Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Information från myndigheter och organisationer
Pressklipp saknas
Domstol utfärdade återreseförbud på grund av att den sökande väntat ut visering
Det förekommer att en asylsökande rest in med Schengenvisering utfärdat av ett annat land men sökt asyl i Sverige efter att ha avvaktat sex månader efter att viseringen löpt ut. Därmed försvinner det andra landets ansvar enligt Dublinförordningen. Om detta framkommer anser Migrationsverket ofta att personens trovärdighet minskar - eftersom personen inte sökte skydd så fort som möjligt. Det är dock inte ett avgörande hinder mot asyl. I det aktuella målet fick personen avslag på grund av bristande trovärdighet i asylskälen (som gällde homosexuell läggning och utvisning till Uganda). Han fick ett vanligt utvisningsbeslut med fyra veckors tidsfrist för självmant återvändande. Men under den muntliga förhandlingen i domstolen togs frågan om tidsfrist upp. Migrationsverket tillfrågades om inte den illegala vistelsen innan mannen sökte asyl skulle kunna vara skäl för återreseförbud, vilket Migrationsverkets representant bekräftade. Domstolen beslutade att upphäva beslutet om tidsfrist och samtidigt utfärda två års återreseförbud. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.
Migrationsöverdomstolen: Avbruten tidsfrist fortsätter att löpa efter inhibition
En familj med lagakraftvunna utvisningsbeslut hade fått fyra veckor för frivilligt återvändande. Innan tiden hade löpt ut inhiberades verkställigheten på grund av att ett nyfött barn skulle få sin sak prövad. När även dottern fått avslag upphävdes inhibitionen och samtidigt meddelades de övriga familjemedlemmarna att de fått återreseförbud för att de inte lämnat landet inom tiden för frivilligt återvändande. Enligt Migrationsverkets sätt att se så hade tidsfristen fortsatt löpa och tagit slut under inhibitionen. Det finns ingen annan reglering varken i Utlänningslagen eller i EU-direktiv. Migrationsdomstolen gjorde samma bedömning. Migrationsöverdomstolen slår nu fast att beslutet om tidsfrist är en del av belutet om utvisning och ska därför ingå i inhibitionen. Migrationsöverdomstolen anser att det skulle vara otillfredsställande om återreseförbud skulle påföras för att någon inte lämna landet i en situation när Migrationsverket anser att beslutet inte bör verkställas. EU-direktivet tillåter att tidsfristen förlängs på grund av särskilda omständigheter och förmånligare bestämmelser är generellt tillåtna. Enligt Migrationsöverdomstolen ska den återstående tidsfristen fortsätta löpa när inhibitionen hävts och återreseförbud ska inte utfärdas om personerna lämnar landet undre den tiden.
Hämta referat av mål nr 13792-20, MIG 2021:10 (Extern länk)
Prövningstillstånd i två ärenden om tidsfrist för frivillig avresa
Migrationsöverdomstolen har beviljat prövningstillstånd i mål UM 2018-21
Den fråga i målet som har lett till att Migrationsöverdomstolen meddelat prövningstillstånd gäller om tidsfristen för frivillig avresa har förfallit när utlänningen har lämnat landet men därefter återvänt. Även fråga om utlänningen kan tas i förvar vid återvändandet. Lagrum: 12 kap. 15 och 21 §§ utlänningslagen (2005:716).
Migrationsöverdomstolen har beviljat prövningstillstånd i mål UM 13792-20
Den fråga i målet som har lett till att Migrationsöverdomstolen meddelat prövningstillstånd gäller beräkning av tidsfrist för frivillig avresa vid inhibition av utvisningsbeslutet. Lagrum: 12 kap. 15 a § utlänningslagen (2005:716).
Lista över mål som fått prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen (Extern länk)
Migrationsverket: Uppdaterat rättsligt ställningstagande om längd för återreseförbud
Migrationsverket har uppdaterat det rättsliga ställningstagande (tidigare RCI 12/2012) som styr hur långt ett återreseförbud ska vara, i de fall en tidsfrist för frivillligt återvändande inte ges. Sådana återreseförbud ska i normalfallet vara tvååriga men kan förlängas till fem år. Dessa huvudprinciper har inte förändrats. Det som lagts till är förtydliganden om att längre återreseförbud än fem år kan ges om utlänningen utgör ett allvarligt hot mot ordning och säkerhet. I sådana fall finns ingen gräns för hur långt återreseförbudet får vara, men besluten i varje enskilt fall måste innehålla en tidsgräns. Att en tidsgräns ska sättas följer av återvändandedirektivet, enligt en dom i EU-domstolen, C-297/12, Filev och Osmani.
Hämta ställningstagandet SR 14/2020 (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.