fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Debatt och partipolitik

Vård och socialhjälp för asylsökande och papperslösa

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 190415:

Riksdagen 19-04-10:

Svar på skriftlig fråga: Ändring i utlänningslagen till sidans topp

Fråga 2018/19:470 av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

I dag förekommer det att kommuner i Sverige ger ersättning för mer varaktig försörjning till personer utan rätt att vistas i landet. Detta minskar drivkraften hos den enskilde att återvända till sitt hemland och innebär ett dubbelt budskap i migrationspolitiken. Det rimliga är att kommuner i sådana här situationer inte är tillåtna att ge annat än mycket kortvarig hjälp. Parallellt med att sådan kortvarig hjälp ges bör kontakt tas med Migrationsverket.

I en interpellationsdebatt den 5 mars 2019, som avsåg nu aktuell frågeställning, uppgav socialminister Lena Hallengren till mig att regeringen inte avser att göra någon inskränkning vad gäller kommunernas möjlighet att ge frivilligt bistånd till personer. Hon hänvisade till det kommunala självstyret.

Det handlar här dock om att kommuner genom sitt agerande undergräver nationell lagstiftning, i det här fallet den reglerade invandringen. Det är justitie- och migrationsminister Morgan Johansson som har det yttersta ansvaret för migrationspolitiken i Sverige.

Mot denna bakgrund vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Är ministern och regeringen beredd att ta initiativ till en ändring i utlänningslagen med den innebörden att den reglerade invandringen går före kommuners rätt att ge mer varaktig försörjning till personer utan rätt att vistas i Sverige?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190318:

Riksdagen 19-03-05:

Interpellationsdebatt: Bistånd till personer utan rätt att vistas i landet till sidans topp

Interpellation 2018/19:89 av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

I dag förekommer det att kommuner i Sverige ger ersättning för mer varaktig försörjning till personer utan rätt att vistas i landet. Detta minskar drivkraften hos den enskilde, som befinner sig i landet utan tillstånd, att återvända till sitt hemland. Det innebär ett dubbelt budskap i migrationspolitiken.

Det rimliga är att kommuner i sådana här situationer inte är tillåtna att ge annat än mycket kortvarig hjälp. Parallellt med att sådan kortvarig hjälp ges bör kontakt tas med Migrationsverket.

I ett frågesvar till mig den 13 februari 2019 skriver socialminister Lena Hallengren att regeringen inte avser att göra någon inskränkning vad gäller kommunernas möjlighet att ge frivilligt bistånd till personer som vistas i kommunen. Hon hänvisar till det kommunala självstyret. Det handlar här dock om att kommuner genom sitt agerande undergräver nationell lagstiftning, i det här fallet den reglerade invandringen. Av den nationella lagstiftningen följer att den som inte har rätt att vistas i landet, exempelvis för att han eller hon har fått ett lagakraftvunnet avslagsbeslut inom ramen för en rättssäker process, ska lämna landet. Ett förbud för kommuner att utge varaktig försörjning är därför motiverat.

Mot denna bakgrund vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

Hur motiverar ministern att det är tillåtet för kommuner att fatta beslut som undergräver den nationella lagstiftningen, i det här fallet den reglerade invandringen?

Riksdagsdebatt (webbsändning och protokoll) med svar av Socialminister Lena Hallengren (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181018:

World Medical Association 18-10-07:

Physicians' concern over restrictive migration policies till sidans topp

Concern over the worsening global migration situation and the fact that receiving countries are becoming more restrictive in their policies towards economic migrants has been expressed by the World Medical Association.

At its annual Assembly in Reykjavik, the WMA emphasised the role of physicians in actively supporting and promoting the rights of all people to medical care based solely on clinical necessity and protesting against legislation and practices contrary to this fundamental right.

Delegates passed an emergency resolution urging its members and the international health community to advocate for the necessary healthcare for countries that welcome and receive large numbers of migrants. They also called for governments to deliver care in an adequate and coordinated manner to the migrant population.

WMA President Dr. Leonid Eidelman said: 'Migration trends, far from being resolved, are in fact getting worse. And they are putting people in mortal danger. What is now happening is violating people's fundamental right to health and in many cases forcing them to abandon their countries to search for a better life.

'Migration is a global problem. It is caused by many factors, including demographic and economic inequalities among countries, in addition to war, hunger and natural disasters. But the majority of receiving countries are now becoming more and more restrictive towards economic migrants. We must ensure that physicians remain strongly engaged in the defence of human rights and the dignity of all people worldwide.

'The prioritization of the care of human beings must always come above any other consideration or interest'.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180614:

Riksdagen 18-06-13:

Svar på skriftlig fråga: Försörjningsstöd till papperslösa till sidans topp

Fråga 2017/18:1417 av Mats Persson (L)

I såväl Stockholm som Malmö har rödgröna kommunledningar beslutat att papperslösa, människor som har fått avslag på sin asylansökan, ska ha rätt till försörjningsstöd från kommunen.

Därför var vi många som välkomnade när statsminister Stefan Löfven för en tid sedan deklarerade ett stopp för utbetalningar av försörjningsstöd till papperslösa. Men nu visar det sig att den rödgrönrosa kommunledningen i Malmö trotsar statsministern och kommer att fortsätta betala ekonomiskt bistånd till vuxna som gömmer sig från utvisning efter avslag.

Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att det inte finns någon skyldighet för kommunen att ge bistånd - inte heller för att undgå en akut nödsituation - till den som får avslag på asylansökan och håller sig undan för att undgå en avvisning eller utvisning. Högsta förvaltningsdomstolens dom rör en kvinna med barn. Organisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gör bedömningen att samma resonemang kan föras även när det gäller bistånd till vuxna utan barn.

Dagens situation är ytterst märklig. Med ena handen beslutar Migrationsverket att ta bort det ekonomiska stödet när beslutet om avvisning eller utvisning börjar gälla eller tidsfristen för frivillig avresa går ut. Med andra handen väljer kommuner som Malmö att betala försörjningsstöd till människor som saknar laglig rätt att vistas i Sverige.

Om ett bifall eller avslag på en asylansökan inte får någon praktisk betydelse skadas i längden människors förtroende för samhällskontraktet. Det är tilliten till att lagar och regler upprätthålls och att välfärdsstaten omfattar dem som har rätt att vara i Sverige som är grunden för att människor vill betala skatt. Ska vi kunna hjälpa dem som har asylskäl, som har rätt till samhällets skydd, måste ett bifall eller avslag på en asylansökan få en praktisk innebörd.

(...)

Hela frågan med svar av statsrådet Lena Hallengren (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 18-06-13:

Svar på skriftlig fråga: Vård för personer som uppehåller sig i Sverige utan tillstånd till sidans topp

Fråga 2017/18:1388 av Johan Forssell (M)

Nyhetsbyrån TT har tagit fram uppgifter om att kostnaderna för vård för personer utan uppehållstillstånd har stigit kraftigt. TT hänvisar till siffror från SLL, VG-regionen, Region Skåne, Statskontoret och Återvändandeutredningen. Enligt uppgift har kostnaderna i de tre storstadsregionerna ökat från 90,2 miljoner kronor år 2014 till 196,9 miljoner kronor år 2017.

Med anledning av det ovanstående vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:

Vilka prognoser gör ministern och regeringen för de framtida vårdkostnaderna för personer som uppehåller sig i Sverige utan tillstånd?

Svar av statsrådet Annika Strandhäll (S):

Lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd innehåller bestämmelser om skyldighet för landsting att erbjuda hälso- och sjukvård samt tandvård till vissa utlänningar som vistas inom ett landsting utan att vara bosatta där. Enligt lagen ska ett landsting erbjuda dem som har fyllt 18 år vård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort, och preventivmedelsrådgivning. För barn under 18 år gäller att landstinget ska erbjudas vård i samma omfattning som erbjuds dem som är bosatta inom landstinget.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har under 2017 börjat föra statistik över vårdkonsumtion och kostnader för vård till papperslösa. SKL har uppgett att för att följa utvecklingen kommer deras rapport Hälso- och sjukvård åt asylsökande att utvidgas med uppgifter om kostnader för papperslösa som söker hälso- och sjukvård i Stockholms läns landsting, Region Skåne och Västra Götalandsregionen, eftersom det framförallt är i storstadsregionerna personer utan tillstånd vistas.

Jag och regeringen kommer att fortsätta följa utvecklingen av vård och vårdkostnader.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170613:

Unicef 17-06-09:

UNICEF Sverige kräver lagändring till sidans topp

Av Marie Hugander Juhlin, Barnrättsrådgivare på UNICEF Sverige

Barnets bästa ska alltid komma i första hand. Det säger barnkonventionen. Trots det finns en bestämmelse i utlänningslagen som innebär att socialtjänsten är skyldig att lämna ut uppgifter gällande barnfamiljer som lever gömda eller utan uppehållstillstånd. Därför skickar UNICEF Sverige i dagarna ett brev till inrikesminister Anders Ygeman med uppmaningen att socialnämndens uppgiftsskyldighet måste tas bort.

En av konsekvenserna med socialtjänstens uppgiftsskyldighet är att redan utsatta barn i Sverige fråntas rätten till stöd och skydd om de har problem hemma. Till exempel om det förekommer våld, övergrepp eller missbruk i en familj. Socialtjänsten är enligt lag skyldig att erbjuda alla barn i Sverige skydd eller stöd, men på grund av hotet om att familjens uppgifter kan avslöjas blir en kontakt med myndigheten i praktiken omöjlig. Risken är dessutom att skolor och förskolor i förlängningen förlorar tilltron till socialtjänsten och därför drar sig för att anmäla oro för utsatta barn, medvetna om vad följderna kan bli.

Barnen blir de största förlorarna

Under de år jag arbetat som socialsekreterare har jag träffat barnfamiljer, vars livssituationer varit svåra och påfrestande på olika sätt, men där myndigheternas stöd ändå kunnat fungera som en positiv kraft och påverkat barnets situation i positiv riktning. När enskilda socialsekreterare istället tvingas frångå sitt uppdrag och dessutom ställs inför ett omöjligt yrkesetiskt dilemma till förmån för andra intressen urholkas successivt tilltron till en av välfärdssamhällets allra viktigaste funktioner. Och barnen blir de största förlorarna.

(...)

Läs mer och hämta brevet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170320:

Riksdagen 17-03-07:

Svar på skriftlig fråga: Rätt till försörjningsstöd för tillståndslösa till sidans topp

Fråga 2016/17:951 av Markus Wiechel (SD)

Rekordmånga asylsökande kom till Sverige 2015 och när det var som värst kunde runt 10 000 människor anlända på en vecka. Detta ledde till att regeringen (motvilligt) införde drastiska förändringar, vilket i kombination med att andra europeiska länder agerade på ett liknande sätt minskade flödet kraftigt. På grund av det höga trycket är således också handläggningstiden för asylärenden mycket lång, och man tror att ungefär hälften av de som kom får rätt att stanna i landet legalt.

Redan sedan tidigare befinner sig dock många tillståndslösa personer i landet. När nu beräkningar pekar på att uppemot 49 000 nyanlända kan beräknas gå under jorden som följd av att de nekats asyl kommer samhället att möta nya påfrestningar, inte minst då dessa personer kommer vara i behov av försörjning, vilket kan ske genom kriminalitet eller svartarbete.

En del tillståndslösa migranter har dock redan sedan tidigare ansökt till sin respektive kommun om försörjningsstöd, varför risken att fler gör det är sannolik.

Det kan inte vara rimligt att en person som befinner sig olovligen i Sverige kan få försörjningsstöd. Det finns nu ett exempel på en kvinna som tagit upp kampen mot sin kommun (Vännäs) för rätten till stöd trots att hon olovligen lever i Sverige. Kvinnan vann kampen i förvaltningsrätten men förlorade sedan i kammarrätten. Högsta förvaltningsdomstolen har dock nu beslutat att pröva fallet, vilket leder till en del frågor från undertecknad.

Med anledning av ovanstående skulle jag vilja fråga statsrådet Åsa Regnér:

Avser statsrådet att återkomma med förslag för en tydligare lagstiftning med anledning av det som ovan framförts, och om inte, hur motiverar statsrådet att nuvarande lagstiftning ska kvarstå?

Svar av Statsrådet Åsa Regnér (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170309:

Riksdagen 17-02-24:

Interpellationsdebatt: Papperslösa barn till sidans topp

Interpellation 2016/17:224 av Christina Höj Larsen (V)

Gränspolisen i Region Syd har från Malmö stads fem socialnämnder efterfrågat uppgifter om ett par hundra personer som är efterlysta och ska utvisas. Polisen har begärt att stadsområdena kontrollerar om personerna finns i socialregistret och att de i så fall skickar över deras hemadresser eller andra uppgifter om var personerna vistas. Alla stadsområden har lämnat ut de begärda uppgifterna. Med den informationen har gränspolisen kunnat hitta en efterlyst familj från Bosnien bestående av två vuxna och två barn på tre respektive åtta år.

Gränspolisen menar att kapitel 17 i utlänningslagen bryter socialnämndens normalt sett stränga sekretess. Där står att socialnämnden ska lämna ut uppgifter om en utlännings personliga förhållanden om till exempel Polismyndigheten begär det och uppgifterna behövs för att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning.

När gränspolisen tidigare har eftersökt denna typ av uppgifter hos skolor och barnpsykiatrin har det lett till omfattande kritik. Därför har denna lagstiftning inte använts i så stor utsträckning. I gränspolisens regleringsbrev från regeringen står att myndigheten ska avsevärt öka andelen verkställda beslut. Det tolkar gränspolisen som att de ska använda utlänningslagens 17:e kapitel i större utsträckning. Det finns inte längre några fredade zoner, enligt myndigheten, som menar att de också har rätt att begära ut uppgifter från kommunen om var papperslösa barn går i förskola eller skola, om uppgifterna behövs för att verkställa utvisningsbeslut. Gränspolisen har förklarat att det här är bara början. Ytterligare 600 personer kommer att eftersökas på samma sätt.

(...)

Hela interpellationen samt debatten med svar av Statsrådet Åsa Regnér (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, svenska media via Eniro och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media främst via I Care och IRR, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, ENAR, Statewatch, Noborder och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnesty, FARR, Rosengrenska och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Josefin Åström, Hjalte Lagercrantz, Karin Nilsson Kelly, Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt.