fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Debatt och partipolitik

Flyktingbarn och Barnkonventionen

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 190415:

Riksdagen 19-04-10:

Svar på skriftlig fråga: En rättssäker asylprocess till sidans topp

Fråga 2018/19:474 av Lina Nordquist (L)

Rätten att söka asyl och få sin ansökan prövad är en grundläggande rättighet som aldrig får hanteras godtyckligt. Det får inte göra någon skillnad om allmänhet och journalister engagerar sig i någons livsöde, eller om processen fortgår i det tysta - varje människa måste ju ha samma rätt att få sin sak prövad, enligt samma principer och regelverk.

Frågan är om det säkert kan sägas vara så i dag? Då och då fattas avvisningsbeslut vid Migrationsverket som senare rivs upp. Ett beslut fattas, journalister och invånare uppmärksammar ett fall, verket omprövar och den asylsökande får stanna. Slutet gott, allting gott, kan tyckas. Men är en sådan ordning rättssäker?

Sexårige Denis avvisades, innan Migrationsverket förklarade att deras beslut var förhastat och en ny prövning skulle ske. Treårige Davids mamma Naira avvisades, men verket öppnade senare för att ändra sitt beslut. Nu ifrågasätts avvisningen av 15-årige Ahmad, som efter fem års väntan hos sin mormor och släkt i Sverige fått besked att ett barnhem är att betrakta som ett ordnat mottagande för honom i Jordanien.

Barnkonventionen är ett rättsligt bindande internationellt avtal som bland annat slår fast att alla barn har samma rättigheter, samt att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn. Sverige har förbundit sig att följa konventionen.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Hur säkerställer ministern och regeringen att Migrationsverket i varje enskilt fall kan fatta rättssäkra beslut om avvisning eller uppehållstillstånd, där principen om barnets bästa sätts i förgrunden, även utan opinion, protester från allmänheten och tidningsreportage?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190326:

#vistårinteut 19-03- 22:

Det handlar om barnen till sidans topp

Ensamkommande barn som flytt till Sverige utan sina föräldrar kläms mellan lagar och Migrationsverkets praxisändringar. De omfattas inte av vare sig gamla eller nya gymnasielagen. Praxisändringarna har lett till att barn som tidigare skulle fått permanent uppehållstillstånd hamnat i en limbosituation där de blir illegala utan egen förskyllan och utvisas när de fyller 18 år.

Sorgesamma vittnesmål om barn i kläm

#vistårinteut vill i en serie blogginlägg och filmer särskilt uppmärksamma de ensamkommande barn som hamnat i kläm mellan lagar och praxisändringar. Blogginläggen består av berättelser från gode män och familjehemsföräldrar om de barn som Migrationsverket påstår har ett ordnat mottagande som inte finns. De som inte omfattas av gymnasielagarna men som heller inte kan utvisas. De som vi fick i uppdrag att ge skydd och omsorg till. Det är sorgesamma vittnesmål som alla ställer frågan: hur kan Sverige, som ska göra Barnkonventionen till lag, behandla barn på flykt på det här sättet?

Hotade barn - splittrade familjer

Dessa barn har glömts bort i debatten. Icke desto mindre lever de farligt. De riskerar utvisning och att som utvisade bli utsatta för skyddsgrundande behandling som till exempel prostitution, sexuellt våld, trafficking eller tvångsrekrytering till terrorism. De har blivit hotade, fått gömma sig, kanske sett sina fäder och bröder bli bortförda. Resten av familjen är i spillror och har flytt till annat land.

Just den här gruppen barn får varken uppskjuten verkställighet på utvisningsbeslutet eller tillfälligt uppehållstillstånd. Hade de fått något av detta skulle de kunna omfattas av den gamla gymnasielagen. Istället får de utvisningsbeslut med motiveringen att det finns ett ordnat mottagande.

Det ordnade mottagande utreds inte - eftersom det inte finns

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

#vistårinteut 19-03- 25:

Berättelsen om Najib till sidans topp

Hösten 2014 i en liten byn i provinsen Ghazni, Afghanistan. Najib som var 13 år bodde med sin familj i ett hus med två rum. I byn fanns det en person som berättade saker om byborna för talibanerna. Till exempel berättade den här informatören att Najibs pappa arbetade för militären. En dag fick familjen ett brev där det stod att taliban skulle döda pappan och hans familj om han inte slutade att jobba för armén.

Några månader efter hotbrevet slängdes en bomb in i huset som skadade pappan och Najibs syster allvarligt. Familjen bestämde att äldste sonen, Najib, direkt skulle ge sig av till Pakistan. Resten av familjen skulle vänta med att fly tills pappan och systern var tillräckligt återställda.

Efter sex månader på flykt kom Najib till Sverige, i september 2015. Han började i årskurs 7. Det var första gången han fick gå i riktig skola. Han fick bo på ett HVB-hem. Han kände sig stolt över sig själv; han hade nått sitt mål och lyckats ta sig till trygghet och liv. Allt kändes bra och de nya kompisarna han lärde känna hade ju fått uppehållstillstånd.

Strax efter 15-årsdagen kom Najibs första avslag. Migrationsverket trodde visserligen på hans berättelse om vad som hade hänt hans familj och de ansåg att han var minderårig. Migrationsverket hävdade dock att hans familj fanns kvar i Afghanistan och att de kunde ta om hand om honom - det som kallas för "det ordnade mottagandet".

Najib började då må riktigt dåligt. Han slutade gå till skolan och började skada sig själv. Det tog ett år innan skolan slog larm; då hade han i princip legat i sin säng under hela den tiden.

Efter ett allvarligt självmordsförsök blev han placerad i vår familj. Vi blev hans familj med syskon, mor- och farföräldrar som alla kom att älska honom. Hans liv började om och han kom igång med skolan igen.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180614:

Rådgivningsbyrån 18-06-11:

Rådgivningsbyrån uppmanar till att rösta för att barnkonventionen blir svensk lag! till sidans topp

De slutsatser och de brister när det gäller genomslaget för barns rättigheter enligt barnkonventionen som redovisats genom kartläggningen av Barnrättighetsutredningen (Barnrättighetsutredningens betänkande (SOU 2016:19) är någonting som även Rådgivningsbyrån under en längre tid har uppmärksammat och framhållit i vår verksamhet. Beträffande barn i migrationsprocessen är bristerna tydligast i fråga om principen om barnets bästa och barns rätt att få uttrycka sina åsikter. Det framkommer även att barns egna asylskäl i liten utsträckning prövas eller ens redovisas i beslut om uppehållstillstånd. För barn i familj är det tydligt att föräldrarnas asylskäl överskuggar barnens.

Trots att principen om fördragskonform tolkning ska användas i Sverige, det vill säga att nationella regler ska tolkas i ljuset av aktuell konvention så att de stämmer överens, konstaterar såväl Barnrättighetsutredningen, som tidigare genomförda utredningar, att svenska domstolar sällan tillämpar principen i praktiken. Vi har också lyft att lagstiftning, som exempelvis lagen om tillfälliga begränsningar att beviljas uppehållstillstånd, helt saknar barnkonsekvensanalys och enligt vår mening står i strid mot barnkonventionen.

Regeringen har nu beslutat att göra barnkonventionen till svensk lag. Propositionen (Prop. 2017/18:186 Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter) har överlämnats till riksdagen där röstning kommer att ske nu den 13 juni.

(...)

Hela uttalandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180605:

Unicef 18-05-29:

Det här måste politikerna prioritera under valrörelsen till sidans topp

UNICEFs uppdrag är att säkerställa att barnkonventionen efterlevs över hela världen för att alla barn ska få den barndom de har rätt till. Inför svenska valet i september har vi valt att fokusera på tre politiska förslag som vi anser är särskilt viktiga att de genomförs.

I Sverige arbetar vi för att barnkonventionens ställning ska stärkas och tillämpas bättre på alla samhällsnivåer. Vi fokuserar på de områden där barn är särskilt utsatta och där Sverige fått kritik av bland annat FN för att inte leva upp till bestämmelserna i barnkonventionen.

I vårt valmanifest fokuserar vi på tre politiska förslag som vi anser är särskilt viktiga att de genomförs:

1. Alla barn ska ha rätt till familjeåterförening

2. Alla barn ska ha rätt att leva med sin familj. Dagens lagstiftning möjliggör endast för en del som har beviljats uppehållstillstånd att återförenas med sin familj. Detta står i strid med barnkonventionen och inskränker dessutom en av få lagliga vägar som finns för barn på flykt.

3. Alla former av våld mot barn ska vara straffbart

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171001:

Riksdagen 17-09-13:

Aktuell debatt om situationen för ensamkommande till sidans topp

Anf. 1 Christina Höj Larsen (V)

Herr talman! Kampen för rättvisa, rättigheter och förändring har alltid börjat på gator, torg och arbetsplatser. Först när rösterna för rättvisa och förändring har blivit många och höga tränger de in här i riksdagen - så har det varit historiskt, och så är det även nu.

Uppe på åhörarläktaren här i dag, och ute i landet, finns de röster som lyckats tränga in hit i riksdagen. Dessa röster har varit så starka att vi i dag äntligen ska debattera frågan om ensamkommandes villkor.

Jag vill tacka er - varenda en av er - som varje dag kämpar. Jag vill tacka Ung i Sverige för att ni har visat hur maktlöshet kan bli till makt när människor står upp för varandra.

Ert mod att möta hatet och splittringen med kärlek och solidaritet är något för alla vuxna att lära av. Er vilja att bygga landet tillsammans med oss gör mig stolt. Ni tar ansvar för varandra och för vår gemensamma framtid när politiken har svikit. Nu är det dags för oss här inne att ta det politiska ansvaret, och jag hoppas att ni i dag ska få de svar som ni förtjänar.

Jag vill också tacka Vi står inte ut, som har samlat en stark rörelse av vuxna som dagligen arbetar med ensamkommande och som senast i går lämnade över nästan 60 000 underskrifter för en amnesti, vilket är ett imponerande antal.

Jag är tacksam och stolt också över det enorma arbete som varje dag görs av er ute i landet för att få unga ensamkommande att orka gå i skolan, fungera och fortsätta att leva. Samtidigt är jag väldigt skamsen över den tystnad som har rått från majoriteten här inne.

Jag vill också tacka talmannen för att han har öppnat dörrarna för dessa röster och för den debatt som vi ska ha i dag. Det är verkligen hög tid för detta.

Jag hoppas att vi i dag tar de första stegen för att låta de unga stanna, andas ut och börja bygga framtiden tillsammans med oss. Jag såg med glädje att Miljöpartiet i en debattartikel säger att de också gärna vill ta sådana steg.

(...)

Hela debatten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170309:

Riksdagen 17-02-24:

Interpellationsdebatt: Papperslösa barn till sidans topp

Interpellation 2016/17:224 av Christina Höj Larsen (V)

Gränspolisen i Region Syd har från Malmö stads fem socialnämnder efterfrågat uppgifter om ett par hundra personer som är efterlysta och ska utvisas. Polisen har begärt att stadsområdena kontrollerar om personerna finns i socialregistret och att de i så fall skickar över deras hemadresser eller andra uppgifter om var personerna vistas. Alla stadsområden har lämnat ut de begärda uppgifterna. Med den informationen har gränspolisen kunnat hitta en efterlyst familj från Bosnien bestående av två vuxna och två barn på tre respektive åtta år.

Gränspolisen menar att kapitel 17 i utlänningslagen bryter socialnämndens normalt sett stränga sekretess. Där står att socialnämnden ska lämna ut uppgifter om en utlännings personliga förhållanden om till exempel Polismyndigheten begär det och uppgifterna behövs för att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning.

När gränspolisen tidigare har eftersökt denna typ av uppgifter hos skolor och barnpsykiatrin har det lett till omfattande kritik. Därför har denna lagstiftning inte använts i så stor utsträckning. I gränspolisens regleringsbrev från regeringen står att myndigheten ska avsevärt öka andelen verkställda beslut. Det tolkar gränspolisen som att de ska använda utlänningslagens 17:e kapitel i större utsträckning. Det finns inte längre några fredade zoner, enligt myndigheten, som menar att de också har rätt att begära ut uppgifter från kommunen om var papperslösa barn går i förskola eller skola, om uppgifterna behövs för att verkställa utvisningsbeslut. Gränspolisen har förklarat att det här är bara början. Ytterligare 600 personer kommer att eftersökas på samma sätt.

(...)

Hela interpellationen samt debatten med svar av Statsrådet Åsa Regnér (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161221:

Riksdagen 16-12-14:

Svar på skriftlig fråga: Ensamkommande flyktingbarn från Afganistan till sidans topp

Fråga 2016/17:464 av Shadiye Heydari (S)

Under flera år har afghanska barn och ungdomar utgjort merparten av de ensamkommande flyktingbarnen till Sverige. Under 2015, när Turkiet öppnade sina gränser från angränsande länder, kom ett stort antal till Europa. Merparten av dessa kom sedan som asylsökande till Sverige. Drygt 25 000 ensamkommande barn och ungdomar från Afghanistan sökte asyl i Sverige under hösten 2015, vilket utgjorde merparten av de drygt 35 000 ensamkommande som sökte asyl i Sverige under det året.

Alla asylsökande får en individuell prövning av sina asylskäl. Det sker ingen generell prövning av asylskälen för olika nationaliteter. Man kan därför i förväg inte säga hur många afghanska ensamkommande som kommer att få uppehållstillstånd. Av de ärenden som hittills avgjorts i den svenska asylprövningen (Migrationsverket + migrationsdomstolarna) vet vi att ca 75 procent av de asylsökande afghanerna har fått asyl i Sverige. Eftersom de allra flesta av de 25 000 ensamkommande som kom 2015 anlände före den 25 november, kommer dessa att beviljas permanent uppehållstillstånd i enlighet med den tidigare lagen. De som har kommit hit den 25 november eller senare kommer att få ett tillfälligt uppehållstillstånd på 13 månader som sedan kan förlängas.

Jag har i Göteborg träffat ensamkommande barn från Afghanistan som berättat hur de upplever att de blir behandlade och bemötta av handläggarna på Migrationsverket. De får känslan av att inga ordentliga utredningar görs, att fokus i intervjun läggs på åldern i stället för på asylskäl m.m. De upplever att handläggarna uppmuntrar ungdomarna att inte överklaga beslut för att de inte har någon chans att få uppehållstillstånd i Sverige.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Hur ser ministern på detta och vad anser ministern kan göras för att individen bättre ska uppleva att hen är i fokus?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161122:

Rädda Barnen 16-11-04:

Om avvisningar av ungdomar till Afghanistan till sidans topp

Är asylprocessen barnvänlig?

Rädda Barnen anser att barns egna asylskäl och barnets rättigheter måste beaktas i asylutredningar och att barnspecifik landinformation bör inhämtas i ärenden som berör barn. Rädda Barnen anser också att det ska vara obligatoriskt att analysera hur barn påverkas konkret av ett avslag på sin asylansökan vilket innebär att barnet ska återvända. Beslut ska motiveras och innehålla en redogörelse för de avvägningar som gjorts och vilken hänsyn som tagits till dessa.

Barnets rätt att få information, få uttrycka sina åsikter och bli hörd är en av Barnkonventionens grundprinciper. Men här finns stora brister. Barn får långt ifrån alltid komma till tals i asylutredningen. För att ansvariga myndigheter ska kunna göra en korrekt bedömning av ett barns skyddsbehov måste barnet få möjlighet att uttrycka sina åsikter. Barn har också rätt till stöd och vägledning i alla delar av asylprocessen. Få barn känner till sina rättigheter. Därför måste barn få information om hur asylprocessen går till på ett språk som hen förstår, i varje del av processen.

Vad anser Rädda Barnen om Sveriges återtagandeavtal med Afghanistan?

Rädda Barnen anser att Sverige även i fortsättningen ska avstå från att skicka tillbaka ensamkommande barn om det inte finns ett ordnat mottagande, främst genom att det finns familj på plats. Rädda Barnen anser att Sverige ska försäkra sig om att skapa lösningar som är långsiktigt hållbara för familjer med barn och unga vuxna. Sverige måste också följa upp barnfamiljer och unga vuxna som återvisas för att säkerställa att Afghanistan levt upp till sina åtaganden i avtalet.

Vad anser Rädda Barnen om att barn från Afghanistan skickas tillbaka?

(...)

Hela uttalandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160914:

Riksdagen 16-08-23:

Svar på skriftlig fråga:Flyktingbarn som misstänks bli sålda som sexslavar till sidans topp

Fråga 2015/16:1504 av Yasmine Larsson (S)

Nyligen kunde vi läsa i både Sydsvenskan och Aftonbladet om hur flyktingbarn som kommit till Sverige misstänks ha blivit sålda som sexslavar.

Det är personal inom Migrationsverket, socialsekreterare och personal på asylboende som upptäckt problemet. Bara i år har Länsstyrelsen i Skåne registrerat 32 fall där man misstänker att barn har sålts som sexslavar i Malmö.

I vissa fall har personal på asylboende sett hur barn blir upphämtade på kvällen av vuxna där personalen sedan misstänkt att barnet har tvingats sälja sex till olika kunder eller så har barn vittnat om hur de har förts till Sverige för att bli inlåsta i lägenheter och säljas som sexslavar.

Flera av dessa fall har blivit anmälda till polisen men i reportaget i Sydsvenskan kan vi läsa om att polisen inte utreder brotten och att inte ett enda fall har lett till åtal. Polisen i Skåne säger själva att de inte prioriterar människohandelsärenden. Detta trots att rikspolischefen i höstas tagit beslut om att polisen ska förstärka sin förmåga att bekämpa människohandel. Polisen i Skåne menar att de inte har förmågan att göra det just nu för att det inte finns någon personal till det.

Detta är ovärdigt Sverige, ett land som säger sig vilja skydda alla barns rättigheter till den grad att man gör Barnkonventionen till lag. Då är det oacceptabelt att samhället inte säkerställer att barn, flyktingar eller inte, som sålts som sexslavar får sina fall utredda ordentligt och att polisen kan prioritera detta.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga ansvarigt statsråd Anders Ygeman:

Vilka initiativ tänker statsrådet ta för att säkerställa att polisen kan prioritera de fall där det misstänks att barn har blivit utsatta för människohandel?

Svar av Statsrådet Anders Ygeman (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 16-08-23:

Svar på skriftlig fråga:Flyktingbarn som misstänks bli sålda som sexslavar till sidans topp

Fråga 2015/16:1504 av Yasmine Larsson (S)

Nyligen kunde vi läsa i både Sydsvenskan och Aftonbladet om hur flyktingbarn som kommit till Sverige misstänks ha blivit sålda som sexslavar.

Det är personal inom Migrationsverket, socialsekreterare och personal på asylboende som upptäckt problemet. Bara i år har Länsstyrelsen i Skåne registrerat 32 fall där man misstänker att barn har sålts som sexslavar i Malmö.

I vissa fall har personal på asylboende sett hur barn blir upphämtade på kvällen av vuxna där personalen sedan misstänkt att barnet har tvingats sälja sex till olika kunder eller så har barn vittnat om hur de har förts till Sverige för att bli inlåsta i lägenheter och säljas som sexslavar.

Flera av dessa fall har blivit anmälda till polisen men i reportaget i Sydsvenskan kan vi läsa om att polisen inte utreder brotten och att inte ett enda fall har lett till åtal. Polisen i Skåne säger själva att de inte prioriterar människohandelsärenden. Detta trots att rikspolischefen i höstas tagit beslut om att polisen ska förstärka sin förmåga att bekämpa människohandel. Polisen i Skåne menar att de inte har förmågan att göra det just nu för att det inte finns någon personal till det.

Detta är ovärdigt Sverige, ett land som säger sig vilja skydda alla barns rättigheter till den grad att man gör Barnkonventionen till lag. Då är det oacceptabelt att samhället inte säkerställer att barn, flyktingar eller inte, som sålts som sexslavar får sina fall utredda ordentligt och att polisen kan prioritera detta.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga ansvarigt statsråd Anders Ygeman:

Vilka initiativ tänker statsrådet ta för att säkerställa att polisen kan prioritera de fall där det misstänks att barn har blivit utsatta för människohandel?

Svar av Statsrådet Anders Ygeman (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160509:

Riksdagen 16-04-26:

Svar på skriftlig fråga: Inspektionen för vård och omsorg till sidans topp

fråga 2015/16:1105 av Cecilia Widegren (M)

I dag har regeringen lagt fram sin vårproposition och vårändringsbudget för 2016. Långsiktiga besked uteblir tyvärr gällande resurserna för välfärdens tillsyn, dess ordning och reda, som myndigheten Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, arbetar med.

Regeringen och ansvarigt statsråds hantering av tillsynsmyndigheten Ivo gällande resurser och möjligheter att genomföra sitt uppdrag med kontinuitet är oacceptabel. Visserligen utökas resurserna kortsiktigt under 2016 med 10 miljoner kronor av en total budget omfattande 638 miljoner kronor. Det är ett kortsiktigt steg i rätt riktning. Detta anslag avser emellertid regeringen fortfarande att skära ned med ca 60 miljoner kronor för år 2017.

Ivo är den myndighet som har ansvar för tillsyn, tillståndsprövning och uppföljning av hälso- och sjukvården och socialtjänsten med inriktning på barn och familj, äldreomsorg, verksamheter för personer med funktionsnedsättning samt missbrukar- och beroendevård.

Den 15 december 2015 avslog riksdagen ett konkret förslag att utöka resurserna till Ivo med 47 miljoner kronor per år. Den 17 december 2015 fattade regeringen och ansvarigt statsråd Åsa Regnér beslut om en halvering av myndighetens frekvenstillsyn avseende bland annat HVB-hem.

Att utmaningarna har växt under året som gått framgår tydligt av bland annat myndighetens tillsynsrapport för 2015. Bland de brister och utmaningar Ivo lyfter fram kan nämnas att den enskilde i behov av samhällets stöd inte får den hjälp man behöver eller får hjälp för sent. Därtill att kommunernas insatser inte i första hand styrs av den enskildes behov.

Enligt uppgifter som framkom vid socialutskottets öppna utfrågning den

(...)

Hela frågan (Extern länk)

Svar av statsrådet Gabriel Wikström (Extern länk)

Johan Hultberg (M) i Interpellationsdebatt med Åsa Regnér: Placering i familjehem (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160301:

Riksdagen 16-02-24:

Svar på skriftlig fråga: Bristen på gode män till ensamkommande barn till sidans topp

Fråga 2015/16:814 av Jenny Petersson (M)

När ett ensamkommande barn som söker asyl kommer till Sverige behöver barnet någon som hjälper honom eller henne att få en bra start i det nya landet. Ensamkommande asylsökande barn har samma rätt till skydd och omvårdnad som andra barn i Sverige. Enligt lag har barnen rätt till en så kallad god man, som ska vara i vårdnadshavares eller förmyndares ställe.

Skyddet för ensamkommande asylsökande barn är dock för svagt i Sverige. Det visar inte minst de rekommendationer som Sverige fått från FN:s kommitté för barnets rättigheter (barnrättskommittén) i början av februari 2015. Kommittén pekar bland annat på brist på tillgång till vuxna företrädare. Ibland får barn vänta lång tid på att en god man utses. Det kan bli förödande för det enskilda barnet. Migrationsverkets prognos är att fler ensamkommande barn fortsätter att komma till Sverige i år. Bristen på gode män måste lösas så snart som möjligt.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Vad avser ministern att vidta för åtgärder för att alla barn som kommer till Sverige snabbt ska få tillgång till en god man?

Svar av Justitie- och migrationsministern Morgan Johansson (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160217:

UNICEF 16-02-08:

UNICEFs krav till regeringen angående barns rättigheter i mottagandeprocessen till sidans topp

Det behövs en nationell handlingsplan för att säkerställa att asylsökande barn får sina grundläggande rättigheter tillgodosedda i mottagarprocessen. Det menar UNICEF Sverige som i ett brev till regeringen lagt fram tio punkter som bör ingå i en sådan plan.

Nästan dagligen slås vi av nya larm från myndigheter och kommuner kring hur mottagandet av de nyanlända barn som kommer till Sverige brister. Socialtjänsten slår larm om att de inte kan sköta sitt arbete och leva upp till sina förpliktelser. Många kommuner anmäler sig själva enligt Lex Sarah.

Barnombudsmannen slår också larm om barn som far illa på ankomstboenden.

Alla barn har rätt till en rättssäker prövning och ett värdigt mottagande.

UNICEF Sverige har förståelse för att mottagningssystemet inte fungerat på bästa sätt under hösten då ett stort antal asylsökande barn anlände till Sverige. Det är dock viktigt att slå fast att barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i Sverige. FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är till för att värna barns rättigheter och gäller alla barn som vistas i Sverige. Bestämmelserna i konventionen kan vara ett bra verktyg för hur man ska arbeta med barn i mottagandeprocessen och bör användas mer.

Nationell handlingsplan

UNICEF ser att situationen är så allvarlig att regeringen måste ta ett helhetsansvar och ta fram en nationell handlingsplan för att säkerställa att barn inte faller mellan stolarna och blir ingens ansvar. Vi har skrivit ett brev där vi lägger fram tio punkter som vi anser bör ingå i en nationell handlingsplan för att säkerställa att barns grundläggande rättigheter inte åsidosätts. Punkterna ska inte tolkas som en uttömmande lista utan är exempel nära kopplat till de diskussioner och förslag som under den senaste tiden uppmärksammats.

UNICEFs tio punkter:

(...)

Hela uttalandet (Extern länk)

Läs eller hämta brevet (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 16-02-11:

Interpellation: Barnäktenskap och familjeplaceringar till sidans topp

Interpellation 2015/16:323 av Christina Örnebjär (L)

Kommuners socialtjänst bidrar till att legitimera barnäktenskap vilket avslöjats av Ekot i veckan. Asylsökande minderåriga barn, framför allt flickor, placeras i samma bostad som den person de påstås vara gift med. Myndigheternas agerande sänder därmed indirekt signaler till flickorna att äktenskapet är giltigt. Detta är oacceptabelt. Asylsökande barn ska gå i skola och få det stöd och skydd de behöver, inte hamna i äktenskapsliknande förhållanden. Barnäktenskap är förbjudet och skyddet ska gälla alla barn, även dessa flickor. Med anledning av detta vill Liberalerna se en haverikommission som granskar agerandet hos berörda till exempel socialtjänsten, men även myndigheter som Socialstyrelsen och Migrationsverket kan behöva ingå i granskningen. Kommissionen ska synliggöra brister och klargöra orsakerna till att det förekommit att svenska myndigheter bidragit till att upprätthålla barnäktenskap.

En annan viktig aspekt avseende ensamkommande barn och deras boenden handlar om att många ensamkommande barn och unga placeras hos anhöriga eller någon annan person som uppges ha koppling till barnet. Dessvärre fungerar kontrollen av dessa hem där ensamkommande barn placeras inte tillräckligt väl. Från Liberalernas sida vill vi att socialtjänsten ska göra en noggrann skyddsbedömning av alla ensamkommande barn som ska placeras hos anhöriga. Det är särskilt viktigt att flickor inte placeras hos personer som uppges som anhöriga utan att en förhandsbedömning görs av flickans situation i förhållande till de vuxna. Samhället måste också återkommande följa upp situationen för dessa barn, allt för att motverka olika former av utnyttjande och missförhållanden.

Med hänvisning till det anförda vill jag fråga statsrådet Åsa Regnér:

(...)

Hela interpellationen (Extern länk)

Riksdagsdebatten med svar av Statsrådet Åsa Regnér (S) (Extern länk)

Åsa Regnér (S) i Svenska Dagbladet debatt 16-02-10: Barns rättigheter ska sättas främst (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160209:

Riksdagen 16-02-03:

Svar på skriftlig fråga: Barnäktenskap till sidans topp

Fråga 2015/16:668 av Boriana Åberg (M)

Enligt uppgifter från Dagens Nyheter kom under förra året flera gifta asylsökande barn till Sverige. Trots att barnäktenskap är förbjudet enligt svensk lag tillåter vissa kommuner att de minderåriga flickorna - det rör sig nästan uteslutande om flickor - bor tillsammans med sina vuxna män. Visserligen intervjuar socialtjänsten dessa barn för att säkerställa att det inte rör sig om tvångsäktenskap, men det är tveksamt om det går att göra rättvisa bedömningar i alla enskilda fall. Barnen känner, med stor sannolikhet, inte till hur de svenska myndigheterna fungerar och arbetar, och därför är risken överhängande att de av rädsla för det okända inte vågar uttrycka sin vilja. Resultatet blir att Sverige, oavsiktligt, brister i sitt åtagande att tillgodose alla barns skyddsbehov.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Åsa Regnér:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att flyktingflickor får sina skyddsbehov tillgodosedda?

Svar på frågan av statsrådet Åsa Regnér (s)

Barn ska vara barn och i Sverige är det inte tillåtet att ingå äktenskap med barn. Varje flicka och varje pojke har rätt till sin barndom och ungdom. Barn ska inte vara gifta och leva i äktenskap. Barn ska utvecklas, gå i skolan, och leva i frihet från vuxenlivets ansvar. Barnäktenskap är ett sätt att kontrollera flickor. Flickor måste få bestämma över sina egna kroppar, livsplaner, drömmar och utbildning.

Sedan den 1 juli 2014 är det inte längre möjligt att under några omständigheter ingå äktenskap med barn i Sverige. På många håll i världen ser det fortfarande annorlunda ut vilket är ett stort problem. Det är inte möjligt att i svensk lagstiftning förbjuda barnäktenskap i andra länder. Däremot kan vi verka för att andra länder förbjuder barnäktenskap. För de barn som befinner sig i vårt land ska vi säkerställa att de får det skydd och stöd som de behöver och har rätt till.

(...)

Hela svaret (Extern länk)

Skriftlig fråga av Lotta Finstorp (M): Olagliga barnäktenskap (Extern länk)

Riksdagen 16-02-03: Svar på frågan av Justitie- och migrationsministern Morgan Johansson (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 16-02-03:

Skriftlig fråga: Kommunernas svårigheter att klara arbetet med ensamkommande barn till sidans topp

Fråga 2015/16:677 av Mikael Cederbratt (M)

Den 22 januari rapporterade Socialstyrelsen att många kommuner har stora svårigheter att klara arbetet med ensamkommande barn och ungdomar. En fördjupad kartläggning visar till exempel att 43 av 50 tillfrågade kommuner inte har tillräckliga möjligheter att följa upp placeringarna.

I slutet av förra året uppgav 186 kommuner, via länsstyrelserna till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, att de hade haft allvarlig eller kritisk påverkan på socialtjänsten som helhet.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Vilka åtgärder har ministern vidtagit för att förbättra kommunernas förutsättningar för att bättre klara av arbetet med de ensamkommande barnen?

Svar på frågan av Justitie- och migrationsministern Morgan Johansson

Regeringen har vidtagit en rad åtgärder under de senaste månaderna med anledning av flyktingsituationen, inte minst när det gäller det höga antalet ensamkommande barn och ungdomar som kommer till Sverige.

Den 28 januari beslutade regeringen att ge Migrationsverket i uppdrag att ta fram en ny modell för anvisning av ensamkommande barn till kommunerna, i syfte att få ett jämnare mottagande och att skapa så goda planeringsförutsättningar som möjligt för kommunerna. Den nya modellen kommer att vara tydligare och mer förutsägbar för kommunerna. Migrationsverket ska börja tillämpa modellen senast den 1 april i år.

Den 1 januari i år infördes det i socialtjänstlagen en ny boendeform för barn och unga i åldern 16-20 år. Syftet med åtgärden är att förbättra kommunernas förutsättningar att placera barn och unga, inklusive ensamkommande barn, utifrån individens behov.

Socialstyrelsen har av regeringen fått i uppdrag:

(...)

Hela svaret (Extern länk)

<160209g class="pil-v" src="../../resurser/vpil.gif" alt=" till innehållsförteckningen" /> innehåll (Extern länk)

Arkiveringsdatum 160130:

Riksdagen 16-01-27:

Svar på skriftlig fråga: Färre kontroller av boenden för barn till sidans topp

Fråga 2015/16:636 av Cecilia Widegren (M)

I julhelgerna fattade Vänsterregeringen beslutet att antalet kontroller av boenden för barn kommer att halveras nu år 2016 jämfört med tidigare. Ett beslut som redan har fått kritik från bland andra olika barn- och brukarföreningar. Beslutet berör barn och unga placerade på HVB- och LSS-boenden. Dessa boenden har hittills inspekterats minst två gånger per år, men ska efter beslutet bara inspekteras en gång per år. En bidragande faktor är det ökande trycket och belastningen på Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, framför allt gällande boende för ensamkommande barn.

Moderaterna har presenterat en rad förslag för att förbättra kvaliteten i välfärden, till exempel generell tillståndsplikt för både offentliga och privata utförare, kvalitetskrav från start vad gäller ledning, grundläggande kompetens, ägarskap och långsiktig ekonomisk hållbarhet samt bättre möjligheter till uppföljning och tillsyn.

Dessutom har Moderaterna på riksdagens bord presenterat förslag om ytterligare ca 50 miljoner kronor per år för att just stärka tillsyn och uppföljning hos Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Verkligheten i regeringens budget talar ett annat språk. Där minskas anslaget till Ivo åren 2016 och 2017 med 59 miljoner kronor.

Halvering av kontroller för utsatta barn som är bland annat på HVB- och LSS-boenden, kan i sämsta fall leda till att barn hamnar i kläm eller inte blir sedda på det sätt som lagstiftningen tydliggör.

Med anledning av ovanstående vill jag därför fråga regeringen och ansvarigt statsråd Åsa Regnér:

På vilket sätt kommer regeringen och statsrådet att säkerställa så att färre kontroller för barns boende på till exempel HVB- och LSS-boende inte leder till sämre kvalitet för barnen?

Svar av Barn-, äldre- och jämställdhetsministern Åsa Regnér (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 151222:

Riksdagen 15-12-09:

Svar på fråga: Rehabilitering för traumatiserade och krigsskadade barn och familjer till sidans topp

Fråga 2015/16:400 av Daniel Sestrajcic (V)

Regeringens åtstramningar i flyktingpolitiken är ett katastrofalt beslut för de mest utsatta människorna på flykt. Signalerna från de som arbetar med att ta emot ensamkommande barn och flyktingar är entydigt: Dessa beslut stjälper i stället för hjälper - ge oss i stället verktyg så att vi på bästa sätt kan erbjuda värme, medmänsklighet och trygghet.

Barnläkaren och professorn i folkhälsovetenskap Henry Ascher uttrycker det så här:

"I snart 20 år har jag arbetat med traumatiserade barn på flykt och deras familjer. Jag har forskat och undervisat. Och jag har arbetat med barnen och deras familjer, med de metoder som finns för att trygga upp och stötta, för att försöka underlätta för dem att trots allt de utstått kunna gå vidare i livet.

Idag känner jag mig uppgiven. De verktyg vi arbetat med vrids oss ur händerna. Tillfälliga uppehållstillstånd, stopp för familjeåterförening, försörjningskrav, ovetenskapliga och oetiska åldersbedömningar. Alla dessa åtgärder motarbetar effektivt de verktyg vi haft för stöd, rehabilitering och integration."

Det arbete som Henry Ascher och många fler gör måste understödjas i stället för att stjälpas. Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Vilka konkreta åtgärder föreslår ministern och regeringen för att underlätta och stärka arbetet med rehabiliterande och hälsofrämjande insatser för traumatiserade och krigsskadade barn och familjer?

Svar av justitie- och migrationsministern Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 15-12-16:

Svar på skriftlig fråga: Förenklad handläggningsprocess av barn i familjehem till sidans topp

Fråga 2015/16:390: av Cecilia Widegren (M)

Flyktingkrisens inverkan på socialtjänsten, vården och tandvården är redan påtaglig. Det tryck och den press som nu delar av socialtjänstens och vårdens personal är utsatt för är inte hållbar. Det ska vara ordning och reda i välfärden. Svensk vård- och omsorgspersonal är eftertraktad och ansedd som duktig på organisation och att göra prioriteringar. Vi ska alltid ha fokus på kvaliteten.

Sverige befinner sig emellertid nu i en situation som vi inte har kontroll över. Läget är akut och extraordinärt. Detta gäller givetvis för alla som flyr från till exempel Syrien, men även situationen att ta emot många flyktingar under mycket kort tid är extraordinär.

Migrationsverkets senaste prognos talar sitt tydliga språk. För år 2015 beräknas 140 000-190 000 asylsökande. Lägg därtill - eftersom Sverige för närvarande inte har kontroll över sina gränser - ett betydande okänt antal människor som tagit sig in i landet illegalt utan att ha sökt asyl.

I dag får inte barn utan socialnämndens medgivande tas emot för stadigvarande vård och fostran i enskilda hem som inte tillhör föräldrarna eller någon som har vårdnad av barnet. Därtill får inte socialnämnder lämna medgivande eller besluta om vård utan att det enskilda hemmet och förutsättningarna utreds av socialnämnden. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har föreslagit i ett akut 47-punktsprogram med förslag på nödvändiga förändringar att man bör se över reglerna och föreslagit att det i den situation som nu råder borde räcka med registerutdrag avseende familjehemmet (såsom brotts- och misstankeregistret samt upplysningar från kronofogden), hembesök och en initial bedömning utifrån BRA-fam-metoden. SKL föreslår att den kompletterande familjehemsundersökningen kan genomföras när barnet redan är placerat.

(...)

Hela frågan (Extern länk)

Svar av barn-, äldre- och jämställdhetsministern Åsa Regnér (Extern länk)

Se även:

Skriftlig fråga av Amir Adan (M): Socialtjänstens pressade situation (Extern länk)

Svar av barn-, äldre- och jämställdhetsministern Åsa Regnér (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 151209:

Riksdagen 15-11-24:

Interpellationsdebatt: Ensamkommande barn som försvinner till sidans topp

Interpellation 2015/16:77 av Christina Örnebjär (FP)

Just nu kommer fler människor än någonsin tidigare till vårt land för att söka asyl. Det är en utmaning som ska mötas med medmänsklighet, ödmjukhet, beslutsamhet och ansvar. Barnkonventionen förpliktar oss att sätta barns bästa i första rummet. Just för att utmaningarna nu är extra stora är det särskilt viktigt att vi prioriterar barns skydd och säkerhet.

Det finns dock alltför mycket som tyder på att vi inte gör tillräckligt. Sverige har fått kritik från både FN:s barnrättskommitté och Barnombudsmannen för att vi gör för lite för att skydda de ensamkommande barnen. De senaste åren har omkring 300 barn per år försvunnit, enligt Migrationsverket. Under 2014 försvann 347 ensamkommande flyktingbarn. Av dem hade i våras 58 återfunnits. De flesta barn som försvinner är tonåringar, men det förekommer också att barn i förskoleåldern försvinner.

Denna statistik bygger dock på barn som i något skede kommit till Migrationsverkets kännedom. Nu kommer rapporter om att barn försvinner redan på centralstationen i Malmö eller vid färjeterminalen i Trelleborg, innan de ens registrerats.

Kunskapen om vad som händer med de försvunna barnen är begränsad, men både Rädda Barnen och en kartläggning från Länsstyrelsen i Stockholm pekar på att det förekommer att de utsätts för människohandel, dels för sexuella ändamål, dels för att utnyttjas i stöldverksamhet, tiggeri och tvångsarbete. Andra lever som gatubarn. En representant för socialjouren i Stockholm säger att försvunna ensamkommande barn är ett utvecklingsområde.

Behovet är akut av särskilda, samordnade, insatser för att förebygga att barn försvinner och samlade insatser för att hitta dem. Det är också angeläget att de barn som kommer tillbaka följs upp, dels för att se om det finns mönster i försvinnandena, dels för att de som farit illa ska kunna få det stöd de behöver.

(...)

Läs mer (Extern länk)

Riksdagsdebatten med svar av statsrådet Åsa Regnér (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 150413:

Riksdagen 15-04-07:

Interpellationsdebatt: Tolkning av begreppet särskilt ömmande skäl till sidans topp

Interpellation 2014/15:370 av Christina Höj Larsen (V)

Den 1 juli 2014 ändrades utlänningslagen så att asylsökande barn skulle kunna beviljas uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter. Tidigare krävdes synnerligen ömmande omständigheter för både vuxna och barn. Syftet med lagändringen var att förtydliga barnrättsperspektivet och principen om barnets bästa. Enligt Migrationsverket har kraven på att omständigheterna ska vara ömmande sänkts för att barn ska få uppehållstillstånd. Fler barn ska få stanna var tanken.

Den 23 februari kom den första domen från Migrationsöverdomstolen efter lagändringen, och domen blir vägledande för kommande domar på området. Den visar oroväckande nog på motsatsen: en 13-årig flicka med mer än halva sitt liv i Sverige, som pratar svenska och har hela sitt liv förankrat här och svag anknytning till ursprungslandet med mycket mera har inte beviljats uppehållstillstånd. Vad ska då krävas för att nå upp till särskilt ömmande omständigheter?

Louise Dane, en av Sveriges främsta migrationsrättsjurister, pekar i en analys av fallet på ett antal brister i domen och varnar för att konsekvensen av domstolens dom är att vi nu riskerar att gå i precis rakt motsatt riktning jämfört med vad lagstiftaren sa sig vilja uppnå genom den senaste lagändringen. Vänsterpartiet delar den oron.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson följande:

1 Vilka generella slutsatser drar justitie- och migrationsministern av utfallet av domen?

2 Syftet var att fler barn skulle få stanna, har justitie- och migrationsministern gjort ställningstagandet att det syftet kan uppnås med denna dom som praxis?

3 Tänker justitie- och migrationsministern ta några lagstiftningsinitiativ eller vidta någon annan åtgärd för att ytterligare förtydliga barnrättsperspektivet och barnets bästa?

Riksdagsdebatten med svar av justitie- och migrationsministern Morgan Johansson (se fliken "protokoll") (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 150305:

Riksdagen 15-02-25:

Svar på skriftlig fråga: Socialtjänstens ansvar för ensamkommande flyktingbarn till sidans topp

Fråga 2014/15:241 av Barbro Westerholm (FP)

Sedan 2006 är det kommunerna som ansvarar för mottagandet av ensamkommande asylsökande barn. Socialtjänsten ska utreda deras behov och göra placeringar enligt samma regler som för andra barn. Det enskilda barnets behov av stöd ska vara vägledande. I praktiken är det alltför tydligt att det inte alltid fungerar så. I Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) granskning av det uppmärksammade Yarafallet, var det tydligt att socialnämnden inte utrett flickans behov och familjehemmets lämplighet på det sätt som lagen föreskriver. IVO har också varit tydliga med att missförhållandena inte var unika för Karlskrona kommun.

Samtidigt har vi i dagarna fått höra om två ensamkommande flyktingpojkar, 9 och 12 år gamla, som först hanterats mycket hårdhänt av väktare i Malmö och sedan försvunnit. De är långt från ensamma. SVT Aktuellt rapporterade i veckan att 347 ensamkommande flyktingbarn försvann under 2014. Av dem har 58 återfunnits. De flesta är tonåringar, men enligt uppgift förekommer det också att barn i förskoleåldern försvinner.

Kunskapen om vad som händer med de försvunna barnen är begränsad, men både Rädda Barnen och en kartläggning från länsstyrelsen i Stockholm pekar på att en del av dem utsätts för människohandel, dels för sexuella ändamål, dels för att utnyttjas i stöldverksamhet, tiggeri och tvångsarbete. Andra tros leva som gatubarn. En representant för socialjouren i Stockholm säger att försvunna ensamkommande barn är "ett utvecklingsområde".

Jag vill därför fråga: Vad gör statsrådet Åsa Regnér för att säkerställa att socialtjänsten behandlar ensamkommande flyktingbarn med samma omsorg som svenska barn?

Svar av statsrådet Åsa Regnér (Extern länk)

Se även:

Skriftlig fråga av Emma Carlsson Löfdahl (FP): Migrationsverkets ansvar för ensamkommande flyktingbarn (Extern länk)

Svar av justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (Extern länk)

Skriftlig fråga av Johan Pehrson (FP): Polisens ansvar för försvunna barn (Extern länk)

Svar av statsrådet Anders Ygeman (Extern länk)

Skriftlig fråga av Sofia Damm (KD): Åtgärder för att förhindra att flyktingbarn försvinner (Extern länk)

Svar av justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 150221:

Unicef Sverige 15-02-18:

Lagändring krävs för asylsökande barn i familjehem till sidans topp

Sedan 2011 har UNICEF Sverige krävt en lagändring angående att asylsökande barn riskerar att utvisas medan de är placerade i familjehem. Det senaste fallet rör 3-åriga Maria som varit placerad i familjehem sedan födseln men ska nu utvisas med sina biologiska föräldrar till Armenien.

Uppskattningsvis 190 asylsökande barn per år riskerar att utvisas medan de är placerade i familjehem. Det handlar om barn som utsatts för våld eller omsorgsbrister i hemmet och därför har omhändertagits. Barnen återförs ändå till de biologiska föräldrarna vid en utvisning och då avbryts barnets rätt till skydd och vård. Det här strider mot barnkonventionen och Sverige har nyligen fått tydlig kritik från FN:s barnrättskommitté för just detta. FN:s barnrättskommitté uppmanar Sverige att säkerställa att inget barn utvisas under samhällsvård.

Det senaste fallet som visar på behovet av en lagändring rör 3-åriga Maria Gevokiyan. Maria har varit placerad i familjehem sedan födseln men ska nu utvisas med sina biologiska föräldrar till Armenien. Maria är ett av många barn vi uppmärksammats på där det står klart att nuvarande lagstiftning inte är tillräcklig, trots förtydliganden i riktlinjer och i utlänningslagen. Det krävs en lagändring där lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga och socialtjänstlagen ges företräde framför utlänningslagen.

Kravet på lagändring har vi ställt sedan 2011, nu senast i förra veckan till barnminister Åsa Regnér och migrationsminister Morgan Johansson.

(...)

Uttalandet med länk till brevet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, svenska media via Eniro och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media främst via I Care och IRR, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, ENAR, Statewatch, Noborder och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnesty, FARR, Rosengrenska och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Josefin Åström, Hjalte Lagercrantz, Karin Nilsson Kelly, Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt.