fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Mottagande och bemötande av asylsökande

Ensamkommande barn

Klipp från media

Länk till information från myndigheter och organisationer


Arkiveringsdatum 190610:

SvT Stockholm 19-06-09:

Allt färre marockanska gatubarn i Sverige till sidans topp

För några år sedan kom larm om att ensamkommande marockanska gatubarn börjat söka sig till Sverige i allt större antal. Många sov utomhus, var ofta drogpåverkade och utförde grova brott. Men ett nytt samarbete med Marocko och ett mer effektivt samarbete mellan gränspolisen och sociala myndigheter verkar ha stoppat utvecklingen. Och idag finns betydligt färre barn på Stockholms gator.

Antalet unga från Marocko som söker asyl i Sverige minskar, det visar Migrationsverkets statistik. De senaste sju åren har totalt 1800 ensamkommande från Marocko sökt asyl i Sverige. Men i år har hittills bara 55 personer sökt asyl, det är 20 procent färre än under samma period ifjol.

90 procent av de ensamkommande äldre än de uppger

En anledning till minskningen tros vara ett nytt avtal mellan Sverige och Marocko som gör det möjligt för gränspolisen att matcha ensamkommandes fingeravtryck mot Marockos databaser. Och samarbetet har gett resultat.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

SvT Stockholm 19-06-09: Alis ålder avslöjades - försörjer sig på brott (Extern länk)

SvT Stockholm 19-06-09: Samir: "Om jag är duktig kanske jag får stanna" (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190123:

Bohusläningen 19-01-10:

Tvillingarna om flykten, fotbollen och framtiden till sidans topp

De har provspelat för toppklubbar och blivit utsedda till "årets nykomlingar" i Kungshamns IF. Men Hussein och Hassan Gholami har ett livsbagage som få. Det här är berättelsen om hur de fick arbeta som barn i Iran, hur de slogs av lärarna och den 28 dagar långa flykten som gick med gummibåt över Egeiska havet. Frågan som återstår och som snart gnager sönder dem: får de stanna i Sverige?

Hussein pekar åt vänster från baksätet av bilen.

- Där uppe! Ni ser huset med all julbelysning ... där bor vår mormor, säger Hussein.

Vi har precis kört över Smögenbron till den idylliska ön som precis har klätts av mörker och täckts av ett tunt vitt täcke av snö.

Innanför dörren på Styrmansgatan 8, i området Hasselösund, står julgranen prydligt och väntar på att omringas av klappar.

Det är här - hos familjehemmet Hedlund - som de ensamkommande enäggstvillingarna Hassan och Hussein Gholami bor sedan den 11 mars 2016.

- Första dagen i huset, då var jag blyg och nervös. Varken Hassan eller jag kunde bra svenska. Samtidigt hade jag en god känsla: att vi skulle få flytta in hos en svensk familj och lära oss deras kultur, säger Hussein.

Veckorna gick, deras svenska blev bättre och bättre och deras stora passion - fotbollen - blev deras dörröppnare in i samhället.

De började spela i Kungshamns IF:s pojkar födda 2002.

- En dag satt Hassan och jag och käkade i skolans matsal. Då kom några lagkompisar fram till oss och sa "hej". Då blev jag riktigt glad och stolt.

Innan dess hade bara lärarna hejat på tvillingarna som nyligen kommit till Sotenäs.

+++

Knytnävsslag i huvudet.

Rapp med pekpinnar.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Ekot 19-01-13:

Inte längre tvång att ta emot ensamkommande till sidans topp

I år tvingas inte längre alla kommuner att ta emot ensamkommande asylsökande barn och unga. Detta efter att en ändring i Migrationsverkets modell för hur fördelningen ska gå till.

Tidigare har alla kommuner behövt ta emot ensamkommande. Hur många som respektive kommun tagit emot har bland annat berott på kommunens befolkningsmängd.

Men nu har Migrationsverket justerat modellen för hur fördelningen sker, vilket är en effekt av att Sverige numer tar emot så pass få ensamkommande. 2015 tog Sverige emot över 35 000 barn och unga, 2018 var samma siffra omkring 950.

- Den här förändringen som nu sker är föranledd av att antalet ensamkommande barn som kommer till Sverige har sjunkit så kraftigt, säger Richard Svanegård som är expert på Migrationsverket.

Från och med i år kan kommuner överlåta hela eller delar av andelen barn och unga till en annan kommun inom samma län.

Orsaken är att så pass få ensamkommande numera kommer till Sverige, vilket gör det svårt för små kommuner att finansiera och organisera ett bra mottagande.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181204:

Sydsvenskan 18-11-26:

"Ensamkommande unga hamnar i kläm mellan statens och kommunernas ansvar." till sidans topp

Utvecklingen går i en annan riktning än vad forskningen visar krävs för att stödja ensamkommande barn och unga. Det skriver Henry Ascher, Åsa Backlund, Titti Mattsson och Christian Munthe, sakkunniga i forskningsöversikten Ensamkommande barn och unga - effekter, erfarenheter och upplevelser.

Även om antalet nyanlända minskat drastiskt sedan 2015 så lever idag många ensamkommande barn och unga i Sverige. Färska studier visar att över 80 procent upplevt livshotande händelser och att risken för självmord är tiofaldigt ökad. Det handlar alltså om en synnerligen sårbar och utsatt grupp. Det finns därmed ett starkt behov av kunskap om insatser och faktorer som kan stödja dessa barn och unga.

Vi har medverkat som sakkunniga i en systematisk och omfattande forskningsöversikt som presenteras av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU. Genomgången visar att det saknas kontrollerade effektstudier av stödinsatser för gruppen. Behovet av att stödja forskning om insatsers effekter inom detta område är därför stort. Men det finns svensk och internationell forskning om ensamkommandes egna erfarenheter av faktorer som främjar och hämmar deras sociala integration, psykiska och fysiska hälsa och funktionsförmåga och denna har vi systematiskt granskat och utvärderat.

Tre kategorier av teman framkommer:

1. Grundläggande säkerhet och överlevnad.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181125:

SvT Stockholm 18-11-21:

Josef, 17: "Jag kände mig inlåst" till sidans topp

Josef var 14 år när han kom till Sverige hösten 2015. Han flydde livet i Iran för att söka ett annat, bättre, liv i Sverige.

Den månadslånga resan från Iran, via Turkiet genom Europa, slutade i ett mindre hus på landbygden utanför Stockholm tillsammans med elva andra ungdomar.

- Jag kände mig inlåst, säger Josef.

Josef, idag 17 år, var en av 35 000 ensamkommande som kom till Sverige hösten 2015. Han har sitt ursprung i Afghanistan men har bott i Iran hela sitt liv innan han kom till Sverige.

Hans familj är hazarer. En folkgrupp som är utsatt av andra folkgrupper i både Afghanistan och Iran.

- Min familj i Iran har ingen framtid. Som afghan i Iran har du inget människovärde, jag ska göra allt för att få hit dem, säger Josef.

"Min största rädsla under flykten var att jag skulle dö"

Josef lämnade hemstaden Isfahan i Iran i september 2015 och kom till Sverige en månad senare.

Han berättar att familjens samlade besparingar gick till att finansiera hans resa till Europa. En farlig resa kantad av traumatiska händelser där han såg flera personer dö.

- Min största rädsla under flykten var att jag skulle dö, att jag inte skulle få se min familj igen. Det var många som dog under min flykt. Flera som dog av kulor och andra som drunknade.

- När jag var i Iran visste jag inget, jag var ju ett barn. Jag såg så mycket under flykten. Det känns som att jag blev 30 år äldre.

Josef tog sig till Europa via Turkiet med hjälp av människosmugglare. En specifik händelse som har präglat hans liv sedan dess var när gruppen han reste med blev beskjuten vid gränsen från Iran till Turkiet.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

SvT Stockholm 18-11-22:

Kommunen betalade 8 000 per dygn för ensamkommande till sidans topp

Mer än 5 500 ensamkommande kom till Stockholm hösten 2015. Något som ledde till en lukrativ marknad för de företag som kunde erbjuda boende. Stockholm stad betalade i vissa fall över 8 000 per dygn och ungdom.

- Inte ett enda barn i Stockholm ska stå utan tak över huvudet, säger Åsa Lindhagen (MP), som var socialborgarråd i Stockholms stad under den här tiden.

Drygt 35 000 ensamkommande sökte sig till Sverige under 2015, varav drygt 5 500 personer sökte sig till Stockholms stad, enligt statistik från Migrationsverket och Stockholms stad.

Under den pressade situation var det extremt svårt att hitta boende åt alla.

- Det fanns inga platser att få tag på. Så fort man hade möjlighet så försökte man hitta egna lösningar eller lösa saken på ett annat sätt, säger Annika Wallenskog som är chefsekonom på Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Staten betalade närmare 2 000 kronor i dygnsersättning i genomsnitt till de som tog emot de ensamkommande. Det skulle gå till mat, boende och andra omkostnader. Men kommunerna var mer eller mindre panikslagna vilket gjorde att det blev leverantörernas marknad.

Chans för företag att tjäna mycket på kort tid

För Stockholms stads del rusade kostnaderna och dygnskostnaden landade i vissa fall på närmare 10 000 kronor, visar siffror från Stockholms stad och SKL som SVT tagit del av.

Det uppstod en möjlighet att tjäna mycket pengar på kort tid och många nya företag dök upp på marknaden.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181108:

Östgöta-Correspondenten 18-10-26:

"Jag skulle kämpa på och gå framåt" till sidans topp

2015 kom 18-årige Sadeq Mousavi till Sverige som ensamkommande flykting. Nu har han lärt sig det svenska språket, startat Linköping Kentys futsal-lag och pluggar VVS-programmet på gymnasiet. Alla hans vänner har fått uppehållstillstånd -?men inte Mousavi.

Löven har fallit från träden i Linköping och vi slår oss ner på den lilla muren som ramar in parken utanför domkyrkan. Sadeq Mousavi berättar om flykten från Iran och resan som tog honom till Sverige.

- Jag är född i Afghanistan men flyttade till Iran när jag var barn. Det var svårt för afghaner att leva i Iran. Efter man fyllt 15 år blev det ännu svårare och om polisen eller militären stöter på en frågar de om id-kort. Och när man inte har något id-kort... då skickas man tillbaka till Afghanistan. Jag kan inte bo där på grund av att min pappa har många fiender där. Min pappa var militär i Afghanistan och krigade mot talibanerna. Nu letar de efter honom och därför flydde familjen till Iran. Både min pappa och jag skulle bli dödade ifall vi återvände dit. Samtidigt hade jag inget liv i Iran och det fanns en risk att de skulle skicka tillbaka mig till Afghanistan, vilket skulle betyda döden. Så jag flydde först till Turkiet för att sedan åka vidare till Sverige, berättar Maousavi.

Nu har han bott i Linköping sedan december 2015 och byggt upp ett liv här. Han har själv startat Linköping Kentys futsal-lag som nu spelar i division 1. Till en början letade han efter en tränare som kunde leda laget -?men det slutade med att han själv blev spelande tränare. Det har gått bra för klubben som fick ta klivet upp från division 2 till division 1 den här säsongen och har nu också påbörjat ett samarbete tillsammans med elitlaget KFUM Linköping.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

SvT Skåne 18-10-28:

Svårast för ensamkommande flickor till sidans topp

- Som ensamma tjejer är de särskilt utsatta för att bli använda och utnyttjade. Det är lätt att man hamnar i en beroendeställning där man snabbt blir någons fru, eller en situation där du tjänar någon annan, säger Matilda Brinck Larsen, verksamhetsansvarig på frivilligorganisationen Agape i Göteborg, som stöttar ensamkommande.

De beskrivs ofta som ett fåtal, men är egentligen flera tusen. Sedan 2014 har över 5 000 ensamkommande flickor sökt asyl i Sverige. Och även om de fortfarande utgör en liten andel av gruppen ensamkommande blir de allt fler i förhållande till pojkarna. För sju år sedan var 16 procent av samtliga ensamkommande flickor, i år är de 25 procent.

Polisen träffar inte

Flera hundra av dem har de senaste åren fått avslag på sin asylansökan. Men alla som får nej åker inte tillbaka. De senaste fem åren har 119 ärenden rörande ensamkommande flickor som fått avslag överlämnats till polis - antingen för att de avvikit, eller för att utvisningen behöver ske med tvång.

Men det är oerhört sällan som polisen träffar på tjejerna.

- Vi möter inte den här gruppen, de befinner sig inte i gatumiljön, säger Christian Frödén, polis som arbetar med ensamkommande i Stockholm.

Samma svar kommer från både Malmö och Göteborg.

I Stockholm är undantaget ett fåtal marockanskättade tjejer som följt med killar från Spanien upp till Sverige. Där har det också funnits en djup problematik.

- De befann sig i samma bedrövliga skick som killarna - det är sex mot ersättning, sex mot droger, stöldgods. Men de här tjejerna har vi väldigt fort fått inlåsta. Är det tjejer är samtliga myndigheter mycket snabbare att agera och de återbördas hem, säger Christian Frödén.

Stora risker

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

Expressen 18-10-28: Ensamkommande tjej erbjöds att sälja sex (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180926:

Östgöta-Correspondenten 18-09-07:

Larmet: Brister i samtliga ärenden till sidans topp

När 46 ärenden om unga granskades hos socialförvaltningen i Boxholm, avslöjades att samtliga hade hanterats felaktigt. Socialen missköter utredningar om asylsökande barn och unga, enligt revisorerna som granskat kommunen.

"Vi bedömer att kommunstyrelsen har brustit i sitt ansvar vad gäller uppföljning av ensamkommande barn och ungdomar" skriver revisorsbolaget som gjort granskningen.

- Innehållet i rapporten lämnar en del övrigt att önska, säger Per-Arne Löfving, ordförande för Boxholms kommunrevisorer.

De fem kommunrevisorerna har anlitat revisionsbolaget KPMG för en djupare granskning av kommunens hantering av ensamkommande. Hur många som Boxholms kommun tagit emot och hanterat de senaste tre åren har KPMG inte fått fram. Då granskningen gjordes hade Boxholms kommun 20 ungdomar placerade i HVB-hem i kommunen och ytterligare sju i andra kommuner.

Varje person som HVB-placeras ska ha en så kallad genomförandeplan över hjälpinsatser, som kan mätas och följas upp.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180718:

Sveriges Radio Ekot 18-07-13:

"Barnäktenskap måste upptäckas tidigare" till sidans topp

Andelen flickor ökar bland de ensamkommande barnen. Och en del av flickorna är gifta när de kommer till Sverige och blir placerade i familjehem där även flickans man bor. Det säger Juno Blom som är som är samordnare vid det nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck.

- Vi har en massa ärenden där det till och med framkommer att familjehemsmamman som är faster också är svärmor och flickan blir gravid, säger Juno Blom som jobbar på regeringens uppdrag mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Hon är kritisk till att gifta barn inte alltid hittas vid ankomsten till Sverige.

- De fall av barnäktenskap som vi känner till i de fall där man kommit till Sverige som ensamkommande barn är i de fall barnet eller den vuxne mannen har berättat om det själva, säger hon.

- Vi ställer inga frågor på rutin, vi har egentligen ingen aning om hur många fall det kan röra sig om i Sverige. Och vi har inte gjort det jag tycker att vi anser att vi måste göra för att försäkra oss om att liknande saker inte sker.

Juno Blom anser att det är framförallt Migrationsverket och även kommunernas socialtjänst som inte gör tillräckligt för att hitta ensamkommande barn som är gifta.

Migrationsverket har tidigare uppgett att de ställer frågor om civilstånd vid asylansökan. Och att det är upp till kommunernas socialtjänster att utreda barnens övriga behov.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 18-07-13: M vill se över sekretesslagen för gifta barns skull (Extern länk)

Expressen 18-07-08: Marzieh Amiri, 16, levde i skräck - innan hon dödades (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, svenska media via Eniro och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media främst via I Care och IRR, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, ENAR, Statewatch, Noborder och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnesty, FARR, Rosengrenska och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Josefin Åström, Hjalte Lagercrantz, Karin Nilsson Kelly, Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt.