ASYLNYTT

Målet gäller en person som uteslutits från alternativ skyddsstatus. Han fick beslut om utvisning men beviljades samtidigt ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om 12 månader på grund av verkställighetshinder (riskerna i hemlandet). Detta beslut har vunnit laga kraft. När personen ansökte om förlängning anförde han att han fortfarande var i behov av skydd. Migrationsverket avvisade den delen av ansökan med motivering att en ansökan om skydd inte kan prövas för någon som har ett utvisningsbeslut. Uppehållstillståndet förlängdes dock på samma grund som tidigare och mannen beviljades främlingspass. Inför behandlingen i domstolen ändrade Migrationsverket sin ståndpunkt till att frågan om skydd borde ha prövats som en ansökan om verkställighetshinder. Domstolen håller inte med om någon av dessa tolkningar eftersom mannen fick ett uppehållstillstånd. Enligt utlänningslagen har den som har uppehållstillstånd rätt att ansöka om statusförklaring. Därför återförvisas ärendet till Migrationsverket för prövning av statusfrågan. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211210:

Asylnytt 21-12-10:

EU-domstolen: Direktivet tillåter att barn till flykting beviljas flyktingstatus

En domstol i Tyskland har bett EU-domstolen om ett förhandsavgörande i en fråga om flyktingstatus. Saken gäller ett barn som är fött i Tyskland. En förälder kommer från ett land utanför EU och har uppehållstillstånd med flyktingstatus i Tyskland. Enligt tysk lagstiftning kan barnet få flyktingstatus härledd från denna förälder. Frågan är om detta är förenligt med EU:s skyddsgrundsdirektiv trots att barnet genom den andra föräldern även är medborgare i ett annat tredjeland, där barnet inte riskerar förföljelse. EU-domstolens svar är ja, det är tillåtet att ha en sådan förmånligare bestämmelse i nationell lag. Om barnet genom sin flyktingstatus av någon anledning skulle få en mindre förmånlig ställning så skulle det inte vara tillåtet. Det spelar enligt domstolen ingen roll om det skulle vara möjligt och rimligt för barnet att bosätta sig i den andra förälderns land.

Dom i mål C-91/20 (Extern länk)

Pressmeddelande (Extern länk till pdf-fil)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210520:

Asylnytt 21-05-20

Barn till flykting ska inte ges status automatiskt, enligt EU-domstolens generaladvokat

Generaladvokaten har lämnat ett omfattande förslag till förhandsavgörande i ett ärende som lämnats in från en domstol i Tyskland. Målet som föranlett prövningen gäller ett barn som är medborgare i Tunisien men vars far kommer från Syrien. Frågan är om tysk lag får ge barnet flyktingstatus härledd från fadern utan att pröva barnets skyddsbehov. Generaladvokatens svar är nej. Genèvekonventionen innehåller visserligen regler om att en flyktings familjemedlemmar ska ha vissa förmåner precis som flyktingen. Men detta är inte detsamma som att de ska ha flyktingstatus. EU-domstolen har tidigare godkänt att familjemedlemmar till en person från Azerbajdzjan skulle beviljas härledd flyktingstatus, men i det fallet sökte familjen asyl tillsammans och befann sig i samma situation. Barnet från Tunisien har rätt till uppehållstillstånd enligt familjeåterföreningsdirektivet, men inte till status som flykting, bland annat för att flyktingstatusen avser behovet av skydd gentemot landet där personen är medborgare. Motsvarande gäller vid alternativ skyddsstatus. Målet kommer att behandlas av EU-domstolen som ska avge ett förhandsavgörande.

Läs domen i dess helhet (Extern länk)

Läs referat i ELENA legal update 21-05-21 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210504:

Asylnytt 21-05-04:

Uppdaterat ställningstagande om flyktingstatus och återlämnande av hemlandspass

Ställningstagande RS/021/2021, ersätter RCI 26/2011

Migrationsverket har uppdaterat sitt rättsliga ställningstagande om vad som händer om en person som fått flyktingstatus begär att få tillbaka sitt hemlandspass. Det finns ingen rättslig möjlighet för Migrationsverket att neka detta. Men personen ska upplysas om att det kan leda till att Migraitonsverket initierar ett ärende om återkallande av flyktingstatus, eftersom det kan tyda på att personen tänker använda sig av hemlandets skydd igen. Det tidigare ställningstagandet var betydligt längre och innehöll mer om återkallande av flyktingstatus i andra sammanhang. Dessa delar behandlas nu i andra styrdokument.

Hämta ställningstagandet RS/021/2021 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201124:

Migrationsverket 20-11-17:

Rättsligt ställningstagande angående rätt till derivativ skyddsstatus i asylärenden

/Ur Syfte och bakgrund:/

1. Syfte och bakgrund

Principen om familjens enhet härrör från 1951 års Genèvekonvention om flyktingars rättsliga ställning (Genèvekonventionen). De konventionsbundna staterna rekommenderas att säkerställa att en flyktingfamiljs enhet respekteras. Det innebär att familjemedlemmar till flyktingar ska kunna åtnjuta samma skydd och status i mottagarlandet. UNHCR gör här skillnad på flyktingstatus på grund av individuella skäl (refugee status) och flyktingstatus på grund av att en familjemedlem har härledda flyktingskäl från flyktingen1 (derivative refugee status).

Principen om familjens enhet har i svensk rätt också använts i en annan betydelse. Det handlar då inte om huruvida familjemedlemmar till en flykting ska beviljas flyktingstatus, utan i stället om att undvika familjesplittring enligt Europakonventionen. Om ett beslut om avvisning/utvisning eller ett beslut att avslå en ansökan om uppehållstillstånd resulterar i att en familj splittras, kan en sådan familjesplittring vara oproportionerlig och strida mot artikel 8 Europakonventionen och därmed 11 eller 13 §§ den tillfälliga lagen. 2 Det är en annan bedömning än om en familjemedlem till en flykting ska beviljas derivativ status.

Det här rättsliga ställningstagandet ger ledning för när derivativ skyddsstatus för familjemedlemmar kan ges i asylärenden.

Hämta dokumentet, RS 020/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200913:

Asylnytt 20-09-13:

Äktenskap med 14-åring i hemlandet inte skäl för uteslutning enligt domstol

En man från Syrien beviljades ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder, men ingen statusförklaring trots att han deserterat från militärtjänstgöring, något som bestraffas strängt. Orsaken var att hans fru bara var 14 när de gifte sig. Sexuellt umgänge med barn är enligt Migrationsverket ett grovt brott. Mannen överklagade. Migrationsdomstolen påpekar att bedömningen ska ske från ett internationellt perspektiv och göras enhetligt inom EU. Den nationella lagstiftningen är också ett viktigt kriterium. Men Migrationsöverdomstolen har i ett mål om könsstympning slagit fast att det väger tungt att en gärning som är kriminaliserad i Sverige inte skulle ha lett till åtal här. Att gärningen inte är straffbelagd i hemlandet spelar ingen roll, däremot kan det påverka bedömningen av uppsåtet. i Sverige bedöms en helt frivillig och ömsesidig handling med ett barn som är nära åldersgränsen snarare som sexuellt utnyttjande än som våldtäkt. I flera EU-länder är samtyckesgränsen 14 år. Det är MIgrationsverket som har bevisbördan för att brottet är grovt, men verket har enligt domstolen endast spekulerat om att kvinnan skulle ha varit särskilt utsatt. Sammantaget kommer domstolen fram till att det inte är visat att mannen begått ett grovt brott och han ska därför beviljas flyktingförklaring. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.20-09-13

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200224:

Asylnytt 20-02-24:

Migrationsöverdomstolen: En person som lämnat Sverige kan inte få flyktingstatus

En person från Kuwait som tillhör gruppen statlösa bidooner sökte asyl. Migrationsverket bedömde att hon inte kunnat bevisa att hon var oregistrerad eller riskerade förföljelse på någon annan grund. Migrationsdomstolen hade en annan uppfattning men när saken nått dit hade kvinnan lämnat Sverige. Migrationsdomstolen avslog därför överklagandet gällande uppehållstillstånd. Men domstolen beviljade ändå flyktingstatusförklaring, med motivering att en ansökan om skydd alltid ska prövas i sak och inget i EU-direktiven hindrar att status beviljas en person som lämnat landet. Migrationsöverdomstolen avfärdar resonemanget, bland annat med hänvisning till hur Sverige tolkat EU-direktiven samt att förutsättningarna för statusförklaring och uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl är avsedda att överensstämma. Migrationsdomstolens beslut rörande flyktingstatus upphävs. Källa kammarrätten i Stockholm, mål nr UM 10423-19.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200107:

Asylnytt 20-01-07:

Migrationsverket om uteslutning från status på grund av brott begångna i hemlandet

I Asylnytt 19-06-20 refererades en vägledande dom rörande en kvinna från Somalia som låtit sina döttrar könsstympas i Jemen. Migrationsöverdomstolen slog i det fallet fast att kvinnan skulle beviljas flyktingstatus trots att könsstympning är ett grovt brott i Sverige. Resonemanget var att kvinnan inte skulle ha åtalats för brottet i Sverige. Migrationsverket har nu publicerat en rättslig kommentar om vad domen innebär för andra fall. Migrationsverkets analys innebär att en person som låtit könsstympa sin dotter i hemlandet normalt inte ska uteslutas från flyktingstatus eller annan skyddsstatus. En annan bedömning kan bli aktuell om personen då brottet begicks vistats länge i ett land där handlingen är förbjuden. Den som redan beviljats skyddsstatus och låtit utföra ingreppet efter att ha anlänt till Sverige skulle kunna uteslutas. Brotten äktenskapstvång eller våldtäkt mot barn kan enligt Migrationsverket fortfarande leda till uteslutning även om de begåtts i hemlandet. Detta eftersom lagens förarbeten i dessa fall inte innehåller något om att avstå åtal för brotten i Sverige.

Hämta dokumentet SR 35-2019 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191129:

Migrationsverket 19-11-22:

Migrationsöverdomstolen: Ingen flyktingstatus för turkmenisk fd polis från Syrien

/Migrationsverkets referat:/ En syrisk medborgare av turkmensk etnicitet har arbetat som polis i hemlandet, lämnat tjänsten olovligen och rest ut ur landet utan tillstånd. Han har utvisats av allmän domstol på grund av brott. Migrationsdomstolen har beviljat honom flyktingstatusförklaring och tre års uppehålls- och arbetstillstånd. Migrationsöverdomstolen bedömer att landinformationen inte ger tillräckligt stöd för att alla som lämnat sin statliga tjänst skulle riskera att betraktas som oppositionella, att enbart turkmensk etnicitet skulle medföra risk för förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning eller att turkmener skulle utgöra en särskild riskgrupp. Utlänningen bedöms inte ha gjort sannolikt att han hyser en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning. Om han är alternativt skyddsbehövande, om han i så fall är att anse som utesluten från att vara det och, i nästa steg, om det finns hinder att verkställa beslutet att utvisa honom bör i första hand prövas av migrationsdomstolen. Migrationsöverdomstolen upphäver därför migrationsdomstolens beslut att bevilja status som flykting och tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd och visar målet åter till migrationsdomstolen för prövning.

Hämta Migrationsöverdomstolens referat i mål nr UM 19350-18 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191025:

Asylnytt 19-10- 00:

Migrationsöverdomstolen: Praktiska hinder kan påverka palestiniers flyktingstatus

En palestinier från Gaza bedömdes inte ha skyddsbehov men fick ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av praktiska verkställighetshinder. Mannen hävdade att han har rätt till flyktingstatus eftersom han varit registrerad av FN:s organisation för palestinier, UNRWA, men inte längre kunde få skydd av UNRWA. Migrationsdomstolen höll med och beviljade flyktingstatusförklaring. Migrationsverket överklagade med motivering att ett tillfälligt praktiskt hinder inte innebär att skyddet från UNRWA har upphört. Det krävs att personen på grund av skyddsbehov inte kan återvända. Migrationsöverdomstolen klargör nu att praktiska hinder kan medföra att skyddet från UNRWA har upphört. Om det finns omständigheter som ligger utanför den sökandes kontroll som hindrar återvändande så behöver hindret inte ha med skyddsbehov att göra. I det enskilda ärendet beviljar Migrationsöverdomstolen ändå inte flyktingstatus eftersom hindret inte kvarstår. Under 2018 har det blivit lättare att passera genom Egypten till Gaza, enligt Migrationsöverdomstolen. Därför bifalls Migrationsverkets överklagande. Domen är vägledande.

Domen har även publicerats med ett referat av MIgrationsverket

Hämta domen MIG 2019:13, UM 9395-18 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191002:

Asylrättscentrum 19-09-16:

Chefsjuristen kommenterar: Hinder för återvändande till Gaza

Kan praktiska eller juridiska hinder att återvända till Gaza göra att skyddet eller biståndet från UNRWA anses ha upphört? Asylrättscentrums chefsjurist Anna Lindblad kommenterar Migrationsöverdomstolens dom om återvändande till Gaza och möjligheten att få flyktingstatus.

Avgörandet rör en man från Gaza i Palestina som ansökte om asyl i Sverige 2015. Han uppgav i ansökan att han riskerade att dödas eller utsättas för annan skyddsgrundande behandling om han tvingades återvända till Gaza.

Mannen var registrerad hos United Nations Relief and Works Agency for Palestine Refugees in the Near East (UNRWA). UNRWA är ett FN-organ som ska skydda och hjälpa palestinska flyktingar i Gaza, Västbanken, Jordanien, Libanon och Syrien. En person måste vara registrerad hos UNRWA för att ha rätt till skydd och hjälp från organet. Om man har en sådan registrering kan man inte få skydd enligt Genèvekonventionen, men om skyddet och hjälpen istället skulle upphöra ska personen få flyktingstatusförklaring. Detta framgår av Genèvekonventionen, skyddsgrundsdirektivet, EU-domstolens avgörande El Kott m.fl. och Migrationsdomstolens tidigare avgöranden MIG 2013:19 och MIG 2018:3.

Migrationsdomstolen beviljade flyktingstatus

Migrationsverket bedömde att mannen inte riskerade skyddsgrundande behandling, eftersom han inte gjort sannolikt att skyddet från UNWRA hade upphört. Migrationsverket ansåg dock att de praktiska svårigheterna att resa in i Gaza medförde att det omöjligt för mannen att återvända till Gaza. Mannen beviljades därför ett tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 11 § utlänningslagen. Migrationsdomstolen ändrade beslutet och beviljade mannen flyktingstatusförklaring på grund av samma omständigheter - att det var praktiskt omöjligt att resa till Gaza.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190721:

Asylnytt 19-07-21:

Migrationsöverdomstolen: Skyddsstatus skulle inte ha återkallats utan muntlighet

En man från Syrien som haft uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande ansökte om förlängning. I samband med detta fann Migrationsverket att mannen hade gift sig när hustrun var 13 år gammal och även haft sexuellt umgänge. Detta ska enligt Migrationsverket definieras som våldtäkt. Mannens skyddsstatus återkallades. Istället för förlängning fick han beslut om utvisning, dock med ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder. Mannen överklagade och anförde att han och hustrun varit lyckligt gifta sedan 2005 och att äktenskapet ingicks i enlighet med hemlandets lagar, seder och traditioner. Han hävdade också, med hänvisning till HD, att brottet inte ska ses som grovt. Domstolen nekade muntlig förhandling och avslog överklagan utifrån Migrationsverkets argument. Migrationsöverdomstolen upphäver nu denna dom eftersom muntlig förhandling inte kan ses som obehövlig när beslutet har så stora rättsverkningar. Migrationsöverdomstolen påpekar att det är Migrationsverket som har bevisbördan för återkallelse och att migrationsdomstolens utredningsskyldighet är långtgående. Vad den sökande framfört kan inte utan vidare ses som obefogat. Målet återförvisas till migrationsdomstolen.

Hämta domen i mål nr UM 19410-18, från Lifos (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190620:

Asylnytt 19-06-20:

Migrationsöverdomstolen: Att döttrarna könsstympats hindrar inte flyktingstatus

En kvinna från Jemen sökte asyl med make och barn. Det framkom att döttrarna könsstympats i hemlandet av släktingar. Kvinnan hade inte själv utfört ingreppen, men Migrationsverket ansåg att hon kunde förhindrat dem och att detta är ett grovt ickepolitiskt brott. Därför fick kvinnan inte flyktingstatus som den övriga familjen. Hon fick dock tidsbegränsat tillstånd på grund av anknytning till barnen. Migrationsdomstolen avslog överklagan utan muntlig förhandling. Migrationsöverdomstolen konstaterar att det är synen på brottet i internationellt perspektiv som ska gälla, inte hemlandets lag. Könsstympning betraktas i Sverige som allvarlig misshandel. Svensk domstol är behörig att döma då flickor förs utomlands från Sverige för att ingreppet ska utföras. Däremot är det enligt lagens förarbeten inte rimligt att asylsökande föräldrar skulle åtalas för att barnen könsstympats enligt hemlandets traditioner innan de kom till Sverige. Ett brott som inte skulle åtalas i Sverige bör, med hänsyn till den restriktivitet som gäller för uteslutning från flyktingstatus inte betraktas som grovt i den här bemärkelsen. Därför beviljar Migrationsöverdomstolen flyktingstatusförklaring. Domen är vägledande-

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta referatet i mål UM 14584-18, Mig 2019:10 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.