmar som bott ihop "svårligen kan leva åtskilda". Annars krävs synnerliga skäl som ska vara både ömmande och udda. Enligt Migrationsverket är moderns situation visserligen ömmande, men inte udda. Migrationsdomstolen tar fasta på att beroendet är ömsesidigt, då oförmågan att hjälpa modern försvårar sonens möljighet att anpassa sig i Sverige. Efter att ha vägt in moderns höga ålder, utsatta position som ensam kvinna, säkerhetssituationen och att hon saknar familj i hemlandet bedömer domstolen att beroendeförhållandet gör att modern och sonen svårligen kan leva åtskilda. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Syskon till ensamkommande fick uppehållstillstånd efter tredje försöket till sidans topp

Mamman och syskonen till ett barn från Afghanistan som fått uppehållstillstånd i Sverige ansökte om anknytning. Mamman fick avslag av Migrationsverket medan syskonens ansökningar avvisades (dvs behandlades inte) eftersom mamman inte kunnat visa att hon var deras ställföreträdare. Migrationsdomstolen beviljade dock mamman uppehållstillstånd. Syskonens ärenden återförvisade för ny utredning. De var inskrivna i mammans pass, vilket talade för att hon var vårdnadshavare enligt domstolen. Migrationsverket avslog barnens ärenden en gång till, eftersom faderns medgivande saknades. Ett intyg om hans försvinnande 2011 var inte tillräckligt. Även domstolen avslog den gången. Barnen har nu ansökt på nytt, nu på anknytning till mamman. Ett av dem har intervjuats på ambassaden i Islamabad och bekräftat pappans försvinnande 2011. Modern uppgav i sin intervju att hon fått kännedom om sin mans död 2015 och identifierat kvarlevorna vid ett besök i hemlandet. Hon hade dock inget dödsbevis. Migrationsverket trodde inte på berättelsen och avslog barnens ansökningar en gång till. Inte heller domstolen tror på de senaste uppgifterna. Men domstolen anser att beviskravet ska sänkas eftersom svårigheterna med skriftlig dokumentation inte får hindra rätten till familjeliv. Domstolen anser att det gjorts sannolikt att fadern är försvunnen och påpekar att detta inte ifrågasattes när sonen i Sverige sökte asyl. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Mor och syskon får återförenas trots att dottern blivit medborgare i Sverige till sidans topp

En flicka från Somalia fick permanent uppehållstlllstånd på grund av skyddsbehov. Hon fick förtur med att beviljas medborgarskap och hoppades att det skulle underlätta återförening med familjen som hon fått kontakt med efter ett par år. Familjemedlemmarna har inga id-handlingar som godkänns i Sverige. Sedan 2012 gäller en bevislättnadsregel som gör att familjemedlemmar i vissa fall inte behöver styrka sin identitet i återföreningsärenden om DNA-test visar släktskapet. Denna regel omfattar till exempel föräldrar som ska återförenas med ett utländskt barn i Sverige. Parterna har i det här fallet lämnat DNA-prov som visar att de med 99,99 procents säkerhet är föräldrar till flickan i Sverige. Men flickan är inte längre ett "utländskt barn". Därför medgavs inte bevislättnad, det vill säga Migrationsverket avslog ansökningarna utan att väga in DNA-analyserna. Migrationsdomstolen anser att det faktum att det rör sig om en kärnfamilj med ett starkt band och att familjen skulle haft rätt till återförening om flickan inte påskyndat medborgarskapsprocessen gör situationen så ömmande och udda att uppehållstillstånd kan beviljas enligt paragrafen om särskild anknytning. Familjen får komma till Sverige. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170515:

Uppdaterade rättsliga ställningstaganden om snabbavvisningar till sidans topp

Migrationsverket har publicerat nya versioner av tre rättsliga ställningstaganden om avvisning med omedelbar verkställighet till hemlandet och om avvisningar till EU-land, första asylland eller säkert tredjeland. De är numrerade SR 16, 17 och 18/2017. Justeringarna följer av lagändringar eller praxis från Migrationsöverdomstolen. I alla tre dokumenten har förts in att ensamkommande asylsökande barn alltid ska förordnas offentligt biträde. I två av dokumenten har införts vilka omständigheter som krävs för att att avvisning ska kunna ske under tid då personen har giltigt visum eller rätt att vistas utan visum. Detta gäller även asylsökande som har uppehållstillstånd med skyddsstatus i ett annat EU-land. I dessa dokument finns nu även infört att Migrationsdomstolen på eget initiativ ska pröva frågan om inhibition om en avvisning med omedelbar verkställighet överklagas. Innan den prövningen skett får avvisningen inte verkställas. Ensamkommande barn som fått avslag med omedelbar verkställighet ska ges en veckas tidsfrist efter delgivning av beslutet. I ställningstagandet där avvisningar inom EU eller till säkra länder behandlas har förts in att avvisning med omedelbar verkställighet till ett "säkert tredjeland" inte är möjlig, samt att avvisning ett nyfött barn vars förälder har skyddsstatus i ett annat EU-land inte kan ske med automatik annat än när det följer av Dublinförordningen.

Hämta ställningstagande angående avvisning med omedelbar verkställighet till hemlandet enligt 8 kap. 19 § utlänningslagen (Extern länk)

Hämta ställningstagande angående vad som utgör ett godtagbart myndighetsskydd och förutsättningar för avvisning med omedelbar verkställighet med hänvisning till befintligt myndighetsskydd (Extern länk)

Hämta ställningstagande angående avvisning av ansökan om uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 1 b § utlänningslagen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migr-ÖD: Eritrea: Flyktingstatus för desertör inte en fråga av enkel beskaffenhet till sidans topp

En kvinna från Eritrea som deserterat från pågående nationaltjänstgöring och tidigare varit frihetsberövad fick uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Hon överklagade och begärde flyktingstatus på grund av tillskriven politisk uppfattning. Hon fick avslag av migrationsdomstolen, där målet avgjodes av enbart en lagfaren domare. Migrationsöverdomstolen påpekar att landinformationen inte ger någon entydig bild av hur eritreanska myndigheter behandlar personer som avviker från tjänstgöringen och lämnar landet illegalt. Därför var målet i migrationsdomstolen inte av enkel beskaffenhet och borde ha avgjorts i fullsutten rätt med domare och nämndemän. Målet återförvisas till migrationsdomstolen för ny prövning. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket om ny praxis: Individuella skäl krävs för att få tillstånd på en ny grund till sidans topp

I Asylnytt 16-10-15 refererades en dom från Migrationsöverdomstolen som innebar att en person som haft uppehållstillstånd för studier men inte uppnått resultat nog för fortsatt tillstånd, ska inte kunna byta spår till arbetstillstånd. Att ha haft ett tidigare uppehållstillstånd räcker alltså inte som synnerliga skäl för att få tillstånd på annan grund utan att lämna Sverige. Asylnytt refererade målet som att det avgörande var att kriterierna för att få fortsatt studietillstånd inte var uppfyllda. Migrationsverket har nu publicerat en rättslig kommentar till denna dom och gör en vidare tolkning. Enligt Migrationsverket innebär domen att det "måste finnas omständigheter utöver det tidigare tillståndet som skapar en situation som inte uppkommer i normalfallet och förstärker behovet av en prövning inifrån". Som exempel nämns upprepade tidigare tillstånd i kombination med personliga omständigheter . Denna nya praxis kan påverka möjliggheten att byta spår i olika riktning mellan studier, arbete och familjeanknytning.

Hämta kommentaren (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Utbildad kvinna skyddsbehövande i Afghanistan till sidans topp

En kvinna från Kabul som är universitetsutbildad, har fortbildat sig utomlands och arbetat två år som lärare sökte asyl och berättade att hennes kusin som ska ha varit en mäktig person krävt att få gifta sig med henne, samt varnat henne för att fortsätta arbeta. Kusinen ska ha misshandlat och senare dödat hennes bror då han inte fått sin vilja fram. Migrationsverket ansåg att berättelsen var vag och trodde inte på den. Det gör inte heller migrationsdomstolen. Men domstolen anser att en högutbildad kvinna är särskilt utsatt i det nuvarande säkerhetsläget och med risk för en återupplivad konservativ trend. Hon är också utsatt geom att hon motsätter sig talibanernas tolkning av islam och utmanar afghanska sedvänjor. Detta tillsammans gör att hon löper en personlig risk att skadas i den väpnade konflikten. Att hon har ett manligt nätverk ger inte tillräckligt skydd. Hon beviljas därför uppehållstillstånd med alternativ skyddsstatus. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Jurdidik och förvaltningsrätten i Göteborg.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Rådman nedröstad när snart vuxen bedömdes ha skyddsbehov som barn till sidans topp

En 17-åring afghan sökte asyl i Sverige men fick avslag, med uppskjuten verkställighet till 18-årsdagen. Inför domstolsförhandlingen berättade han mer om den dramatiska familjekonflikten med dödsfall i båda lägren, som gjort att familjen flydde till Iran när han var liten, och hur han nu hotas av hämnd. Migrationsdomstolen anser att berättelsen trappats upp. Men eftersom pojken har bott i Iran större delen av sitt liv och saknar nätverk i Afghanistan så bedömer nämndemännen att han som barn skulle riskera att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling. Därför är han alternativt skyddsbehövande och ska få permanent uppehållstillstånd i enlighet med Migrationsöverdomstolens dom i ett snarlikt fall. Rådmannen är skiljaktig. Han anser att pojken visserligen är skyddsbehövande, men eftersom skyddsbehovet är kopplat till att han är minderårig och han fyller 18 inom några veckor ska tillståndet tidsbegränsas. Pojken beviljas permanent uppehållstillstånd med majoritetsbeslut. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Mandé är flykting trots att han behållit pass och återvänt en gång till Irak till sidans topp

En man från gruppen mandéer i Irak sökte skydd efter att ha varit kidnappad och misshandlad och senare utsatts för övergrepp i hemmet som ett led i förföljelse på grund av hans religion. Migrationsverket bedömde berättelsen som tillförlitlig och trovärdig. Men Migrationsverket ansåg inte att alla mandéer riskerar förföljelse. Dessutom hade mannen undanhållit sitt pass för Migrationsverket. Han hade återvänt till Irak och därmed undgått att överföras till Spanien. Han har uppgett att orsaken var att familjen inte skulle splittras. Men enligt Migrationsverket tyder det på att mannen inte själv såg hotet i Irak som överhängande och avslog ansökan. Migrationsdomstolen påpekar att uppgifterna om passet inte rör asylberättelsens kärna och att det får anses naturligt att mannen ville hålla ihop familijen. Domstolen bedömer det mannen utsatts för som förföljelse, riktad mot honom personligen och kopplad till hans religion. Det finns inget myndighetsskydd och han får uppehållstillstånd som flykting. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Risk för upprepning av förföljelse för påstått samröre med ONLF i Etiopien till sidans topp

En man från Ogadenprovinsen i Etiopien hade varit fängslad två gånger på grund av anklagelser om samröre med befrielserörelsen ONLF. Han hade släppts för att kunna närvara vid sin mors begravning och i samband med det flytt landet med sin familj. Migrationsverket påpekade att regringen inte utsatt mannen för något efter frisläppandet och att han sagt att han inte längre är misstänkt. Men migrationsdomstolen anser att eftersom situationen i Etiopien inte har förändrats talar landinformationen för att mannen riskerar att utsättas på nytt. Dessutom har domstolen funnit att personer med somaliskt ursprung regelmässigt hålls kvar i häkte vid inresa till Etiopien, vilket ytterligare ökar sannolikheten för att mannen skulle uppmärksammas. Även mannens barn riskerar förföljelse. De får uppehållstillstånd som flyktingar på grund av tillskriven politisk uppfattning. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol avfärdar åldersuppskrivning till sidans topp

En afghansk pojke som sökte asyl som 15-åring skrevs upp i ålder av Migrationsverket trots en rad intyg från personer som känner honom väl. Han hade även skolbetyg, vaccinationsintyg, intyg från moskén, brev från en släkting och fotografier från Iran där han är född. Socialnämnden begärde i en särskild skrivelse att verkets bedömning av åldern skulle omprövas. Eftersom pojken inte kunde visa ett individuellt skyddsbehov i föräldrarnas hemland fick han beslut om utvisning. Migrationsdomstolen gör den samlade bedömningen att pojken gjort sannolikt att han är minderårig. Eftersom hans föräldrar är avlidna och han inte har något annat nätverk och är hazar anser domstolen att han skulle hamna i en mycket svårt och riskfylld situation vid ett återvändande, med risk för våld och anra övergrepp. Han får uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170504:

Hembyn fanns inte enligt Migr-verket men domstolen hittade den till sidans topp

En pojke från Afghanistan berättade att han var eftersökt av talibaner bland annat för att han arbetat för en utländsk organisation med ett vaccinationsprogram och för att hans bror var militär. Brodern hade dödats i en hämndattack efter att en mulla dödats. Han uppgav att han var minderårig, men hade registrerats med födelsedatum 97-01-01 i Ungern. Migrationsverket dömde ut de flesta uppgifter som vaga och ansåg bland annat att pojkens uppgivna hemby och andra platser inte finns på kartan. Han skrevs upp till vuxen och bedömdes inte ha skyddsbehov. Migrationsdomstolen bedömer tvärtom att pojken berättat tydligt och detaljrikt och att det inte finns någon anledning varken att betvivla åldern eller berättelsen. Domstolen fann de uppgivna platserna på kartan även om stavningen kan skifta. Pojken hade även tillfört vissa dokument inför domstolsförhandlingen. Han beviljas permanent uppehållstillstånd som flykting. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Snart 18-årig pojke utan nätverk alternativt skyddsbehövande till sidans topp

En pojke från Afghanistan som bott i Iran sedan sex års ålder beviljades inte uppehållstillstånd av Migrationsverket. Hans planer på att konvertera till kristendomen var inte tillräckligt långt gångna medan faderns markkonflikt låg för långt tillbaka. Att vara hazar eller barn anses inte i sig utgöra risk för förföljelse. Även om säkerhetsläget är svårt skulle han kunna klara sig i Kabul. Eftersom pojken levt i en afghansk kontext skulle han enligt Migrationsverket kunna klara sig där på egen hand. Utvisningen fick dock inte verkställas förrän pojken fyllt 18. Migrationsdomstolen bedömer på liknande sätt att det inte finns någon risk för förföljelse på någon av de grunder som anförts. Däremot anser domstolen att pojken som minderårig som inte har vistats i Afghanistan på så lång tid riskerar omänsklig eller förnedrande behandling i form av våld, barnarbete, sexuellt utnyttjande eller rekrytering som han inte kan få skydd för. Därför är han alternativt skyddsbehövande och beviljas permanent uppehållstlllstånd. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol tror på berättelse om konversion trots sen asylansökan till sidans topp

Ett par från Iran berättade att de blivit aktiva i en hemkyrka och konverterat till kristendomen, dock utan något formellt dop. De förstod att kyrkan avslöjats då två medlemmar avlidit. I Sverige har de formellt blivit döpta och missionerar öppet. Migrationsverket ansåg att de lämnat diffusa och generella uppgifter om sin konversion och haft svårt att ge uttryck för hur de resonerat kring riskerna. Migrationsverket la stor vikt vid att paret dröjt med att lämna Iran, att de rest legalt och dessutom väntat två veckor innan de sökte asyl i Sverige. Migrationsdomstolen anser att parets omfattande och ihållande engagemang talar för att konversionen är genuin. De har på ett fullt godtagbart sätt redogjort för sina överväganden och hur konversionenen förändrat dem. De har kunnat svara på frågor om sina tankar om bibeln och kristendomen. Enligt domstolen är tidsaspekterna besvärande men inte tillräckligt för att ifrågasätta deras religiösa övertygelse. De får uppehållstlllstånd som flyktingar. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Irakier utan hemlandspass kan bli svensk medborgare till sidans topp

En irakier som bott i Sverige i tio år nekades svenskt medborgarskap för att han inte kunde styrka sin identitet med hemlandspass. Migrationsverket ansåg att de handlingar mannen har borde räcka för att få pass från ambassaden. Verket har senare ändrat ståndpunkt när det gäller handlingarna: för att få irakiskt pass krävs både medborgarskapsbevis och id-kort utfärdade i Irak. Mannen hade bara en av handlingarna och det kan inte krävas att han åker till Irak med tanke på säkerhetsläget. Migrationsöverdomstolen påpekar att försiktighet ska iakttas innan en skyddsbehövande uppmanas uppsöka sin ambassad och att om det finns kunskap om vad som krävs för att få pass så bör det framgå vad kunskapen grundar sig på. Migrationsöverdomstolen sammanfattar att mannen gjort sin identitet sannolik; han har aldrig ändrat sina uppgifter och de stämmer med de handlingar han har. Han har hustru och barn som alla är svenska medborgare. Han uppfyller villkoren för att få dispens från kravet på styrkt identitet.

Mål nr 8585-16, Mig 2017:10

Hämta domstolens referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170424:

Domstolsförhandling ska vara muntlig om trovärdigheten faktiskt bedöms till sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man från Libyen uppgav att han riskerade att dödas pga sin klantillhörighet och att han är imam, plus att han är eftersökt av en milis. Migrationsverket avslog på grund av att han inte ansågs lämna trovärdiga eller tillförlitliga uppgifter om att han skulle vara personligen eftersökt. Migrationsdomstolen beviljade inte muntlig förhandling med motivering att skälen ändå inte var tillräckliga. Men domstolen ifrågasätter på flera punkter berättelsen och att fienderna skulle vara ute efter honom personligen. Migrationsöverdomstolen påpekar: "För att kunna konstatera att anförda skyddsskäl inte är tillräckliga krävs att skälen, oavsett tillförlitligheten av den sökandes berättelse, inte kan anses innebära en risk för skyddsgrundande behandling." Eftersom utgången i målet var beroende av tillförlitligheten av de uppgifter som personen lämnat, borde muntlig förhandling ha hållits. Målet återförvisas till migrationsdomstolen. Domen är vägledande. Målnummer UM 7143-16, MIG 2017:9

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Anklagad för förbindelser med Baathregimen är hotad i Bagdad till sidans topp

En man vars far hade kopplingar till Baathregimen i Irak och vars mor varit högt uppsatt i en organisation flydde med sin hustru, som är medborgare i ett annat land. De fick beslut om utvisning 2010 eftersom de inte ansågs vara individuellt hotade. Beslutet har inte kunnat verkställas och de ansökte på nytt om asyl efter att utvisningsbeslutet preskriberats. De har numera två barn födda i Sverige. Migrationsverket anser att situationen fortfarande är sådan att de inte löper individuell någon risk för allvarliga övergrepp, även om det råder svåra motsättningar. Att utvisningen inte kunnat verkställas spelar ingen roll eftersom de inte medverkat. Migrationsdomstolen anser däremot att säkerhetsläget har förvärrats i Bagdad, där milisgrupper kontrollerar olika områden. Mannens ursprungsfamilj är välkänd och den grupp som hotat dem har en stark ställning. Att de har små barn gör dem mer utsatta. Det finns inget internflyktsalternativ. Därför bedöms mannen och barnen som flyktingar. Kvinnan får inte flyktingstatus eftersom hon är medborgare i ett annat land, men får stanna på grund av familjens enhet. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Resvägen till hemorten i Ghazni för farlig för att utvisa minderårig enligt domstol till sidans topp

En pojke från provinsen Ghazni i Afghanistan sökte asyl och berättade att han var hotad av talibanerna och riskerade att kidnappas efter en indicent. Han hävdar att han som barn och hazara är särskilt utsatt, och att även vägen till hemtrakten är farlig eftersom det är en viktig led som talibanerna attackerar. Hans mor är ensam och sjuk och kan inte hämta honom. Migrationsverket tror inte att det finns ett särskilt stort hot, och säger beträffande vägen att pojkens mamma klarat av att uppfostra fem barn och skicka de två äldsta till Iran - därför finns antagligen släktingar. Dessutom hävdar Migrationsverket att IOM kan hjälpa honom till familjen eller till ett annat boende. Migrationsdomstolen tror inte heller att pojken är personligen hotad i hemdistriktet som är relativt lugnt. Men säkerhetsläget utmed vägen från Kabul till hemmet för en minderårig hazar är så allvarligt att pojken bedöms som alternativt skyddsbehövande. Eftersom han är minderårig och inte har nätverk på annan plats finns inget internflyktsalternativ. Han beviljas permanent uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170410:

Migrationsöverdomstolen: Domstol ska inte bevilja anknytning utan utredning till sidans topp

En kvinna som sökte asyl anförde dessutom att hon hade anknytning genom sin sambo. Hon fick avslag eftersom hon inte ansågs ha asylskäl. Beträffande anknytningen konstaterade Migrationsverket att hon inte hade en giltig passhandling samt att ansökan på grund av anknytning ska lämnas in från utlandet. Migrationsdomstolen höll med beträffande asylskälen men beviljade uppehållstillstånd på grund av anknytningen. Enligt domstolen var det inte skäligt pga kvinnans hälsotillstånd att hon skulle behöva söka från utlandet. Migrationsverket överklagade för att få prövat vilket id-krav som ska ställas och om hälsotillståndet ska vägas in i ett sådant ärende. Dessutom anför Migrationsverket att själva anknytningen aldrig blivit utredd. Migrationsöverdomstolen tar upp ärendet men bedömer bara den sista frågan. Målet återförvisas till migrationsdomstolen för utredning av om anknytningen räcker för uppehållstillstånd. De övriga frågorna besvaras inte. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket: Förvarstiden ska räknas om från början vid nytt förvarstagande till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om hur tiden i förvar ska beräknas då en person har släppts ur förvar men sedan tagits i förvar igen genom ett nytt beslut. Bakgrunden är att förvarstagande bara får pågå en viss tid, olika lång beroende på vilken grund personen tas i förvar. Vissa förvarsbeslut ska dessutom omprövas efter en viss tid. Migrationsöverdomstolen i flera ärenden avräknat tid från föregående förvarstagande vid beslut om förnyat förvar. Enligt Migrationsverket finns det inte lagstöd eller ens någon motivering för detta. För att handläggningen ska bli enhetlig föreskriver nu rättschefen att ingen tid ska avräknas. Asylnytts kommentar: Eftersom ställningstagandet går stick i stäv med Migrationsöverdomstolens tidigare beslut, motiverade eller ej, kan det förväntas att ombuden kommer att överklaga förvarsbeslut utan avräkning och begära prövningstillstånd för att få ett nytt avgörande från Migrationsöverdomstolen.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket om vilka beslut kring förvar som är "bärare av tvångåtgärden" till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om vilka beslut som är "bärare av tvångsåtgärden" och kan överklagas. Dessa är:

+ Det ursprungliga förvarsbeslutet

+ beslut om förlängning i samband med att en tidsfrist enligt lagen löper ut

+ beslut om fortsatt tvångsåtgärd av något annat skäl än det ursprungliga beslutet, samt även

Andra ställningstaganden, som görs under pågående förvar, ska endast resultera i ett beslut om det innebär att förvaret ska upphöra.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket om förutsättningar för att förlänga tidsfrist för frivillig avresa till sidans topp

Tidsfristen för frivillig avresa är den tid som en asylsökande har på sig att lämna Sverige "självmant" efter att ett utvisningsbeslut har vunnit laga kraft. I normalfallet är tidsfristen två veckor vid avvisning och fyra veckor vid utvisning. Om tidsfristen överskrids resulterar det i ett återreseförbud, men tidsfristen kan förlängas om det finns särskilda skäl. Ställningstagandet handlar om hur vissa skäl för förlängning ska bedömas, nämligen extra tid för att skaffa resehandlingar, extra tid efter lång vistelse i Sverige (t.ex. uppsägningstid eller försäljning av lägenhet) och hänsyn till barn som går i skolan. I samtliga fall krävs att personen (eller föräldrarna) aktivt försöker anskaffa resehandlingar. Det kan finnas andra skäl till förlängning. Av praxissamlingen som medföljer ställningstagandet framgår till exempel att även en inlämnad ansökan om ny prövning på grund av verkställighetshinder (12:19) kan vara ett skäl.

Hämta dokumentet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket om beviskravet i anknytningsärenden till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett omfattande rättsligt ställningstagande om beviskravet i anknytningsärenden. Ställningstagandet innehåller en genomgång av hur bevis bedöms, med förklaringar av begrepp som bevisfakta, bevismedel, bevistema och bevisbörda. "Subjektiv" och "objektiv" bevisbörda berörs liksom olika nivåer av beviskrav och betydelsen av förhållandena i ett land där den sökande befinner sig.

Beträffande anknytningsärenden sammanfattar Migrationsverket: "Vid uppehållstillstånd p.g.a. anknytning är det den sökande som ska bevisa att han eller hon uppfyller förutsättningarna för att ansökan ska kunna beviljas. Det normala kravet på bevisningen i anknytningsärenden är att omständigheterna ska göras sannolika. I ett par fall gäller ett högre beviskrav, vilket innebär att sökanden ska styrka förhållandena. Ett högre beviskrav gäller normalt för den sökandes identitet, som då ska vara styrkt. Vidare ska ett äktenskap styrkas, för att kunna ligga till grund för ett uppehållstillstånd p.g.a. anknytning. När det gäller omständigheter som talar mot att bevilja uppehållstillstånd är det normalt Migrationsverket som ska bevisa dessa. Verket ska då göra omständigheterna sannolika."

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Palestinier anklagad för samarbete med Israel bedöms som flykting av domstol till sidans topp

En man hade tvingats hjälpa Hamas med att flytta några vapenlådor, som fanns på hans mark i Gaza. Strax efter händelsen anklagades mannen för att ha informerat israeliska myndigheter om verksamheten. Det ledde till att han flydde från landet. Därefter fick han veta att två av männen dödats och att deras famljer höll honom ansvarig. Migrationsverket höll med om att misstänkta kollaboratörer löper stora risker men bedömde att det inte var trovärdigt att mannen anklagats för något på så lösa grunder. Inför överklagandet kompletterade mannen bland annat med en kallelse till polisen för förhör. Domstolen höll muntlig förhandling och konstaterade att mannens berättelse var oförändrad och verkade självupplevd. Han berättade också att vänner till honom gripits. Mannen beviljas flyktingstatus eftersom han riskerar förföljelse på grund av "tillskriven politisk uppfattning". Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg juridik och förvaltningsrätten i Stockholm.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Palestinier från Bagdad som misshandlats har skyddsbehov till sidans topp

En statslös palestinier från Bagdad i Irak anförde bland annat att han riskerar att straffas för att han vägrat ansluta sig till Hashd al-Shaabi-milisen. Migrationsverket höll med om att palestinier anklagas för att stödja Saddam Hussein och misstros på grund av att de är sunnimuslimer. Men eftersom det enligt verket inte fanns någon individuell hotbild så fick han avslag. Migrationsdomstolen anser att palestiniernas situation i Bagdad har försämrats. De är utsatta för våld och trakasserier. Dessutom råder väpnad konflikt med urskillningslöst våld i Bagdad. Migrationsdomstolen anser ändå att det krävs en individuellt risk för att det ska föreligga skyddsbehov. Eftersom mannen hade blivit stoppad vid vägspärrar, blivit misshandlad och den utpekade milisen visat intresse för honom finns det individuella skäl som tillsammans med den allmänna situationen för statslösa palestinier i Bagdad får mannen uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Hazar som misstänks för samröre med taliban har skyddsbehov till sidans topp

En pojke av hazara-etnicitet som sökte asyl i april 2015, då sexton år, uppgav att hans far anklagats för samröre med talibaner och därefter dödats. Den som anklagade fadern, en kommendant, kunde därigenom även komma åt faderns kiosk. Migrationsverket trodde inte på uppgifterna och ansåg att pojken kunde återvända till hemorten i Ghazni. Om inte så finns internflyktsalternativ i Kabul, Mazar eller Herat. Migrationsdomstolen anser däremot efter muntlig förhandling att berättelsen är sammanhängande och logisk. Det är trovärdigt att kommendanten attackerats av talibaner. Om bybefolkningen, som huvudsakligen är hazarer, tror att pojken har med talibanerna att göra är han hotad. Internflykt skulle kunna tillämpas, men eftersom han inte har något nätverk, är så pass ung och dessutom lider av psykisk ohälsa som han inte skulle kunna få behandling för, så skulle internflykt innebära "otillbörliga umbäranden". Pojken beviljas uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg).

 till innehållsförteckningen innehåll

Värnpliktsvägran i Eritrea flyktinggrundande enligt migrationsdomstol till sidans topp

En man som varit fängslad i Eritrea för att han hållit sig undan nationaltjänstgöring, men lyckats fly, fick uppehållstillstånd i Sverige som alternativt skyddsbehövande. Migrationsverket ansåg att han inte förföljts på någon av de grunder som krävs för att få flyktingstatus. Mannen hävdade att vägran att göra nationaltjänsten ses som ett ställningstagande mot regimen och han riskerar förföljelse på grund av sin politiska övertygelse. Bestraffningen är oproportionerligt sträng och kan innebära tortyr och annan kränkande behandling. Migrationsdomstolen går på samma linje och konstaterar även att det finns uppgifter om att en ansökan om asyl i sig kan betraktas som landsförräderi. Mannen får uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Cypern/ prickas av Europadomstolen för trångt förvar och ovilja att utreda anklagelser till sidans topp

En asylsökande från Kenya som befann sig i Cypern dömdes till nio månaders fängelse för att han försökt lämna ön med ett falskt pass. Omedelbart efter avtjänat straff togs han i förvar och hölls kvar under asylproceduren. Efter sexton månader i förvar hämtades han och förpassades med flyg till Kenya. Mannen anklagar Cypern för att han deportats skedde innan proceduren var avslutad, att han försetts med provisorisk munkavle av hopknycklat papper, tejpats kring huvudet samt misshandlats på andra sätt. Han klagade också på förvaret där hans utrymme var mindre än tre kvadratmeter under hela tiden. Mannens berättelse från resan var detaljerad och han tillförde läkarintyg, men eftersom han först efter flera år nämnt att han skulle varit hos läkare och intyget är ofullständigt så anser domstolen inte skadorna bevisade. Däremot prickas Cypern för att ha försökt undvika att utreda händelserna och att polisernas vittnesmål tagits för sanna trots motsägelser och felinformation. Domstolen fäller även Cypern för det utdragna förvarstagandet i förhållanden som bara kan accepteras i undantagsfall för en kort period.

Case of Thuo v. Cyprus, Application no. 3869/07 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170330:

Europadomstolen fäller Ungern för behandlingen av asylsökande till sidans topp

Case of Ilias and Ahmed v. Hungary (Application no. 47287/15)

Europadomstolen för mänskliga rättigheter har tagit upp ett ärende som gäller två män från Bangladesh som hållits kvar i ett av lägren vid gränsen till Serbien och därefter utvisats till Serbien såsom varande "säkert tredje land". Europadomstolen konstaterar behandlingen brutit mot flera artiklar i Europakonventionen: Artikel 5 genom förvarstagandet utan tillräckliga skäl och utan reell möjlighet att överklaga, Artikel 13 genom att de inte hade någon möjlighet att klaga på förhållandena i lägret (detta trots att domstolen inte ansåg att förhållandena i sig uppgick till en kränkning av Artikel 3) samt Artikel 3 genom den automatiska bedömningen av Serbien som säkert land utan garantier för att de sökande skulle vara skyddade från omänsklig eller förnedrande behandling. De båda ska ersättas med 10.000 euro vardera plus omkostnader.

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Barn utan nätverk har skyddsbehov mot Afghanistan till sidans topp

En pojke från Afghanistan som fått permanent uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter eftersom han inte har något ordnat mottagande i hemlandet, överklagade och hävdade att han ska bedömas som flykting eller i varje fall som skyddsbehövande. Pojken har bott större delen av livet i Iran och saknar nätverk i Afghanistan. Migrationsdomstolen höll med om att han som ensamt barn och hazar utan nätverk skulle riskera sådan behandling att han är alternativt skyddsbehövande. Migrationsverket överklagade detta med motivering att pojken inte tillhör någon uttalad riskgrupp. Migrationsöverdomstolen bedömer inte att hazarer generellt riskerar förföljelse. Däremot anser domstolen att barn i Afghanistan är särskilt utsatta för våld och att de riskerar barnarbete, tvångsäktenskap, prostitution, annat sexuellt utnyttjande och dessutom riskerar rekrytering. Det finns ingen aktör som kan skydda barnen. Genom att pojken inte har något nätverk eller lokalkunskap löper han en individuell och specificerad risk för att utsättas för omänsklig och förnedrande behandling och är därför alternativt skyddsbehövande. Domen är vägledande.

Målnummer UM 911-16, MIG 2017:6

Målet har även refererats av Migrationsverket

Hämta domstolens referat (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverkets rättsliga kommentar till domen om barn utan nätverk i Afghanistan till sidans topp

Migrationsöverdomstolen kom den 17 mars 2017 med en dom som innebar att ett barn som saknade nätverk och lokalkännedom om hemlandet Afghanistan skulle betraktas som alternativt skyddsbehövande. Migrationsverket har nu publicerat en rättslig kommentar med en analys av domen och riktlinjer för tillämpningen. Där analyseras vilka risker för barn som enligt domen skulle kunna utgöra omänsklig eller förnedrande behandling samt vilka faktorer som gör barnet särskilt sårbart. En individuell bedömning ska alltid göras. Rättschefen konstaterar:

"Det faktum att H är hazar verkar inte ha haft någon betydelse för bedömningen ifråga om han är alternativt skyddsbehövande. Det är uteslutande på grund av den kumulativa effekten av att vara barn i avsaknad av nätverk, skydd och lokalkännedom samt risken att utsättas för våld och andra övergrepp i Afghanistan som han blir alternativt skyddsbehövande."

Även om hazarer inte anses generellt vara flyktingar kan det finnas enskilda hazarer som är förföljda på grund av etnicitet, politisk uppfattning eller tillskriven politisk uppfattning. Det kan även finnas barn med vissa egenskaper som utgör en viss samhällsgrupp som är utsatt för förföljelse.

Ensamkommande som har fått uppehållstillstånd på grund av brist på ordnat mottagande kan enligt kommentaren ansöka om statusförklaring, vilket kan ha effekt på uppehållstillståndets längd. Ensamkommande som fått beslut om utvisning med ett tidsbegränsat tillstånd eller uppskjuten verkställighet kan begära omprövning, men de som fyllt 18 räknas inte längre som barn.

Hämta kommentaren (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol låter familjen stanna för barnens skull trots brist i lönevillkoren till sidans topp

En familj som sökt asyl i Sverige år 2010 men fått avslag på asylansökan lyckades byta spår och få stanna genom mannens arbete. I famljien finns tre barn som nu är tolv, sju och ett år gamla. När tillståndet skulle förnyas avslog Migrationsverket eftersom lönevillkoret inte hade uppfyllts under hela tiden. Familjen ansåg att det var en feltolkning, men de hävdade också att de borde få stanna på grund av Sveriges konventionsåtaganden. Migrationsdomstolen väger in Europakonventionens artikel om rätt till privatliv och bedömer att barnens anknytning till Sverige är sådan att ett uppbrott skulle äventyra deras psykosociala utveckling. Särskilt tolvåringen anses ha vistats i Sverige under en mycket formativ period av sitt liv och har skaffat sig en stark anknytning till Sverige. Han och sjuåringen har även etablerat sig språkligt och kulturellt genom fritidsaktiviteter. De har mycket begränsade minnen av hemlandet. Familjen får stanna av på grund av barnens särskilt ömmande omständigheter. Även faderns anknytning genom arbete vägs in. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Svårt blödarsjuka barn ska inte skickas till Ukraina till sidans topp

Målet gäller två flickor med palestinskt medborgarskap och deras familj. Fadern är palestinier och bor kvar i Gaza. Modern är från Ukraina. Dit reste hon tillbaka med sina fyra barn när de två flickorna, nu sexton och tolv år gamla, inte kunde få behandling. Deras blödarsjuka är av en mycket allvarlig form, som redan lett till behov av blodtransfusioner och kräver specifik behandling för att flickorna ska klara sig. De sökte senare asyl i Sverige på grund av hot som uppstått då modern konverterat till islam. Migrationsverket bedömde inte detta som asylskäl och ansåg att flickorna kan få vård i Ukraina. (Barn utvisas inte till Gaza på grund av situationen där.) Inför domstolsförhandlingen inkom Intyg från specialister i Ukraina. Domstolen bedömer nu att det inte går att visa att flickorna kan få både akut och förebyggande medicinering för att hindra potentiellt livshotande blödningar som de behöver. Flickorna får tillsammans med sin mor och syskon uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol underkände åldersuppskrivning och lät 17-åring stanna till sidans topp

En pojke från Afghanistan som levt större delen av livet i Afghanistan flydde därifrån på grund av hot från sin styvfar. Han hävdar att styvfaderns släkt kan hota honom även i Afghanistan, att han inte kan få den vård han behöver där och att han riskerar förföljelse av talibaner på grund av sin livsåskådning. Migrationsverket avfärdade dessa skäl och skrev upp honom i ålder och beslutade om utvisning. Migrationsdomstolen hittar inget skäl att utgå från något annat födelsedatum än pojken själv uppgivit. Domstolen håller med Migrationsverket beträffande asylskälen men eftersom pojken saknar anknytning, har påbörjat en process mot ett sekulärt synsätt och hans psykiska status är bräcklig så ger en sammantagen bedömning att det finns synnerligen ömmande omständigheter. Pojken får permanent uppehållstillstånd. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen nekar pensionärer med egen försörjning uppehållstillstånd till sidans topp

Ett äldre par som tidigare nekats asyl i Sverige, ville flytta närmare sina barn och barnbarn som är svenska medborgare. De sökte uppehållstillstånd enligt en paragraf i Utlänningslagen som tillåter bosättning för personer som har sin försörjning ordnad på annat sätt än genom anställning och dessutom särskild anknytning till Sverige. Makarna hade (låg) pension från hemlandet, del i fastigheter i hemlandet och i Sverige, vissa hyresinkomster samt ca 2 miljoner på banken. Paragrafen har tillämpats bl.a. för tyskar som velat bosätta sig i sina fritidshus efter pension. Migrationsöverdomstolen resonerar kring att paragrafen inte får utnyttjas för att kringgå reglerna om anhöriginvandring och ifrågasätter om makarna tillhör personkretsen. Dessutom anser Migrationsöverdomstolen att försörjningen inte kan anses varaktigt tryggad genom makarnas tillgångar. Ansökan avslås. Domen är vägledande.

Målnummer UM 623-16, MIG 2017:8

Hämta referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170320:

Många ärenden men få prickningar publicerade av FN:s kommitté mot tortyr till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr (CAT) har lagt ut en rad beslut från sina sessioner i augusti och december förra året. Bland det tjugotal beslut som rör utvisnings- eller utlämningsärenden har två lett till att kommittén förklarat att det skulle strida mot FN:s konvention mot tortyr att verkställa. Ett av dem gäller en man som skulle utlämnas från Marocko till Saudiarabien för ett ekonomiskt brott för vilket han redan dömts och avtjänat ett straff i Syrien. Om han lämnades ut till Saudiarabien skulle han riskera tortyr, en bedömning som CAT håller med om. Mannen har hållits fängslad i Marocko i två år och ska släppas fri om inte Marocko har något åtal mot honom. (CAT/C/58/D/682/2015)

Det andra ärendet som lett till prickning gäller en ingusjier som blivit tvingad att utföra en transport åt motståndsmän, varefter han gripits och torterats av den ryska säkerhetsjänsten. Han släpptes men tvingades lova att samarbeta med säkerhetsjänsten och flydde med hustru och barn. Danska myndigheter misstrodde berättelsen och mannens tortyrskador undersöktes inte. CAT anser att Danmark inte uppfyllt sin utredningsskyldighet då varken tortyrutredningen från Amnesty eller familjens övriga dokumentation hade granskats. (CAT/C/59/D/634/2014)

Bland de utvisningar som inte strider mot tortyrkonventionen enligt CAT märks nio fall som rör utvisningar av tamiler till Sri Lanka från Australien. Personerna anses genomgående inte kunna uppvisa några skäl varför de skulle bli förföljda som personer i hemlandet. Även om det fortfarande förekommer tortyr av utpekade motståndsmän riskerar inte alla tamiler förföljelse.

Fyra ärenden gäller Sverige. Två av dessa rör utvisningar till Bangladesh. Det ena fallet togs inte upp eftersom det redan avvisats av Europadomstolen (CAT/C/58/D/627/2014). Det andra fallet släpptes eftersom ingen bevisning hade lämnats in om mannens politiska aktivitet eller någon medicinsk dokumentation av den tortyr han uppgivit. (CAT/C/59/D/610/2014)

(...)

Lista med länkar till ärenden som behandlats av CAT (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Utvisning till Syrien av administrativa skäl godkänns inte av Europadomstolen till sidans topp

S.k. V. Russia (Application no. 52722/15)

En man från Aleppo i Syrien kom med visum för ett affärsbesök till Ryssland. Där stannade han kvar, arbetade, gifte sig och fick barn. Efter två år togs mannen i förvar på grund av ha varit verksam utan arbetstillstånd. Han överklagade med hänvisning till att han hade familij men dömdes till böter och utvisning. Utvisningen hejdades då han ansökte om asyl. Även detta avvisades med hänvisning att han levt illegalt och borde ha tagit upp sina asylskäl tidigare. Europadomstolen anser inte att dessa saker har betydelse i bedömningen av asylskälen och konstaterar att det skulle bryta mot Europakonventionen att verkställa utvisningen till Syrien. Domstolen kritiserar också både den administrativa proceduren och asylproceduren samt förvarstagandet.

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol tror på att pojke förlorat kontakt med förälder till sidans topp

En pojke som flytt från Afghanistan på grund av oroligheter i hemtrakten fick avslag av Migrationsverket eftersom skälen inte ansågs tillräckliga och han inte kunnat visa att han inte kan tas emot av sin far. Dessutom avfärdade Migrationsverket den inlämnade medicinska åldersbedömningen som visade att han var minderårig, eftersom röntgenbilderna teoretiskt kunde komma från en annan person. Migrationsdomstolen däremot accepterar den medicinska åldersbedömningen. Pojkens berättelse om att att han förlorat kontakten med familjen som antagligen lämnat området, betraktas också som sannolik av domstolen och han får uppehållstillstånd av särskilt ömmande omständigheter. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg).

 till innehållsförteckningen innehåll

Oenig domstol ger flyktingstatus till alban som inte kan få myndighetsskydd till sidans topp

En man som varit säkerhetschef i ett fängelse i Albanien nekade samarbeta med säkerhetspolisen i flera omgångar. Problemen eskalerade då en ny chef med koppling till säkerhetspolisen och flera uppsatta politiker anställdes i fängelset. Han utsattes för påtryckningar, hot och misshandel och vågade till slut inte vara kvar. Han sökte asyl med sin familj. Migrationsverket avslog ansökan bland annat för att det inte fanns skriftliga bevis samt att uppgifterna inte kom fram vid inskrivningssamtal. Domstolen däremot finner efter muntlig förhandling att berättelsen är trovärdig och detaljerad och stämmer med landinformation. Eftersom förföljelsen utgår från myndigheterna kan han inte söka skydd från dem. Det finns inget internt flyktalternativ. Mannen får uppehållstillstånd med flyktingstatus. En nämndeman är skiljaktig och anser att trovärdighetsbristerna kvarstår. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Luleå)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Skäl för förvarstagande i Dublinärenden ska vara lagstadgade till sidans topp

Mål C-528/15

En tjeckisk domstol har begärt förhandsavgörande av EU-domstolen angående om förvarstagande av personer som ska överföras enligt Dublinförordningen kan ske genom direkt tillämpning av förordningen. Formuleringarna på olika ställen i förordningen och i olika språkversioner skiljer sig åt beträffande om skälen för förvarstagande måste vara "lagstadgade". EU-domstolen kommer fram till att medlemsstaten måste ha en bindande och generellt gällande bestämmelse som slår fast objektiva kriterier för att bedöma risken för avvikande i ett Dublinärende. Detta innebär att om det inte finns objektiva kriterier i lag så får personer inte tas i förvar i enlighet med Dublinförordningen. Fast rättspraxis räcker inte.

Domen i sin helhet (Extern länk)

Referat av Migrationsverket (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170309:

Migrationsöverdomstolen: Laglig förlängning av besök hindrar inte nytt besök till sidans topp

En kvinna fick ett tre månaders visum för att besöka sin pojkvän i Sverige. Innan tiden löpt ut ansökte hon om förlängning, som beviljades. Hon lämnade Sverige medan viseringen fortfarande var giltig. Några månader senare ansökte hon om en ny period. Ambassaden gav avslag eftersom de ansåg att den tidigare förlängningen tydde på att kvinnan inte skulle lämna landet inom 90 dagar. Nu har saken nått Migrationsöverdomstolen som slår fast att en sådan förlängning, som är tillåten både enligt svensk lag och EU:s viseringskodex, inte i sig innebär att det finns rimliga tvivel lpå utlänningens avsikt att lämna territoriet innan viseringen löper ut. Viseringen beviljas.

Målnummer UM 3926-16, MIG 2017:5

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Läs domstolens referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Offentligt biträde har rätt till ersättning för rutinarbete till sidans topp

Ett offentligt biträde i ett asylärende specificerade i sin kostnadsräkning till Migrationsverket rutinmässiga arbetsuppgifter såsom registrering, brev med kallelse till sökanden och tolkbokning. Migrationsverket ville inte ersätta dessa kostnader eftersom verket ansåg att de skulle ingå i timkostnadsnormen, och normalt utföras av andra anställda på byrån. Migrationsdomstolen gjorde samma bedömning. Men Migrationsöverdomstolen konstaterar att det inte finns något i lagen som säger att biträdet bara har rätt till ersättning för juridiskt kvalificerat arbete. Det kan utläsas av förarbetena att vissa rutinuppgifter kan ingå, liksom av ett rättsfall där det framgår att rutinuppgifter inte behöver särredovisas om de inte uppgår till mer än 20 minuter. Biträdet får den ersättning han begärt. Mål UM 5736-16, MIg 2017:3.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta referat från Sveriges Domstolar (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen upprepar att asylskäl ska prövas av Migrationsverket till sidans topp

En man som haft uppehållstillstånd på grund av studier gjorde uppehåll i studierna, förlorade uppehållstillståndet och fick beslut om utvisning. Han överklagade och anförde asylskäl. Eftersom inga asylskäl prövats tidigare borde ärendet ha återförts till Migrationsverket för att asylskälen skulle kunna prövas i två instanser. Efter ett utförligt resonemang om hur sökande skulle kunna förlänga sina ärenden i all oändlighet om varje nytt skäl skulle orsaka återföring till Migrationsverket och risken för att en sådan möjlighet skulle missbrukas, beslutade domstolen ändå att pröva saken. Domstolen uppdrog åt Migrationsverket att först göra en asylutredning och höll därefter muntlig förhandling. Därmed ansåg domstolen att mannen fått ett effektivt rättsmedel. Migrationsöverdomstolen avfärdar resonemanget och påpekar att domstolens hantering inte står i överensstämmelse med asylprocedurdirektivet. Ärendet återförvisas till Migrationsverket. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Flyktingstatus för religiöst aktiv eritrean inte enkelt ärende till sidans topp

En kvinna från Eritrea fick uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Hon överklagade och begärde flyktingstatus. Migrationsdomstolen avslog överklagan. Beslutet fattades av en lagfaren domare, men utan nämndemän. Nu slår Migrationsöverdomstolen fast att ett ärende som gäller flyktingstatus på grund av religiös tillhörighet och illegal utresa från Eritrea inte kan anses vara av enkel beskaffenhet. Därför skulle målet inte ha avgjorts av en ensam domare. För att domstolen ska vara lagför när målet inte är av enkel beskaffenhet krävs en lagfaren domare och tre nämndemän. Målet återförvisas till migrationsdomstolen. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Kvinna slipper åka till Mongoliet för anknytning till ettåring till sidans topp

En kvinna som vistats länge i Sverige illegalt sökte asyl och anförde även att hon har anknytning till sin man och deras gemensamma barn som är ett år gammalt. Asylskälen ansågs otillräckliga. Anknytningen till familjen ger rätt till uppehållstillstånd men Migrationsverket ansåg att fem års illegal vistelse gjorde att kvinnan inte kunde få undantag från regeln att tillståndet ska sökas från hemlandet. Barnet ansågs inte ha några särskilda behov jämfört med andra barn och pappan kunde tas om hand av pappan. Migrationsdomstolen däremot anser att barnets låga ålder och den långa tid som separationen kan förväntas vara skulle leda till allvarliga konsekvenser för barnet. På grund av barnets bästa beviljas kvinnan uppehållstillstånd. Domen är dock inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och Förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Könsstympning kan undvikas i Nigeria eller Italien enligt FN:s kommitté mot tortyr till sidans topp

En kvinna från Nigeria har bott med sin man i Italien med två döttrar. Vid en resa till hemlandet krävde barnens farmor att de skulle könsstympas. Eftersom maken/fadern var med på detta lämnade kvinnan honom i samband med att hon väntade ett tredje barn, för att maken inte skulle ta barnen till Nigeria i samband med förlossningen. Hon fick dock avslag eftersom svenska myndigheter inte ansåg risken för könsstympning så hög i Nigeria, särskilt som kvinnan själv inte utsatts för ingreppet. Senare under proceduren kom det fram att kvinnan har permanent uppehållstillstånd i Italien. Hon hävdar dock att detta kan dras in då hon inte har arbete. Kvinnan har också framfört flera andra skäl mot utvisningen. Verkställigheten har stoppats i avvaktan på beslut från FN:s kommitté mot tortyr. Men i sitt beslut i november 2016 drar kommittén slutsatsen att barnen inte riskerar behandling i strid med konventionen varken i Italien eller i hemlandet. Utvisningen kan därmed verkställas, om inte kvinnan väljer att resa till Italien med döttrarna. (Complaint No. 644/2014)

Domen har publicerats av Migrationsverket med ett längre referat.

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Svår sjukdom eller liknande kan stoppa Dublinöverföring till sidans topp

En kvinna som sökte asyl i Slovenien var höggravid. Det kom fram att Kroatien var ansvarigt land. Men då var kvinnan efter förlossningen ett så dåligt psykiskt tillstånd att det inte gick att flytta henne. Den slovenska domstolen bad EU-domstolen om förhandsavgörande beträffande om det räcker att tillämpa artikel 3.2 i Dublinförordningen (som handlar om systematiska brister i det ansvariga landet) för att uppfylla förbuden mot omänsklig och förnedrande behandling mm i EU:s stadga, Europakonventionen och Genèvekonventionen. En annan fråga var om staten har en skyldighet att använda Dublinförordningens artikel 17.1 för att överta prövningen av ett sådant ärende. I sitt svar säger EU-domstolen att både nationell rätt och EU-rätt ska vägas in när ett land överväger att ta över ansvaret för ett asylärende. EU-domstolen säger också att om det finns en konstaterad risk för omänsklig och förnedrande behandling så ska en överföring inte genomföras, även om det inte finns systematiska brister i det ansvariga landet. Så kan det vara om det finns "risk för en avsevärd och irreversibel försämring av den berörda personens hälsotillstånd". Detta kan leda till att överföringen skjuts upp eller till att medlemsstaten väljer att själv pröva asylansökan.

Läs mer (Extern länk)

ECRE 17-02-24: New Court of Justice of EU ruling increases human rights protection in Dublin system (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Inget EU-ansvar för överenskommelsen med Turkiet enligt EU-domstolen till sidans topp

Tre asylsökande riskerade att skickas tillbaka till Turkiet i enlighet med överenskommelsen från den 18 mars mellan EU-staterna och Turkiet. De tre vände sig till EU-domstolen eftersom de ansåg att de riskerade förföljelse om de skulle utvisas vidare från Turkiet. De ifrågasatte om avtalet med Turket var förenligt med EU-rätten. Europeiska Rådet har yttrat sig och anser att EU-domstolen inte har kompetens att bedöma saken. Nu har domstolen tagit ett beslut med samma ställningstagande vilket innebär att de inte tar upp klagomålen till behandling. Enligt EU-domstolen togs uttalandet den 18 mars av representanter för EU:s medlemsstater och Turkiet. EU som institution har inget med detta att göra. Detta till skillnad från rådsmötet den 17 mars som var ett EU-möte.

En av domarna i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Medlemsstaterna är inte skyldiga att utfärda humanitärt visum enligt EU-domstolen till sidans topp

I Asylnytt 17-02-14 refererades att EU-domstolens generaladvokat ansåg att en medlemsstat kan vara skyldig att utfärda humanitärt visum om någon som inte får rätt att ansöka om internationellt skydd skulle utsättas för ytterst grov omänsklig behandling enligt artikel 4 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Saken gällde en familj från Syrien som sökt visum på Belgiens ambassad i Libanon. Familjemedlemmarna riskerade förföljelse och en av dem hade redan bortförts, misshandlats och torterats av en väpnad grupp. Nu har EU-domstolen tagit ställning och slagit fast att saken regleras i nationell rätt och det finns ingen skyldighet att bevilja visum enligt unionsrätten. Anledningen är att familjens syfte var att ansöka om asyl, det vill säga inte bara ett kort besök. Sådana ansökningar regleras inte av viseringskodexen. EU-domstolen påpekar att det skulle inverka menligt på systemet för att fördela prövning av asylansökningar om det var tillåtet att välja land genom visumansökan. Men domstolen slår ändå fast att det står medlemsstaten fritt att bevilja visum enligt nationell rätt.

Mål C-638/16 PPU, X och X mot Belgiska staten

Domen har senare även publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Pressmeddelande från domstolen (Extern länk till pdf-fil)

Domen i sin helhet (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 17-03-07: EU-dom stoppar humanitära visum för asylsökande (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol beviljar tillstånd på grund av hot mot kvinna och hennes barn i Afghanistan till sidans topp

En kvinna sökte asyl med ett barn och har fått ett barn till I Sverige. Hon arbetade i hemlandet med poliovaccinering. En släkting till maken hotade henne på grund av arbetet, men övergick till att begära att kvinnan skulle placera en väska med okänt innehåll på sin arbetsplats. Kvinnan och hennes man utgick från att det kunde vara en bomb och hon vägrade. Familjen flyttade till Kabul men fick även där motta hot från släktingen. Familjen flydde men maken kom ifrån de övriga i Turkiet. Migrationsverket trodde inte på hennes berättelse och anser att hon kan återvända till hemlandet eftersom hon har manliga släktingar där. Domstolen däremot bedömer berättelsen självupplevd och hotet reellt. Dessutom väger domstolen in att kvinnan riskerar förföljelse från makens släktingar på grund av att hon fött ett barn i Sverige sedan familjen splittrats. Kvinnan och de två barnen får uppehållstillstånd som flyktingar. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Luleå)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Somalisk kvinna kan inte resa ensam till hemorten till sidans topp

En ensamkommande flicka från Somalia berättade om att hon kidnappats och hållits fången av Al Shabab och flytt med hjälp av sin mor när hon släppts efter ett och ett halvt år. Migrationsverket trodde inte på berättelsen eftersom den ansågs för vag. Flickan skrevs också upp i ålder eftersom hon inte kunde visa att hon är vuxen. Flickan lämnade intyg om sina skador och att hon har svårt att prata om de traumatiska upplevelserna. Migrationsdomstolen anser att skadorna kan ha uppstått på annat sätt och håller med Migrationsverket om att flickan inte gjort sannolikt att det finns en konkret hotbild mot henne. Domstolen tror inte heller att hon står utan manligt nätverk på hemorten. Men domstolen beviljar ändå uppehållstillstånd eftersom det är så farligt att ta sig från Mogadishu till flickans hemtrakt. En ung kvinna skulle vara särskilt utsatt. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol upphäver utvisning av minderårig till Afghanistan till sidans topp

En tolvåring flydde med sin familj från Afghanistan till Iran, efter en konflikt om mark och betesdjur. En äldre bror hade dödats. Fadern är numera försvunnen, modern är kvar i Iran. Pojken lämnade Iran då han ställts inför tvånget att rekryteras till Syrien. Han är nu 17. Migrationsverket ansåg att berättelsen om hembyn, konflikten och flykten var för vag för att vara trovärdig. Därmed hade pojken inte heller gjort sannolikt att han inte har famllj i Afghanistan. Han fick beslut om utvisning med uppskjuten verkställighet. Domstolen håller med om att berättelsen är vag men tycker att det är naturligt med tanke på att pojken var liten då konflikten inträffade. Domstolen anser att det saknas en personlig hotbild, men därav följer inte att pojken har familj i Afghanistan. Eftersom det inte finns något ordnat mottagande föreligger ett verkställighetshinder. Med hänsyn till pojkens svåra upplevelser och det allvarliga säkerhetsläget i Afghanistan beviljas permanent uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter. Två nämndemän var oeniga och domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Ensamkommande som blivit svensk fick inte ta hit familj till sidans topp

En ensamkommande pojke fick uppehållstillstånd 2009 och blev svensk medborgare 2014. En förälder och pojkens syskon ansökte om återförening på grund av hushållsgemenskap och särskilt beroende, men fick avslag eftersom de inte kunde styrka sin identitet. Domstolen återsände ärendet till Migrationsverket eftersom ärendet kunde ha behandlats enligt paragrafen för återförening med ensamkommande barn. Migrationsverket överklagade med argumentet att den paragrafen bara gäller utländska medborgare. Migrationsöverdomstolen håller med om detta och återför ärendet till migrationsdomstolen för ny prövning av överklagandet.

Mål UM 9067-16, MIG 2017:4

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta referat från kammarrätten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Generaladvokat: Förvarstagande får pågå sex veckor i återupptaget Dublinärende till sidans topp

En person som överförts till Italien från Sverige enligt Dublinförordningen återkom till Sverige. Han togs i förvar. Förvarstagandet överklagades och Migrationsöverdomstolen begärde förhandsavgörande från EU-domstolen om förvarstiderna. Frågorna var 1) från vilken tidpunkt ska tidsfristen om sex veckor för överföring av en person i förvar beräknas om förvarstagandet sker sent i proceduren, 2) kan Sveriges regler om längden för förvarstagande tillämpas, 3) ska en ny tidsfrist om sex veckor för överföringen börja gälla efter att en inhibition löpt ut eller ska någon avräkning ske till exempel av tidigare tid i förvar och slutligen 4) spelar det någon roll om personen själv begärt att verkställigheten ska inhiberas? EU-domstolens generaladvokat har nu föreslagit att tidsfristen för överföring i denna situation ska räknas från den dag personen tas i förvar. Sexveckorsfristen för överföring efter inhibition för överklagande eller omprövning löper generellt från tidpunkten då inhibiton upphävts, oavsett om personen själv begärt inhibition. Den svenska lagstiftningen om förvarstagande upp till tolv månader är inte förenlig med EU-rätten. Observera att detta endast är ett förslag till EU-domstolen. (Källor InfoTorg Juridik och EU-domstolen)

 till innehållsförteckningen innehåll

Grekland/ Anmälan till Europadomstolen om förhållanden i förvar tas inte upp till sidans topp

En grupp om elva personer vände sig till Europadomstolen för att klaga på att de tagits i förvar på felaktiga grunder och att förhållandena i det grekiska förvaret varit omänskliga. De överbefolkade cellerna som saknade möblering utöver sängar ska aldrig ha blivit rengjorda. Ventilation, ljus och värme ska ha varit otillräckligt och endast en eller två timmars utevistelse i veckan tilläts. Internerna hade inte försetts med lakan, filtar eller hygienprodukter. Ingen sysselsättning eller radio / TV erbjöds. Tre av de elva klagande fick en överenskommelse om ekonomisk ersättning av Grekland. Därmed tog Europadomstolen inte upp deras sak till prövning. De övriga åtta hade inte överklagat förvarstagandet i Grekland och därför lades deras ärenden också ner.

Application no. 76854/11, Paul JOSEF and others against Greece (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170214:

Förtydliganden om försörjningskravet från Migrationsverket till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om hur försörjningskravet vid anknytning ska tolkas. Det gäller till exempel att den som befinner sig i Sverige är den som ska försörja de inresande även om till exempel ett särkullbarn formellt är anhörig till sin förälder som i sin tur är anhörig till personen i Sverige. Om anknytning åberopas till flera personer i Sverige ska försörjningen inte prövas om någon av dessa personer är undantagen. När anknytning söks till make och barn som finns i Sverige så blir det inget försörjningskrav eftersom barnet är undantaget. Andra påpekanden är att flera personer i familjen kan bidra till försörjningen, även den inresande. Å andra sidan ska hela familjen försörjas, även de som redan bor i Sverige. Bedömningen ska utgå från förhållandena vid prövningstillfället, men vara framåtsyftande. Skyddsbehövande kan få undantag från försörjningskravet om familjen har etablerats före inresan. Enligt ställningstagandet räcker det att familjen bildats; det krävs inte en längre tids sammanlevnad utomlands.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket: Bistånd enligt LMA dras in för vissa tidsbegränsade tillstånd till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande som innebär att den som bor i anläggningsboende och får ett tidsbegränsat tillstånd enligt Utlänningslagen 5:11 omedelbart efter beslutet ska bli av med bistånd enligt Lagen om mottagande av Asylsökande (LMA). De ska alltså inte längre få boende eller dagersättning. Tillstånd enligt 5:11 kan till exempel vara ett tillstånd som ges i grundärendet på grund av ett tillfälligt hinder, och som skulle ha varit tidsbegränsat även om inte den tillfälliga lagen hade funnits. Den som bor i eget boende får behålla ersättningen i en månad. Anledningen till att biståndet för denna grupp ska dras in omedelbart är att de som har sådana tillfälliga tillstånd inte kommunplaceras. Därför omfattas de inte heller av det undantag som gör att personer som fått uppehållstillstånd kan få bo kvar på samma villkor som asylsökande i väntan på kommunplacering. De som får tillfälliga tillstånd enligt Utlänningslagen 5:11 hänvisas nu istället till socialtjänsten i den kommun där de befinner sig.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen: Schweiz åläggs ersätta lankes för lidandet efter felaktig utvisning till sidans topp

En tidigare medlem av LTTE ("de tamilska tigrarna") i Sri Lanka hade fängslats och misshandlats i början av 2000-talet. Senare flydde han till Italien. Hans hustru anslöt sig senare. De tog sig till Schweiz och sökte asyl där. De fick två barn under väntan på beslut. Schweiziska myndigheter avgjorde att de inte hade rätt till asyl. I augusti 2013 deporterades familjen till Colombo, där de omedelbart fängslades. Hustrun och barnen släpptes efter 13 timmar, men mannen var fängslad i mer än ett och ett halvt år. Enligt vittnesmål från besökare utsattes han för misshandel. Hustrun och barnen fick visum och återvände till Schweiz och när mannen slutligen släpptes fick även han humanitärt visum. Schweiz hävdar att de uppfyllt sina skyldigheter genom att erkänna misstaget, stödja mannen och familjen under fängelsevistelsen och ta tillbaka dem till Schweiz. Europadomstolen anser att eftersom Schweiz brutit mot artikel 3 i Europakonventionen ska mannen också ha ersättning. Denna bestämdes till 30.000 Euro plus utgifter.

Läs domen X v. Switzerland (Application no. 16744/14) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen: Uzbek som kidnappats till hemlandet borde fått hjälp till sidans topp

Europadomstolen har behandlat ännu ett fall mot Ryssland rörande en man från Uzbekistan som anklagats för religiös extremism, något som regelmässigt leder till fängslande och tortyr i hemlandet. Detta fall skiljer sig från tidigare genom att det inte har föregåtts av något mål om utvisning eller utlämning. Mannen har av allt att döma kidnappats från Ryssland. Domstolen resonerar att Ryssland inte kan ha ansvar för att följa alla uzbeker som befinner sig i landet. Ryssland fälls därför inte för att kidnappningen inte förebyggdes. Samtidigt visar utredningen att ryska myndigheter verkar ha varit inblandade och det är osannoilkt att mannen kunnat föras ut utan Rysslands vetskap. Därför fälls Ryssland ändå som medansvarigt. Dessutom har ryska myndigheter inte utrett kidnappningen som de borde ha gjort. Ryssland har därmed brutit mot Europakonventionens artikel 3.

Läs domen Khamidkariyev v. Russia (Application no. 42332/14) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Medhjälpare som inte utfört terrordåd kan uteslutas från flyktingstatus till sidans topp

En marockan som i Belgien dömts för att ha tillhört en terroristorganisation sökte senare asyl eftersom domen skulle utsätta honom för förföljelse i Marocko. Mannens uppgifter i organisationen hade varit sådant som att ordna resor och falska handlingar. En belgisk domstol begärde ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Frågorna var om en person kan uteslutas från flyktingstatus även om han inte dömts för något terroristbrott, samt om en dom för deltagande eller anstiftan räcker i sig eller om det krävs en internationell prövning. EU-domstolen kommer fram till att även sådant som rekrytering, organisering, transport etc som bidrar till terrordåd, kan leda till uteslutning från flyktingstatus. Det är upp till den nationella domstolen att göra en individuell bedömning men i denna ska det vägas in att personen har deltagit i en terroristgrupps verksamhet.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Pressmeddelande på engelska () (Extern länk till pdf-fil)

Läs eller hämta domen i sin helhet (Extern länk)

Steve Peers i EU Law Analysis 17-01-31: Foreign fighters' helpers excluded from refugee status: the ECJ clarifies the law (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Generaladvokat anser att humanitärt visum måste utfärdas i vissa fall till sidans topp

En familj från Aleppo, Syrien, besökte Belgiens ambassad i Libanon, där de begärde visum för att kunna söka asyl i Belgien. Efter ett dygn i LIbanon återvände familjen till Syrien. En av dem hade bortförts, misshandlats och torterats av en väpnad grupp. Alla familjemedlemmar ansåg sig riskera förföljelse på grund av sin ortodoxa kristna tro. det belgiska migrationsverket avslog med hänvisning till att familjen hade för avsikt att stanna längre än 90 dagar, vilket är längsta tiden för ett visum. Familjemedlemmarna överklagade och den högre domstolen bad EU-domstolen om ett förhandsavgörande. Nu har en av domstolens generaladvokater lagt fram ett förslag. Han tolkar EU:s viseringskodex så att det inte bara finns en befogenhet att utfärda en visering, utan också en skyldighet att göra det. Detta skulle uppstå om det finns en verklig risk för att sökande som inte får rätt att ansöka om internationellt skydd skulle utsättas för ytterst grov omänsklig behandling enligt artikel 4 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Generaladvokatens dom är inte bindande. EU-domstolen kommer att ta ställning i målet.

Pressmeddelande (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Kvinna vars make försvunnit ska inte återsändas till Uzbekistan till sidans topp

En kvinna som inte själv var politiskt eller religiöst aktiv i Uzbekistan råkade ändå ut för trakasserier. Hennes föräldrar, som var religiöst aktiva åkte år 2005 till Andizjan för att leta efter en försvunnen bekant. När föräldrarna inte hörts av på en tid åkte hennes man efter för att söka. Sedan dess är även han försvunnen. Efter detta har kvinnan utsatts för husrannsakningar och vräkts. Migrationsverket ansåg att uzbeker som återvänder frivilligt inte kontrolleras rutinmässigt och att det inte finns någon hotbild mot kvinnan. Migrationsdomstolen bedömer på grund av landinformation att Uzbekistan är en totalitär polisstat med ett väl utbyggt sytem, inklusive tortyr, för kontroll och övervakning. Den sociala kontrollen är stark. Eftersom maken var religiöst aktiv, kvinnan har uppsökts av säkerhetstjänsten tidigare, hon har överskridit sitt utresetillstånd och dottern inte har gått i skolan på mer än två år, kan hon misstänkas för att ha sökt asyl och löper en konkret och allvarlig risk att utsättas för förföljelse. Kvinnan och dottern får uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Luleå)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol beviljade flyktingstatus för icke-arab från Darfur till sidans topp

En man som tillhör gruppen "African" flydde från sin hemby i Darfur 2003 då den attackerades av milisgruppen Janjaweed. Hans familj liksom andras drabbades av mord, våldtäkter och bränder. Efter att ha bott några år i Khartoum återvände han till Darfur där han bodde i ett flyktingläger. Men 2012 blev han tillfångatagen och misshandlad, anklagad för att tillhöra oppositionen. Migrationsverket bedömde att han inte var speciellt utsatt eftersom attacken 2003 var riktad mot hela byn. Berättelsen om vad som hände 2012 bedöms inte som tillförlitlig och det hade enligt Migrationsverket inte framkommit att mannen var mer utsatt än någon annan av samma grupp. Migrationsverket ansåg inte att mannen riskerar förföljelse och om han ändå upplever en hotbild kan han flytta till Khartoum. När migrationsdomstolen nu har tagit upp fallet har Migrationsverket ändrat ståndpunkt i enlighet med sitt rättsliga ställningstagande från slutet av december. Nu bedöms att mannen som icke-arab riskerar förföljelse och inte får hänvisas till internflykt. Detta blev också domstolens beslut. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Handikappad ung man från Kabul får stanna efter beslut av migrationsdomstol till sidans topp

En cp-skadad pojke vars mor dött tidigt och fadern senare, bodde med sin styvmor i Kabul, dit de tagit sin tillflykt undan konflkten i Ghazni. Han berättar om trakasserier och att han inte kunde gå i skolan på grund av sitt handikapp. När han var 14 skickade styvmodern honom till Iran för att hon inte ville försörja honom längre. Efter en flera år lång resa då han periodvis arbetat i smugglares hushåll och andra perioder fått hjälp av jämnåriga att resa vidare, kom han till Sverige. Trots flera intyg som stöder pojkens ålder skrevs han upp till vuxen av på grund av att han inte kunde bevisa att han är minderårig. Migrationsverket anser att han kan återvända till Kabul och påpekar att sjukdom eller handikapp normalt inte är skäl för asyl. Migrationsdomstolen väger in att han på grund av funktionsnedsättningen inte kan klara sig utan nätverk även om han bedöms som vuxen. Domstolen bedömer uppgifterna om familjen trovärdiga. Uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter beviljades. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö).

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol låter 25-årig kvinna följa med vid familjeåterförening till sidans topp

Kvinnan har bott med sin mor och sina syskon i Syrien, och sedan i Egypten. I Egypten har de dock inte haft uppehållstillstånd. En yngre syster tog sig till Sverige och ar fått permanent uppehållstillstånd. Därefter ansökte modern och syskonen om familjeåterförening. Modern och de yngre syskonen fick uppehållstillstånd, men den äldsta dottern fick avslag eftersom hon som vuxen inte tillhörde kärnfamiljen. Enligt Migrationsverket kunde förhållandet till lillasystern inte ses som ett särskilt beroendeförhållande och omständigheterna var inte "udda och ömmande". Men migrationsdomstolen bedömer att kvinnan enligt Europakonventionens familjebegrepp ska anses ha ett särskilt beroendeförhållande, då hon annars befinner sig utan nätverk och beskydd utanför sitt hemland. Därför beviljas hon uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Tio dagars annons måste föregå ansökan om arbetstillstånd till sidans topp

En person som sökte arbetstillstånd för förnyat säsongsarbete skickade in ansökan tre dagar efter att arbetet annonserats av Arbetsförmedlingen (och därmed inom EU). Ansökan avslogs eftersom kravet är tio dagar. Migrationsdomstolen upphävde beslutet med motivering att annonsering inte behövdes eftersom mannen hade företräde till anställningen. Mannen påpekade även att annonsen låg kvar i tio dagar, och att tiodagarsfristen borde räknas från när Migrationsverket fattade beslut. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som slår fast att företrädet till arbetet inte uppstår förrän mannen fått arbetstillstånd. En förutsättning för detta är att arbetet först har varit utlyst inom EU. Beträffande tiodagarsregeln anser domstolen att annonseringen ska anses avbruten i och med att ansökan om arbetstillstånd lämnas in. Därför ska Migrationsverkets beslut gälla. Mannen får inte arbetstillstånd-

Hämta domen från kammarrätten i Stockholm (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170126:

Kategori: Skäl - Internationella info

Europadomstolen: Afghansk kvinna bedömdes inte som trovärdigtill sidans topp

En kvinna som flydde till Sverige från Afghanistan med sina fyra barn år 2014 har fått sitt ärende behandlat av Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Hon förefaller inte ha företrätts av något ombud. Kvinnan hävdade att hennes make hade försvunnit och att hans familj krävt att hon skulle gifta sig med sin svåger. Hennes far som stödde henne hade dödats. Hon fick avslag i Sverige bland annat för att makens försvinnande inte var bevisat. Vid överklagandet uppstod flera motsägelser jämfört med den ursprungliga berättelsen. Inför Europadomstolen lämnade kvinnan in ett intyg från Afghanistan om försvinnandet. Detta var dock ofullständigt ifyllt och stämplat med två olika datum, varav ett före försvinnandet. Båda datumen låg långt tillbaka varför Europadomstolen ansåg att kvinnan borde ha haft dokumentet från början. Domstolen instämmer i de svenska myndigheternas bedömning att hon inte är trovärdig. Därmed släpper domstolen ärendet.

Läs beslutet: Application no. 47058/16, M.T. and Others against Sweden: http://hudoc.echr.coe.int/eng?i=001-170550

till innehållsförteckningen innehåll

Kategori: Skäl - Internationella info

Ifrågasatt konvertering i Sverige övertygar inte Europadomstolentill sidans topp

Ett par som flydde till Sverige med sina barn från Ghazni i Afghanistan sökte asyl bland annat för att kvinnan flytt ett tidigare tvångsäktenskap. Mannen hade blivit anklagad för att ha orsakat en brand i en moské. Mannen konverterade till kristendomen efter flykten. Migrationsverket avslog på grund av motsägelser och brist på bevis. Mannen hade inte nämnt konverteringen från början och var okunnig om kristna helger, bibeln och det kristna budskapet över huvud taget. De hänvisades till internflykt pga konflikten i Ghazni. Efter att beslutet vunnit laga kraft har familjen försökt påtala verkställighetshinder flera gånger då de blivit mer aktiva kristna och även hustrun konverterat. Detta har inte setts som nya omständigheter och intyget om kvinnans konvertering indikerar att hon konverterat tidigare än vad hon själv sagt. Vid det senaste tillfället hävdade de att en muslimsk bekant från Afghanistan som besökt dem så småningom hade blivit utvisad och berättat om dem för myndigheterna. Slutligen hade de fått barn. Europadomstolen håller med de svenska myndigheternas bedömning och anser inte att paret visat att de kommer att råka illa ut.

Läs beslutet: Application no 36384/16, A.J. and F.B. against Sweden: http://hudoc.echr.coe.int/eng?i=001-170646

till innehållsförteckningen innehåll

Kategori: Skäl - Internationella info

Palestinier i limbo efter 22 år i Ukraina - inget brott mot Europakonventionentill sidans topp

Dom från Europadomstolen: En palestinier som flyttade från Gaza till Ukraina år 1993 för att studera, har bott kvar med flera tidsbegränsade uppehållstillstånd och väntetid under olika förordningar i sammanlagt 22 år. Det senaste utvisningsbeslutet stoppades av en domstol varför det nu inte finns något verkställbart utvisningsbeslut. Mannen har dock fortfarande nekats uppehållstillstånd. Europadomstolen resonerar kring om Europadomstolens artikel 13 om rätt till ett effektivt rättsmedel har kränkts beträffande mannens rätt till ett privatliv enligt artikel 8, då han inte har kunnat legalisera sin tillvaro. Men bland annat eftersom utvisningen har stoppats och möjligheterna till legalisering inte är uttömda stannar domstolen vid att ingen kränkning har skett. En av domarna är oenig såtillvida att han anser att frågan om rätten till privatliv borde ha diskuterats direkt i sak och inte bara indirekt genom frågan om han haft tillgång till ett effektivt rättsmedel.

Läs domen: Case of Abuhmaid v. Ukraine (Application no. 31183/13): http://hudoc.echr.coe.int/eng?i=001-170285

till innehållsförteckningen innehåll

Kategori: Skäl - Internationella info

Europadomstolen fäller Ukrainas för vägran att släppa i land asylsökandetill sidans topp

Tre personer från Eritrea hade på olika vägar kommit till Djibouti på flykt från hemlandet. För att söka asyl i ett annat land hade de tillsammans tagit sig ombord på en båt som var på väg till Turkiet. I Turkiet fick de inte gå i land men följde med båten till nästa hamn i Ukraina. Där fick de kontakt med en hjälporganisation vars representant besökte dem. De ukrainska gränsvakterna gav dock inte tillräckligt med tid för mötet. Vakterna gav eritreanerna felaktig information och de tubbades att underteckna ett dokument om att de inte ville söka asyl. UNHCR har 2013 kritiserat Ukraina för gränsprocedurer som kan leda till otillåtna utvisningar. Personen från hjälporganisationen vände sig till Europadomstolen och begärde att domstolen skulle ingripa för att de tre skulle släppas i land eftersom de riskerade att tas vidare till nästa hamn i Saudiarabien och därifrån skickas till Eritrea. Domstolen gjorde så och resenärerna fick gå av och kunde söka asyl i Ukraina. Det nuvarande målet i domstolen gäller en av de sökande. Europadomstolen fäller Ukraina för att inte gett mannen tillgång till asylproceduren.

Läs domen: Case of Kebe and Others v. Ukraine (Application no. 12552/12): http://hudoc.echr.coe.int/eng?i=001-170058

till innehållsförteckningen innehåll

Kategori: Skäl - Säkertland info

Prövningstillstånd rörande utvisning till tredje land på grund av släktanknytningtill sidans topp

En man från Eritrea nekades asylprövning i Sverige på grund av att han under tiden som asylsökande gift sig med en kvinna som är medborgare i Kanada. Migrationsverket ansåg att han har anknytning till Kanada och skulle kunna få skydd där. Men äktenskapet var arrangerat, mannen har aldrig varit i Kanada och kvinnan är inte längre intresserad av att ta emot honom. Migrationsdomstolen gjorde den sammantagna bedömningen att anknytningen till Kanada inte var tillräcklig och återförvisade ärendet till Migrationsverket. Verket överklagade och nu har Migrationsöverdomstolen beviljat prövningstillstånd. Målet kan få betydelse för andra sökande vars ansökningar avvisas med hänsyn till en svag anknytning till tredje land. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm).

till innehållsförteckningen innehåll

Kategori: Skäl - Säkertland info

Domstol stoppar utvisning av statslös syrier till Förenade Arabemiratentill sidans topp

En palestinsk flicka från Syrien sökte asyl i Sverige. Hennes föräldrar finns i Förenade Arabemiraten där de har haft tillfälliga arbetstillstånd och där flickan även har gått i skolan. Migrationsverket bedömde att hon kunde återförenas med sina föräldrar i FAE, som normalt inte anses utvisa personer som behöver skydd. Flickan hävdar att det inte går att återvända för att fadern förlorat sitt arbete som låg till grund för hans tillstånd. Nu är han dessutom sjuk. Domstolen resonerar om begreppet "vanlig vistelseort" för statslösa och kommer fram till att en person kan vara flykting om hon har flyktingskäl gentemot ett land där hon haft sin vistelseort och det samtidigt inte går att återvända till något annat land som varit vistelseort. Även om dokumenten om faderns anställning inte bevisar något så har flickan för närvarande inte rätt att resa dit eftersom hon varit borta i sex månader, och det är osäkert om det skulle gå i framtiden. Därför ska skälen inte prövas mot FAE, enligt domstolen. Flickan beviljas uppehållstillstånd som flykting. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg juridik och förvaltnignsrätten i Göteborg)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Azerbajdzjan: Blandat par från får stanna för barnets skull till sidans topp

En man från Azerbajdzjan som tidigare sökt asyl och fått avslag, sökte på nytt, nu i sällskap med sin hustru som är av armenisk identitet. De hävdade att mannen behöver skydd på grund av aktivitet för ett politiskt parti och en konflikt efter att han nekats en viss statlig ersättning. Detta avfärdas på grund av bristande trovärdighet. Paret berättar också om misshandel och övergrepp både från grannar och poliser sedan de fått barn, beroende på att blandäktenskap inte accepteras. Domstolen anser att de kunde ha begärt hjälp från högre instanser i hemlandet. Argumentationen är snarlik den som förelåg i ett ärende där FN:s kommitté mot tortyr senare förbjöd utvisningen (CAT 374/2009). Paret hänvisar till CAT men domstolen avfärdar även detta med att familjemedlemmarna i det fallet hade torterats av den nationella säkerhetstjänsten. Familjen beviljas ändå uppehållstillstånd på grund av den anknytning som sonen fått till Sverige. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg juridik och förvaltningsrätten i Luleå)

 till innehållsförteckningen innehåll

Lesbisk kvinna ifrågasattes av Migrationsverket men blev trodd i domstol till sidans topp

En kvinna från Nigeria hade från tidig ålder attraherats av kvinnor. Hon hade straffats av familjen och relegerats från skolan efter olika incidenter. Hon tvingades gifta sig och hade ett barn och var gravid med nästa när hennes man kom på henne med en kvinna. Det ledde till att grannarna samlades och misshandlade henne. En präst som hon flydde till sa att hon var djävulen själv. Prästen ångrade sig sedan och hjälpte henne fly. Homosexualitet bestraffas med 14 års fängelse i Nigeria. När kvinnan sökte asyl i Sverige vågade hon inte avslöja sin sexuella läggning. Detta kom fram först i ett ärende om verkställighetshinder. Migrationsverket slog ner på alla möjliga detaljer som de inte ansåg trovärdiga och beslutade om utvisning igen. Men Migrationsdomstolen finner berättelsen detaljrik och samstämmig och att den stämmer med landinformation. Det finns dessutom skriftlig bevisning för att kvinnan är lesbisk. Kvinnan och döttrarna får uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: 18-åring får stanna som del av broderns familj till sidans topp

En pojke från Afghanistan flydde tillsammans med sin bror och dennes familj. De kom från ett område som kontrollerades av talibaner. Brodern anklagades för att ha lämnat uppgifter om talibanerna som lett till att en ledare dödats. Efter brödernas flykt har deras föräldrar misshandlats och modern avlidit. Migrationsverket ansåg att även den yngre brodern var hotad i hemtrakten men beslutade ändå om utvisning till internflykt. Inför domstolen hävdade brodern att han borde få stanna på grund av anknytning till broderns familj, som fått uppehållstillstånd. De har bott samman både före och efter flykten. Migrationsverket höll då med om att pojken ska betraktas som del av familjen trots att han fyllt 18. Domstolen beslutar att han får stanna av den anledningen. Han får flyktingstatus liksom brodern och eftersom det finns minderåriga i familjen, som sökte asyl före 24 november 2015, får han permanent uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170109:

Migrationsöverdomstolen bekräftar rätten att överklaga kriterier i Dublinärenden till sidans topp

En man som varit asylsökande i Slovenien tog sig senare till Sverige och sökte asyl här. Migrationsverket bad Slovenien att ta tillbaka honom. Senare upptäcktes att mannen varit utanför Schengenområdet i mer än tre månader vilket borde gjort Sverige ansvarigt, men Slovenien accepterade ändå att ta emot honom. Migrationsdomstolen avvisade mannens överklagande med motivering att det inte går att överklaga hur Migrationsverket tillämpat kriterierna i Dublinförordningen. Migrationsöverdomstolen bad om ett förhandsavgörande från EU-domstolen i den frågan. EU-domstolen svarade att det under Dublin III ska gå att överklaga den typen av fråga om tillämpning av kriterierna. EU-domstolen bekräftade också att bortovaro från Schengenområdet i tre månader ska leda till att en stats tidigare ansvar för asylprövningen upphör. Migrationsöverdomstolen har nu tagit upp fallet på nytt men yttrade sig inte i frågan om ansvarigt land utan beslutade att skicka tillbaka ärendet till domstolen, så att denna får fatta ett nytt beslut.

Mål UM6068-14

Hämta referat från Migrationsöverdomstolen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Förskott till biträde kan beviljas för utlägg och tidsspillan till sidans topp

Migrationsöverdomstolen har i ett vägledande beslut slagit fast att Migrationsverket kan bevilja förskott för inte bara för det arbete ett offentligt biträde har lagt ner, utan även för tidsspillan och för utlägg såsom reseersättning.

Målnummer 1502-16

i ett annat mål hade Migrationsverket nekat ett biträde förskott med motivering att handläggningen inte kunde beräknas ta mer än sex månader. (Detta visade sig under ärendets gång vara felaktigt.) Migrationsöverdomstolen påpekar att Migrationsverket alltid måste göra en individuell bedömning. Migrationsverkets balans är en faktor som måste vägas in. Ingen åtgärd vidtas eftersom biträdet numera har hunnit få betalt.

Målnummer UM2351-16

Hämta kammarrättens referat om förskott för utlägg mm (Extern länk)

Hämta referatet av målet om handläggningstid från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Svårt mål om könsidentitet ska avgöras av erfaren domare till sidans topp

En person från Somalia som uppgav homosexualitet som skäl för asyl. Migrationsverket och domstolen fann trovärdighetsbrister i berättelsen. I överklagandet till Migrationsöverdomstolen framkom att den sökande även berättat utförligt om sin transsexualitet och hur den tagit sig uttryck. Migrationsöverdomstolen redogör i sitt beslut för UNHCR:s riktlinjer för hur sexuell läggning och könsidentitet ska bedömas. Migrationsöverdomstolen påpekar att migrationsdomstolen (förvaltningsrätten) varken har utrett eller prövat om personen tillhör en samhällsgrupp som riskerar förföljelse på grund av sin könsidentitet. Dessutom hade målet i migrationsdomstolen avgjorts av en förvaltningsrättsfiskal. Enligt Migrationsöverdomstolen rör det sig om så komplicerade rättsfrågor och bevisfrågor att de borde ha avgjorts av en ordinarie domare. Målet återförvisas till förvaltningsrätten för ny handläggning.

Målnummer: UM5663-16

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 16-12-24: Överdomstol: Bristande kunskap om HBTQI hos domare (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Fråga om status för ung eritrean var inget enkelt ärende till sidans topp

Ett ensamkommande barn från Eritrea beviljades permanent uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Han överklagade och begärde flyktingstatus, eftersom han riskerar förföljelse efter att ha lämnat Eritrea illegalt och undanhållit sig militärtjänst. Migrationsdomstolen avslog. Målet avgjordes av en ensam domare. Saken har nu nått Migrationsöverdomtolen som påpekar att landinformationen inte visar tydligt hur de eritreanska myndigheterna uppfattar saken och att migrationsdomstolarna gjort olika bedömningar. Statusförklaringen är av stor betydelse för den sökande. Enligt Migrationsöverdomstolen är det så svåra överväganden att målet inte är "av enkel beskaffenhet". Därför borde det avgjorts av en "fullsutten" domstol med nämndemän. Målet återförs tlll Migrationsdomstolen.

Målnummer 8011-16

Hämta kammarrättens referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FN:s kommitté mot tortyr stoppar utvisning av tjetjen till Vitryssland till sidans topp

En man från Tjetjenien blev förföljd efter att hans bror gått med i motståndsrörelsen och blivit dödad 1999. Mannen hade gripits, torterats och tvingats underteckna ett löfte att spionera på motståndsrörelsen. År 2001 hade han flytt till Vitryssland, där han så småningom gift sig. Men han hade ständigt trakasserats av polisen, gripits och misshandlats tills hans hustru fått lösa ut honom. Polisen hade lagt beslag på hans pass. Familjen flydde vidare till Schweiz 2005. De har numera fem barn. Schweiz har avslagit bl.a. för att berättelsen om fängslandet i Tjetjenien inte var tillräckligt detaljerad och att mannen inte riskerade utvisning från Vitryssland. FN-kommittén anser att mannen givit en detaljerad beskrivning av den tortyr han utsatts för och inkommit med läkarintyg som stödjer berättelsen. Kommittén påminner om sin praxis: "that complete accuracy is seldom to be expected by victims of torture and that such inconsistencies as may exist in the complainant's presentation of the facts are not material and do not raise doubts about the general veracity of his claims". Schweiz bristande utredning av risken för utvisning från Vitryssland kritiseras. Kommitténs slutsats är att Schweiz inte har rätt att utvisa familjen till Vitryssland eller Ryssland.

Com No 558/2013

Läs eller hämta dokumentet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolens högsta kammare avgör mål om sjukdom som skäl mot utvisning till sidans topp

Målet rör en man från Georgien som levt sedan 1998 i Belgien med sin familj utan att ha haft uppehållstillstånd. Under de senaste åren blev mannen svårt sjuk bland annat i leukemi. Han avled sommaren 2016. Målet, som fortsatte trots dödsfallet, har inte rört de ursprungliga asylskälen utan enbart vilka risker det skulle medföra att verkställa utvisningen av en så svårt sjuk person och gränsen för Belgiens ansvar, samt hänsynen till familjelivet. Europadomstolens första lägre kammare kom fram till att det inte skulle bryta mot Europakonventionen att verkställa utvisningen eftersom mannens tillstånd var stabilt och viss behandling fanns i hemlandet. Tidigare brottslighet vägdes mot rätten till familjeliv och domstolen ansåg att familjen kunde besöka mannen i Georgien. Europadomstolens högsta kammare gör en annan bedömning och kritiserar att Belgien fattat beslut utan att ha tillräcklig information om sjukdomen. Domstolen lägger ansvaret på staten att bedöma hälsotillståndet och tillgången till vård i hemlandet, liksom även att bedöma vad utvisningen i detta hälsotillstånd skulle innebära för familjelivet. Slutsatsen blir villkorad: Det skulle bryta mot konventionens artikel 3 respektive artikel 8 om utvisningen verkställdes utan dessa bedömningar.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Direkt från domstolen: CASE OF PAPOSHVILI v. BELGIUM (Application no. 41738/10) (Extern länk)

Den föregående domen i lägre instans (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Journalist som rapporterat om hazarer i Pakistan får stanna till sidans topp

En tv-reporter från Quetta i Pakistan har gjort reportage om hazarernas rättigheter. Därefter har han tagit emot hot vid flera tillfällen, via telefon, sms och brev, från 2011 till 2013. Hoten som kom från organisationen Lashkar-e-Jaghvi har polisanmälts. Den lokala shia-organisationen uppmanade honom att lämna landet. Mannens far som var advokat dödades 2009. Migrationsverket avslog eftersom hotbreven var av enkel beskaffenhet och inte bevisade något. Migrationsverket har även föreslagit internflyktsalternativ. Migrationsdomstolen håller med om att det inte har visats en konkret och omedelbar hotbild. Men mot bakgrund av den extremt utsatta situationen hazarer upplever i Quetta anser domstolen att mannens verksamhet som journalist och vad hans familj utsatts för ändå gör att han riskerar skyddsgrundande behandling. Internflykt är inte relevant eftersom han är en välkänd reporter. Han får uppehållstillstånd som flykting. Observera att domen inte är vägledande. Källor: Infotorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Snart artonårig ska inte hänvisas till internflykt till sidans topp

En ensamkommande pojke från Kunduz i Afghanistan sökte asyl. Migrationsverket ansåg att han inte kunde återsändas till hemprovinsen, men hänvisade till internflykt. Det alternativet ska inte användas för minderåriga, men Migrationsverket pekade på att han skulle fylla 18 inom tre månader. Migrationsdomstolen anser däremot att det är åldern vid beslutstillfället som är avgörande, och beviljar pojken uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Observera att domen inte är vägledande. Källor Infotorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol avfärdar Migrationsverkets tolkning av språkanalys för kvinna från Somalia till sidans topp

En kvinna bodde med en yngre manlig släkting i Somalia sedan hennes egna barn lämnat landet. Hennes make var borta sedan länge. Men mannen försvann och kvinnan kände sig hotad av inkräktare som letade efter honom. En dotter och andra släktingar bor i Sverige. Två språkanalyser pekade på att hon kom från centrala eller nordöstra Somalia. Själv hävdar hon att hon bott i Mogadishu i ett blandat område. Hon är sjuklig och dement och klarar sig inte själv längre. Migrationsverket påpekade att ett av hennes barn fötts i Hargeisa, vilket hon själv säger beror på att hon var där på besök. Migrationsdomstolen noterar att kvinnans kunskaper om Mogadishu stämmer med hur det såg ut förr. Att en dotter fötts i Hargeisa menar domstolen inte bekräftar språkanalysen, eftersom Hargeisa ligger i nordvästra Somalia. Domstolen kritiserar att Migrationsverket utan underlag påstår att kvinnan har ett manligt nätverk i Somalia. Sammantaget väljer domstolen att pröva skyddsbehoven gentemot Mogadishu. Där riskerar hon att utsättas för förföljelse på grund av kön. Hon beviljas flyktingstatus. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen tillåter Sverige att utvisa multihandikappad ung man till Bosnien till sidans topp

En familj från Bosnien sökte asyl på grund av vissa trakasserier men främst för att få vård för sin då tonårige son som inte hade fått den behandling han behövde. Pojken lider av epilepsi, puckelrygg och skolios, cp-skador och en viss mental utvecklingsstörning. Detta ansågs dock inte vara skäl för uppehålllstillstånd. Efter slutligt avslag fick familjen ett års tidsbegränsat uppehållstillstånd för att en ryggoperation skulle genomföras och följas upp. När tillståndet löpt ut hade pojken fyllt 18 och Migrationsverket ansåg att det inte längre fanns något som hindrade utvisning. Familjen vände sig till Europadomstolen. Domstolen gör ingen annan bedömning än Sverige. Pojken kan inte bli botad även om han bor i Sverige, påpekar domstolen. Det finns vård i Bosnien, och att vården i Sverige har högre kvalitet är inte skäl nog för att stoppa en utvisning. Domstolen påpekar att även Bosnien är med i Europarådet för mänskliga rättigheter och om pojken inte får sina rättigheter tillgodosedda i hemlandet så kan Bosnien dras inför Europadomstolen. Ansökan avvisas som ogrundad.

Application no. 41252/16, Kazic and others against Sweden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Handikappad ung man får stanna efter preskription till sidans topp

Pojken kom till Sverige som femtonåring, troligen från Turkmenistan men ryskspråkig. Varken Turkmenistan eller Ryssland har identifierat honom. Pojken har en CP-skada och viss utvecklingsstörning. Han hade levt isolerad och var utsatt på grund av sin etnicitet mm. Det räckte dock inte för att få stanna. Han fortsatte leva öppet efter slutligt avslag och gick i skolan. När han sökte på nytt efter preskription fick han nytt utvisningsbeslut, eftersom Migrationsverket ansåg att han inte hade gjort något för att verkställa beslutet. Hans förklaring är att han inte förstod vad han förväntades göra. Migrationsdomstolen resonerar om Europakonventionens definition av rätt till privatliv och påpekar att migrationsöverdomstolen tidigare tolkat detta som att de band som en person skaffat sig kan ha uppstått även om vistelsen varit illegal. Domstolen väger in svårigheterna att etablera sig som mannen skulle ha utan nätverk och med sin funktionsnedsättning och finner att en utvisning skulle vara oproportionerlig enligt Europakonventionen. Observera att domen inte är vägledande. Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Två hustrur nekas återförening men barnen får komma till sidans topp

En man från Syrien har fått uppehållstillstånd i Sverige. Han är gift med två kvinnor och har barn med båda. De båda kvinnorna och barnen ansökte om uppehållstillstånd som anhöriga. Barnen fick uppehållstillstånd men kvinnorna avslag. Lagen är tydlig med att en andra hustru inte kan få uppehållstillstånd om mannen redan lever med den ena i Sverige. Migrationsverket ansåg att förbudet mot månggifte ska spela in även när båda ansökt samtidigt. Migrationsdomstolen däremot beviljade uppehållstillstånd med motivering att två intressen stod emot varandra och barnens intresse av att återförenas med mödrarna vägde över. Nu har Migrationsöverdomstolen gett Migrationsverket rätt. Kvinnorna får inte komma till Sverige, bland annat med motivering att de undertecknat att barnen får bosätta sig hos pappan. Migrationsöverdomstolen anser i den situationen att "barnens bästa väger mindre tungt än samhällets intresse av att motverka månggifte".

Målnummer UM10066-15, UM10067-15

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad söknin (Extern länk)

Se även:

Sveriges Radio Ekot 16-12-23: Nekas uppehållstillstånd på grund av månggifte (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen prickar Malta för onödigt utdraget förvarstagande av barn till sidans topp

Målet rör två pojkar från Somalia som kom med smugglare till Malta, den ena 16 och den andra 17 år. Efter att de sökt asyl skulle deras ålder utredas vilket tog ungefär sju månader. En av dem fick muntligt besked strax efter att han röntgats att han bedömts som minderårig men hölls ändå kvar tills skriftligt resultat kom fem månader senare. Sammanlagt hölls de i förvar i ca åtta månader i ett magasin, Safi Warehouse 2, tillsammans med ca 300 vuxna, med dåliga hygieniska förhållanden och utan sysselsättning. Båda var rädda för en del män som kunde bli våldsamma, ta deras mat osv. Barackerna har dömts ut i åtskilliga rapporter och Europadomstolen utgick därför från att klagomålen stämde. Domstolen anser med tanke på pojkarnas ålder och den långa tiden att de har behandlats förnedrande i Europakonventionens bemärkelse (artikel 3). Dessutom var förvarstagandet i sig inte försvarbart (artikel 5.1) och det fanns inget effektivt rättsmedel för att överklaga (artikel 5.4).

En av domarna reserverade sig mot bedömningen att pojkarna var sårbara eftersom de var nästan vuxna. En annan domare höll med om utfallet men ville förse domen med en utförlig motivering om fallet som exempel på den "crimmigration" som pågår i Europa, dvs användning av statens straffrättsmaskineri för att kontrollera invandring.

Case of Abdullahi Elmi and Aweys Abubakar v. Malta, Applications nos. 25794/13 and 28151/13 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Italien/ Europadomstolens högsta kammare mildrar kritik för grupputvisning 2011 till sidans topp

En grupp tunisier hamnade på Lampedusa under "den arabiska våren" 2011. Efter oroligheter som ledde till en brand vid mottagningscentret placerades de på två båtar, där de i praktiken var förvarstagna. Målet gäller förvarstagandet, förhållandena på mottagningscentret och på båtarna, information om utvisningen, möjligheterna att överklaga och frågan om det var en kollektiv utvisning. Italien fälldes i september 2015 av Europadomstolens lägre kammare på en rad punkter. Den högsta kammaren slår nu fast en del av kritiken, framför allt att förvarstagandet inte var lagligt och därmed inte kunde överklagas. I den tidigare domen fördömdes även utvisningarna till Tunisien som en kollektiv utvisning eftersom ärendena inte hade prövats individuellt. Den högsta kammaren anser inte att Italien brutit mot konventionen mot den punkten, eftersom det fanns möjlighet att söka asyl, vllket 72 andra personer på mottagningscentret gjorde. Domarna bedömer inte att förhållandena i mottagningscentret på land bröt mot Europakonventionen, vilket den lägre instansen ansåg. Domstolen väger in de exceptionella förhållandena när så många anlände till Italien samtidigt. Ett par reservationer finns; bl.a. anser en domare att det i praktiken var en kollektiv utvisning.

CASE OF KHLAIFIA AND OTHERS v. ITALY (Application no. 16483/12) (Extern länk)

Den föregående domen i lägre instans (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll