fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Mottagande och bemötande av asylsökande

Ensamkommande barn

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 181108:

FARR 18-10-31:

En viktig bok om omsorg till sidans topp

Många ensamkommande unga lider av psykisk ohälsa både efter påfrestningarna under flykten och på grund av svåra omrsändigheter i Sverige. Vårdpersonal ställs inför utmaningen att erbjuda omsorg och behandling som fungerar i de ensamkommandes situation. Utifrån det behovet har Region Skåne nu givit ut boken "En viktig bok om omsorg". Det är en metodhandbok för yrkesverksamma som arbetar med ensamkommande unga med psykisk ohälsa. Boken baseras på forskning, yrkesverksammas erfarenheter och ensamkommande ungas upplevelser. Den är tänkt att "användas som en erfaren arbetskollega". Läsaren kan slå upp specifika frågor eller få stöd när de egna metoderna och arbetssätten upplevs otillräckliga eller inte anpassade för ensamkommande. Boken innehåller även övningsuppgifter och tips. Den kan skickas efter som bok eller laddas ned i digital form.

Läs mer hos Region Skåne (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180718:

FARR 18-07-11:

Sveket mot de ensamkommande till sidans topp

Barnrättsbyrån konstaterar en extrem utsatthet hos unga ensamkommande efter de senaste årens nedmontering av lagar och skyddssystem.

I den nyligen utkomna rapporten Sveket kartlägger Barnrättsbyrån det paradigmskifte som skett inom den svenska välfärden sedan 2015. Parallellt med att Sverige stiftat en av Europas hårdaste asyllagar har välfärdssystemet urholkats och ansvaret förskjutits till ideella organisationer, med resultatet att en hel grupp - ensamkommande barn och unga - försatts i enorm utsatthet.

Mer konkret handlar det om den tillfälliga lagen, åldersuppskrivningarna, den förändrade vårdkedjan för ensamkommande barn och den LMA-lagstiftning som innebär att personer över 18 år med avslagsbeslut inte längre får ersättning eller boende från Migrationsverket.

Barnperspektiv saknas

Intervjuer med tjänstemän på socialtjänsten, Migrationsverket och gränspolisen, jurister från Rådgivningsbyrån och representanter för Stadsmissionen varvas med berättelser från ensamkommande själva. Bilden av en akut skyddslöshet, orsakad av rättsosäkra, utdragna asylprövningar och åldersuppskrivningar i kombination med ett nedmonterat samhälleligt stöd och ett hårdnat politiskt klimat, är entydig.

Rådgivningsbyrån poängterar att den tillfälliga lagen helt saknar barnperspektiv, vilket får konsekvenser i alla led och orsakar en situation som är närmast barnfientlig. Man påtalar också det paradoxala i att vilja göra barnkonventionen till svensk lag samtidigt som man helt uteslutit barnperspektivet vad gäller asyllagstiftningen, på ett sätt som försätter ensamkommande unga i enorm utsatthet.

Avslagskultur och försvårade omständigheter utan LMA

(...)

Läs mer och ladda ner rapporten här (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180614:

Barnrättsbyrån 18-06-07:

Sveket - En rapport om hur Sverige vände ryggen till de ensamkommande till sidans topp

Sveket är en rapport som visar på hur Sverige sedan hösten 2015 systematiskt nedmonterat många av de lagar och skyddssystem som påverkar unga ensamkommande. Rapporten fokuserar på den extrema utsatthet som kommit att bli ett resultat av de senaste årens signalpolitik.

Sammanfattning

Syftet med denna rapport är att ur ett juridiskt och socialt perspektiv kartlägga förändringarna i asyllagstiftningen och den systematiska nedmonteringen av de svenska skyddssystemen som startade november 2015, samt belysa vilka konsekvenser det har fått för de ensamkommande barn och unga som befinner sig i Sverige. I rapporten berättar våra ungdomar om sina erfarenheter av vad som har hänt sedan de kom till Sverige och vi intervjuar myndighetspersoner från polisen, socialtjänsten och Migrationsverket. Även representanter från Stockholms Stadsmission och engagerade lärare intervjuas. I intervjuerna berättar de olika personerna om sina erfarenheter av den förändrade situationen för ensamkommande barn och unga och om den svåra situation som tjänstemän men framförallt de unga har försatts i. Rapporten är skriven av Barnrättsbyråns medarbetare och utgår ifrån vad vi möter i vår verksamhet.

Det som blir tydligt under intervjuerna är att utsattheten som de ensamkommande hamnar i, inte på något sätt går att jämföra med hur det har sett ut i Sverige tidigare. De personer vi intervjuat i rapporten vittnar om rättsosäkerhet, barnfientliga system, ogenomtänkta lagändringar, myndigheter som inte ges förutsättningar att göra ett gott arbete och en växande grupp ungdomar som puttas ut ur samhället till ett liv med stora risker för människohandel och exploatering. Flera av de vi har pratat med menar att de åtgärder som vidtagits för att stänga folk ute från Sverige på många sätt strider mot FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen.

(...)

Hämta rapporten (Extern länk)

Läs som pdf (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171110:

Uppsala Universitet 17-05-21:

Intervjustudie: Socialt stöd för ensamkommande barn i relationen till gode mannen till sidans topp

Masteruppsats, medicinska fakulteten, Arta Behzad

Ensamkommande barn som söker asyl som politiska flyktingar är allt mer förekommande. Den mest avgörande perioden för de ensamkommande barnen är den tid då de anländer till Sverige och hur de då tas emot. Den gode mannen är en av de personer som de träffar vid ankomsten och är en viktig och uppskattad person för de ensamkommande barnen. Syftet med denna studie har varit att få en djupare förståelse för vad ensamkommande barn anser vara betydelsefullt i relationen till den gode mannen under asylprocessen. Data har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer. Insamlad data har sedan analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet har visat att en god relation till den gode mannen är betydelsefull för ensamkommande barn. Det har även framkommit att studiedeltagarna önskar att gode män ska ha tidigare erfarenhet som gode män när de åtar sig ett uppdrag, att den gode mannen bör vara tillgänglig, att denne ska se uppdraget som en mer informell relation samt att de ska fungera som ersättare för förälder/föräldrar. Studien har också visat att emotionellt stöd är betydelsefullt för de ensamkommande barnen. Slutsatsen av denna intervjustudie är att den gode mannen var en betydelsefull person i de ensamkommande barnens liv under asylprocessen där de fick praktiskt stöd men efterfrågade mer emotionellt stöd. Vidare förväntade de sig också att den gode mannen ska vara mer som en vän eller en förälder.

Hämta studien (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Barnombudsmannen 17-10-26:

Överläggningar om ensamkommandes psykiska ohälsa till sidans topp

Barnombudsmannen har den senaste tiden fått signaler om att ensamkommande barn och unga känner allt större hopplöshet och mår allt sämre. Vi kallar därför kommuner och landsting till en överläggning om nyanlända och asylsökande barn och unga som mår psykiskt dåligt och som riskerar att skada sig själva eller att ta sina liv.

Barnombudsmannen har fått indikationer på en ökad psykisk ohälsa och mer utbredd känsla av hopplöshet bland ensamkommande barn och unga. Vi har också fått information om att Migrationsverkets handläggningstider har ökat och att detta leder till att barn får vänta ännu längre på ett besked i asylprocessen. Vi är medvetna om att utvisningar som har verkställts till speciellt Afghanistan har väckt en stor oro och osäkerhet bland barn som har ett afganskt medborgarskap.

- Vi känner stor oro över informationen om att den psykiska ohälsan ytterligare ökat i gruppen. Därför kallar vi kommuner och landsting till överläggningar, säger Anita Wickström, vikarierande Barnombudsman.

Barnombudsmannen har uppmärksammat bristerna gällande barns och ungas rätt till en god hälsa vid ett flertal tillfällen. Vi har i arbetet med våra rapporter om barn på flykt träffat omkring 600 barn och unga under perioden hösten 2015 till hösten 2017. I våra möten med barn och unga blev det tidigt uppenbart att barnens hälsa var ett stort orosmoment. Barnen mådde dåligt redan vid ankomsten på grund av uppbrott, flykt och traumatiska händelser. I våra möten berättade framförallt de ensamkommande barnen om stor oro, sömnsvårigheter, självskadebeteende och tankar om att begå självmord.

En enkät gick också ut till elevhälsan i 1000 skolor. Skolsköterskornas svar pekade i stor utsträckning på samma saker som barnen berättat för oss om. Det framgick också av vissa svar att barnens hälsa förvärras under tiden i Sverige, bland annat på grund av den långa väntan på en asylutredning. Skolsköterskor från de kommuner och landsting som kallas till överläggningar deltog i enkäten.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170712:

Socialstyrelsen 17-06-15:

Socialstyrelsens uppdrag maa det ökade mottagandet av ensamkommande barn till sidans topp

Socialstyrelsen fick den 14 januari 2016 ett regeringsuppdrag med anledning av det ökade mottagandet av ensamkommande barn m.m. S2016/00235/FST (del- vis). Detta är slutredovisningen av hela uppdraget. Uppdraget har bestått i att:

+ göra en fördjupad analys av konsekvenserna för socialtjänsten med anled- ning av rådande flyktingsituation och ökningen av antalet ensamkom- mande barn

+ i relevanta delar revidera kunskapsstödet till socialtjänsten i arbetet med ensamkommande barn och unga

+ utarbeta ett kunskapsstöd för socialtjänstens arbete med nyanlända unga vuxna (18-24 år) inom ekonomiskt bistånd

+ ta fram ett särskilt målgruppsanpassat utbildningsmaterial till jour- och fa- miljehem som tar emot ensamkommande barn, översatt till relevanta språk

+ utreda behovet av ett kunskapsstöd för personalen på hem för vård eller boenden (HVB) och stödboenden i arbetet med målgruppen ensamkom- mande barn och unga och, om behov finns, påbörja arbetet med framta- gande av relevant stöd.

Hämta redovisningen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170530:

Piteå Kommun 17-05-17:

Personal på EKB- boenden varslas till sidans topp

Antalet asylsökande som kommer till Sverige har minskat kraftigt. Det gäller också ensamkommande flyktingbarn. Det i kombination med förändringar i de statliga ersättningarna gör att Piteå kommun nu drar ner på personal och antal boenden för ensammande flyktingbarn. I början på juni kommer 23 personer att varslas om uppsägning som följd av omställningen inom flyktingverksamheten.

Det handlar i nuläget om 19 handledare, tre biträdande boendechefer och en handläggare.

- Det känns tråkigt att stänga ner väl fungerade verksamheter. Personalen har gjort ett fantastiskt jobb, tagit stort ansvar och gjort sitt yttersta för våra nya kommunmedborgare, Det är fortfarande oroligt i världen, men eftersom landets politiker stängt våra gränser måste vi Piteå också anpassa oss, säger Jan Johansson, förvaltningschef Samhällsbyggnadsförvaltningen.

Från och med 1 juli i år sänks ersättningen till kommunerna. Tidigare har kommunerna fått ersättning för de antal platser som finns i kommunens avtal med Migrationsverket, oavsett om platserna varit belagda eller ej. I den nya ersättningsmodellen får kommunerna endast betalt för belagda platser.

- Vi måste anpassa vår verksamhet efter det faktiska antalet ensamkommande flyktingbarn placerade hos oss, säger Jan Johansson, förvaltningschef Samhällsbyggnadsförvaltningen.

Parallellt med de lagda varslen så jobbar kommunen med att ta över placeringar från andra kommuner. Den personal som nu varslats om uppsägning har sex månaders uppsägningstid.

Kompetensprojekt

Piteå kommun försöker mildra konsekvenserna av de lagda varslen genom att erbjuda personal inom flyktingsamordningen kartläggning av kompetens.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

#vistårinteut 17-05-22:

Stoppa omflyttningar av ensamkommande barn och unga nu till sidans topp

Torsdagen den 11 maj varslades samtliga boende på Gusseby asylboende i Lindesberg om att deras boende skulle stänga dagen efter, fredagen den 12 maj. De boende fick information om att de skulle hämtas med buss med destination Gävle.

På boendet fanns enligt våra uppgifter både ensamkommande som fyllt 18 år och åldersuppskrivna ensamkommande barn som flytt ensamma till Sverige utan sina föräldrar. Stängningen medförde att barn och unga som bott på boendet fråntogs möjligheten att slutföra skolgången.

Det är inte första gången detta händer och inte heller sista. Migrationsverket kommer successivt att stänga 78 av sina boenden under perioden 20 maj till och med 20 september: "[p]å grund av upphandlingsregler kommer de boende fortsatt att påverkas, vissa till och med innan skolavslut och skolstart" (se bifogad pdf).

Rörelsen #vistårinteut vill informera om vilka konsekvenser omflyttningarna får för Sveriges ensamkommande barn och unga som redan flyttats på till boenden för vuxna och som nu flyttas igen.

Rätten till utbildning åsidosätts

Asylsökande barn och unga har enligt svensk lag rätt till utbildning och skola. Migrationsverkets förflyttningar av barn och unga riskerar att åsidosätta deras rättigheter på en kvantitativ nivå. Många unga har redan flyttat minst en gång förut och tappar i och med dessa ständiga omflyttningar möjligheten att få betyg och slutföra sina studier.

Osäker och icke förutsägbar situation ökar psykisk ohälsa

Ensamkommande som får avslag, fyller 18 eller blir uppskrivna i ålder blir i många kommuner i Sverige flyttade från sin hemkommun till Migrationsverkets anläggningsboende för vuxna. I samma veva förlorar de sin gode man, sin socialsekreterare, sitt boende och hela sitt sammanhang med skola och relationer.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170224:

Riksdagen 17-02-15:

Svar på skriftlig fråga: Stödboende för ungdomar till sidans topp

fråga 2016/17:800 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Riktlinjerna för HVB-hem och stödboende skiljer sig åt. Det innebär i dag att om två killar som har fyllt 18 år och har delat rum på ett HVB-hem i morgon ska flytta till en lägenhet, kan de inte längre dela rum enligt riktlinjerna för stödboende. Den här lagstiftningen gör det svårt för kommunerna att anordna boenden, inte minst med tanke på den bostadskris som råder i landet och att de som redan står i bostadskö eller vill flytta hemifrån också måste ha en möjlighet att få boenden.

I dag gäller att man kan dela rum på HVB-hem men inte inom stödboende. Detta bör ändras. Vid placeringen i delade rum ska individuella hänsyn tas till vilka som kan dela rum.

Därför vill jag fråga statsrådet Åsa Regnér:

Avser statsrådet att ta initiativ till en snabb lagändring, så att personer även kan dela rum i stödboende?

Svar av Statsrådet Åsa Regnér (S) (Extern länk)

Se också:

Skriftlig fråga 2016/17:859 Delat rum i stödboende av Elisabeth Svantesson (M) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Socialstyrelsen 17-02-15:

Många kommuner känner till självmordsplaner bland ensamkommande till sidans topp

Oron för fler självmord bland unga asylsökande är befogad. Det står klart efter Socialstyrelsens rundringning till drygt 50 slumpvis utvalda kommuner och stadsdelar. De svarande känner till minst 68 försök till självmord under 2016 och 2017.

Enkäten genomfördes under måndag och tisdag denna vecka, efter larmet om att barn och unga bland annat på sociala medier berättar om sina planer på att ta sitt liv och att några redan gjort det. Frågorna gällde om kommunerna och stadsdelarna har kännedom om genomförda, försök till samt planer på självmord bland ensamkommande barn.

Resultaten visar att situationen är allvarlig. De svarande har kännedom om tre självmord och ytterligare 68 försök till självmord under 2016 och 2017. Drygt hälften av dem känner till att det finns självmordsplaner bland de ensamkommande.

- Läget är mycket oroande. Det är bra att situationen blivit uppmärksammad, säger Annika Öquist, enhetschef på Socialstyrelsens avdelning för kunskapsstyrning för socialtjänsten.

Koppling till asylprocessen

Skälen till den uppkomna situationen kan vara flera, men rundringningen visar på en koppling till asylprocessen. Den bilden delas även av representanter för barn- och ungdomspsykiatrin som Socialstyrelsen har haft kontakt med de senaste dagarna. Många barn är rädda för att utvisas, men också för vad som ska hända när de fyller 18 år och riskerar att förlora rätten till både plats på HVB och god man.

- Oavsett var i asylprocessen de unga befinner sig så har socialtjänsten viktiga uppgifter att lösa. Den måste se till att det finns vuxna runt de ensamkommande som kan ge stöd, skydd och omsorg under en osäker tid i deras liv, säger Annika Öquist.

Kunskapsstöd behöver spridas

(...)

Läs mer (Extern länk)

TT / Dagens Nyheter 17-02-15: Myndigheter i krismöte om självmord (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170214:

Barnombudsmannen 17-02-08:

Möte med myndigheter om ensamkommande barns hälsa till sidans topp

Barnombudsmannen kallar i nästa vecka Migrationsverket, IVO och Socialstyrelsen till överläggning om ensamkommande barns hälsa.

Under några år har ett stort antal ensamkommande barn på flykt kommit till Sverige. Även om viljan att ta emot dessa barn varit stor har inte beredskapen alltid varit den bästa. Bland annat har barnen under asylprocessen inte kommit i åtnjutande av den hälso- och sjukvård som de behövt. Många har fallit mellan stolarna, och framför allt den psykiska ohälsan har i många fall varit obehandlad.

När Barnombudsmannen under 2015 träffade ett antal ensamkommande nyanlända asylsökande barn framgick av deras berättelser att inte alla fått tillgång till hälso- och sjukvård. För att följa upp det har Barnombudsmannen under 2016 träffat ytterligare ett antal barn. Mötena har resulterat i rapporten "Nyanlända barns hälsa" som Barnombudsmannen publicerar den 16 februari.

I en enkät till skolhälsovården anser 54 % av skolsköterskorna att psykisk ohälsa är ett av de största hälsoproblemen vid ankomst. Breddar vi definitionen till att även inkludera hälsoproblem, oro, stress, ångest och ovisshet stiger antalet skolsköterskor som ser detta som ett allvarligt hälsoproblem vid ankomsten till 70 %.

I några av våra möten med barn har självmordstankar och berättelser om självskadebeteenden och självmordsförsök kommit upp. En pojke berättar:

Vi får jättemycket tankar liksom, vi mår jättedåligt. Ibland tänker jag liksom, jag får självmordstankar till och med, jag tänker bara göra någonting för mig själv.

Så här beskriver en pojke sina sömnsvårigheter:

Jag kan inte sova på nätterna. Mycket svårt. Jag kan inte studera. Jag går i skolan, men mitt huvud är inte här just nu.

Under tisdagen kom en skrivelse från nätverket #vistårinteut som Barnombudsmannen beslutade sig för att agera på.

(...)

Läs mer (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 17-02-08: Risk för kollektivt självmord bland ensamkommande (Extern länk)

Fria Tidningen 17-02-09: #vistårinteut slår larm om självmord bland ensamkommande (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170109:

Lidköpings Kommun 16-12-21:

Ensamkommande flyktingbarn erbjuds fortsatt boende till sidans topp

Social och arbetsmarknadsnämnden i Lidköping kommun har tagit ett inriktningsbeslut om att låta ensamkommande flyktingbarn som blir åldersupphöjda möjlighet att stanna kvar där de bor idag.

När en asylsökande fyller 18 år är det inte längre kommunens ansvar att stå för boende utan de erbjuds då att flytta till migrationsverkets asylboende. Om de tackar nej till det erbjudandet får de klara sig själva. Beslutet som nu fattats enhälligt i nämnden innebär att ungdomarna nu kommer att erbjudas att få stanna kvar i sitt boende i Lidköping tills beslutet vinner laga kraft.

Under hösten och vintern har Migrationsverket tagit beslut i många av de ärenden som kom under flyktingströmmarna förra hösten. I samband med att Migrationsverket tar beslut om asyl fastställs också ålder på den asylsökande. Nu har JO gjort ett uttalande som innebär att Migrationsverkets beslut inte har någon rättsverkan för t.ex. kommunerna och socialtjänsten. Det innebär att socialtjänsten själva kan göra en åldersbedömning. Då Lidköpings kommun tidigare tagit beslut om att inte själva göra några åldersbedömningar så kommer nu kommunen gå på den ålder som den sökande har angivit vid ansökningstillfället. Skälet till detta är att möjliggöra för den enskilde att få pröva sin överklagan i domstol och att ärendet hanteras rättssäkert.

Lena O Jenemark som är ordförande i Social och arbetsmarknadsnämnden är nöjd med nämndens beslut:

- Vi har tagit det här beslutet för att vi inte vill bidra till att barn riskerar att fara illa på grund av att Migrationsverket skriver upp åldrarna för dessa ungdomar. Från och med 1 december erbjuder vi därför ungdomar som fått ett avslagsbeslut av Migrationsverket samt valt att överklaga att fortsätta bo kvar inom socialtjänstens regi fram till dess att beslutet får laga kraft.

Sedan beslutet fattades att erbjuda ungdomar fortsatt boende har 5 ungdomar valt att stanna kvar sedan 1 december.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 16-12-29:

Brister i uppföljningen av barn i familjehem och HVB till sidans topp

Antalet barn som placeras i familjehem och i hem för vård eller boende (HVB) har ökat snabbt de senaste åren. En stor del av vården bedrivs av privata utförare. Samtidigt brister möjligheterna till kvalitetssäkring, uppföljning och utveckling av vården på alla nivåer. Det framkommer i en kartläggning av Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Placerade barn är en på många sätt utsatt grupp - de har både sämre hälsa och livsvillkor jämfört med andra barn och större risk för ohälsa och sociala problem i vuxen ålder. Därför är det centralt att vården är trygg och säker, av god kvalitet och utgår från barnets perspektiv. Antalet barn som placeras i familjehem och på HVB har ökat, inte minst i samband med ökningen av antalet ensamkommande asylsökande flyktingbarn. Vårdanalys har på uppdrag av regeringen kartlagt och analyserat verksamheter som erbjuder konsulentstöd till familjehem och skillnader mellan privata och offentliga HVB-hem.

- Vår kartläggning visar att många kommuner har använt privata konsulentverksamheter för att de själva har haft svårt att hitta familjehem, berättar Maria Branting, utredare vid Vårdanalys.

Det är viktigt att kommunerna har tillgång till familjehem och att familjehemmen får det stöd de behöver för att kunna ge barnen en god vård. Samtidigt visar kartläggningen att kommunerna ibland har betalat för tjänster som inte varit motiverade utifrån barnets behov eftersom konsulentverksamheterna alltid förmedlar så kallad förstärkt familjehemsvård.

(...)

Pressmeddelandet med länk till rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161208:

JP Infonet november 2016:

Hur ska kommunen göra när Migrationsverket skriver upp ett barns ålder till sidans topp

Det förekommer att Migrationsverket under asylprocessen eller i samband med det slutliga beslutet om uppehållstillstånd gör bedömningen att den aktuella individen inte längre är ett barn utan 18 år eller äldre. Vår expert stadsjurist Natalie Glotz Stade förklarar hur en kommun bör reagera på denna typ av bedömning.

Justitieombudsmannen (JO) har i tre beslut tagit principiell ställning till Migrationsverkets åldersbedömningar av ensamkommande barn. I det första, från år 2012, klargör JO att Migrationsverkets åldersbedömningar under asylprocessen är beslut under handläggning som inte är överklagbara. JO kritiserar att ett ensamkommande barn behandlades som vuxen under handläggningstiden trots att barnet själv sagt att hon var 15 år.

I sitt andra beslut från april 2015 konstaterar JO att den asylsökandes ålder har betydelse för hur ärendet ska handläggas hos Migrationsverket. Men JO invänder samtidigt mot den preliminära åldersbedömningen i fallet som bland annat ledde till att den unge fick flytta från sitt boende.

I det tredje och sista beslutet från JO som kom i maj 2016 kritiserar JO Migrationsverket för att verket inte har tagit ställning till ett ensamkommande barns ålder innan man fattade ett slutgiltigt beslut i asylärendet.

Natalie Glotz Stade menar i sin analys att JO:s praxis är entydig. Fram till dess att ett slutligt och överklagbart beslut fattas i asylärendet bör den ålder som sökanden uppgett vid ansökningstillfället godtas, om det inte är alldeles uppenbart att uppgiften är felaktig.

Natalie framhåller att Migrationsverkets ålderuppskrivningar som görs under själva asylprocessen inte kan tillmätas någon automatisk betydelse för kommunens ärenden och kontakter med barnen. De påverkar varken socialtjänstens handläggning av barnärenden, skolnämndens handläggning av skolärenden eller överförmyndarnämndens handläggning av ärenden om god man för ensamkommande barn.

Läs mer och hämta Natalie Glotz Stades analys (Extern länk)

Östgöta-Correspondenten 16-11-21: Motalalärare vädjar till socialnämnden (Extern länk)

Östgöta-Correspondenten 16-12-06: Ingen fortsatt placering efter 18 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160930:

JO 16-09-22:

JO-initativ om ensamkommande barn till sidans topp

JO Stefan Holgersson startar under hösten en serie inspektioner med fokus på ensamkommande barn för att se om barnens grundläggande rättigheter respekteras.

Ensamkommande barn är en utsatt grupp. Jämfört med andra barn är de i betydligt högre utsträckning beroende av att samhället på ett bra sätt löser frågor om omsorg, boende och skola.

- Det är många samhällsaktörer som är inblandade i frågor som rör de ensamkommande barnen och det är risk för att saker faller mellan stolarna och att barnens rättigheter inte beaktas i tillräcklig omfattning, säger JO Stefan Holgersson.

Det kommer in relativt många anmälningar in till JO som rör ärenden med anknytning till ensamkommande barn och tendensen är att anmälningarna ökar. Exempel på vad anmälningarna handlar om är placering av ensamkommande gifta barn, placering och omplacering av ensamkommande barn och barnens skolgång.

JO har också tagit del av iakttagelser från Migrationsverket, Human Rights Watch, Barnrättsutredningen (SOU 2016:19) finska JO, m.fl. och har informerat sig om vilka särskilda granskningsåtgärder som genomförts av Skolinspektionen och Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

- Sammantaget blir min slutsats att det finns anledning att ytterligare undersöka hur frågor som rör ensamkommande barn hanteras på mina tillsynsområden. Inriktningen på granskningen kommer vara att se om lagar och regler tillämpas korrekt och om berörda myndigheter behöver vägledning i hanteringen av dessa frågor, säger JO Stefan Holgersson.

Inspektionerna med fokus på de ensamkommande barnens situation inleds under hösten 2016 och arbetet beräknas vara färdigt 31 mars 2017.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160408:

Migrationsverket 16-04-01:

Ny anvisningsmodell för ensamkommande barn från 1 april till sidans topp

Nu är en ny anvisningsmodell för asylsökande ensamkommande barn beslutad. Med den ska fördelningen av barnen mellan landets kommuner bli jämnare, och kommunerna ska få bättre planeringsförutsättningar.

Regeringen gav i januari 2016 Migrationsverket i uppdrag att ta fram en ny anvisningsmodell. Regeringen ville att asylsökande ensamkommande barn ska anvisas till alla kommuner utifrån en fastställd andel.

- Det är viktigt att komma ihåg att hur många barn en kommun behöver ta emot beror helt på hur många ensamkommande barn som söker asyl i Sverige, säger Richard Svanegård som är expert inom Migrationsverkets verksamhet för mottagningsstöd och etablering.

Den nya anvisningsmodellen för ensamkommande barn innebär att varje kommun tilldelas en viss andel. Denna andel ska ställas i relation till totalt antal gjorda anvisningar från 1 januari 2016 och framåt. Andelen är uträknad utifrån kommunens folkmängd, mottagande av nyanlända, mottagande av ensamkommande barn och antalet dygn i Migrationsverkets mottagningssystem inom kommunens gränser under föregående kalenderår.

Enligt den nya modellen anvisas den kommun som för tillfället har lägst måluppfyllelse av sin andel - om inte någon annan kommun anmält lediga platser eller om barnet har stark anknytning till någon annan kommun.

Andelarna fastställs i samband med Migrationsverkets prognos i februari varje år, och löper under tolv månader från och med den 1 mars. För 2016 fastställdes andelarna den 30 mars och modellen börjar gälla den 1 april 2016.

- Förhoppningen är att det ska bli enklare för kommunerna att utifrån sin andel arbeta med olika scenarier när de planerar sin verksamhet, säger Richard Svanegård som är expert inom Migrationsverkets verksamhet för mottagningsstöd och etablering.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160315:

Migrationsverket 16-03-02:

Migrationsverket inrättar råd för att höra ungas egna röster till sidans topp

Migrationsverket håller på att inrätta ett ungdomsråd för ensamkommande barn. Tanken är att skapa en trygg miljö där olika personer kan mötas för att diskutera förbättringar ur de ungas perspektiv. Den 15 mars är det dags för första mötet.

Idén blev aktuell utanför en TV-studio under den mest intensiva perioden i höstas. Där väntade generaldirektör Anders Danielsson och Hamza Ibrahim från Ensamkommandes förbund på att medverka i ett TV-inslag. De började tala om hur det är att komma till Sverige som ung utan vårdnadshavare. Behovet av att unga själva får göra sina röster hörda blev tydligt för båda. Där och då tog den tanke på ett ungdomsråd, som Anders Danielsson länge haft, konkret form.

- Jag vill verkligen tacka generaldirektören för att han fick den här idén. Om det är någon som vet hur vi skulle kunna förbättra Migrationsverkets mottagande av unga ensamma så är det förstås vi själva, säger Hamza Ibrahim.

Ansvaret för ensamkommande barn är uppdelat så att Migrationsverket tar upp asylansökan, anvisar barnet till en kommun och prövar ansökan. Övrigt mottagande har kommunerna ansvar för.

- Ungdomsrådet är till för ungdomarna som ska diskutera vad de vill. Om de lämnar synpunkter och förslag som berör andra aktörer kommer vi att föra dem vidare till de som berörs, säger Eva Thyselius, som håller i ungdomsrådet från Migrationsverkets sida.

Vill vara förebilder

Den senaste tiden har medierna rapporterat om bråk och kriminalitet kring ensamkommande ungdomar. Den bilden vill Hamza Ibrahim ändra på.

- Vi vill visa att det finns hopp och möjligheter för unga ensamkommande och vi vill vara förebilder. Det är speciellt viktigt nu, när det känns som vi är utpekade som potentiella våldtäktsmän, att visa fram en annan bild, säger han.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 16-03-02:

Svar på skriftlig fråga: Lex Sarah-anmälningar gällande ensamkommande flyktingbarn till sidans topp

Fråga 2015/16:809 av Lotta Finstorp (M)

Den senaste tiden har fler och fler kommuner valt att Lex Sarah-anmäla sig själva när det gäller ensamkommande flyktingbarn. Oftast handlar det om att man inte har hunnit med att ge barnen mer än det viktigaste och att man har fått prioritera bort utredningar. I praktiken innebär det inte bara en hård belastning på socialtjänsten utan också ett ökat tryck på Inspektionen för vård och omsorg, som måste utreda allt fler ärenden.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Åsa Regnér:

Hur hanterar statsrådet och regeringen att Inspektionen för vård och omsorg får in allt fler anmälningar och därmed får en ökad belastning?

Svar av Barn-, äldre- och jämställdhetsministern Åsa Regnér

Lotta Finstorp har frågat mig hur jag och regeringen hanterar att Inspektionen för vård och omsorg får in allt fler anmälningar och därmed får en ökad belastning.

Regeringen för kontinuerligt en dialog med såväl Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som Socialstyrelsen om situationen i kommunernas socialtjänst utifrån flyktingsituationen och ökningen av antalet lex Sarah-anmälningar. Socialstyrelsen har i samverkan med IVO gått igenom 66 anmälningar enligt lex Sarah som behandlar situationen i 63 kommuner under perioden 1 oktober 2015-15 januari 2016. Resultaten utgör ett viktigt underlag för myndigheternas bedömningar och det fortsatta arbetet. Socialstyrelsen fortsätter insamlingen av underlag och analys för att få en fördjupad lägesbild av situationen.

Regeringen har vidtagit många åtgärder för att stödja och stärka kommunernas socialtjänst. Det är en högt prioriterad fråga och regeringen är väl medveten om situationen och följer verksamheten vid IVO noga. IVO har i regleringsbrevet för 2016 fått i uppdrag att redovisa hur myndighetens verksamhet påverkas med anledning av den rådande flyktingsituationen.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160217:

Kammarrätten i Göteborg 16-01- 15:

Journalist får inte ta del av överförmyndares uppgifter om gode män till sidans topp

Kammarrätten fastslår i fyra domar idag att en journalist inte får ta del av överförmyndares uppgifter om gode män för ensamkommande barn.

En journalist från Sveriges Radio begärde att få ta del av vissa uppgifter i allmänna handlingar om gode män för ensamkommande barn. Överförmyndarna i Örkelljunga, Hässleholm, Klippan och Bromölla avslog hans begäran.

Journalisten överklagade till Kammarrätten i Göteborg, som nu har avslagit hans överklagande. Journalisten ville ha uppgifterna för att kunna granska de gode männens arbete. I sina domar förklarar kammarrätten att sekretess i ärenden om god man gäller, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. Kammarrätten klargör också att skadebedömningen omfattar även dem som är gode män. Kammarrätten beaktar journalistens syfte med begäran och bedömer att det inte står klart att de efterfrågade uppgifterna kan röjas utan att enskilda lider skada eller men.

Kammarrätten har tidigare (15 december 2015) gjort motsvarande bedömningar vad gäller andra överförmyndares beslut.

Hämta domarna (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 151122:

Fackförbundet Vision 15-11-11:

Med rätt förutsättningar klarar vi det här! till sidans topp

- 1 024 medlemmar i Vision om flyktingsituationen

/Utdrag ur uttalandet:/

Just nu står vi inför en unik situation. Fler människor än tidigare tvingas på flykt i världen. Fler människor än tidigare söker sig därmed också till Sverige. Många av Visions medlemmar möter dessa människor i sina arbeten. När vi låtit intervjua över tusen av Visions medlemmar inom bland annat socialtjänst och på HVB-hem om hur de upplever situationen är det tydligt vilken professionell insats de gör. Deras svar visar att de genom sin kunskap och sitt engagemang bidrar till att upprätthålla ett värdigt mottagande för vuxna och barn som tvingats fly från sina hem. En svarande skriver så här angående vad hen är mest stolt över gällande sin arbetsinsats:

"Jag är mest stolt över mig själv och mina två närmaste kollegor, som tagit emot i princip alla nyanlända, på min arbetsplats. Vi har fått jobba oerhört hårt, men vi har hållit ihop och stöttat varandra."

Samtidigt som undersökningen visar vilken otroligt resurs som finns i vårt samhälle i form av kompetenta, medkännande och engagerade socialarbetare så visar den tyvärr också på en otroligt ansträngd arbetssituation för dessa människor. Det handlar nämligen om verksamheter som länge varit pressade till sitt yttersta och där personalen gång på gång larmat om orimliga ärendemängder och brist på personal.

För Vision råder ingen tvekan om att vi har ett ansvar att ge de människor som flyr till Sverige ett värdigt mottagande. Vi ska stå upp för människors rätt att söka skydd från krig, konflikter och förföljelse. Det kräver att personalen som arbetar i bärande verksamheter som till exempel socialtjänst och på HVB-hem får förutsättningar att använda sin kompetens på bästa sätt. Med rätt förutsättningar klarar vi det här. Det måste vi göra!

Hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Barnombudsmannen 15-11-20:

Myndigheter kallas till dialog om ensamkommande barns rätt till hälso- och sjukvård till sidans topp

Ensamkommande flyktingbarn som vistas på transitboenden får inte hälso- och sjukvård vid allvarliga akuta och långvariga besvär. Barnombudsmannen kallar nu Socialstyrelsen, Migrationsverket, Folkhälsomyndigheten och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) till dialog för att diskutera nödvändiga åtgärder.

Sveriges kommuner och landsting har också fått en inbjudan till mötet som äger rum den 27 november.

Barnombudsmannen har under de senaste veckorna besökt boenden i flera ankomstkommuner för ensamkommande asylsökande barn. Myndighetens medarbetare har talat med omkring 270 barn som väntar på att registreras som asylsökande och få plats i en anvisningskommun.

- Vi känner stor oro över det som framkommit i samtal med barnen och det vi själva har kunnat notera vid våra besök, säger barnombudsman Fredrik Malmberg.

Det finns allvarliga brister i mottagandet. Många barn har tillbringat veckor och till och med flera månader i boenden som är avsedda för kort tid. Särskilt anmärkningsvärt är att många barn har vårdbehov som negligeras. Det är också vanligt att personalen på boendena säger till barnen att de inte har rätt till sjukvård förrän de kommer till en anvisningskommun.

Barnläkare har också hört av sig till Barnombudsmannen och berättat om liknande brister.

Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, artikel 24 gäller att "Konventionsstaterna erkänner barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering. Konventionsstaterna ska sträva efter att säkerställa att inget barn är berövat sin rätt att ha tillgång till sådan hälso- och sjukvård."

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 151019:

Migrationsverket 15-10-09:

Trelleborgs kommun undantas anvisning av ensamkommande barn till sidans topp

Under de senaste veckorna har flera asylsökande via färjetrafiken kommit till Trelleborgs hamn. Detta har medfört att Trelleborgs mottagande för ensamkommande barn har ökat kraftigt. Därför kommer Trelleborgs kommun nu att undantas från steg 4 anvisningar gällande barn utan vårdnadshavare.

Eftersom ökningen skett under mycket kort tid, bedöms situationen i Trelleborg som hårt pressat och ett undantag är nödvändigt. Nyligen fattade Migrationsverket beslut om att undanta ankomstkommunerna, Malmö, Mölndal, Solna och Sigtuna från steg 4-anvisningar. Fler kommuner kan komma att undantas framöver.

Hittills i år har 15 882 ensamkommande barn sökt asyl i Sverige. Det antalet ligger långt över vad Migrationsverket har antagit i tidigare prognoser. Den kraftiga, och oväntade, ökningen har medfört att överenskomna platser för mottagande av ensamkommande barn i kommunerna saknats i en stor omfattning. I dagsläget finns 216 inskrivna ensamkommande barn i Trelleborgs kommun.

Regering och riksdag har gett Migrationsverket uppdraget att utse en kommun som ska vara ansvarig för ensamkommande barns boende och omsorg. Dessa så kallade anvisningar görs i fyra steg.

Läs mer (Extern länk)

Dagens Samhälle 15-10-18: Cecilia Lejon, förvaltningschef Trelleborg: Trelleborg gör det omöjliga - se systemets brister (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 150929:

Migrationsverket 15-09-25:

Kommuner undantas från anvisning av ensamkommande barn till sidans topp

Hittills i september har drygt 3500 ensamkommande barn sökt asyl i Sverige. Migrationsverket har nu beslutat att undanta fyra kommuner från anvisningar av ensamkommande barn enligt steg fyra, då de anses befinna sig i ett extra utsatt läge.

Just nu kommer väldigt många barn utan vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl. Det är ett hårt tryck på både Migrationsverket och kommuner på flera håll i landet, som nu jobbar dygnet runt för att hantera situationen.

Nu har Migrationsverket, i samråd med Länsstyrelserna och SKL, beslutat att med omedelbar verkan och tills vidare undanta Mölndal, Sigtuna, Solna och Malmö kommun från ytterligare anvisningar inom steg 4, eftersom de har ett stort ankomstansvar och bedöms ha den mest ansträngda situationen. Anvisningar inom steg 1 och 2 kommer dock fortfarande att ske.

Regering och riksdag har gett Migrationsverket uppdraget att utse en kommun som ska vara ansvarig för ensamkommande barns boende och omsorg. Dessa så kallade anvisningar görs i fyra steg.

Hittills i år har närmare 13 000 barn utan vårdnadshavare kommit till Sverige för att söka asyl. Det antalet ligger långt över vad Migrationsverket har antagit i tidigare prognoser. Den kraftiga, och oväntade, ökningen inleddes i maj månad och har sedan kontinuerligt tilltagit under sommaren och hösten. Detta har medfört att överenskomna platser för mottagande av ensamkommande barn i kommunerna saknats i en stor omfattning.

Utöver att dessa kommuner anvisats barn inom ramen för den gällande anvisningsordningen har kommunerna parallellt tillhandahållit ett tillfälligt omhändertagande för ett mycket stort antal barn, i väntan på att dessa ska anvisas vidare till en kommun för mer långsiktigt mottagande.

(...)

Läs mer (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 15-09-24: Kommuner kräver undantag från fördelning av ensamkommande (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 150920:

Migrationsverket 15-09-02:

Modellen för anvisning av ensamkommande barn ska ses över till sidans topp

Migrationsverket kommer att se över modellen för anvisning av ensamkommande barn i syfte att få en jämnare fördelning mellan kommunerna. Det lovade generaldirektör Anders Danielsson vid det möte som en rad aktörer på onsdagen hade kring mottagandet av de unga.

Fler ensamkommande barn än någonsin kommer till Sverige och det ställer ökade krav på samarbete mellan berörda aktörer. Anders Danielsson har därför bjudit in till dialog om hur de ökade behoven ska mötas. Ett första möte hölls på onsdagen med representanter för Länsstyrelsen i Västra Götaland, Barnombudsmannen, Skolverket, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Socialstyrelsen samt Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Konstruktivt möte

- Alla välkomnade det här initiativet. Vi hade ett mycket konstruktivt möte där vi fick en samlad bild av situationen utifrån de olika aktörernas perspektiv och kunde föra samarbetet framåt, säger Anders Danielsson.

En fråga som togs upp var anvisningsmodellen som enligt bland andra SKL leder till stora skillnader i fråga om hur många barn och ungdomar enskilda kommuner tar emot.

- Jag lovade att Migrationsverket ska ta fram ett förslag till en justerad anvisningsmodell i syfte att få en jämnare fördelning, säger Anders Danielsson.

IVO meddelade att de förstärker kapaciteten vid sina enheter som arbetar med tillståndsprövning för privata HVB-hem. Idag är handläggningstiderna långa vilket skapar en flaskhals i systemet.

Förtydligad information behövs

(...)

Läs mer (Extern länk)

SvT Väst 15-09-08: Migrationsverket: Läget är akut (Extern länk)

Göteborgs-Posten 15-09-10: Boende "gott nog" för ensamkommande (Extern länk)

SvT Helsingborg 15-09-11: 13-åringar tvingas bo på gruppboende (Extern länk)

Dagens Nyheter 15-09-08: Kommunen går plus på flyktingbarn - tar pengarna till annat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 15-09-13:

Så fungerar samarbetet kring de ensamkommande barnen till sidans topp

Till Malmö stads boenden för ensamkommande barn kommer just nu 40-50 barn per dag. I våras var siffran 40 barn per vecka. Migrationsverket är ansvarigt för att hantera deras asylansökningar, medan det är kommunen som ska ge dem mat och tak över huvudet.

Under lördagen fanns personal från Malmö stad på plats på Malmö centralstation för att ge information om hur de ensamkommande barnen tas emot i Sverige och förhindra att privatpersoner tar med sig barnen.

- Vi ansvarar för att de ensamkommande barnen ska ha ett tryggt boende från det att deras ansökningar registreras till dess att de anvisas till en kommun. Det brukar ta ungefär fem dagar, säger Annelie Larsson, förvaltningsdirektör på sociala resursförvaltningen i Malmö.

I dag har Malmö stad nio boenden för ensamkommande asylsökande barn, och nya startas upp efter hand. Dessutom finns det tre boenden i privat regi.

På grund av det stora antalet barn som nu kommer till Malmö har kommunen snabbrekryterat drygt hundra nya medarbetare för att bemanna boendena.

Bemanning dygnet runt

Det bor cirka 20-30 barn per boende, och där finns personal på plats dygnet runt.

- Många är socionomer, flertalet har erfarenhet av att jobba med barn, säger Annelie Larsson.

Socialsekreterare från kommunen utreder vilka behov barnen har, och om de exempelvis behöver komma i kontakt med primärvården eller psykiatrin.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 150826:

Migrationsverket 15-08-24:

Erbjudande om boende för ensamkommande barn ska riktas till kommunerna till sidans topp

Den senaste tiden har Migrationsverket fått ta emot många erbjudanden om boenden till ensamkommande asylsökande barn. Det är dock kommunerna och inte Migrationsverket som ansvarar för barnens omhändertagande, under tiden deras asylärenden utreds.

Efter att Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson förra veckan efterlyste mer samarbete för mottagandet av ensamkommande asylsökande barn, har många aktörer hört av sig och meddelat att de kan erbjuda boende.

Till skillnader från vuxna asylsökande och familjer så ansvarar inte Migrationsverket för mottagandet av ensamkommande barn, det vill säga boende och annan omvårdnad. I stället är detta ett kommunalt ansvar. En aktör som vill erbjuda boende ska därför kontakta den kommun där verksamheten finns.

Migrationsverkets ansvar för ensamkommande barn är att ta emot asylansökan, anvisa barnet till en kommun och att utreda ärendet. I förekommande fall ansvarar Migrationsverket också för återresan till hemlandet om verket bedömer att det inte finns skyddsskäl.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 150814:

Växjö kommun 15-08-12:

Skarp kritik mot Migrationsverket från Växjö kommun till sidans topp

Asylsökande ungdomar placerade på Växjö kommuns HVB för ensamkommande flyktingungdomar har vid ett flertal tillfällen blivit kallade till asylutredning i Malmö utan att kunna genomföra utredningen, då det antingen saknats tolk när de kommit dit eller att tolken som är där inte kan prata ungdomens språk.

Personalen på boendena vittnar om en försämrad psykisk hälsa för de ungdomar som kommit tillbaka från asylutredningen i Malmö med outrättat ärende och tvingas vänta ytterligare på en ny tid. I dagsläget är det långa handläggningstider i ungdomarnas ärenden vilket medför en lång väntan på att få ett besked. Ungdomar som får vänta länge på besked i sitt asylärende gradvis mår sämre och sämre psykiskt.

- Migrationsverkets bristande handläggning och långa handläggningstider försvårar våra ambitioner om ett smidigt mottagande och en snabb etablering. Det är inte värdigt att en ungdom som flytt krig och förföljelser tvärs över världen behöver vänta i över ett år på besked om bifall eller avslag på uppehållstillstånd. Vi ska bli bäst i Sverige på mottagande av ensamkommande ungdomar, då behöver vår samverkan med Migrationsverket fungera, säger Oliver Rosengren, ordförande för nämnden Arbete & Välfärd.

- Staten ställer stora krav på kommunerna vad gäller mottagandet av ensamkommande flyktingbarn, då förväntar vi oss att staten också sköter asylprocessen på ett adekvat sätt, säger Per Sandberg, Förvaltningschef Arbete och välfärd, Växjö kommun.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 150724:

Migrationsverket 15-07-15:

Migrationsverket utvidgar anvisningarna av ensamkommande barn till kommunerna till sidans topp

I år har rekordmånga ensamkommande barn och ungdomar kommit till Sverige och sökt asyl. De överenskomna boendeplatserna som Migrationsverket har med landets kommuner räcker därmed inte till. Därför utvidgar myndigheten nu sina anvisningar. Det betyder att Migrationsverket kan anvisa barn och ungdomar till samtliga kommuner i Sverige - även de kommuner som redan fullgjort sitt uppdrag och tagit emot många barn.

Under första halvåret i år kom 4 546 barn till Sverige för att söka asyl, vilket nästan innebär en fördubbling jämfört med samma period i fjol. Och ökningen har fortsatt i juli.

Regering och riksdag har gett Migrationsverket uppdraget att utse en kommun som ska vara ansvarig för ensamkommande barns boende och omsorg. Dessa så kallade anvisningar görs i fyra steg.

1. I första hand anvisar Migrationsverket till en kommun där barnet har eller anses ha en viss anknytning. Det kan till exempel vara att barnet har släktingar som bor i kommunen

2. Om barnet saknar anknytning till en viss kommun anvisar Migrationsverket istället till en kommun som har en överenskommelse om mottagande och en tillgänglig och ledig plats.

3. Om det inte är aktuellt med någon av de två första stegen ska Migrationsverket anvisa till kommuner som antingen saknar överenskommelse om mottagning, eller har överenskommelse men inte påbörjat mottagandet eller har färre överenskomna asylplatser än kommunens fördelningstal, (se faktaruta).

4. Om det kommer betydligt fler barn än beräknat och anvisning enligt de tre första stegen inte räcker till, börjar Migrationsverket anvisa enligt steg 4. Då kan Migrationsverket anvisa till samtliga av Sveriges kommuner, oavsett om de har en överenskommelse om boendeplats eller inte och även om de redan fullgjort sitt uppdrag och tagit emot många barn.

(...)

Artikeln med länkar till mer information (Extern länk)

Migrationsverket: Mikael Ribbenvik intervjuas i TV4 15-07-15: Måste lösa utmaningarna tillsammans (Extern länk)

Sveriges Radio 15-07-23: Kraftig ökning av ensamkommande barn (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 150720:

Länsstyrelsen Stockholm 15-06-25:

Nätverk ska förhindra att ensamkommande barn försvinner till sidans topp

Enligt Migrationsverket försvinner varje år cirka 300 ensamkommande barn som söker asyl i Sverige.

Myndigheter och aktörer i Stockholms län skapar nu ett nätverk för att bättre förebygga att det händer och att samverka effektivare när ett barn försvunnit, utsatts för eller begått brott.

- De här barnen är extremt utsatta och vi vet väldigt lite om dem som grupp. Det är en oacceptabel situation, säger Amir Hashemi-Nik, utvecklingsledare på Länsstyrelsen i Stockholm.

Enligt Migrationsverket har årligen cirka 300 ensamkommande flickor och pojkar försvunnit i Sverige de senaste åren. Samtidigt har FN:s barnrättskommitté i sin senaste granskning i februari 2015 kritiserat Sverige för att många ensamkommande barn försvinner, och specifikt pekat på brister i åtgärder och utredningar.

Länsstyrelsen i Stockholm har nu tagit initiativet till ett nätverk där bland andra Migrationsverket, Kommunförbundet Stockholms Län, Polisen, Rädda Barnen, Stockholms Stadsmission, Stockholms stad och Sigtuna kommun ingår.

- Myndigheters och andra aktörers arbete vid misstanke om ett försvinnande behöver bli mer samordnat, proaktivt och effektivt. Dessutom vill vi stärka det förebyggande arbetet och tydliggöra vilka roller och ansvar de olika aktörerna har, säger Amir Hashemi-Nik.

En gemensam projektplan har nu antagits. Den ska mynna ut i en samverkansmodell och en gemensam regional strategi för arbetet med att motverka att ensamkommande barn försvinner i Stockholms län. Knuten till nätverket finns också en referensgrupp med frivilligorganisationer, som har praktisk erfarenhet av att träffa ensamkommande barn i sina verksamheter.

(...)

Hela pressmeddelandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 150429:

Kammarrätten i Stockholm 15-04-16:

Rätt besluta att kommun ska ta hand om ensamkommande barn till sidans topp

Kammarrätten i Stockholm har i en dom i dag kommit fram till att Östra Göinge kommun inte uppfyllt sina skyldigheter mot ensamkommande barn som Migrationsverket anvisat till kommunen. Det var därför rätt av Inspektionen för vård och omsorg, i egenskap av tillsynsmyndighet över socialtjänsten, att förelägga kommunen att inleda utredning av dessa barns behov och besluta om boende för dem.

IVO inledde ärendet efter det att Östra Göinge vid tre tillfällen under januari 2014 nekat att ta sig an barn som Migrationsverket anvisat till kommunen. IVO:s föreläggande innebar att kommunen vid vite om 500 000 kr var skyldig att senast den 23 april 2014 utreda anvisade ensamkommande barns behov och besluta om lämpliga boenden för dem.

Östra Göinge överklagade till Förvaltningsrätten i Stockholm, som avslog överklagandet. Kommunen överklagade sedan till kammarrätten och invände att den inte har ansvar för barn som inte befinner sig i kommunen. Enligt kammarrätten ska dock ett anvisat barn enligt lag behandlas som om det redan vistas i den nya kommunen. Den anvisade kommunen har därför ansvar för barnet även om det ännu inte flyttat dit.

Det är socialnämnden i anvisningskommunen som har ansvaret för barnets boende och övriga insatser. Östra Göinges hållning att inte inleda utredningar och besluta om boenden för anvisade barn är därför enligt kammarrätten ett missförhållande som IVO kunnat förelägga kommunen att rätta till.

Kammarrätten anser att vitesbeloppet om 500 000 kr är rimligt.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 150221:

Barnombudsmannen 15-02-19:

Barnombudsmannen kräver nationell handlingsplan om ensamkommande till sidans topp

Varje år försvinner flera hundra ensamkommande asylsökande barn i Sverige. FN:s barnrättskommitté kritiserade nyligen Sverige för att inte utreda detta ordentligt. Sverige måste bli bättre på att skydda barnen, löd rekommendationen.

Idag har Barnombudsmannen samlat fyra viktiga myndigheter till möte för att diskutera ensamkommande asylsökande barn som försvinner i Sverige. Representanter för polisen, Migrationsverket, Socialstyrelsen och Skolverket deltog i överläggningen.

- Det är en skrämmande bild. Fem till tio procent av de ensamkommande asylsökande barnen försvinner varje år. Ingen vet idag vad som händer med de barn som försvinner. Trots att myndigheterna har viktig information saknas övergripande analyser. De saknar också en bild av vad de barn som kommer tillbaka har varit med om, säger barnombudsman Fredrik Malmberg.

Det handlar om barn i olika åldrar. Trettio procent av de barn som försvinner är yngre än 15 år. Barnen försvinner i alla skeden av asylprocessen. Vi vet att det finns en stor risk att barnen utnyttjas i människohandel och kriminalitet.

- Jag kommer att föreslå att regeringen tar initiativ till att ta fram en nationell handlingsplan som tydliggör hur myndigheter ska agera och samarbeta när ett barn försvinner. Ansvar och rollfördelning mellan de myndigheter och andra aktörer som finns runt barnen måste klargöras. De barn som hittas eller återvänder måste också få bättre stöd, säger Fredrik Malmberg.

Vi måste också bli bättre på att förhindra att barn försvinner. Idag finns stora brister i barnens boenden som gör att man missar att förebygga risker och förhindra att barn försvinner. För att ensamkommande asylsökande barn ska få ett bra mottagande i Sverige krävs boenden som är anpassade till barnens specifika behov, en fungerande skolgång och vuxna med kunskap om barnens situation och förmåga att fånga upp vad barnen behöver.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 150114:

Riksrevisionen 15-01-08:

Ensamkommande asylsökande barn till sidans topp

Riksrevisionen har inlett en granskning om mottagandet av ensamkommande asylsökande barn. Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport, med planerad publicering i oktober 2015. Jan Landahl är ansvarig riksrevisor.

Bakgrund

Då allt fler ensamkommande barn söker skydd i Sverige är det viktigt att kommunerna har kapacitet och beredskap att ta emot barnen och att mottagandet kan anpassas till behoven.

Den 1 juli 2006 tog kommunerna över ansvaret för mottagandet av ensamkommande asylsökande barn från Migrationsverket. Kommunerna bedömdes vara bättre lämpade att ta emot barnen genom socialtjänstens långa erfarenhet av att både möta barn i utsatta situationer, och av vård och omsorg. Även om det är kommunerna som i praktiken tar emot barnen är mottagandet dock fortfarande ett nationellt ansvar.

Inför övertagandet bedömde den dåvarande regeringen att kommunerna frivilligt skulle ta emot ensamkommande asylsökande barn. På grund av att få kommuner ville ta emot barnen samtidigt som antalet ensamkommande asylsökande barn ökade kraftigt ändrade riksdagen lagen 2014. Lagändringen innebär att Migrationsverket nu kan anvisa barnen till samtliga kommuner. Den mottagande kommunen har bland annat ansvar att ge barnet omsorg och boende, utse en god man och att erbjuda barnet skolgång.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, svenska media via Eniro och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media främst via I Care och IRR, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, ENAR, Statewatch, Noborder och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnesty, FARR, Rosengrenska och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Josefin Åström, Hjalte Lagercrantz, Karin Nilsson Kelly, Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt.