fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Debatt och partipolitik

Anhöriginvandring och hinder för anhöriga

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 190318:

Riksdagen 19-02-26:

Svar på skriftlig fråga: Rätten till familjeåterförening till sidans topp

Fråga 2018/19:206 av Christina Höj Larsen (V)

Punkt 65 i den överenskommelse mellan S, MP, L och C som den nuvarande regeringen vilar på säger: "Den tillfälliga lagen förlängs i två år. Alternativt skyddsbehövande ges samtidigt samma rätt till familjeåterförening som flyktingar."

Vänsterpartiet är mycket kritiskt till att den tillfälliga lagen ska förlängas. En lag som inte har utretts av regeringen, men av bland andra Röda Korset och Rådgivningsbyrån med förödande kritik som följd. Röda Korset konstaterar också att det inte finns något som tyder på att lagen har uppfyllt sina syften.

Samtidigt är det bra att alternativt skyddsbehövande nu får rätt till familjeåterförening. Hittills har dock varken regeringen eller samarbetspartierna förklarat varför denna rättighet begränsas till alternativt skyddsbehövande och flyktingar. Sedan 2016 har Migrationsverket beviljat över 6 000 människor uppehållstillstånd på andra grunder, exempelvis som övrigt skyddsbehövande, på grund av verkställighetshinder eller särskilt och synnerligen ömmande omständigheter.

Mot denna bakgrund vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Varför ska inte människor som beviljats uppehållstillstånd som övrigt skyddsbehövande, på grund av verkställighetshinder eller särskilt och synnerligen ömmande omständigheter, få rätt att återförenas med sin familj?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190219:

Riksdagen 19-02-06:

Svar på skriftlig fråga: Anhöriginvandring till sidans topp

Fråga 2018/19:83 av Lars Beckman (M)

Regeringen har träffat en överenskommelse med samarbetspartierna som innebär ett generösare regelverk för anhöriginvandring. Enligt uppgifter från Migrationsverket kommer det nya regelverket för anhöriginvandring att vara ett av de mest generösa i EU. Migrationsverket beräknar att förändringen av regelverket kommer att beröra omkring 20 000 personer.

Enligt den uppgörelse som är gjord mellan regeringspartierna och Centerpartiet och Liberalerna tas också försörjningskravet bort, vilket betyder att allt fler riskerar att hamna i bidragsberoende.

Med anledning av det ovanstående vill jag ställa följande fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson :

Vilken konsekvensanalys har gjorts av hur förändringen av anhöriginvandringen kommer att påverka utgifter och service i kommunerna?

Johan Forsell har frågat mig hur jag och regeringen avser att tillgodose rimliga krav på en seriös beredningsprocess av förslaget om utökad rätt till familjeåterförening, givet den tidsplan regeringen har presenterat. Johan Forsell har även frågat mig hur regeringens förslag om utökad familjeåterförening stämmer överens med en seriös hantering av migrationspolitiken i Sverige. Lars Beckman har frågat mig vilken konsekvensanalys som har gjorts av hur förändringen av anhöriginvandringen kommer att påverka utgifter och service i kommunerna.

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161221:

Riksdagen 16-12-14:

Svar på skriftlig fråga: Familjeåterförening för syrier till sidans topp

Fråga 2016/17:463 av Christina Höj Larsen (V)

(...)

Riksdagen antog den 21 juni 2016 lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheterna att få uppehållstillstånd i Sverige. Den del av lagen som får störst konsekvenser för människor på flykt, asylsökande och nyanlända är inskränkningarna i rätten till familjeåterförening. Endast de som beviljas asyl som flyktingar samt de som sökte asyl senast den 24 november 2015 har denna rätt enligt den tillfälliga lagen. Sverige är det mest restriktiva landet i EU när det gäller beviljande av asyl som flykting. Endast 10 procent av de syrier och 50 procent av de irakier som har beviljats asyl i Sverige har fått flyktingstatus. Sedan tidigare finns stora brister i hur denna rättighet efterlevs.

För att få rätt att återförenas med en familjemedlem som har fått uppehållstillstånd i Sverige måste den som är kvar i sitt hemland intervjuas vid en svensk ambassad. Den svenska ambassaden i Damaskus har sedan den 29 mars 2012 reducerad verksamhet, och viserings- och migrationsfrågor hanteras av ambassaderna i grannländerna. Tidigare kunde syrier resa till Turkiet utan visum, men den 8 januari 2016 införde Turkiet visumkrav för syrier. Flera rapporter om hur syrier har beskjutits vid gränsen till Turkiet har kommit under året. Andra länder som syrier kan ta sig till för att ansöka om familjeåterförening är Saudiarabien, Egypten, Jordanien eller Förenade Arabemiraten. Det är näst intill omöjligt för syrier att få inresevisum till dessa länder, vilket i praktiken innebär att rätten till familjeåterförening inskränks även för de syrier som har beviljats flyktingstatus i Sverige.

Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Avser ministern att ta initiativ till att säkerställa att rätten till familjeåterförening efterlevs för de syrier som finns kvar i Syrien och har familj i Sverige?

Frågan i sin helhet samt svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

Se också:

Riksdagen 16-12-14: Svar på skriftlig fråga av Christina Höj Larsen: Familjeåterförening enligt Dublinförordningen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160408:

Riksdagen 16-04-06:

Nej till motioner om asylpolitik, medborgarskap, anhörig- och arbetskraftsinvandring till sidans topp

Riksdagen sa nej till motioner om migration och asylpolitik

I betänkandet behandlar utskottet motionsyrkanden om migration och asylfrågor från allmänna motionstiden 2015/16 samt motionsyrkanden i en motion väckt med anledning av en händelse av större vikt. Motionerna tar bl.a. upp frågor om migrations- och flyktingpolitik, det gemensamma europeiska asylsystemet och därmed relaterade frågor, könsrelaterad förföljelse, mottagande av asylsökande, handläggningen hos Migrationsverket, avvisning, utvisning, verkställighet, förvar och visering.

En förteckning över behandlade förslag finns i bilagan.

Riksdagen sa nej till förslagen med hänvisning till bland annat gällande rätt och pågående arbete.

Vid samma tillfälle sa riksdagen nej till motioner om medborgarskap samt anhörig- och arbetskaftsinvandring. De rörde bland annat Motionerna handlar bland annat om uppehållstillstånd för anhöriga, försörjningskrav samt uppskjuten invandringsprövning. Andra motioner handlar om hur utländsk arbetskraft ska kunna attraheras, arbetsmarknadsprövning, bindande arbetserbjudanden och kontroller, EU-blåkort samt sanktioner och straff.

Riksdagen avslog i enlighet med utskottets förslag samtliga motioner.

Socialförsäkringsutskottet betänkande SfU 14 om asylpolitik med förslagen, utskottets ställningstagande och reservationer (Extern länk)

Betänkande SfU 11 om svenskt medborgarskap (Extern länk)

Betänkande SfU 15 om anhörig- och arbetskraftsinvandring (Extern länk)

Riksdagsdebatten (Extern länk)

Omröstningar och beslut (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 150130:

Riksdagen 15-01-29:

Statsministerns frågestund: Försörjningskrav för anhöriginvandring till sidans topp

Anf. 18 JAN BJÖRKLUND (FP):

Herr talman och statsministern! Det är 200 000 fler utrikes födda som har jobb i dag än 2006. Med tanke på den finanskris som har varit under tiden är det ett framsteg. Men vi måste ändå erkänna - och jag gör det gärna som ansvarig i regeringen under de åtta åren - att det är otillräckligt och att vi har stora utmaningar kvar.

Arbetslösheten bland utrikes födda är för hög, och det tar för lång tid för människor som kommer hit innan de får sysselsättning. Vi behöver göra mer saker. Arbetsrätten nämndes tidigare.

En av de saker som verkligen skiljer Sverige från andra länder är det som kallas försörjningskrav för anhöriginvandring, det vill säga ett ökat incitament för nyanlända att skaffa sig ett jobb. Sannolikt skulle sysselsättningen öka och tiden kortas ned om även vi införde ett tydligare sådant försörjningskrav.

Min fråga till statsministern är: Är ni beredda att genomföra den typen av åtgärder för att minska utanförskapet, och är ni beredda att diskutera ett försörjningskrav för anhöriginvandring?

Anf. 19 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):

Herr talman! Först måste vi diskutera den här frågan utifrån en helhet, hur det faktiskt ser ut ute i världen. Där tror jag att vi är överens om att det finns en sällan skådad volym av människor som måste fly. De måste få ta vägen någonstans, och de måste få skydd.

Vad vi ska fundera på då är dels hur vi ger dessa människor det skyddet, dels hur de ska komma in på ett så bra sätt som möjligt utifrån sina förutsättningar.

(...)

Hela debatten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, svenska media via Eniro och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media främst via I Care och IRR, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, ENAR, Statewatch, Noborder och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnesty, FARR, Rosengrenska och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Josefin Åström, Hjalte Lagercrantz, Karin Nilsson Kelly, Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt.