fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Debatt och partipolitik

Integration

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 190415:

Riksdagen 19-03-27:

Riksdagsdebatt: Integration till sidans topp

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om integration. Anledningen är bland annat att arbete pågår på området samt att vissa frågor omfattas av den sakpolitiska överenskommelsen mellan S, C, L och MP som ingicks i januari 2019.

Motionerna handlar bland annat om insatser under asyltiden, frågor om mottagande och etablering av nyanlända invandrare, samhällsinformation och samhällsorientering samt civilsamhällets betydelse för integrationen.

I betänkandet finns 17 reservationer (M, SD, C, V, KD, L) och 12 särskilda yttranden (SD, C, KD, L).

Behandlade förslag

Cirka 60 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19.

Läs betänkandet inklusive motioner, särskilda yttranden och reservationer (Extern länk)

Samlingssida från förslag till omröstningar och beslut (Extern länk)

Webb-tv från debatten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 19-04-11:

Nej till motioner om ändrade villkor för svenskt medborgarskap (SfU19) till sidans topp

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om ändrade villkor för att få svenskt medborgarskap. Motionerna handlar bland annat om att förlänga tiden man måste bo i Sverige för att kunna ansöka om svenskt medborgarskap, den så kallade hemvisttiden. Andra förslag är språk- och samhällskunskapstester och egen försörjning som villkor för svenskt medborgarskap samt att förstärka medborgarskapets symbolvärde.

Enligt riksdagen finns det inte behov av några åtgärder i dessa frågor, främst med hänvisning till redan gällande regler och att arbete redan pågår.

Samlingssida med länkar till 14 motioner, utskottets betänkande med reservationer, riksdagsdebatten samt omröstningar och beslut (Extern länk)

Betänkandet (Extern länk till pdf-fil)

Debatten (samma webbsändning som asylpolitiken): webb-TV och protokoll (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180119:

Riksdagen 18-01-10:

Svar på skriftlig fråga: Skillnader mellan nyanlända och inrikes födda elever i skolan till sidans topp

Fråga 2017/18:506 av Ida Drougge (M)

PM Nilsson har i en artikel i Dagens industri, Majoriteten ensamkommande klarar inte gymnasiet, belyst de stora skillnaderna mellan inrikes födda och utrikes födda elever angående gymnasiebehörighet. I artikeln beskrivs att 90 procent av de elever som fötts i Sverige får gymnasiekompetens efter grundskolan, medan endast 30 procent av de elever som är utrikes födda uppnår gymnasiebehörighet. Så många som 80 procent av de ensamkommande eleverna blir inte godkända i matematik, engelska och svenska. Detta tyder på att den svenska skolan varken har de resurser eller de kunskaper som krävs för att i tillräckligt stor grad utbilda de nyanlända eleverna.

Under året presenterades en utredning om elever som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser, Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet (SOU 2017:54). I utredningen presenteras också en rad förslag på åtgärder. För att ge nyanlända en rimlig chans att integreras i samhället krävs att åtgärder vidtas inom kort.

Med detta som bakgrund vill jag fråga utbildningsminister Gustav Fridolin:

Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta för att minska skillnaderna i skolresultat mellan inrikes och utrikes födda elever?

Svar av utbildningsminister Gustav Fridolin (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170224:

Riksdagen 17-02-21:

Interpellationsdebatt: Enkla jobb till sidans topp

Interpellation 2016/17:226 av Helena Bouveng (M)

Områdena där är möjligt att använda RUT-avdraget har breddats under det senaste året. Det är nu möjligt att göra avdrag för bland annat flyttjänster och vissa it-tjänster. En del av breddningen är en del i den så kallade flyktingöverenskommelsen. Utöver breddningen inom ramen för denna har ytterligare att antal tjänster som omfattas av RUT-avdraget tillkommit, exempelvis reparation av vitvaror.

Samtidigt som regeringen har breddat de tjänster som omfattas av RUT-avdraget så har man halverat RUT-avdragets storlek, från 50 000 kronor per år och person till 25 000 kronor per år och person. Det innebär att både fler företag och fler tjänstetyper ska konkurrera om en minskad pott.

En av RUT-reformens viktigaste bidrag är att många som stod långt från arbetsmarknaden, inte sällan utlandsfödda kvinnor med kort eller oavslutad utbildning, hittade en väg in till arbetsmarknaden. Genom sänkningen av RUT-avdragets tak och fler tjänster så konkurrerar nu fler företag och tjänster om en mindre pott hos den enskilde köparen. Det innebär också att exempelvis utlandsfödda kvinnor med grundskoleutbildning, eller motsvarande, konkurrerar med exempelvis reparatörer av vitvaror och leverantörer av it-tjänster som utförs i hemmet.

Sverige behöver 150 000 enkla jobb fram till år 2020. Regeringens hantering av RUT-avdraget försvårar framväxten av den typen av jobb och gör det svårare för människor som står långt från arbetsmarknaden att hitta en väg fram till densamma.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

Vilka initiativ är finansministern beredd att ta inom sitt ansvarsområde i regeringen för att underlätta framväxten av fler enkla jobb, liknande de hushållsnära tjänster som omfattades av RUT-avdraget från början?

Riksdagsdebatten med svar av närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S) (Extern länk)

Se även:

Riksdagen 17-02-21: Interpellation av Christian Holm Barenfeld (M): Insatser för utrikes födda med låg utbildning (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160930:

Riksdagen 16-09-15:

Interpellationsdebatt: Arbetsmarknaden för utrikes födda till sidans topp

Interpellation 2015/16:762 av Fredrik Malm (L)

Arbetslösheten bland personer födda utanför Europa ökar. I dag är 148 000 personer i Sverige som är födda utanför Europa arbetslösa. Det motsvarar 42 procent av alla inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Nästan 58 000 nyanlända finns i etableringsuppdraget och i princip hälften av deltagarna saknar gymnasieutbildning. Dessutom finns alla de tusentals människor som befinner sig i Migrationsverkets mottagningssystem men som ännu inte finns med i jobbstatistiken.

Just utomeuropiskt födda personer och framför allt de med låg eller ingen utbildning har svårt att hävda sig på svensk arbetsmarknad. Rätt hanterat kommer många nyanlända att bidra till svensk tillväxt och välfärd. Men vi måste vara realistiska och inse att arbetsmarknaden i princip är stängd för många lågutbildade. Det krävs reformer som bidrar till att nya jobb skapas även för dem med låg utbildning och svag förankring i det svenska samhället och på arbetsmarknaden.

Vad gör regeringen för att se till att fler faktiskt får jobb och då även utrikes födda som är kortutbildade? I valrörelsen utlovade Socialdemokraterna 32 000 traineejobb. Enligt uppgifter i medierna har totalt 125 traineejobb skapats.

Statsministern utlovade i maj 5 000 beredskapsjobb för nyanlända inom svenska myndigheter - men det ska gälla från 2017 fram till år 2020. Näringsminister Damberg har nu också ett uppdrag att hitta fler enkla jobb tillsammans med näringslivet. Därtill finns de så kallade snabbspåren inom etableringen för nyanlända. I juni omfattade dessa endast 1 735 personer. Till detta har regeringen försämrat förutsättningarna för RUT-tjänster, som Alliansen införde och som skapat många vita jobb, inte minst åt utrikes födda kvinnor. Halvvägs in i mandatperioden framstår regeringens jobbpolitik som ett fullständigt fiasko. Man lovar - men klarar inte av att leverera.

Mina frågor till arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson är:

Är ministern tillfredsställd med resultatet och vilka planer har ministern för att fler människor, inte minst utrikes födda med kort utbildning, ska få jobb och slippa leva på bidrag?

Läs interpellationen - Protokoll kan öppnas på samma sida (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR, #vistårinteut och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.