Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Information från myndigheter och organisationer
Pressklipp saknas
Domstolar väger in aktivitet i Sverige för att bevilja asyl till politiskt aktiva från Iran
Flera personer som sökt asyl på grund av politisk aktivitet har fått uppehållstillstånd med flyktingstatus efter att ha överklagat ett avslag till domstolen i Göteborg. Anledning till avslag kan ha varit att personen inte blivit uppmärksammad i hemlandet eller inte har varit så aktiv personligen. Men även personer som varit politiskt aktiva och ibland varit gripna i hemlandet har fått avslag av Migrationsverket, bland dem politiskt aktiva kurder. De flesta har omfattande skriftlig bevisning från politisk aktivitet i Sverige som får betydelse, t.ex. en kurdisk poet som även sprider karikatyrer. Ett typiskt citat från domstolen lyder "Enligt landinformationen riskerar personer som varit politiskt aktiva i eget namn utomlands och tidigare har bedrivit politisk aktivitet i Iran samt varit föremål för gripanden att fängslas vid ett återvändande av myndigheterna". I ett fall där trovärdigheten kunde ifrågasättas citerar domstolen både Europadomstolen och UNHCR om riskbedömningen. Detta rörde en kvinna vars nära släktingar är högt uppsatta i det kurdiska partiet KDP.
Konvertiter och politiskt aktiva från Iran övertygar domstol under muntlig förhandling
Konvertiter från Iran som inte har blivit trodda i Migrationsverkets utredning har i ett antal fall beviljats uppehållstillstånd med flyktingstatus efter muntlig förhandling i domstol, vanligen Göteborg men även i Luleå. I en del av fallen har personerna utövat kristendom redan i hemlandet, till exempel genom att besöka hemkyrkor, men har inte lyckats övertyga om att omvändelsen är genuin förrän i den muntliga förhandlingen. I andra fall har personens offentliga religionsutövande i Sverige spelat in. I ett fall betvivlar även domstolen genuiniteten men sur place-skälen blir ändå avgörande. I ett annat fall påpekar domstolen att det inte är så konstigt att detaljer saknades i Migrationsverkets utredning då det framgår av handlingarna att kvinnan avbröts gång på gång. Även politiskt aktiva personer från Iran har i flera fall fått flyktingstatus efter domstolsförhandling. För ett par av dem är deras politiska aktivitet i Sverige ostridig. Domstolen påpekar att landinfo visar hur regimen kontrollerar exiliraniers förehavanden och att de riskerar att gripas vid återvändande. De flesta har blivit trodda i domstolen, men i ett fall där domstolen misstror berättelsen beviljas ändå flyktingstatus på grund av risken för förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning. Dessa domar är inte vägledande.
Politisk verksamhet som kan kopplas till personen farlig för iranier, enligt domstol
En person från Iran som sökte asyl på nytt efter preskription hade varit politiskt aktiv i Sverige i sju år men Migrationsverket ansåg inte att han utmärkt sig så att de iranska myndigheterna skulle ha ett intresse för honom. Under den nya asylproceduren hade han lämnat in ett utgånget hemlandspass, men eftersom detta innebar ändrade uppgifter om passet ansåg Migrationsverket att han inte längre ens gjort sin identitet sannolik. Hans politiska aktiviteter kunde inte kopplas till honom eftersom han inte styrkt sin identitet. Dessutom menar Migrationsverket att sk sur place-skäl bara kan föreligga om man varit politiskt aktiv redan i hemlandet. Migrationsdomstolen anser däremot att det inte förtar passets bevisvärde att det undanhållits tidigare, även om ett utgånget pass inte styrker identitet. Migrationsdomstolen konstaterar att den politiska aktiviteten inte är ifrågasatt. Mannen har haft en framträdande roll vid manifestationer och uppmärksammats av kända personligheter med spridning på internet. Han har även i sin egen identitet skickat oppositionella meddelanden till iranska myndighetspersoner. Sammantaget innebär detta enligt domstolen att det är sannolikt att hans verksamhet nått iranska myndigheter och att han riskerar förföljelse. Mannen beviljas flyktingstatus. Domen är inte vägledande, men kan ses som ett exempel. Det förekommer i flera domar att iraniers aktivitet sur place leder till flyktingstatus. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.
Surplace-skäl för politisk aktivitet erkänns av domstol efter att agent dömts i Sverige
En person från en regional minoritetsgrupp i Iran hade grundat en organisation för att bevara folkkgruppens kultur och språk. Efter en razzia mot organisationen flydde han. Migrationsverket anser att hans berättelse är vag och inte verkar självupplevd och att hans aktivitet i Sverige inte är så omfattande att den skulle "misshaga" regimen i hemlandet. När saken kom till domstol redovisade mannen fortsatta aktiviteter i Sverige med koppling till en exilorganisation, videor från demonstrationer mm. Han åberopade även en dom mot en person som dömts för flyktingspionage i Sverige mot hans folkgrupp. Eftersom han har haft personlig kontakt med denna person och varit med i samma chattgrupper är det troligt att iranska myndigheter har kännedom om honom. Migrationsdomstolen anser att mannen på ett övertygande sätt berättat om sitt engagemang och bevisat en del aktiviteter i Sverige samt att han varit verksam under den tid som den avslöjade spionen var aktiv. Därför bedöms han som flykting och beviljas tre års uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.
Chefsjuristen kommenterar: Tidpunkt för åberopande av nya skyddsskäl
Vad innebär det att någon inte kunnat berätta om en omständighet tidigare och vilka konsekvenser kan det få i asylansökan. Asylrättscentrums chefsjurist Anna Lindblad förklarar MIG 2019:25 om tidpunkt för när skyddsskäl åberopas.
Avgörandet rör en afghansk man som ansökte om asyl i Sverige i oktober 2015. Ansökan avslogs genom ett beslut som fick laga kraft i november 2018. I januari 2019 gav mannen in en anmälan om verkställighetshinder till Migrationsverket. Skälet för anmälan var att han konverterat till kristendomen. Han gav in ett dopbevis och fotografier från dopceremonin. Migrationsverket beslutade att inte bevilja uppehållstillstånd med stöd av 12 kap. 18 § utlänningslagen och att inte heller ta upp frågan om uppehållstillstånd till ny prövning med stöd av 12 kap. 19 § samma lag.
Varit i Sverige för lång tid när mannen berättade om sina skyddsskäl
Mannen överklagade beslutet och gav in en skrivelse från sin doppräst. Domstolen avslog överklagandet. Domstolen ansåg att det var fråga om en ny omständighet och att denna nådde upp till det beviskrav som krävs för att en ny prövning ska beviljas - vilket är att det ska vara antagligt att det finns skyddsgrundande omständigheter. Domstolen ansåg dock att kravet på giltig ursäkt i bestämmelsen inte var uppfyllt - det var alltså inte ursäktligt att han inte tidigare berättat om sina tankar kring trostillhörighet och den kristna tron, särskilt som han varit så länge i Sverige. Det framgick av underlaget i ärendet att mannen redan när han kom till Sverige inte längre identifierade sig offentligt som muslim.
Kunde omständigheterna kommit upp tidigare?
(...)
Läs mer (Extern länk)
Migrationsöverdomstolen: Kravet på giltig ursäkt för ny prövning har feltolkats
Målet gäller en person som efter slutligt avslag blev döpt som kristen och anförde det som skäl för en ny prövning. Både Migrationsverket och migrationsdomstolen håller med om att konversionen är en ny omständighet och dessutom att personen riskerar skyddsgrundande behandling i hemlandet. Men de avslog ändå för att personen inte hade någon "giltig ursäkt" för att inte ha åberopat sina tankar kring trostillhörighet tidigare, särskilt som han uppgett att han redan när han kom till Sverige inte identifierade sig som muslim. Men Migrationsöverdomstolen skriver: "Har sökanden gjort antagligt att denne på grund av sin ändrade övertygelse riskerar skyddsgrundande behandling vid ett återvändande till hemlandet får det förutsättas att denne inte anser sig ha haft något skyddsbehov tidigare på denna grund. I ett sådant fall saknas det i allmänhet skäl att ifrågasätta tidpunkten för när sökanden ansett att skyddsbehovet har uppstått." Migrationsöverdomstolen anser inte att det fanns anledning för personen att åberopa sina religiösa överväganden innan han insett att han ville kunna leva som kristen. Dopet blev det avgörande steget för honom. Eftersom omständigheten inte fanns tidigare så behövs ingen giltig ursäkt. Domen är vägledande.
Hämta domen i mål UM4832-19, MIG 2019:25 (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.