fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Tvångsmedel, hot och deportationer

Utvisning av barn utan föräldrar

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkiveringsdatum 200715:

Asylnytt 20-07-15:

EU-domstolens generaladvokat: Barn ska inte få utvisningsbeslut som inte verkställs till sidans topp

Målet rör en minderårig ensamkommande pojke i Nederländerna som fick beslut om utvisning trots att det inte fanns något ordnat mottagande i hemlandet. Den domstol som skulle slå fast beslutet fann flera tveksamheter i nederländsk lag och praxis och bad därför EU-domstolen om ett förhandsavgörande. Barn under 15 år kan enligt nederländsk lag få uppehållstillstånd om ordnat mottagande saknas. Barn som fyllt 15 år kan få utvisningsbeslut oavsett om det finns mottagande. Men eftersom utvisningen inte får verkställas utan ordnat mottagande tillåts barnet vara kvar i landet i väntan på myndighetsdagen. Myndigheterna vidtar under tiden inga åtgärder för att t.ex. söka efter föräldrar. (Snarlikt nuvarande praxis i Sverige). EU-domstolens generaladvokat dömer i sitt förslag till svar ut Nederländernas praxis i rätt skarpa ordalag. Advokaten anser att återvändandedirektivet ska tolkas så att myndigheterna ska försäkra sig om att det finns ett ordnat mottagande redan innan beslut fattas. Vidare får staterna får inte göra åtskillnad mellan barn beroende på ålder. Slutligen anser advokaten att ett utvisningsbeslut ska följas av åtgärder för att verkställa beslutet. Om situationen ändrats så att verkställighet inte är möjligt finns möjlighet att besluta om uppehållstillstånd.

Generaladvokatens yttrande är ett förslag. Nästa steg är att EU-domstolen tar ställning.

Läs förslaget i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200426:

Asylnytt 20-04-26:

Nytt rättsligt ställningstagande om verkställighet för ensamkommande barn till sidans topp

Migrationsverkets rättsliga ställningstagande om verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn har bytts ut med anledning av Migrationsverkets tolkning av Migrationsöverdomstolens dom om praktiska verkställighetshinder, MIG 2019:4. Den ändring som skett är att den ungefärliga gränsen för att brist på ordnat mottagande bedöms som bestående hinder och kan ge uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter har flyttats från 16 år till 14, samt att 12-månaders tillstånden som ges då hindret inte bedöms som bestående normalt ska förenas med utvisningsbeslut. Detta ställningstagande handlar främst om ensamkommande barn som får utvisningsbeslut utan något tidsbegränsat tillstånd alls eftersom de anses ha ett ordnat mottagande (vilket medför att de inte heller omfattas av gymnasielagen). Formuleringarna kring verkställighet från den tidigare versionen kvarstår, däribland: "Vi ska fortlöpande bedöma vilka förutsättningar det finns för att kunna genomföra en verkställighet. Om det i praktiken är utsiktslöst att finna ett ordnat mottagande ska vi inte driva arbetet vidare. Vi ska i en sådan situation ta ställning till om det finns verkställighetshinder." Det framgår inte om Migrationsverket avser att verkställighetshinder med 12 månaders tillstånd skulle kunna erkännas i ökad utsträckning för denna grupp i och med att utvisningsbesluten ändå skulle kvarstå.

Hämta ställningstagandet om verkställighet av beslut för ensamkommande barn, SR 11/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191002:

FRA 19-09-18:

Children's best interests take priority in migrant returns till sidans topp

Last year, almost 20,000 unaccompanied children sought asylum in the EU; some inevitably have to leave. FRA's latest focus paper guides national authorities when deciding whether to return children, not accompanied by parents, to their home countries to ensure compliance with EU and international law.

The Returning unaccompanied children: fundamental rights considerations focus paper looks at children who are not with their parent or primary carer and may be subject to return procedures.

It shows how some Member States allow unaccompanied children to stay by law. In others, laws permit their forced return, but in practice they stay. It also shows that when children return to their home country most do so voluntarily. Eight EU Member States, however, forcibly returned some children.

The paper underlines the importance of always considering the child's best interests when deciding what to do, in line with EU and international law. This applies to decisions granting the right to stay as well as obliging them to return.

Child protection services should play a prominent role in procedures, from assessing what is best for the child through to determining guardianship arrangements. This includes continuous monitoring of the child's situation and development in cases where the child can stay. To help improve integration, authorities should also ensure children receive the appropriate documentation that allows them to legally stay and access services such as healthcare and schooling.

In addition, Member States should counsel children that have to return to ensure they receive effective assistance.

When Member States decide to return children, they should also inform them in a safe, child-and age-appropriate, and gender-sensitive manner.

(...)

Läs mer och hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.