fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Debatt och partipolitik

Anhöriginvandring och hinder för anhöriga

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 190503:

Riksdagen 19-04-23:

Svar på skriftlig fråga: Familjeåterförening i praktiken till sidans topp

Fråga 2018/19:529 av Christina Höj Larsen (V)

(...) Genom lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheterna att få uppehållstillstånd i Sverige inskränktes rätten till familjeåterförening kraftigt. Regeringen har nu aviserat att de som får asyl som alternativt skyddsbehövande ska få rätt till familjeåterförening. Det är ett mycket välkommet besked som bland annat kommer att ge många syrier rätt till familjeåterförening.

Sedan tidigare finns stora brister i hur denna rättighet efterlevs i praktiken. För att få rätt att återförenas med en familjemedlem som har fått uppehållstillstånd i Sverige måste den som är kvar i hemlandet intervjuas vid en svensk beskickning. För syrier innebär detta att familjeåterförening är näst intill omöjligt. Den svenska ambassaden i Damaskus har sedan den 29 mars 2012 reducerad verksamhet, och viserings- och migrationsfrågor hanteras av ambassaderna i grannländerna Turkiet, Saudiarabien, Egypten, Jordanien och Förenade Arabemiraten, men också i Sudan, enligt beslut från regeringen.

Det är svårt eller omöjligt för syrier att ta sig in i samtliga dessa länder, förutom Sudan som däremot ligger över 250 mil bort. För ett år sedan var kötiden för dessa ärenden vid svenska ambassaden i Khartoum två år. Nu när fler syrier kommer att få rätt till familjeåterförening växer kön sannolikt. Enligt lagen ska hela processen inklusive Migrationsverkets handläggning ta max nio månader.

Under 2017 öppnade Sverige en ambassad i Libanon. Syrier kan få ett korttidsvisum till Libanon, och flera andra EU-länder låter syrier göra intervjuer på sina ambassader i landet. När ambassaden öppnade meddelade regeringen att den skulle utreda möjligheten att ansöka om familjeåterförening vid ambassaden i Beirut ett år efter att den öppnats. För ett år sedan utredde regeringen fortfarande frågan och den har ännu inte meddelat något beslut.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

Avser ministern att ta initiativ för att göra det möjligt för syrier att ansöka om familjeåterförening i Libanon?

Svar av Utrikesminister Margot Wallström (S) (Extern länk)

Se även:

Riksdagen 19-04-26: Interpellationsdebatt efter interpellationer av Katarina Brännström (M) om familjeåterförening och återvändande (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190415:

Riksdagen 19-04-11:

Riksdagsdebatt: Anhöriginvandring till sidans topp

Riksdagen sa nej till drygt 20 motionsyrkanden om anhöriginvandring från allmänna motionstiden 2018. Anledningen är bland annat att flera delar av migrationslagstiftningen ska ses över.

Motionerna handlar bland annat om uppehållstillstånd för make och sambo, uppskjuten invandringsprövning och försörjningskrav vid anhöriginvandring.

/Många av förslagen återfinns i samma partimotioner som i debatten om asylpolitik/

Samlingssida med länkar till 12 motioner, utskottets betänkande med reservationer, riksdagsdebatten samt omröstningar och beslut (Extern länk)

Betänkandet (Extern länk till pdf-fil)

Debatten (samma webbsändning som asylpolitiken): webb-TV och protokoll (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190318:

Riksdagen 19-02-26:

Svar på skriftlig fråga: Rätten till familjeåterförening till sidans topp

Fråga 2018/19:206 av Christina Höj Larsen (V)

Punkt 65 i den överenskommelse mellan S, MP, L och C som den nuvarande regeringen vilar på säger: "Den tillfälliga lagen förlängs i två år. Alternativt skyddsbehövande ges samtidigt samma rätt till familjeåterförening som flyktingar."

Vänsterpartiet är mycket kritiskt till att den tillfälliga lagen ska förlängas. En lag som inte har utretts av regeringen, men av bland andra Röda Korset och Rådgivningsbyrån med förödande kritik som följd. Röda Korset konstaterar också att det inte finns något som tyder på att lagen har uppfyllt sina syften.

Samtidigt är det bra att alternativt skyddsbehövande nu får rätt till familjeåterförening. Hittills har dock varken regeringen eller samarbetspartierna förklarat varför denna rättighet begränsas till alternativt skyddsbehövande och flyktingar. Sedan 2016 har Migrationsverket beviljat över 6 000 människor uppehållstillstånd på andra grunder, exempelvis som övrigt skyddsbehövande, på grund av verkställighetshinder eller särskilt och synnerligen ömmande omständigheter.

Mot denna bakgrund vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Varför ska inte människor som beviljats uppehållstillstånd som övrigt skyddsbehövande, på grund av verkställighetshinder eller särskilt och synnerligen ömmande omständigheter, få rätt att återförenas med sin familj?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190219:

Riksdagen 19-02-06:

Svar på skriftlig fråga: Anhöriginvandring till sidans topp

Fråga 2018/19:83 av Lars Beckman (M)

Regeringen har träffat en överenskommelse med samarbetspartierna som innebär ett generösare regelverk för anhöriginvandring. Enligt uppgifter från Migrationsverket kommer det nya regelverket för anhöriginvandring att vara ett av de mest generösa i EU. Migrationsverket beräknar att förändringen av regelverket kommer att beröra omkring 20 000 personer.

Enligt den uppgörelse som är gjord mellan regeringspartierna och Centerpartiet och Liberalerna tas också försörjningskravet bort, vilket betyder att allt fler riskerar att hamna i bidragsberoende.

Med anledning av det ovanstående vill jag ställa följande fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson :

Vilken konsekvensanalys har gjorts av hur förändringen av anhöriginvandringen kommer att påverka utgifter och service i kommunerna?

Johan Forsell har frågat mig hur jag och regeringen avser att tillgodose rimliga krav på en seriös beredningsprocess av förslaget om utökad rätt till familjeåterförening, givet den tidsplan regeringen har presenterat. Johan Forsell har även frågat mig hur regeringens förslag om utökad familjeåterförening stämmer överens med en seriös hantering av migrationspolitiken i Sverige. Lars Beckman har frågat mig vilken konsekvensanalys som har gjorts av hur förändringen av anhöriginvandringen kommer att påverka utgifter och service i kommunerna.

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161221:

Riksdagen 16-12-14:

Svar på skriftlig fråga: Familjeåterförening för syrier till sidans topp

Fråga 2016/17:463 av Christina Höj Larsen (V)

(...)

Riksdagen antog den 21 juni 2016 lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheterna att få uppehållstillstånd i Sverige. Den del av lagen som får störst konsekvenser för människor på flykt, asylsökande och nyanlända är inskränkningarna i rätten till familjeåterförening. Endast de som beviljas asyl som flyktingar samt de som sökte asyl senast den 24 november 2015 har denna rätt enligt den tillfälliga lagen. Sverige är det mest restriktiva landet i EU när det gäller beviljande av asyl som flykting. Endast 10 procent av de syrier och 50 procent av de irakier som har beviljats asyl i Sverige har fått flyktingstatus. Sedan tidigare finns stora brister i hur denna rättighet efterlevs.

För att få rätt att återförenas med en familjemedlem som har fått uppehållstillstånd i Sverige måste den som är kvar i sitt hemland intervjuas vid en svensk ambassad. Den svenska ambassaden i Damaskus har sedan den 29 mars 2012 reducerad verksamhet, och viserings- och migrationsfrågor hanteras av ambassaderna i grannländerna. Tidigare kunde syrier resa till Turkiet utan visum, men den 8 januari 2016 införde Turkiet visumkrav för syrier. Flera rapporter om hur syrier har beskjutits vid gränsen till Turkiet har kommit under året. Andra länder som syrier kan ta sig till för att ansöka om familjeåterförening är Saudiarabien, Egypten, Jordanien eller Förenade Arabemiraten. Det är näst intill omöjligt för syrier att få inresevisum till dessa länder, vilket i praktiken innebär att rätten till familjeåterförening inskränks även för de syrier som har beviljats flyktingstatus i Sverige.

Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Avser ministern att ta initiativ till att säkerställa att rätten till familjeåterförening efterlevs för de syrier som finns kvar i Syrien och har familj i Sverige?

Frågan i sin helhet samt svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

Se också:

Riksdagen 16-12-14: Svar på skriftlig fråga av Christina Höj Larsen: Familjeåterförening enligt Dublinförordningen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, svenska media via Eniro och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media främst via I Care och IRR, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, ENAR, Statewatch, Noborder och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnesty, FARR, Rosengrenska och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Josefin Åström, Hjalte Lagercrantz, Karin Nilsson Kelly, Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt.