ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Arkiv
Skäl för och emot uppehållstillstånd, enskilda fall
Asylsökande med uppehållstillstånd i EU-land
Information från myndigheter och organisationer
Pressklipp saknas
- Arkiveringsdatum 211231:
- ELENA: Court: Refugee with status in Greece eligible for asylum procedure in Germany
- Arkiveringsdatum 211122:
- Varaktigt bosatt i annan EU-stat kan få arbetstillstånd i Sverige trots utvisningsbeslut
- Arkiveringsdatum 211018:
- EU-advokat: Asylansökan kan behöva behandlas trots asyl i annat EU-land
- Uppehållstillstånd i EU utan skyddsstatus inte skäl att neka sakprövning enligt domstol
- Arkiveringsdatum 210603:
- Rättsligt ställningstagande om asylansökningar som inte behöver prövas i sak
Arkiveringsdatum 211231:
ELENA legal update 21-12-10:
Court: Refugee with status in Greece eligible for asylum procedure in Germany
Higher Administrative Court of Bremen decides on a claim of a Syrian national's with a protection status in Greece
On the 16 November 2021, the Higher Administrative Court of Bremen made its decision in the case of a Syrian national in Germany who had international protection in Greece. The applicant arrived in Greece in 2017 and was granted international protection in March 2018. In March 2019, the applicant then travelled to Germany and claimed asylum. In May of that year, the Federal Office for Migration and Refugees rejected his asylum claim as inadmissible on the basis of Section 29 of the Asylum Act and due to the fact that international protection had already been granted in Greece and the humanitarian conditions for beneficiaries of protection there did not reach a threshold of Article 3 ECHR. The applicant subsequently appealed this decision.
The Court firstly noted that although the inadmissibility decision follows the domestic Asylum Act and Article 33 of the Asylum Procedures Directive, it is not compatible with EU law. The Bremen Court elaborated on this by explaining that Article 4 of the Charter of Fundamental Rights of the EU which prohibits any form of inhuman or degrading treatment is of a general and absolute nature. Therefore, this guarantee also applies after the conclusion of the asylum procedure and thereby prohibits a Member State rejecting an asylum application as inadmissible on the basis of international protection in another Member State, if the person concerned faces a serious risk of inhuman or degrading treatment in that Member State within the meaning of Article 4 CFR.
The Court proceeded to explain that a high threshold needs to be reached for there to be an assumed violation of Article 4 CFR or Art. 3 ECHR. In the case at hand, the Court found that on evaluation of the available evidence and current press reports it is to be assumed that on the applicant's return to Greece he would not find dignified accommodation or be supported by Greece in a housing program.
(...)
Hela referatet (Extern länk)
Se även:
innehållArkiveringsdatum 211122:
Asylnytt 21-11-22:
Varaktigt bosatt i annan EU-stat kan få arbetstillstånd i Sverige trots utvisningsbeslut
En person som har ställning som varaktigt bosatt i ett annat EU-land fick ett arbetserbjudande i Sverige, reste hit och ansökte om uppehållstillstånd. "Varaktigt bosatt" är en status som kan uppnås efter minst fem års laglig vistelse i ett EU-land om vissa villkor är uppfyllda. I förmånerna ingår att det går att flytta till andra EU-länder på liknande villkor som medborgare. Men personen måste inom tre månader efter inresan söka uppehållstillstånd i det nya landet. Detta var vad personen i målet hade gjort, men problemet var att han även hade ett utvisningsbeslut från Sverige som inte var preskriberat. Migrationsverket hävdade att det gjorde att ansökan inte skulle prövas, bland annat för att det i denna situation inte finns något undantag från regeln att uppehållstillståndet ska sökas från utlandet. Målet har nu nått Migrationsöverdomstolen som konstaterar att saken inte regleras i utlänningslagen. Däremot är det en målsättning med EU-direktivet att tredjelandsmedborgare som är etablerade i en annan medlemsstat ska kunna röra sig fritt inom unionen. Enligt direktivet är utgångspunkten att ansökan ska göras efter inresa. Därför skulle ansökan ha behandlats. Domen är vägledande.
Hämta domen i mål UM 11093-20, MIG 2021:16 (Extern länk)
Arkiveringsdatum 211018:
Asylnytt 21-10-18:
EU-advokat: Asylansökan kan behöva behandlas trots asyl i annat EU-land
En person från Syrien hade fått asyl i Österrike. Men det visade sig att hans barn hamnat i Belgien och hade fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande där. Mannen tog sig dit och sökte asyl, men ansökan avvisades där på grund av att han redan hade skydd i ett EU-land, detta trots att han bodde med barnen och som ensam förälder hade tillerkänts vårdnaden om dem. Asylprocedurdirektivet ger rätt att avvisa ansökningar från personer som redan har skydd. Men EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna innehåller en skyldighet att beakta barnets bästa. Den belgiska domstolen har frågat EU-domstolen om inte detta och principen om familjesammanhållning borde göra att föräldern ska beviljas skydd i den stat där barnen bor. EU-domstolens generaladvokat anser att asylprocedurdirektivet ska tolkas så att möjligheten att avvisa asylansökan inte får utnyttjas om det skulle leda till att personen behandlas i strid med skyddet för familjeliv och för barnets bästa enligt stadgan. Detta innebär enligt generaladvokaten inte att personen måste beviljas asyl i egenskap av familjemedlem, men att asylansökan ska kunna prövas i sak. Generaladvokatens yttrande är ett förslag. EU-domstolen kommer att fatta ett beslut som kan skilja sig från förslaget.
Läs yttrandet i mål nr C-483/20 (Extern länk)
Asylnytt 21-10-18:
Uppehållstillstånd i EU utan skyddsstatus inte skäl att neka sakprövning enligt domstol
En familj med två vuxna och ett litet barn sökte asyl i Sverige trots att föräldrarna beviljats flyktingstatus i Grekland. Migrationsverket avvisade ansökningarna för alla tre med motivering för föräldrarna att de redan fått skydd i ett EU-land, enligt Utlänningslagen 5 kap 1 b §. Även barnet avvisades på samma grund trots att barnets uppehållstillstånd i Grekland, "Isochronous Residence Permit", inte innebar flyktingstatus eller alternativ status. Enligt Migrationsverket har Grekland upplyst att barn som fötts i Grekland och får detta tillstånd har samma rättigheter som föräldrarna. Men migrationsdomstolen godtar inte resonemanget. Domstolen har inhämtat att denna typ av tillstånd kan upphöra med automatik, till exempel om den familjemedlem som har en skyddsstatus dör, eller om barnet fyller 18. Därför kan tillståndet enligt domstolen inte likställas med en statusförklaring. Migrationsverket hade inte fog för att avvisa barnets asylansökan. Vidare så ska även föräldrarnas asylansökningar prövas i sak om barnets ansökan skulle leda till en skyddsstatus. Därför upphävs beslutet i sin helhet och ansökningarna ska prövas i Sverige. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.
Arkiveringsdatum 210603:
Asylnytt 21-06-03
Rättsligt ställningstagande om asylansökningar som inte behöver prövas i sak
Migrationsverket har publicerat ett nytt ställningstagande om ansökningar som kan "avvisas", det vill säga inte prövas i sak. Denna situation regleras i Utlänningslagens 5 kap. 1b§ och inträffar när personen redan har skydd i en annan EU-stat eller när ett land utanför EU betraktas som ett första asylland eller åtminstone ett säkert tredjeland för personen. Personen kan då få beslut om att återvända dit utan att de asylskäl som personen har mot sitt hemland behöver prövas. Om personen har fått asyl i ett annat EU-land kan avvisning/utvisning ske även om uppehållstillståndet i EU-landet har löpt ut. Om ett barn föds i Sverige får dock barnets asylansökan inte avvisas för att föräldern har asyl i ett annat EU-land. I ställningstagandet behandlas andra situationer då undantag kan göras, till exempel hälsoskäl eller risk för omänsklig eller förnedrande behandling genom särskild utsatthet eller extrem fattigdom. Undantag kan även göras för att undvika familjesplittring, med liknande skäl som i Dublinförordningen. För att avvisa/utvisa till ett land utanför EU krävs en prövning av om personen är skyddad mot förföljelse där och flera andra villkor. I ställningstagandet behandlas även frågor om offentligt biträde, överklagande, återreseförbud, förvarstagande mm. Ställningstagandet RS/065/2021 ersätter SR 44/2018.
Hämta ställningstagandet RS/065/2021 (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.