ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Arkiv
Skäl för och emot uppehållstillstånd, enskilda fall
Värnpliktsvägran, krigsvägran
Information från myndigheter och organisationer
Pressklipp saknas
- Arkiveringsdatum 210125:
- Rättsligt ställningstagande om bedömning av asylsökande från Syrien (justerad 210208)
- Arkiveringsdatum 201207:
- Militärtjänst i Syrien ger grund för flyktingstatus enligt EU-domstolen
- Militärtjänstgöring i Syrien är nu en generell grund för skydd
Arkiveringsdatum 210125:
Asylnytt 21-01-25:
Rättsligt ställningstagande om bedömning av asylsökande från Syrien
Migrationsverket uppdaterade i december det rättsliga ställningstagandet om hur asylsökande från Syrien ska bedömas. Den påtagliga skillnaden är att personer som riskerar att kallas in till militärtjänst (män mllan 18 och 42) generellt kan betraktas som flyktingar, detta med ledning av EU-domen C-238/19 som nämnts i föregående Asylnytt. Bestraffning för värnpliktsvägran är i sig inte skyddsgrundande i normala fall, men i Syrien skulle fullgörande av militärtjänst innebära att personen tvingades begå krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten. Den enda möjligheten att undgå detta är att vägra, vilket ger upp till fem års fängelse - och militärtjänst måste ändå göras. Se även information från Migrationsverket, länkat i Asylnytt 20-12-07. Ställningstagandet var även ändrat genom att området As-Suwayda inte längre kategoriserades samt att ett stycke fallit bort rörande vilken individuell bedömning som ska göras av personer från områden där det förekommer urskillningslöst våld, men inte så omfattande att alla och envar riskerar att drabbas. Detta var dock oavsiktligt och båda styckena har lagts tillbaka i en uppdatering.
Ett antal personer från Syrien som riskerar inkallelse men har fått avslag från Migrationsverket före EU-domen, har senare beviljats asyl efter överklagande.
Hämta det rättsliga ställningstagandet RS 022/2020, uppdaterad version (Extern länk)
innehållArkiveringsdatum 201207:
Asylrättscentrum 20-11-25:
Militärtjänst i Syrien ger grund för flyktingstatus enligt EU-domstolen
Den som tvingas till militärtjänst i Syrien kan få flyktingstatus. Vår jurist Karl Nilsson förklarar EU-domstolens avgörande i mål C-238/19 (EZ mot Tyskland) som kom den 19 november 2020.
Bakgrund
Ärendet gäller en man som flytt Syrien innan han börjat sin militärtjänstgöring. Mannen menar att han kommer att tvingas göra militärtjänst och därigenom att delta i den väpnade konflikten.
Enligt EU:s skyddsgrundsdirektivet artikel 9 kan bestraffning för att vägra militärtjänst utgöra förföljelse i flyktingkonventionens mening om tjänstgöringen skulle innefatta krigsbrott eller brott mot mänskligheten. Den tyska förvaltningsdomstolen i Hannover begärde ett förhandsavgörande från EU-domstolen i ärendet. EU-domstolen har uttalat sig i ett antal delfrågor som den tyska domstolen har ställt angående tolkningen av denna bestämmelse.
Kan inte ställas krav på formell ansökan om att slippa militärtjänst
Enligt EU-domstolen kan det inte ställas krav på att den sökande måste ha ansökt om att undantas från tjänstgöring om landet saknar lagar eller ansökningsprocesser för att medge en sådan ansökan, vilket är fallet i Syrien. Eftersom det är ett brott att vägra militärtjänst i landet är det inte heller rimligt att kräva av den sökande att exponera sig för myndigheterna genom att formellt ansöka om att undantas.
Hög risk att tvingas begå krigsbrott eller brott mot mänskligheten
(...)
Läs mer (Extern länk)
Migrationsverket 20-12- 02:
Militärtjänstgöring i Syrien är nu en generell grund för skydd
Migrationsverket har uppdaterat sin rättsliga styrning om Syrien. Uppdateringen innebär att en person som återvänder till Syrien och riskerar att kallas till statlig militärtjänstgöring nu löper en generell risk att utsättas för förföljelse. Därmed är utgångspunkten vid prövningen att de ska beviljas flyktingstatus i Sverige.
Enligt en ny EU-dom, vars utslag är rättsligt bindande för medlemsstaterna, har den syriska armén vid upprepade tillfällen begått krigsförbrytelser. Domstolen konstaterar att inbördeskriget leder till att alla värnpliktiga, oavsett förbandstillhörighet, direkt eller indirekt kommer att delta i krigsförbrytelser, och att det är grund för skydd.
Parallellt har Migrationsverket tagit del av ny landinformation från bland annat EASO* och den danska migrationsmyndigheten (DIS). Den visar att i princip alla som kallas till militärtjänstgöring i den syriska armén numera löper risk att sättas in i frontstriderna, bland annat i Idlib-provinsen i nordvästra Syrien. FN har flera gånger under kriget konstaterat att den syriska armén begår upprepade krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.
- Alla värnpliktiga riskerar numera att tvingas utföra eller medverka till att utföra krigsförbrytelser. Att riskera att behöva utföra eller medverka till krigsförbrytelser är grund för att beviljas skydd i Sverige, säger tf rättschef Carl Bexelius.
I det uppdaterade rättsliga ställningstagandet skriver rättschefen därför att personer som riskerar att kallas till militärtjänstgöring i den syriska armén vid ett återvändande till Syrien löper en generell risk att utsättas för förföljelse. Därmed är utgångspunkten vid prövningen att de ska beviljas flyktingstatus i Sverige.
Enligt det rättsliga ställningstagandet kan det i undantagsfall vara så att en person bedöms få en militär position i Syrien som vare sig direkt eller indirekt innebär risk för att delta i krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten. I dessa fall ska bedömningen om personens skyddsbehov göras utifrån övriga individuella omständigheter.
Hämta det rättsliga ställningstagandet RS/022/2020 (Extern länk)
Referat av EU-domen C-238/19 med länk till domen i föregående Asylnytt (Extern länk)
Migrationsverkets referat av EU-domen C-238/19 (Extern länk)
Arkiveringsdatum 201124:
Asylnytt 20-11-24:
EU-domstolen om värnpliktsvägran som skyddsgrund i pågående krig
Målet gäller en man från Syrien som sökte asyl i Tyskland 2015 och uppgav att han flytt för att inte behöva göra militärtjänst. Han fick uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande men begärde flyktinstatus. Det hör till saken att militärtjänst i den syriska armén kan göra personen medskyldig till krigsförbrytelser. Vapenvägran i en sådan situation finns som en särskild skyddsgrund i EU-direktivet. En tysk domstol har frågat EU-domstolen bland annat om det kan räknas som värnpliktsvägran om personen inte vägrat i någon formell procedur utan bara hållit sig undan och ifall det spelar någon roll om personen inte vet vilken uppgift hen skulle få i armén. Andra frågor rör kravet på samband mellan skälet till vägran och risken att straffas. EU-domstolens förhandsavgörande innebär att vägran inte behöver göras enligt någon formell procedur när hemlandet inte erbjuder någon sådan möjlighet. Är det ett fullskaligt inbördeskrig där armén begår upprepade brott mot mänskligheten så kan man räkna med att personen tvingas delta även om placeringen inte är känd. För att straffet ska utgöra förföljelse krävs att vägran har samband med ett av de fem skälen (ras, religion, nationalitet, politisk åskådning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp) - men det finns en stark presumtion för att det är så. Det räcker med att personen tillskrivs till exempel en politisk eller religiös uppfattning som lett till vägran.
Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)
Mål C-238/19 i sin helhet, på svenska (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.