ASYLNYTT

"...[T]he confinement of aliens, accompanied by suitable safeguards for the persons concerned, is acceptable only in order to enable States to prevent unlawful immigration while complying with their international obligations, in particular under the 1951 Geneva Convention relating to the Status of Refugees and the European Convention on Human Rights. States' legitimate concern to foil the increasingly frequent attempts to circumvent immigration restrictions must not deprive asylum seekers of the protection afforded by these conventions ... Where the [European] Court [of Human Rights] is called upon to examine the conformity of the manner and method of the execution of the measure with the provisions of the [European] Convention [on Human Rights], it must look at the particular situations of the persons concerned ... The States must have particular regard to Article 3 of the Convention, which enshrines one of the most fundamental values of democratic societies and prohibits in absolute terms torture and inhuman or degrading treatment or punishment irrespective of the circumstances and of the victim's conduct ..." (M.S.S. v. Belgium and Greece (application no. 30696/09), Grand Chamber judgment of 21 January 2011, §§ 216-218).

/Faktabladet innehåller sammanfattningar av en rad beslut från Europadomstolen som berör förvarstagande och rörelserestriktioner, förhållanden i förvar och häkten och förvarstagandes laglighet./

Hämta faktabladet, på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Se även:

Factsheet on "Accompanied migrant children in detention" (Extern länk till pdf-fil)

Factsheet on "Unaccompanied migrant minors in detention" (Extern länk till pdf-fil)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 22-06-19

FN-kritik mot Sverige för långvarigt frihetsberövande

En person som redan hade ett beslut om utvisning till Afghanistan dömdes till två månaders fängelse och utvisning, på grund av en stöld och narkotikabrott. Efter avtjänat fängelsestraff togs han direkt i förvar. Polisens argument var att mannen hade uttryckt att han inte ville följa utvisningsbeslutet och att det fanns risk för fortsatt brottslighet. Dessa argument återkom varje gång förvarsbeslutet skulle omprövas under nästan två år. I förvaret döptes mannen efter att ha konverterat till kristendomen, vilket ledde till hot och att han tidvis måste skyddas. En ny prövning av asylärendet beviljades men avslogs. Mannen lider av ett hjärtfel som han återkommande behövt vård för och som kan bli livshotande. Trots detta släpptes han inte ur förvar under pandemin utan tvingades dela rum med smittade. Hans pyskiska hälsa har försämrats. Mannens ombud har anmält ärendet till FN:s kommitté för mänskliga rättigheter. Kommitténs arbetsgrupp för förvarsfrågor har nu yttrat sig och påpekar att mannen var inlåst i sammanlagt 27 månader, trots att förvarstagande i ett migrationsärende enligt svensk lag inte får pågå mer än 12 månader och fängelsedomen i sig stannade vid två. Detta utgör enligt arbetsgruppen diskriminering. Andra arbetsgrupper kommer att ta upp andra aspekter, men det långa förvarstagandet med konsekvenser för mannens hälsa bryter i sig mot FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och konventionen om sociala och politiska rättigheter, enligt arbetsgruppen. Sverige är skyldigt att kompensera mannen och vidta åtgärder för att svensk lag ska stämma med internationella åtaganden.

Hämta yttrande 26/2022 (Sweden) A/HRC/WGAD/2022/26 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 22-06-19:

Migrationsöverdomstolen: Förvar efter misslyckad utvisning är ett nytt förvarstagande

En person som hade fått avslag på asylansökan höll sig undan men greps och togs i förvar. Ett försök att verkställa utvisningen gjordes, men på grund av att det tilltänkta utvisningslandet inte ville släppa in mannen återkom han samma dag. Polismyndigheten fattade då ett nytt beslut om förvarstagande. Mannen släpptes senare ur förvar då en migrationsdomstol kommit fram till att förvarstagandet blivit ogiltigt då det inte omprövats efter två månader. Polisen överklagade med motivering att det rörde sig om ett nytt förvarsärende. Nu har saken nått Migrationsöverdomstolen, som går på Polisens linje. Det var ett nytt förvarstagande och tidsgränserna ska därför räknas från det nya beslutet då mannen återkommit. /Asylnytts kommentar: Migrationsöverdomstolen har tidigare i en liknande situation slagit fast att det inte blir ett nytt verkställighetsärende bara för att verkställigheten misslyckats. Förvarstagandet får därför inte fortsätta längre tid än tolv månader. Men det aktuella fallet rör alltså inte verkställighetsärendet utan förvarsärendet. Ett nytt förvarsbeslut kan tas i ett pågående verkställighetsärende./ Domen är vägledande.

Hämta domen i mål nr UM 11840-21, MIG 2022:5 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 22-06-19:

Europadomstolen fäller åter Ungern för oacceptabelt förvarstagande vid gränsen

Europadomstolen har tidigare behandlat anmälningar från personer som hållits i Ungerns containerläger vid gränsen till Serbien. När det har gällt vuxna eller en kortare tid har domstolen inte ansett att förhållandena i lägret inneburit brott mot Europakonventionens artikel 3 (förbud mot tortyr och förnedrande behandling mm). I slutet av maj avvisades ännu en anmälan från en tvåbarnsfamilj där ingen bedömdes som speciellt sårbar och vistelsen ansågs kort - 40 dagar. Men Ungern fälldes i februari för att en småbarnsfamilj under en het period hållits i gränslägret under nästan fyra månader varav tidvis isolerade och med andra tvångsinslag. De nya fällningarna gäller två fyrabarnsfamiljer som tillbringade mer än fyra månader i lägret, vilket enligt domstolen var så lång tid under svåra förhållanden att det bröt mot artikel 3 både för barnen. Kvinnan i den ena familjen väntade barn och hade en komplicerad graviditet. Hon behövde komma till sjukhus flera gånger. Vid ett av dessa tillfällen fick mannen följa med försedd med handklovar och koppel. Denna behandling anser Europadomstolen i sig vara ett brott mot artikel 3, i och med att det skedde inför hans barn och sjukhuspersonal samt att det inte fanns någon anledning till fasthållandet. Alla familjemedlemmarnas rättigheter enligt konventionen har alltså kränkts både enligt artikel 3 och artikel 5 (förvarstagandets laglighet). För den andra familjen ansåg domstolen endast att barnens rättigheter kränkts.

Application no. 34883/17, A.S. and Others against Hungary (inadmissible) (Extern länk)

Application no. 38967/17, case of H.M. and Others v. Hungary (violation) (Extern länk)

Application no. 37327/17, case of A.A.A. and Others v. Hungary (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220429:

JO 22-04-21:

Initiativärenden med anledning av att en person var förvarstagen utan laglig grund

Sammanfattning

Migrationsverket beslutade att en person skulle vara i förvar för verkställighet av ett utvisningsbeslut som verket fattat. Dagen därpå beslutade Polismyndigheten att personen i fråga skulle hållas i förvar för verkställighet av ett utvisningsförordnande på grund av brott. Polismyndighetens beslut överklagades och Migrationsöverdomstolen förordnade att den förvarstagne omedelbart skulle tas ur förvar. Skälet var att Polismyndighetens beslut inte hade fattats inom den lagstadgade fristen på två månader från senaste beslut om förvar och att Migrationsverkets beslut var fattat av fel myndighet och därför saknade laglig grund.

JO konstaterar att det hos både Migrationsverket och Polismyndigheten rådde en osäkerhet i rättsligt hänseende om vilken av myndigheterna som ansvarade för att handlägga frågan om förvar. JO uttalar att det i fråga om ett frihetsberövande måste ställas höga krav på att myndigheterna har väl fungerande rutiner för hur tjänstemännen ska agera i olika situationer som kan uppstå.

JO anser att de båda myndigheterna långt tidigare borde ha gjort en ordentlig analys av vilken av dem som skulle komma att ha ansvar för förvarsfrågan. Om de involverade tjänstemännen ansåg att det fanns någon som helst osäkerhet om vilken myndighet som var behörig, skulle frågan ha lyfts till en högre nivå inom respektive myndighet.

Både Polismyndigheten och Migrationsverket kritiseras för att ha brustit när det gällde att säkerställa att förvarsfrågan hanterades på ett väl underbyggt och rättssäkert sätt. Migrationsöverdomstolen kritiseras för att inte ha säkerställt att domen togs emot och uppmärksammades av den institution där den förvarstagne var placerad.

Lär mer och ladda ner beslutet i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220413:

Migrationsverket 22-04-11:

Migrationsverket utökar antalet förvarsplatser

Migrationsverket har tagit fram en plan för att utöka förvarskapaciteten. Myndigheten bedömer att 117 förvarsplatser stegvis kan inrättas från i år till och med 2024.

I regleringsbrevet för 2022 gav regeringen uppdrag till Migrationsverket att ta fram en plan för att utöka förvarskapaciteten. För detta fick myndigheten ett tillskott på 75 miljoner kronor för 2022. Från 2023 och framåt kommer myndigheten få 150 miljoner kronor per år i enlighet med riksdagens beslut om budgeten i höstas.

För att omsätta tillskottet till faktiska platser så fort som möjligt har myndigheten valt att planera för ombyggnation av befintliga förvar utöver den sedan tidigare planerade utökningen genom ett nytt förvar i norra Sverige. För att i möjligaste mån möta behovet av förvarsplatser i geografisk närhet till Arlanda flygplats har planen fokuserat på utökning av kapaciteten i Flen.

Uppdraget redovisades till Justitiedepartementet den 4 april genom en plan för utökad förvarskapacitet. Migrationsverket bedömer att 117 ytterligare förvarsplatser kan inrättas från 2022 till 2024. Detta genom att 47 platser inrättas i år eftersom nuvarande förvarskapacitet behålls fullt ut i Flen och det nya förvaret i Mölndal kommer ha 114 platser när det öppnat fullt ut, vilket är 11 fler än tidigare planerat.

Arbetet med att ytterligare utöka förvarskapaciteten fortsätter. Mot slutet av 2024 planerar myndigheten att öppna ett nytt förvar i norra Sverige med 20 platser och att utöka kapaciteten ytterligare i Flen med 50 platser genom ombyggnation av en befintlig fastighet. Det totala antalet förvarsplatser bedöms därmed kunna vara 637 vid utgången av 2024.

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 22-04-00:

EU-domstolen om förvarstagande i fängelselokaler

En tysk domstol har begärt EU-domstolens förhandsavgörande om villkoren för att en person som ska utvisas får hållas i förvar i fängelse, något som återvändandedirektivet tillåter som nödåtgärd vid stor belastning. En fråga gäller om det åligger den nationella domstolen att pröva i varje enskilt fall om direktivets villkor är uppfyllda, när villkoren i den nationella lagen avviker. Fråga 2 gäller om fängelsealternativet får användas tillfälligt trots att det finns förvarsplatser och ingen nödsituation föreligger. Fråga 3 och 4 handlar om ifall en "särskild förvarsanlägging" kan vara underställd samma minister eller samma ledning som det vanliga fängelset, och om det annars räcker att enheten är inhyst i särskilda byggnader med egna faciliteter avskilda från andra interner. EU-domstolens svar på fråga 1 och 2 är att den nationella domstolen måste kunna kontrollera villkoren enligt direktivet. Den nationella domstolen ska inte tillämpa nationella regler om villkoren i direktivet inte längre är uppfyllda. Beträffande fråga 3-4 säger domstolen att det kan räcka att förvarsenheten har egen direktör och är avskild från det övriga fängelset, men bara om det undviks att förvaret liknar inspärrande i fängelsemiljö och att de grundläggande rättigheterna enligt direktivet upprätthålls.

Domen i mål nr C-519/20 (Extern länk)

Hämta ett detaljerat referat från Migrationsverket (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220215:

Migrationsverket 22-02-14:

Förvarstagna som är eller blir föremål för en annan form av frihetsberövande

/Migrationsverket har publicerat en rättslig kommentar om hur myndigheterna ska agera när förvarstagande och annat frihetsberövande aktualiseras samtidigt. Utdrag:/

1. Sammanfattning

När en förvarstagen blir föremål för fängelsestraff ska beslutet om förvar upphävas. Detta gäller även om en person som är förvarstagen blir föremål för ett annat beslut som innebär ett frihetsberövande, såsom anhållande, häktning eller frihetsberövande med stöd av LPT.

Ett beslut om förvar bör som huvudregel inte fattas om utlänningen samtidigt är frihetsberövad på annan grund. Under vissa förutsättningar, t.ex. när det handlar om ett frihetsberövande som kan upphöra med kort varsel, kan ett s.k. villkorat förvarsbeslut fattas om det vid tiden för beslutet föreligger grund för förvar. Detta omfattar såväl beslut som fattas med stöd av utlänningslagen som beslut som fattas med stöd av Dublinförordningen.

Hämta kommentaren RK/001/2022 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Röda Korset 22-02-02:

Bortom förvar - om alternativ till förvar och effekterna av frihetsberövande

Röda Korset presenterar en ny rapport om alternativ till förvar samt om effekterna av frihetsberövande.

I rapporten analyserar vi bland annat grunderna för förvar- och uppsiktsbeslut samt hur prövningen av besluten ser ut. Utifrån detta lämnas flera rekommendationer till lagstiftare och tillämpande myndigheter.

Att förvarsta någon i syfte att verkställa ett beslut om utvisning får inte förekomma i andra situationer än som en sista utväg när andra alternativ har visat sig verkningslösa.

Med anledning av detta är frågan om förvarstagande av stor praktisk och principiell betydelse för Röda Korsets uppdrag att förhindra och lindra mänskligt lidande - lokalt, nationellt och globalt. Samtidigt noterar vi i Sverige allt fler politiska förslag gällande fler tvångsåtgärder samt en utökning av förvarsplatser och förvarstagande i syfte att effektivisera återvändandet. Röda Korset arbetar med migranters rättigheter, behov och skydd längs hela migrationsvägen.

Läs eller hämta rapporten (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211231:

Asylnytt 21-12-31:

Migr.överdomstolen: Mottagningsdirektivets villkor gäller för förvar under ny prövning

En person var förvarstagen för verkställighet av ett utvisningsbeslut. "Verkställighetsförvar" ska tillämpas i enlighet med EU:s återvändandedirektiv. Mannen ansökte om uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder och beviljades en ny prövning. Migrationsverket beslutade om fortsatt förvar, nu på grund av att det var sannolikt att ansökan skulle avslås. "Sannolikhetsförvar" ska tillämpas i enlighet med EU:s mottagandedirektiv. Migrationsdomstolen upphävde förvarstagandet med motivering att återvändandedirektivet borde ha tillämpats. Migrationsverket överklagade och hävdade att mottagningsdirektivet gäller. Men enligt det direktivet får asylsökande tas i förvar enbart av vissa skäl, vilket i det här fallet skulle vara brottslighet. Mannen påpekade att det skulle krävas mycket allvarlig samhällshotande brottslighet, vilket han inte gjort sig skyldig till. Migrationsöverdomstolen ger nu Migrationsverket rätt i att det är mottagandedirektivet som gäller så länge ett avslag inte har vunnit laga kraft. Men Migrationsöverdomstolen håller med den sökande om att en stöld som gav dagsböter för flera år sedan inte är tillräckligt för att motivera förvarstagandet. Domen är vägledande.

Hämta kammarrättens referat av MIG 2021:20, mål nr UM5998-21 (Extern länk)

Hämta referatet från Migrationsverkets sida (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210921:

CPT 21-09-09:

The CPT publishes report on Sweden

The Council of Europe's Committee for the Prevention of Torture and Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CPT) has published today the report on its periodic visit to Sweden, which took place from 18 to 29 January 2021.

/Utdrag:/

the CPT calls upon the Swedish authorities to take measures to improve significantly the provision of health care to foreign nationals detained at Åstorp and Ljungbyhed Detention Centres (and, as applicable, in other detention centres), paying due attention to medical confidentiality.

(...)

The Committee recommends that steps be taken to ensure adequate access to psychiatric care and psychological assistance for foreign nationals at Åstorp and Ljungbyhed Detention Centres (and, as applicable, in other detention centres).

(...)

In the CPT's view, whenever a person needs to be placed in an isolation room because of being agitated and/or aggressive to him/herself or others, such a placement should be of the shortest possible duration i.e. hours rather than days; if a detained person has not calmed down after such a short period, he/she should be medically assessed with the view to a transfer to an appropriate health - care facility. If, on the other hand, the placement takes place on de facto disciplinary and/or administrative grounds (because a detained person has violated the house rules and/or did not get along with other detainees), this would seem to be contrary to the current Swedish legal framework and should thus not take place at all.

(...)

The Committee calls upon the Swedish authorities put an end to the practice of placing persons detained under aliens legislation in prisons.

Hämta rapporten (Extern länk)

TT / AB 21-09-09: Rapport: Hård kritik mot svenska häkten (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210720:

Asylnytt 21-07-00:

Migrationsöverdomstolen: Tidsfrist att lämna landet bröts inte för kort besök i Danmark

En kvinna som hade fått avslag på asylansökan nöjdförklarade sig. Därmed vann beslutet laga kraft och en tidsfrist om fyra veckor för att lämna landet självmant började löpa. Kort därefter reste kvinnan till Danmark där hon planerat att hävda uppehållsrätt. Hon blev dock inte insläppt utan återsändes till Sverige. Vid återkomsten greps hon av polis och togs i förvar. Enligt polismyndigheten hade hon avvikit. Hon överklagade förvarstagandet eftersom tidsfristen för frivillig avresa inte hade löpt ut, men domstolen bedömde att detta inte gav henne rätt att befinna sig i Sverige efter att hon verkställt sig själv till Danmark. I sin överklagan till Migrationsöverdomstolen påpekade kvinnan att det krävs ett beslut för att upphäva tidsfristen. Migrationsverket, som fick yttra sig, höll med om detta och framförde också att det inte finns någon regel som säger att en tidsfrist skulle förfalla för att personen lämnar landet och kommer tillbaka. Detta var också vad Migrationsöverdomstolen kom fram till. Tidsfristen kunde ha upphävts med anledning av det som hänt, men så hade inte skett och därmed fick inga tvångsåtgärder vidtas.

Hämta referat av mål nr UM 2018-21, MIG 2021:13 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-07-00:

Cypern/ Europadomstolen prickar Cypern för ett utdraget förvarstagande

En person som blivit utvisad från Cypern återkom och greps vid en rutinkontroll och togs i förvar den 10 februari 2013. Därefter följde en lång räcka av förvar i olika inrättningar, tvister om skador, läkarbesök och andra incidenter fram till att mannens utvisning till Egypten verkställdes den 8 augusti 2014. När förvarstagandet överskridit fem månader lämnade mannen in en skrivelse om "habeas corpus" dvs ett krav på granskning av om han hållits inlåst lagligt. Den 30 juli 2013 beordrade en domstol att han skulle släppas fri, men han greps omedelbart igen med motivering att om domstolen hade fått tillräcklig information om hur mannen vägrat medverka till att få ut en passhandling, så skulle utfallet blivit annorlunda. Mannens andra försök att olagligförklara förvarstagandet misslyckades. Europadomstolen gör en detaljerad genomgång av förhållandena i de olika inrättningarna och den behandling mannen anser sig ha blivit utsatt för. På en punkt ger Europadomstolen honom rätt, nämligen att förhållandena i förvaret Menoyia bryter mot Europakonventionens artikel 3, främst genom att de intagna bor för trångt. Vidare bröt förvarstagandet i sig mot artikel 5 då domstolsbeslutet om att han skulle släppas fri inte hade följts.

Application no. 37139/13, case of Monir Lotfy v. Cyprus (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-07-00:

Europadomstolen godtar förvarsförhandling via ombud på grund av covid-restriktioiner

En person med utvisningsbeslut som var tagen i förvar i Nederländerna nekades närvara vid domstolsförhandling om förvarstagandet. Pandemirestriktionerna innebar att domstolfsförhandlingar av många slag påverkades. Förhandlingen hölls och mannens ombud fick vara med per telefon, men han själv fick inte närvara ens på distans. Orsaken var att anstaltens rum med utrustning för detta inte var anpassat till regeln om 1,5 meters avstånd. Europadomstolen konstaterar att rätten till närvaro inte är lika strikt vid förvarstagande på grund av utvisning som i samband med brottmål. Eftersom mannens ombud kunde närvara och även hade fått lämna in hans skriftliga synpunkter så ansåg domstolen att det under de speciella omständigheter som rådde inte var ett brott mot konventionen att genomföra förhandlingen på det sätt som skedde. Ansökan avvisas.

Application no. 35751/20, Ibrahima BAH against the Netherlands (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210520:

Asylnytt 21-05-20:

Migrationsöverdomstolen påminner om rätten till muntlig förhandling om förvar

Migrationsöverdomstolen har tagit upp två ärenden om förvarstagande där de berörda nekats muntlig förhandling. I båda fallen hade personerna framfört olika argument kring varför det inte fanns risk för avvikande och framhållit att muntlig förhandling borde hållas. Migrationsöverdomstolen påminner om att frågor om frihetsberövande är av stor vikt för för enskilda och tar upp lagens formulering att "muntlig förhandling ska hållas i migrationsdomstol, om en utlänning som för talan i målet begär det samt förhandlingen inte är obehövlig och inte heller särskilda skäl talar mot det". Vidare citeras MIG 2006:9 om att den enskildes önskemål är särskilt viktigt om den förvarstagnes trovärdighet ingår i bedömningen. Särskilda skäl emot muntlig förhandling kan vara om verkställighet är mycket nära förestående eller om muntlig förhandling i samma fråga nyligen hållits. Eftersom muntlig förhandling inte har hållits i något av ärendena tidigare och ingen verkställighet är nära förestående så återförvisas de två ärendena till migrationsdomstolen.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210226:

JO 21-02-18:

JO anser att det behövs en rutin för offentliga biträdens besök i förvar

Anmälan mot Migrationsverket för utformningen av rutiner för offentliga biträdens besök hos klienter vid förvaret i Åstorp

Migrationsverkets förvar i Åstorp har en rutin för offentliga biträdens besök hos förvarstagna klienter som innebär att besöket sker i ett låst begränsat utrymme.

I beslutet uttalar JO att Migrationsverket bär ansvaret för att biträdets besök hos klienten kan genomföras i enlighet med utlänningslagens bestämmelser och på ett säkert sätt.

JO konstaterar att en förvarstagens rätt enligt utlänningslagen till besök av sitt offentliga biträde inte begränsas av de rutiner som tillämpas vid förvaret i Åstorp.

JO har inte grund för att kritisera Migrationsverket men uttalar att det finns anledning för verket att ta fram en nationell rutin för offentliga biträdens besök hos förvarstagna klienter och att det i det arbetet kan finnas skäl att samråda med exempelvis Sveriges advokatsamfund.

Hämta beslutet i dess helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-02-26:

Europadomstolen: Grekland borde ha behandlat klagomål över förhållandena i förvar

En person från Turkiet reste in illegalt i Grekland, i juni 2013. Han togs i förvar för utvisning. Efter att han lämnat in en asylansökan förlängdes förvarstagandet till 90 dagar för att genomföra asylutredningen, ett beslut som meddelades honom på "syriska", ett språk han inte förstod. Han flyttades först mellan polishäkten och senare förvar för asylsökande. I nästa beslut förlängdes förvarsperioden till maximalt sex månader, på grund av risken för att mannen skulle avvika. Hans överklaganden avslogs med hänvisning till att förvarstagande behövdes för en snabb procedur och för att han inte skulle avvika. I december beviljades mannen asyl och släpptes kort därefter. Mannen har vänt sig till Europadomstolen och klagat på förhållandena i förvaren, skälen för att förvarsta honom och hur hans klagomål hade bemötts. Till skillnad från i tidigare ärenden bedömer nu Europadomstolen att förhållandena i de olika förvarslokalerna är acceptabla. De anser också att orsakerna till förvarstagandet och tidsperioden är tillåtna. Däremot kritiseras Grekland för att inte ha utrett förhållandena i förvaren när mannen påtalat vad han ansåg vara brister, utan bara svarat att förvarstagandet var nödvändigt. Detta är ett brott mot artikel 5:4 i konventionen.

Case of E.K. v. Greece, application 73700/13, enbart på franska (Extern länk)

Hämta pressmeddelande på engelska (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-02-26:

Migr-överdomstolen: Förvar för sannolik avvisning kan strida mot EU-direktiv

En man som greps med falsk id-handling vid en flygplatskontroll sökte asyl. Han visade sig vara asylsökande i ett annat EU-land och fick därför ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen. Han togs i förvar men släpptes och ställdes under uppsikt. Överföringen kunde inte genomföras och mannens ansökan skulle prövas i Sverige. Efter Migrationsverkets beslut om avslag togs mannen i förvar på nytt, enligt Utlänningslagens regel om att en person som "sannolikt" kommer att avisas eller utvisas under vissa förhållanden kan tas i förvar. Förutom Utlänningslagens regler måste dock förvarstagande också vara tillåtet enligt EU:s mottagandedirektiv. Enligt direktivet får en person som fortfarande är asylsökande enbart tas i förvar av vissa bestämda skäl. Det skäl som Migrationsverket åberopade var att personen ansökt om internationellt skydd enbart för att försena eller förhindra verkställigheten. Men detta skäl kan enligt direktivet bara bli aktuellt om personen redan hålls i förvar för verkställighet. Därför upphävs beslutet om förvarstagande av Migrationsöverdomstolen. Avgörandet är vägledande.

Hämta avgörandet, målnummer UM 13190-20, MIG 2021:3 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-02-26:

Person som tvångsvårdas kan få beslut om förvar, enligt MIgrationsöverdomstolen

En person fick ett beslut om överföring till ett annat EU-land. Personen är intagen på sluten avdelning enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT. Domstolen avslog överklagan och beslutade att personen skulle tas i förvar på grund av risken för avvikande, något som polismyndigheten hade begärt. Samtidigt beslutade domstolen att förvarstagandet inte skulle verkställas så länge personen tvångsvårdas. Personen överklagade förvarstagandet med motivering att han redan är under samhällets kontroll samt att hans agerande bottnar i psykisk ohälsa. Migrationsöverdomstolen citerar LPT där det föreskrivs att verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning av en person som vårdas enligt LPT får ske om det begärs av den verkställande myndigheten och chefsöverläkaren tillåter det. Migrationsöverdomstolen anser att motsvarande bör gälla i fråga om överföring enligt Dublinförordningen. Förvar är berättigat på grund av personens tidigare uppträdande. Eftersom förvarstagandet inte ska verkställas så länge personen vårdas enligt LPT så finns det inget skäl att ändra domen. Migrationsöverdomstolen avslår överklagandet. Källa kammarrätten i Stockholm.

Hämta domstolens referat av mål UM 840-21 från Migrationsverket (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201218:

Migrationsverket 20-12-17:

Migrationsverket öppnar nytt förvar i Mölndal

Migrationsverket har beslutat att ett nytt förvar ska öppnas i Mölndals kommun. Det nya förvaret, med 100 platser, ska ersätta nuvarande förvarslokaler i Mölndal och till viss del i Flen. Arbetet med att utöka antalet förvarsplatser i norra Sverige fortsätter parallellt.

Beslutet innebär att en fastighet kommer att byggas om för att passa förvarsverksamhet. Planen är att lokalerna ska vara färdiga till sommaren 2022.

- Det nya och mer ändamålsenliga förvaret är positivt både för våra medarbetare och för de förvarstagna. Vi ansvarar för att alla våra förvar ska vara trygga platser att vistas i, säger Henrik Holmer som är chef för myndighetens planeringsavdelning.

En viktig orsak till att nya förvarslokaler behövs är att framför att delar av det befintliga förvarsbeståndet är slitet.

- Det är inte rationellt eller ekonomiskt försvarbart att sätta in stora dyra renoveringsåtgärder i våra mest slitna befintliga lokaler. Nya lokaler i Mölndal bedömer vi blir den i längden mest kostnadseffektiva lösningen, säger Henrik Holmer.

Beslutet om det nya förvaret innebär ingen utökning av antalet förvarsplatser nationellt. Däremot pågår fortsatt arbete för att utöka antalet förvarsplatser i norra Sverige.

- Det är två skilda spår. Vi behöver dels ersätta vissa befintliga platser i gamla lokaler, dels fortsätta med vårt uppdrag att anskaffa förvarsplatser även i norra Sverige. När det gäller den senare frågan finns i dagsläget ingen ny information att ge mer än att arbetet pågår, säger Henrik Holmer.

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201124:

JO 20-11-12:

Initiativärende om förvarstagna som säkerhetsplaceras inom kriminalvården

Sammanfattning

JO har under många år granskat förhållandena för förvarstagna som placeras inom Kriminalvården. Granskningen har lett till flera kritiska uttalanden från JO:s sida och till att regeringen flera gånger uppmärksammats på behovet av ändrade regler. Sverige har också från internationellt håll rekommenderats att upphöra med att placera personer som är förvarstagna med stöd av utlänningslagen hos Kriminalvården.

Efter det att chefsJO inom ramen för JO:s Opcat-verksamhet under vintern 2017 inspekterade flera häkten där det fanns förvarstagna, beslutade hon att granska situationen för främst förvarstagna som säkerhetsplacerats inom kriminalvården.

I detta beslut konstaterar chefsJO att det är uppenbart att Kriminalvården inte har lyckats skapa de praktiska förutsättningar som krävs för att alla förvarstagna som vistas i häkten och anstalter fullt ut ska kunna få sina lagstadgade rättigheter tillgodosedda. Situationen för de säkerhetsplacerade framstår enligt chefsJO som särskilt oroande. ChefsJO ser mycket allvarligt på att Kriminalvården inte har nått längre i sitt arbete och kritiserar myndigheten för att de förvarstagnas lagstadgade rättigheter fortfarande inte tillgodoses.

(...)

Läs eller hämta beslutet i sin helhet (Extern länk till pdf-fil)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt yyy 20-11-24:

Generaladvokaten: Utvisning inom EU styrs inte av återvändandedirektivet

Målet rör tre personer från länder utanför EU som sökte asyl i Nederländerna trots att de redan beviljats asyl i andra EU-länder. De uppmanades att återvända till respektive EU-land där de hade skydd. När de inte följde föreläggandena så togs de i förvar. Detta överklagades bland annat för att återvändandedirektivet föreskriver ett formellt beslut om återvändande innan någon tas i förvar. Problemet är att artikeln om detta i direktivet uttryckligen gäller utvisning till ett land utanför EU. I de här fallen skulle det strida mot principen om non-refoulement att utvisa personerna till deras hemländer. Den nederländska domstolen vände sig till EU-domstolen för ett förhandsavgörande. Enligt generaladvokaten som nu kommit med ett förslag, är det oklart om utvisning medlemsstaterna emellan kan täckas in av direktivet, men han landar i att det skulle vara olämpligt med anledning av den klara ordalydelsen i direktivets artikel 3.3 att återvändande syftar på återvändande till tredjeland. Därmed förhindrar inte det direktivet att personer tas i förvar efter en anmodan att återvända, men förvarstagandet måste ändå ske i enlighet med EU:s rättighetsstadga, artiklarna om rätt till liv och om villkoren för inskränkningar av rättigheter. Saken är inte avgjord förrän frågorna har behandlas av EU-domstolen.

Läs förslaget till avgörande i mål C-673/19 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201111:

Asylkommissionen 20-10-30:

Coronahanteringen på Migrationsverkets förvar bristfällig visar rapport

Trängsel, begränsad tillgång till hälsoscreening och brister i rengörings- och hygienrutiner. Det vittnar flera personer i Migrationsverkets förvar om i en ny rapport framtagen inom ramen för Asylkommissionen.

Coronapandemin har drabbat många grupper hårt, inte minst de som inte har eller ges möjlighet att följa myndigheternas uppmaningar för att bromsa smittspridningen. En av de grupper som drabbas särskilt hårt i Sverige är personer som frihetsberövats och som sitter i Migrationsverkets förvar, detta enligt en rapport framtagen av frivilliga och forskare knutna till Asylkommissionen, som är ett samarbete mellan forskare vid Linköpings universitet, Flyktinggruppernas Riksråd (FARR) och professionella - se nedan.

Den nya rapporten visar att personer i förvaren är oroliga över att åtgärderna för att säkerställa fysisk och psykisk hälsa på förvaren är bristfälliga. De vittnar om trängsel, svårigheter att hålla avstånd, brister i hygienrutiner och bristfällig information.

- De hade fått lite information om viruset och rekommenderades att "tvätta händerna och hålla fysiskt avstånd till andra", rekommendationer som är mycket svåra att följa i en låst och begränsad miljö, säger Häyhtiö och Rundqvist som deltagit i arbetet med rapporten.

Rapporten grundar sig på en enkät som Flyktinggruppernas Riksråd (FARR) skickade ut till förvarstagna på fem av Migrationsverkets sex förvar under våren 2020. I enkäten ställdes frågor om hygien- och rengöringsrutiner, hälso- och sjukvård samt tillgång till information om Covid-19. Svaren analyserades i samarbete mellan forskare och frivilliga i FARR som också är författare till rapporten. De 58 enkätsvaren motsvarade 22 procent av det totala antalet personer i förvar under perioden för undersökningen.

Social distansering svår

(...)

Läs mer och hämta rapporten (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201023:

JO 20-10-09:

Migrationsverkets åtgärder med anledning av covid-19

Sammanfattning

JO har genomfört en granskning av vilka konsekvenser som Migrationsverkets åtgärder för att stoppa smittspridningen av covid-19 fått för intagna i myndighetens förvar.

Migrationsverket har inrättat särskilda karantänavdelningar på förvaren där intagna med misstänkt eller konstaterad smitta vistas. JO uttalar att det är viktigt att myndigheten vidtar åtgärder för att säkerställa att misstänkt smittade inte kan sprida smitta vidare, men inte heller utsätts för smitta av bekräftat smittade. JO uttalar vidare att en vistelse på en karantänavdelning är frivillig och att det ligger ett ansvar på personalen att säkerställa att den intagne är införstådd med det.

Kort efter pandemins utbrott vidtog Polismyndigheten åtgärder som ledde till att ca 200 förvarstagna försattes på fri fot. Trots att beläggningen sjunkit har det i JO:s granskning kommit fram uppgifter om att det är svårt att upprätthålla en fysisk distans i förvaren. JO anser det inte vara uteslutet att intagna delar bostadsrum under en pågående pandemi under förutsättning att Migrationsverket vidtar de åtgärder som krävs för att de intagna ska kunna upprätthålla en fysisk distans.

(...)

Direktlänk till beslutet (Extern länk till pdf-fil)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200715:

EU-domstolen 20-06-25:

EU-domstolen: Myndigheter är skyldiga att informera om hur asylansökan går till

Pressmeddelande från EU-domstolen:

Rättsliga myndigheter som har att avgöra om en tredjelandsmedborgare som uppehåller sig olagligt ska placeras i förvar får ta emot en ansökan om internationellt skydd och ska informera den berörda personen om hur vederbörande konkret ska gå till väga för att lämna in en sådan ansökan.

En person som har gett uttryck för sin avsikt att ansöka om internationellt skydd vid en myndighet som är behörig att ta emot denna ansökan får inte placeras i förvar på grund av att det saknas tillräckligt med platseri humanitära mottagningscenter.

I domen Ministerio Fiscal (Myndighet som kan förväntas få ta emot ansökningar om internationellt skydd) (C-36/20 PPU), som avkunnades den 25 juni 2020 i ett brådskande mål om förhandsavgörande (PPU), slog domstolen fast att en undersökningsdomare som ska avgöra om en tredjelandsmedborgare som uppehåller sig olagligt ska placeras i förvar i väntan på avlägsnande omfattas av begreppet "annan myndighet", i den mening som avses i artikel 6.1 andra stycket i direktiv2013/32 (nedan kallat förfarandedirektivet). En sådan myndighet kan förväntas få ta emot ansökningar om internationellt skydd även om den inte är behörig att registrera dem enligt nationell rätt. En dylik undersökningsdomare är härvid skyldig att underrätta den sökande om hur vederbörande konkret ska gå till väga för att lämna in en sådan ansökan. Domstolen slog även fast att en sökande av internationellt skydd inte får placeras i förvar av den anledningen att det saknas plats i humanitära mottagningscenter.

Hela pressmeddelandet (Extern länk till pdf-fil)

Domen i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Elena legal update yyy 20-07-03:

Irregular third-country national may be detained in prison after individual examination

On 2 July 2020, the Court of Justice of the European Union published its judgement in C-18/19 concerning the detention of an irregular third-country national in a prison establishment for the purpose of removal.

The applicant is a Tunisian national living in Germany who was issued a deportation order on the grounds that he posed a danger to society due to, inter alia, his alleged radical Islamist convictions. His application for interim measures was rejected on the basis that the authorities deemed there to be a sufficient probability that he would commit a terrorist offence in Germany, and an order for his detention in a prison establishment pending removal was consequently issued. The referring court stayed proceedings and referred a question to the CJEU on the compatibility of such an order for detention with Article 16(1) Return Directive (RD). The Opinion of Advocate General Pikamäe was published on 27 February 2020.

As the Court has previously ruled, while it is for a Member State to adopt measures to ensure public order in its territory and to preserve internal and external security, this does not mean the national measures fall outside the scope of the application of Union law. It added that the second sentence of Article 16(1) RD allows for the derogation from the principle of detaining an irregularly staying third-country national in a specialised detention centre in strict circumstances. Moreover, the Court acknowledged that there are discrepancies in different language versions of this provision, and it must therefore be interpreted in light of the general purpose of the Directive, which requires, inter alia, that third-country nationals be placed in specialised detention centres.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Läs domen i sin helhet, C-18/19 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen / Elena legal update 20-07-03:

Judgment on the concept of 'other authorities' and detention in lack of accomodation

On the 25 June 2020, the Court of Justice of the European Union published its judgment in C-36/20 concerning the interpretation of "other authorities" competent to receive asylum applications, and the use of detention measures in cases where it is not possible to find accommodation in a humanitarian protection centre.

The applicant, a Malian citizen, was intercepted by the Spanish Coast Guard at the island of Gran Canaria in December 2019. After an order for his removal was issued the following day, the applicant affirmed before the examining magistrate that he wished to make an application for international protection. The judge ordered the applicant's access to the Spanish asylum reception system but, due to the lack of available places in humanitarian reception centres, the national authorities placed him in a detention centre. The referring court stayed proceedings and referred questions to the CJEU on, inter alia, the interpretation of the Qualification Directive and whether an examining magistrate can be considered one of the "other authorities" competent to receive applications for international protection. The CJEU was also asked to interpret whether Article 26 of Directive 2013/32 and Article 8 of Directive 2013/33 allow for the detention of the applicant, once he expressed his will to apply for international protection. The Opinion of Advocate General Szpunar was published on 30 April 2020.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-07-15:

Migrationsöverdomstolen: Brottsdömd kan tas i förvar trots pågående asylansökan

En person som sökt asyl dömdes under tiden som asylsökande för ett brott. Han dömdes till fängelse och utvisning. Efter avtjänat fängelsestraff togs han i förvar av polisen för verkställande av utvisningen. Vid den tidpunkten utreddes fortfarande hans asylärende eftersom det återförvisats av domstolen då nya skäl anföts. När förvarstagandet prövades i domstol beslutade migrationsdomstolen att upphäva förvarsbeslutet på grund av att mannen som asylsökande omfattades av mottagandedirektivet. Polisen hade inte hänvisat till någon grund för förvar enligt detta direktiv. Nu har migrationsöverdomstolen slagit fast att mottagandedirektivets bestämmelser inte är tillämpliga. Förvarstagandet hade inget samband med asylansökan. Migrationsöverdomstolen påpekar att det bland mottagandedirektivens motivpunkter finns en som anger att direktivets skäl för förvar inte påverkar andra skäl för förvar, till exempel inom straffrättsliga förfaranden. Källa kammarrätten i Stockholm, Mål nr UM 3640-20. MIG 2020:15

Hämta domstolens referat från Migrationsverket (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-07-15:

Migrationsöverdomstolen: Asylsökande ska inte förvarstas enbart pga olaglig vistelse

En man hade sökt asyl i Sverige tidigare men avvikit från proceduren och senare påbörjat asylansökningar i andra EU-länder. I år överfördes han till Sverige från Danmark i enlighet med Dublinförordningen. Efter att han kommit till Sverige vände han sig till Migrationsverket och sökte asyl på nytt. Han togs då i förvar med motivering att han sannolikt skulle avvisas och att det fanns risk att han skulle avvika eller på annat sätt hindra verkställigheten. Migrationsdomstolen avslog överklagande med motivering bland annat att mannen befann sig olagligt i Sverige och därför även omfattades av återvändandedirektivet. Asylansökan hade enligt domstolen lämnats in för att försena eller förhindra återsändande och därför fanns grund för förvar enligt mottagandedirektivet. Migrationsöverdomstolen påpekar att mannen inte tagits i förvar för återvändande utan i samband med asylansökan. Det är alltså mottagandedirektivet som ska tillämpas och där finns i och för sig grund för förvar i syfte att bekräfta identitet mm. Men motsvarande bestämmelser i Utlänningslagen var inte tillämpliga i detta skede och därmed saknades enligt Migrationsöverdomstolen laglig grund för förvarstagandet. Källa kammarrätten i Stockholm, målnummer 2352-20, MIG 2020:14.

Se även Migrationsverkets kommentar till denna dom:

Rättslig kommentar angående förutsättningarna för att ta asylsökande i förvar - RK/001/2020 (Extern länk)

Dagens Juridik 20-07-03: Lagstöd för förvar av asylsökande saknades (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200624:

Justitieombudsmannen juni 2020:

Föranmäld Opcat-inspektion av Migrationsverket, förvaret i Märsta

den 26 och 27 maj 2020

Inspektionens genomförande På uppdrag av JO Per Lennerbrant genomförde enhetschefen Gunilla Bergerénden 26 och 27 maj 2020 en föranmäld inspektion av Migrationsverkets förvar i Märsta. Vid inspektionen deltog även föredragandena Lars Olsson (protokollförare) och Simon Törnvall. JO:s medarbetare samtalade med fyra intagna och fyra anställda i förvaret. För att minska risken för spridning av covid-19 genomfördes samtliga samtal via ljud- och bildöverföring.

Inspektionens syfte

Inspektionen är en del av JO:s verksamhet för att förebygga tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning av frihetsbe- rövade personer, Opcat-verksamheten. Den 27 april 2020 beslutade JO Per Lennerbrant att i ett särskilt ärende utreda Migrationsverkets åtgärder med anledning av spridningen av covid-19 och konsekvenserna för intagna i myndighetens förvar (se JO:s dnr O 18-2020). Inspektionen genomfördes inom ramen för detta initiativärende.

Opcat är den engelska förkortningen av tilläggsprotokollet till FN:s tortyrkon- vention (Optional Protocol to the Convention Against Torture). Länder som an- slutit sig till protokollet har förbundit sig att inrätta ett nationellt besöksorgan som regelbundet besöker platser där personer kan hållas frihetsberövade. I Sverige har JO tilldelats detta uppdrag. Information om JO:s Opcat-verksamhet finns på JO:s webbplats.

Förvaret i Märsta har tidigare inspekterats av JO:s Opcat-enhet den 15 och 16 maj 2014 (JO:s dnr 2188-2014).

Uppgifter som kom fram vid inspektionen

Vid samtalen med förvarstagna och personal tog JO:s medarbetare upp ett antal frågeställningar som har att göra med den pågående spridningen av covid-19, och vilken påverkan den har på situationen för de intagna i förvaret. Frågorna behandlade:

(...)

Hela protokollet (Extern länk till pdf-fil)

Läs protokoll från fler Opcat-inspektioner (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-07-24:

Migrationsöverdomstolen: Förvarsbiträde får ersättning i mål om övervakning av besök

Migrationsöverdomstolen har slagit fast att ett beslut om övervakning av besök har ett så nära samband med frågan om förvar att åtgärder som vidtas av ett offentligt biträde vid överklagande av ett sådant beslut får anses omfattas av uppdraget. Migrationsöverdomstolen har redan tidigare klargjort att beslut om avskljande och placering i häkte ska höra till det som ingår i uppddraget för ett biträdet i förvarsfrågan. Källa kammarrätten i Stockholm. Domen är vägledande. Mål nr UM 19581-19, MIG 2020:13.

Hämta domstolens referat från Migrationsverket (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200523:

Asylrättscentrum 20-04-22:

Ny rapport om förvar

Hur ser regelverket ut när det gäller förvar i Sverige och finns det problem med hur det tillämpas? Förvarsfrågan är ständigt aktuell och vi har tidigare i veckan besvarat frågor om förvar som aktualiseras med anledning av Covid19-pandemin. För att få en djupare förståelse för förvarsfrågan lät vi under hösten 2019 några studenter på Uppsala universitet göra en rättsutredning av dessa frågor.

Arbetet var en del av det samarbete som vi haft med Uppsala Universitet en s.k. människorättsklinik. Projektet har förutom den här rapporten om förvar även resulterat i en rapport om förekomsten av Manligt nätverk.

I rapporten om Förvar sammanfattar juriststudenterna Cecilia Alpin och Arvid Skagerlind på ett överskådligt sätt de regelverk som rör förvar i en svensk kontext, samt belyser problemområden. En av rapportens slutsatser är att den svenska regleringen kring förvar är problematisk i flera hänseenden - inklusive hanteringen av avskiljanden och säkerhetsplaceringar - vilket skapar en brist på rättssäkerhet.

Försvarsfrågan blev även aktuell för några veckor sedan med anledning av att Justitieombudsmannen (JO) inspektion av Migrationsverkets förvar i Ljungbyhed som genomfördes den 3-5 september. Inspektionsprotokollet, inklusive uttalanden av JO Per Lennerbrant, publicerades den 6 april 2020. JO noterar att tillvaron för en intagen på förvaret i Ljungbyhed framstår som mer kringskuren och reglerad än tillvaron för intagna i Migrationsverkets övriga förvar. JO kan också, bland annat, konstatera att det finns bristande rutiner gällande avskiljande, säkerhetsplaceringar, kroppsvisitationer och kamerabevakning.

(...)

Läs mer (Extern länk)

Läs rapporten (Extern länk till pdf-fil)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200410:

#vistårinteut 20-04- 08:

Alarmerande vittnesmål om coronaviruset från förvaren

#Vistårinteut har nåtts av vittnesmål om en ohållbar situation inne på förvaren runt om i landet .

Små ytor där många personer lever tätt inpå varandra. Gemensamma toaletter och hygienutrymmen. Mycket knapp information och inga möjligheter att hålla avstånd till varandra. Personal som saknar utbildning och nya människor som kommer in från olika platser. Ingen kunskap kring de intagnas underliggande sjukdomar och svårigheter att få kontakt med medicinsk kunnig personal. Så ser situationen ut för de intagna och för personalen som jobbar på Migrationsverkets förvar på olika platser i Sverige.

En ungdom på ett av förvaren skriver:

"Att sitta här och se nya personer komma in dag efter dag gör mig rädd och orolig för man vet ju inte var de har varit eller om de är smittad. De finns bland oss också ett par som är bekräftad att de är smittad. De finns ingen chans att komma undan när vi inte har utrymma för att skydda oss. Jag är inte svensk medborgare men jag är en människa"

Några med tydliga symptom isolerades inte tillräckligt fort och smittan har spridit sig bland de förvarstagna. Enligt uppgift till oss är det idag 5 personer på förvaret i Märsta som är isolerade pga uppvisade symptom. Vi har även fått uppgifter om att en av de som är isolerade för COVID19 symptom har någon form av hjärtfel.

Insynen utifrån är minimal och stämningen är mycket pressad.

Vi vet att gällande reseförbud och stängda gränser gör att det är svårt att verkställa utvisningar under rådande situation. Afghanistan har även speciellt gått ut med att de enbart tar emot frivilliga återvändare i dagsläget.

Som en följd av att tvångsutvisningarna är stoppade är det inte heller längre försvarbart att hålla människor inlåsta på förvaren och därför har en del nu släppts ut. De som blir frisläppta får istället anmäla sig regelbundet hos polisen.

(...)

Hela uttalandet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200324:

Migrationsverket 20-03-18:

Förvarstagen konstaterat sjuk i covid-19

Under onsdagen konstaterades att en förvarstagen person på Migrationsverkets förvar i Märsta är smittad av det nya coronaviruset. Personen är nu isolerad från andra förvarstagna. Smittskyddsläkare bedömer att verksamheten på förvaret kan fortsätta som vanligt.

När personalen fick misstankar om att en förvarstagen person insjuknat i covid-19, som orsakas av det nya coronaviruset, kontaktades sjukvård och ansvarig sjuksköterska som arbetar på plats vid förvaret i Märsta. Efter att personen testats positivt för sjukdomen har också ytterligare två personer på förvaret visat symptom. Dessa har isolerats men inte ännu inte testats för sjukdomen. Ansvarig smittskyddsläkare gör bedömningen att verksamheten på förvaret kan fortsätta som vanligt. Migrationsverket arbetar just nu för att hitta den bästa lösningen för att upprätthålla verksamheten, både med hänsyn till personal och andra förvarstagna.

Till följd av att det blivit känt att en förvarstagen person har blivit smittad av coronaviruset uppstod en hotfull situation bland de förvarstagna. Polisen tillkallades och två anmälningar om våld mot tjänsteman har upprättats efter att medarbetare på förvaret attackerades.

För att minska smittspridningen av det nya coronaviruset ytterligare är möjligheterna att besöka Migrationsverkets förvar just nu begränsade. Detta beslut gäller tillsvidare.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200224:

Asylnytt 20-02-24:

Migrationsöverdomstolen: Skäl för förvar krävs även vid asylansökan efter gripande

En person som befann sig illegalt i Sverige greps och togs i förvar. Därefter sökte han asyl. En asylsökande tas normalt inte i förvar förrän ett avvisnings- eller utvisningsbeslut har vunnit laga kraft. Migrationsverket beslöt dock att han skulle hållas kvar i förvar på grund av att det var sannolikt att han skulle avvisas och att han försvårat prövningen genom att inte medverka till att styrka sin identitet mm. Mannen överklagade inte utvisningsbeslutet som kom efter mindre än två veckor men överklagade det fortsatta förvarstagandet. Hans ombud argumenterade bland annat att han bara varit i Sverige några dagar och rent faktiskt inte undanhållit sig. Han var också beredd att samarbeta om uppsikt. Migrationsdomstolen upprätthöll beslutet men Migrationsöverdomstolen slår nu fast att förvarsbeslutet stod i strid med EU:s mottagandedirektiv där det finns tydliga villkor för när en asylsökande får tas i förvar. Den springande punkten är att så länge ett beslut i asylärendet inte vunnit laga kraft så måste någon av förvarsgrunderna enligt direktivet åberopas. Det har inte underinstanserna gjort och därför finns inget rättsligt stöd för förvarstagandet. Beslutet undanröjs och mannen släpps ur förvar. Som följd av beslutet har Migrationsverket beslutat att flera andra personer som tagits i förvar på liknande grunder ska släppas.

Hämta Migrationsöverdomstolens referat av mål nr UM 1916-20 från Migrationsverket (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-02-24:

Migrationsöverdomstolen: Förvar tillåtet om asylansökan gjorts för att dra ut på tiden

En person som befunnit sig i Sverige ett antal månader greps. Han förklarade att han inte hade problem i hemlandet utan hade arbetat i Sverige för att försörja sig och sina föräldrar. Några dagar efter att han tagits i förvar sökte han asyl. Han släpptes då men ställdes under uppsikt, med krav på att inställa sig hos polisen två gånger i veckan. Han överklagade med motivering att förutsättningarna för förvarstagande ska vara uppfyllda även för att ställa någon under uppsikt. Eftersom han hade ordnade förhållanden, lämnat in sitt pass och lovat samarbeta fanns ingen risk för avvikande enligt ombudet. Saken har nu nått MIgrationsöverdomstolen. Eftersom mannen sökt asyl omfattas han av mottagandedirektivet. För att ta honom i förvar krävs att något av villkoren i det direktivet är uppfyllt. I det här fallet - till skillnad från i mål nr UM 1916-20 som refereras ovan - hade underinstanserna framfört skäl enligt mottagandedirektivet 8.3d. Personen som befann sig i förvar hade haft möjlighet att söka asyl tidigare och det fanns rimliga skäl att anta att personen ansökt om internationellt skydd enbart för att försena eller hindra verkställigheten av beslutet om återsändande. Migrationsöverdomstolen håller med om att detta är ett skäl för förvarstagande enligt mottagandedirektivet och därmed även för uppsikt. Därför avslogs överklagandet.

Hämta Migrationsöverdomstolens referat i mål nr UM 6323-19 från Migrationsverket (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191214:

JO 19-12-03:

JO kritiserar att ett beslut om frigivande från förvar kom på avvägar

Allvarlig kritik mot Migrationsverket för hanteringen av en fråga om att en förvarstagen skulle friges och kritik mot Polismyndigheten för bristfälligt dokumenterade rutiner

Sammanfattning

Polismyndigheten beslutade att en person skulle friges ur ett av

Migrationsverkets förvar (s.k. beslut om ur förvar). En polis mejlade beslutet till en handläggare på förvarsenheten, men handläggaren hade slutat sitt arbetspass för dagen. När polisen kontrollringde till förvarsenheten fick hon beskedet att hon i stället skulle mejla beslutet till en gruppbrevlåda, vilket hon gjorde. Mejlet markerades som åtgärdat utan att någon vidtog åtgärder som ledde till att den förvarstagne frigavs. Mejlet diariefördes inte heller och har raderats ur gruppbrevlådan. Den förvarstagne frigavs först när handläggaren var åter i tjänst efter två dagar och uppmärksammade det första mejlet i sin e-postbrevlåda. Det har inte kunnat klarläggas vem på

Migrationsverket som brustit i sina skyldigheter att agera med anledning av mejlet med beslutet eller vem som raderade mejlet från gruppbrevlådan.

JO:s utredning visar att varken Migrationsverket eller Polismyndigheten hade dokumenterat sina rutiner för hur kontakterna mellan myndigheterna ska gå till när Polismyndigheten beslutat att någon inte längre ska hållas i förvar. Utredningen visar också att den polis som mejlade beslutet till förvarsenheten inte kände till rutinerna. Polismyndigheten kritiseras bl.a. för de bristfälligt dokumenterade rutinerna.

(...)

Läs mer och ladda ner beslutet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191025:

Asylnytt 19-10-24:

Ställningstagande från Migrationsverket om kontroll av förvarsbeslut

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande som handlar om hur de som arbetar i förvaren ska kontrollera att ingen blir förvarstagen eller placeras i häkte på felaktiga grunder. Migrationsverket är huvudman för förvaren. Redan innan ett beslut om förvar verkställs ska förvarsenheten kontrollera att det finns ett beslut om förvar och att det beslutet fattats av en myndighet som enligt lag har rätt att ta sådana beslut. Efter att personen tagits i förvar ska förvarsenheten dessutom kontrollera beslutets giltighet, underlaget, grunderna för beslutet och eventuella tidsfrister. Om det finns en brist som förvarsenheten kan åtgärda med ett nytt beslut ska så ske. Om en annan avdelning eller myndighet är ansvarig ska denna kontaktas. Kontakten ska dokumenteras. Inför avskiljning eller häktesplacering måste en ingående kontroll göras av att det underliggande förvarsbeslutet är korrekt. Förvarsenheten har också ansvar för att löpande bevaka tidsfristerna för förvarstagande, omprövning och preskription.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-10-24:

Migrationsöverdomstolen: Förvarstid ska inte räknas på nytt efter utvisningsförsök

Målet gäller en person som togs i förvar för verkställighet av ett utvisningsbeslut den 27 juni 2017. Gränspolisen gjorde ett försök att verkställa utvisningen den 16 juni 2018. Han togs dock inte emot i utvisningslandet på grund av tvivel om hans medborgarskap, och han fick vända tillbaka till Sverige i sällskap med poliserna. Polisen beslöt i ett nytt beslut att ta honom i förvar för en ny period som skulle räknas från den 17 juni 2018. När utvisning av mannen så småningom verkställdes hade han varit förvarstagen i 20 månader trots att lagen föreskriver maximalt 12 månader för verkställighetsförvar. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som konstaterar att EU-domstolen redan har tagit ställning i ett liknande ärende. Det kan bli fråga om ett nytt förvarsbeslut om en person verkligen lämnat Sverige och varit utomlands en period, likaså om ärendet preskriberats och personen fått ett nytt utvisningsbeslut, eller om personen till exempel haft tidsbegränsat uppehållstillstånd och därefter på nytt har ett verkställbart utvisningsbeslut. Men så länge det är fråga om samma verkställighetsärende så ska tidigare förvarsperiod räknas av. Det blir inte ett nytt ärende av en misslyckad förhandlingsresa. Domen är vägledande.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta referatet i mål nr UM 4572-19, Mig 2019:17 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.