fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Debatt och partipolitik

Integration

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 190415:

Riksdagen 19-03-27:

Riksdagsdebatt: Integration till sidans topp

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om integration. Anledningen är bland annat att arbete pågår på området samt att vissa frågor omfattas av den sakpolitiska överenskommelsen mellan S, C, L och MP som ingicks i januari 2019.

Motionerna handlar bland annat om insatser under asyltiden, frågor om mottagande och etablering av nyanlända invandrare, samhällsinformation och samhällsorientering samt civilsamhällets betydelse för integrationen.

I betänkandet finns 17 reservationer (M, SD, C, V, KD, L) och 12 särskilda yttranden (SD, C, KD, L).

Behandlade förslag

Cirka 60 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19.

Läs betänkandet inklusive motioner, särskilda yttranden och reservationer (Extern länk)

Samlingssida från förslag till omröstningar och beslut (Extern länk)

Webb-tv från debatten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 19-04-11:

Nej till motioner om ändrade villkor för svenskt medborgarskap (SfU19) till sidans topp

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om ändrade villkor för att få svenskt medborgarskap. Motionerna handlar bland annat om att förlänga tiden man måste bo i Sverige för att kunna ansöka om svenskt medborgarskap, den så kallade hemvisttiden. Andra förslag är språk- och samhällskunskapstester och egen försörjning som villkor för svenskt medborgarskap samt att förstärka medborgarskapets symbolvärde.

Enligt riksdagen finns det inte behov av några åtgärder i dessa frågor, främst med hänvisning till redan gällande regler och att arbete redan pågår.

Samlingssida med länkar till 14 motioner, utskottets betänkande med reservationer, riksdagsdebatten samt omröstningar och beslut (Extern länk)

Betänkandet (Extern länk till pdf-fil)

Debatten (samma webbsändning som asylpolitiken): webb-TV och protokoll (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180119:

Riksdagen 18-01-10:

Svar på skriftlig fråga: Skillnader mellan nyanlända och inrikes födda elever i skolan till sidans topp

Fråga 2017/18:506 av Ida Drougge (M)

PM Nilsson har i en artikel i Dagens industri, Majoriteten ensamkommande klarar inte gymnasiet, belyst de stora skillnaderna mellan inrikes födda och utrikes födda elever angående gymnasiebehörighet. I artikeln beskrivs att 90 procent av de elever som fötts i Sverige får gymnasiekompetens efter grundskolan, medan endast 30 procent av de elever som är utrikes födda uppnår gymnasiebehörighet. Så många som 80 procent av de ensamkommande eleverna blir inte godkända i matematik, engelska och svenska. Detta tyder på att den svenska skolan varken har de resurser eller de kunskaper som krävs för att i tillräckligt stor grad utbilda de nyanlända eleverna.

Under året presenterades en utredning om elever som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser, Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet (SOU 2017:54). I utredningen presenteras också en rad förslag på åtgärder. För att ge nyanlända en rimlig chans att integreras i samhället krävs att åtgärder vidtas inom kort.

Med detta som bakgrund vill jag fråga utbildningsminister Gustav Fridolin:

Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta för att minska skillnaderna i skolresultat mellan inrikes och utrikes födda elever?

Svar av utbildningsminister Gustav Fridolin (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170224:

Riksdagen 17-02-21:

Interpellationsdebatt: Enkla jobb till sidans topp

Interpellation 2016/17:226 av Helena Bouveng (M)

Områdena där är möjligt att använda RUT-avdraget har breddats under det senaste året. Det är nu möjligt att göra avdrag för bland annat flyttjänster och vissa it-tjänster. En del av breddningen är en del i den så kallade flyktingöverenskommelsen. Utöver breddningen inom ramen för denna har ytterligare att antal tjänster som omfattas av RUT-avdraget tillkommit, exempelvis reparation av vitvaror.

Samtidigt som regeringen har breddat de tjänster som omfattas av RUT-avdraget så har man halverat RUT-avdragets storlek, från 50 000 kronor per år och person till 25 000 kronor per år och person. Det innebär att både fler företag och fler tjänstetyper ska konkurrera om en minskad pott.

En av RUT-reformens viktigaste bidrag är att många som stod långt från arbetsmarknaden, inte sällan utlandsfödda kvinnor med kort eller oavslutad utbildning, hittade en väg in till arbetsmarknaden. Genom sänkningen av RUT-avdragets tak och fler tjänster så konkurrerar nu fler företag och tjänster om en mindre pott hos den enskilde köparen. Det innebär också att exempelvis utlandsfödda kvinnor med grundskoleutbildning, eller motsvarande, konkurrerar med exempelvis reparatörer av vitvaror och leverantörer av it-tjänster som utförs i hemmet.

Sverige behöver 150 000 enkla jobb fram till år 2020. Regeringens hantering av RUT-avdraget försvårar framväxten av den typen av jobb och gör det svårare för människor som står långt från arbetsmarknaden att hitta en väg fram till densamma.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

Vilka initiativ är finansministern beredd att ta inom sitt ansvarsområde i regeringen för att underlätta framväxten av fler enkla jobb, liknande de hushållsnära tjänster som omfattades av RUT-avdraget från början?

Riksdagsdebatten med svar av närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S) (Extern länk)

Se även:

Riksdagen 17-02-21: Interpellation av Christian Holm Barenfeld (M): Insatser för utrikes födda med låg utbildning (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160930:

Riksdagen 16-09-15:

Interpellationsdebatt: Arbetsmarknaden för utrikes födda till sidans topp

Interpellation 2015/16:762 av Fredrik Malm (L)

Arbetslösheten bland personer födda utanför Europa ökar. I dag är 148 000 personer i Sverige som är födda utanför Europa arbetslösa. Det motsvarar 42 procent av alla inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Nästan 58 000 nyanlända finns i etableringsuppdraget och i princip hälften av deltagarna saknar gymnasieutbildning. Dessutom finns alla de tusentals människor som befinner sig i Migrationsverkets mottagningssystem men som ännu inte finns med i jobbstatistiken.

Just utomeuropiskt födda personer och framför allt de med låg eller ingen utbildning har svårt att hävda sig på svensk arbetsmarknad. Rätt hanterat kommer många nyanlända att bidra till svensk tillväxt och välfärd. Men vi måste vara realistiska och inse att arbetsmarknaden i princip är stängd för många lågutbildade. Det krävs reformer som bidrar till att nya jobb skapas även för dem med låg utbildning och svag förankring i det svenska samhället och på arbetsmarknaden.

Vad gör regeringen för att se till att fler faktiskt får jobb och då även utrikes födda som är kortutbildade? I valrörelsen utlovade Socialdemokraterna 32 000 traineejobb. Enligt uppgifter i medierna har totalt 125 traineejobb skapats.

Statsministern utlovade i maj 5 000 beredskapsjobb för nyanlända inom svenska myndigheter - men det ska gälla från 2017 fram till år 2020. Näringsminister Damberg har nu också ett uppdrag att hitta fler enkla jobb tillsammans med näringslivet. Därtill finns de så kallade snabbspåren inom etableringen för nyanlända. I juni omfattade dessa endast 1 735 personer. Till detta har regeringen försämrat förutsättningarna för RUT-tjänster, som Alliansen införde och som skapat många vita jobb, inte minst åt utrikes födda kvinnor. Halvvägs in i mandatperioden framstår regeringens jobbpolitik som ett fullständigt fiasko. Man lovar - men klarar inte av att leverera.

Mina frågor till arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson är:

Är ministern tillfredsställd med resultatet och vilka planer har ministern för att fler människor, inte minst utrikes födda med kort utbildning, ska få jobb och slippa leva på bidrag?

Läs interpellationen - Protokoll kan öppnas på samma sida (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160408:

Nationella sekreteriatet för genusforskning 16-03-30:

Flyktingsituation påverkar bilden av ensamkommande till sidans topp

Att icke-vita män skildras som förövare från patriarkala kulturer är inget nytt. Fenomenet att sexualisera den rasifierade mannen är från början en kolonial företeelse. Men varför hamnade fokus på ensamkommande just denna vinter och hur påverkar debatten flyktingpojkarna?

De senaste månaderna har den offentliga debatten handlat mycket om flyktingfrågan och inte minst de ensamkommande flyktingpojkarna. De har anklagats för att sexuellt trakassera tjejer i offentliga rum och målats upp som förövare. Hur ser då de ensamkommande själva på debatten?

Paula Aracena är en av forskarna vid institutionen för socialt arbete vid Malmö högskola som under två års tid följer tjugofem unga ensamkommande i projektet "Ensamkommande" flyktingbarn: Aktörskap och nätverk i en hypersammansatt värld". Paula Aracena menar att det skett en kraftig svängning i synen på gruppen bara det senaste året. Tidigare var ensamkommande ganska skonade från rasism.

- De har framförallt setts som offer, drabbade av posttraumatisk stress. Men den senaste tiden har det skett en förändring, de har misstänkliggjorts och blivit "vanliga invandrarmän" i folks ögon, säger hon.

Hon menar att debatten gjort situationen svårare för gruppen. Många undviker att berätta att de är ensamkommande, eller att de kommer från Afghanistan, när de möter nya människor.

- Tidigare har de inte behövt utesluta sin historia och att de lyckats ta sig till Europa på egen hand. Nu är detta något de helt måste dölja, säger Paula Aracena.

Hon berättar att de intervjuade kämpar hårt för att visa att de kan anpassa sig, integreras och bidra till samhället. Mycket handlar om att vara "normal" och inte bli utpekad som normbrytare.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160301:

Riksdagen 16-02-24:

Svar på skriftlig fråga: Ingångsjobb till sidans topp

Fråga 2015/16:822 av Annika Qarlsson (C)

Ett stort antal människor har de senaste åren flytt till Sverige. En kraftig omläggning av migrationspolitiken har genomförts av regeringen, men oavsett hur många som kommer till Sverige framöver finns det redan i dag hundratusentals människor som snabbt behöver komma i arbete. Det är det enda sättet för att garantera social hållbarhet och välfärdens långsiktiga finansiering. Centerpartiet är berett att ta ansvar.

Den största gruppen, ca 50 procent av de människor som kommer till Sverige just nu utgörs av personer med låg eller ingen utbildning alls. De behöver komplettera sin utbildning, men framför allt behöver de få möjlighet att komma in i enkla jobb, så kallade ingångsjobb. För den här gruppen räcker inte dagens åtgärder. Lönenivåerna är för höga och därför blir de här jobben aldrig ens möjliga, de skapas inte, trots att behoven finns hos kund, företag och arbetstagare. Svenskt näringsliv talar om 150 000 saknade jobb.

För Centerpartiet är ett jobb bättre än inget jobb. Bara genom att snabbt få in en fot på arbetsmarknaden kan man börja göra karriär, lära sig språket och skapa sig ett nytt liv i sitt nya hemland. Centerpartiet har lagt fram ett förslag för att skapa fler ingångsjobb.

- Centerpartiet uppmanar arbetsmarknadens parter att komma överens om ett nytt avtal riktat direkt till nyanlända. Det behöver vara ett avtal som gör det möjligt att anställa med betydligt lägre ingångslöner än i dag.

- Om parterna tar sitt ansvar är Centerpartiet villigt att matcha avtalet med både sänkt inkomstskatt och arbetsgivaravgift upp till en viss lönesumma.

- Om parterna inte förmår att ta ansvar är vi beredda att lagstifta med syftet att få fram fler ingångsjobb.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknadsminister Ylva Johansson:

Är arbetsmarknadsministern beredd att uppmana parterna att ta ansvar för att ingångsjobb bör införas, så att Sverige klarar att snabbt integrera de hundratusentals människor som i dag stängs ute från svensk arbetsmarknad?

Svar av Arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (Extern länk)

Se också frågor och svar vid riksdagens frågestund 16-02-26:

Anders W Jonsson (C): Bedömningen av nyanländas kompetens på arbetsmarknaden (Extern länk)

Désirée Pethrus (KD): Enkla jobb för nyanlända (Extern länk)

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Protokoll-20151670-Torsdagen_H30970/?html=true#_Toc445303918 (Extern länk)

Lawen Redar (S): Etablering av nyanlända

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160130:

Riksdagen 16-01-26:

Interpellation: Brister i valideringen av vårdyrken till sidans topp

Interpellation 2015/16:299 av Lotta Finstorp (M)

I dag är det Socialstyrelsen som ansvarar för valideringen av hälso- och sjukvårdsyrken. Många nyanlända liksom svenskar med utländska examina vittnar om oacceptabelt långa handläggningstider. Läkare, tandläkare och sjuksköterskor med utbildning och yrkeserfarenhet från andra länder känner en stor frustration över att inte kunna börja arbeta och bidra till samhällsekonomin. Detta samtidigt som Sverige har brist på personal inom dessa yrken.

Det behövs en större effektivitet i bedömningen och kompletteringen av kompetenser för att människor ska kunna börja jobba tidigare och för att vi ska kunna möta rekryteringsbehovet inom hälso- och sjukvården. Därför har Moderaterna föreslagit att ansvaret för valideringen övergår till Universitets- och högskolerådet.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Helene Hellmark Knutsson:

- Vad avser statsrådet att göra för att valideringen av kompetenser av utbildning inom hälso- och sjukvårdsyrken ska bli mer effektiv?

- Vad anser statsrådet om Moderaternas förslag om att ansvaret för validering av legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården ska övergå till Universitets- och högskolerådet? Om statsrådet inte vill det, vad är skälet?

Riksdagsdebatten med svar av Statsrådet Gabriel Wikström (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 150327:

Riksdagen 15-03-13:

Interpellationsdebatt: Framtidens svenskundervisning för invandrare till sidans topp

Interpellation 2014/15:321 av Roger Haddad (FP)

till Statsrådet Aida Hadzialic (S)

Ett av de absolut viktigaste momenten i integrationspolitiken för att nyanlända snabbare ska komma in i utbildning och arbete är en fortsatt reformering av dagens sfi-undervisning. Återkommande rapporter och granskningar från Statens skolinspektion har pekat på stora förbättringsbehov. Det gäller kvaliteten, det gäller flexibiliteten samt individualiseringen av utbildning. Kring samtliga dessa parametrar har inspektionen riktat kritik.

Folkpartiet aviserade i regeringsställning ett antal förslag på hur vi vill utveckla och reformera framtidens sfi. Ett förslag var att avveckla sfi som en egen skolform och inordna det under vuxenutbildningen (komvux). Det finns också ett stort behov av att knyta momenten närmare Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag när det gäller att också erbjuda yrkesutbildning snabbare.

I regeringens budgetproposition till riksdagen står det ytterst allmänt om sfi trots att det utgör en allt större verksamhet i kommunernas uppdrag och att allt fler deltar i undervisningen, inte minst genom att man har en etableringsplan via Arbetsförmedlingen. Trots att etableringsuppdraget ligger på Arbetsförmedlingen är det fortfarande kommunernas ansvar att enligt skollagen erbjuda sfi-undervisning.

Även här visar lokala exempel från till exempel Uppsala kommun att den enskilda inte erbjuds heldagsverksamhet i den meningen att det går att kombinera studier i sfi samt praktik. Olika kommuner gör olika tolkningar kring sfi-delen och vad som är att anse som heldagsverksamhet. Detta påverkar effektiviteten och flexibiliteten i statens nationella integrationspolitik.

Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande frågor till statsrådet Aida Hadzialic:

Vad planerar statsrådet för reformförslag kring sfi-undervisningen?

Vad tänker statsrådet vidta för åtgärder för att höja kvaliteten och flexibiliteten kring sfi inom Arbetsförmedlingens etableringsreform?

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, svenska media via Eniro och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media främst via I Care och IRR, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, ENAR, Statewatch, Noborder och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnesty, FARR, Rosengrenska och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Josefin Åström, Hjalte Lagercrantz, Karin Nilsson Kelly, Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt.