ASYLNYTT

De flesta äldre beslut om utvisning till Afghanistan som har tagits upp i domstol upprätthålls även sedan EU:s asylbyrå kommit ut med nya riktlinjer efter talibanernas maktövertagande. Exempelvis "västernisering" eller att tillhöra hazaragruppen framstår inte som skäl för asyl bland de domar som Asylnytt läst. Ett mindre antal ärenden har dock lett till uppehållstillstånd i domstol eller återförvisats. Följande ska ses som axplock, inte en komplett genomgång. Ett antal personer som anfört skäl rörande apostasi eller sexuell läggning har blivit trodda i muntlig förhandling, i något fall har det gällt andra personlia skyddsskäl. En person som haft arbetstillstånd men som nu har utpekats som spion på grund av samarbete med FN får flyktingstatus - domstolen anser det rimligt att han inte sökt asyl förrän problemen uppstod. Det förekommer att ärenden om personer som av Migrationsverket bedömts som skyddsbehövande men hänvisats till internflykt leder till bifall eller återförvisas eftersom internflykt inte ska tillämpas. Kvinnor har i flera fall fått uppehållstillstånd på grund av risk för könsrelaterad förföljelse, oftast om de saknar manligt nätverk, men i något fall på grund av de generella kränkningarna av mänskliga rättigheter för unga kvinnor. Ömmande skäl har gett uppehållstillstånd i några fall efter en sammantagen bedömning där både situationen i Afghanistan och anknytningen i Sverige har vägts in, i något fall även psykisk ohälsa. Dessa domar är inte vägledande. Källa förvaltningsrätterna, främst i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220413:

Asylnytt 22-04-00:

Gaza-beslut i domstol: Tortyrutredning leder till flyktingstatus, barn har ömmande skäl

En man som flytt från Gaza berättade att han torterats av Hamas och riskerade utsättas på nytt. Migrationsverket ansåg att det inte var trovärdigt eftersom mannen inte hindrats söka visum eller lämna landet och att kallelser han visat upp verkar förfalskade. Till domstolen hade mannen inkommit med en tortyrutredning som visade att hans skador stämde väl överens med berättelsen. Domstolen anser också att sådana politiska skäl som mannen anfört inte alltid hindrar utresa. Mannen beviljas med automatik flyktingstatus eftersom han inte längre kan få skydd av UNRWA.

I flera andra domstolsbeslut har barnfamiljer i olika situationer beviljats uppehållstillstånd på grund av att läget i Gaza anses utgöra särskilt ömmande omständigheter för barn. Sedan den tillfälliga lagen upphävdes krävs inte längre bevis för att en utvisning dessutom skulle bryta mot ett internationellt åtagande. Domarna är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211122:

Asylnytt 21-11-22:

Trovärdigt att demonstrant riskerar förföljelse i Saudiarabien enligt migrationsdomstol

En person från Saudiarabien sökte asyl och berättade att han deltagit i en regimkritisk demonstration. Hans bror hade också deltagit och som fortsatte att vara med i protester. Mannen lämnade landet efter att hans bror gripits, av rädsla för att polisen hade information även om honom eller att hans bror skulle avslöja honom under tortyr. Senare har mannen fått kännedom om att brodern åtalats för terrorism och lämnat in skriftliga handlingar kring detta. Migrationsverket ansåg att handlingarna var av enkel beskaffenhet och att det inte framkommit något som tyder på att myndigheterna i Saudiarabien skulle ha uppmärksammat brödernas deltagande i demonstrationerna för länge sedan. Men migrationsdomstolen anser att mannen kommit med en sammanhängande och oförändrad berättelse. Dessutom talar landinformation för att det stämmer att myndigheterna genomför gripanden av demonstranter flera år efter aktiviteterna. Domstolen bedömer att mannen riskerar skyddsgrundande behandling på grund av sin tillskrivna politiska uppfattning. Han beviljas uppehållstillstånd som flykting. Domen är inte vägledande.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211018:

Asylnytt 21-10-18:

Migrationsöverdomstolen upphäver dom som inte grundats på landinformation

En familj som fått beslut om utvisning till Eritrea överklagade till domstol. Migrationsverket meddelade i sitt yttrande att en son nu ska betraktas som alternativt skyddsbehövande eftersom han riskerar att kallas in till nationaltjänsten. Migrationsdomstolen anser att faderns aktivitet för ett oppositionsparti och risken för könsstympning av döttrarna inte är tillräckligt för skyddsbehov. Beträffande sonen avfärdar domstolen risken för inkallelse helt med en lång motivering om en väntade omvälvning i Eritrea och att nationaltjänstgöringen i sin nuvarande form säkert kommer att avskaffas. Domstolen anser även att sonen - om han skulle inkallas - åter kan lämna landet och söka asyl, eftersom han har pass. Dessa uppgifter grundas inte i någon anförd landinformation. Målet avgjordes av nämndemännen mot rådmannens reservation. Migrationsöverdomstolen anser, i likhet med migrationsdomstolens rådman, att det är "uppenbart att migrationsdomstolen inte beaktat eller grundat sin bedömning på aktuell och relevant landinformation i målet". Dessutom har det inte gjorts någon riskbedömning av de individuella skyddsskälen. Målet återförvisas till migrationsdomstolen. Källa kammarrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-10-18:

Politisk uppfattning kan utgöra grundläggande del av identiteten enligt domstol

En familj från Iran hade vistats i Sverige ett par år då kvinnan var studerande. Då uppehållstillstånden inte kunde förlängas sökte de asyl på grund av främst kvinnans politiska aktiviteter gentemot regimen. Deras uppgifter om vad som hänt i Iran ansågs vaga och de kunde inte bevisa att regimen skulle vara intresserad av dem. Kvinnan hade även varit verksam i Sverige, men Migrationsverket ansåg inte att detta nått hemlandet och de fick avslag. Migrationsdomstolen gör en annan bedömning som främst bygger på att även en politisk uppfattning - liksom en religiös övertygelse - för vissa personer kan utgöra en grundläggande del av personens identitet. Detta leder till att personen inte bör avkrävas att dölja sin övertygelse. Domstolen håller med om att famlljen inte riskerar förföljelse på grund av aktiviteter i hemlandet. Men framför allt kvinnans aktivitet i Sverige för radiokanaler, i ett oppositionsparti, vid möten, på sociala medier osv, tillsammans med hennes berättelse om bakgrunden till engagemanget, gör att domstolen anser att hon har en genuin oppositionell politisk övertygelse mot den iranska regimen som hon inte ska behöva göra avkall ifrån. Landinformationen visar att politiska aktiviteter medför risk för förföljelse. Därmed bedöms kvinnan som flykting. Familjemedlemmar är flyktingar på grund av risken för tillskriven politisk övertygelse. Domarna är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-10-18:

Domstolar gör olika bedömning av hur säkerhetsläget i Afghanistan ska hanteras

Migrationsdomstolen i Luleå har återförvisat en rad ärenden som rör utvisning till Afghanistan till Migrationsverket för ny behandling med tanke på den förändrade situationen efter talibanernas maktövertagande. Även från Malmö har åtminstone något ärende återförvisats. Men andra domstolar har fattat beslut om avslag.

Ett ärende gäller en ung man vars bror beviljats flyktingstatus. De båda hade lämnat hemlandet tillsammans. Mannen hävdar att han riskerar förföljelse bl.a. på grund av hedersskäl, västernisering och kopplingen till brodern. Migrationsverket har i sitt beslut utgått från landinformation från 2015. Trots detta avslogs överklagan i början av oktober utan att domstolen i Stockholm över huvud taget nämner det förändrade säkerhetsläget.

Domstolen i Göteborg skriver i ett ärende om en ung ateist som är hazara att läget har förändrats men det finns inte någon aktuell landinformation som tyder på att hazarer riskerar skyddsgrundande behandling samt att "I nuläget saknas aktuell landinformation att tillföra målet då situationen får anses vara föränderlig, oklar och oviss". Domstolen beslutar om utvisning men påpekar att det råder verkställighetsstopp och att mannen kan ansöka om ny prövning om Migrationsverket antar ett förändrat ställningstagande.

Domstolen i Göteborg har tagit flera utvisningsbeslut med liknande resonemang om att säkerhetsläget inte gör att alla är hotade. Det finns dock även exempel på att domstolen i Göteborg har beviljat flyktingstatus till en ateist med motivering att risken för dem som bryter mot religiösa normer framstår som större efter talibanernas maktövertagande.

Ett annat ärende från Göteborg tillmättes det ändrade säkerhetsläget inte stor betydelse men situationen bedömdes ha blivit svårare för barn. En barnfamilj ansökte på nytt efter preskription med skäl om konversion, hedersrelaterade hot mm De kunde inte bevisa personligt skyddsbehov och enligt domstolen råder inte urskillningslöst våld. Men ett av barnen anses ha tillbringat sina formativa år i Sverige och har psykiatriska behov. Barnets behov kommer inte att kunna tillgodoses nu enligt domstolen och därför beviljas uppehållstillstånd till barnet och övriga familjen på grund av ömmande omständigheter.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210904:

Asylnytt 21-09-04:

Migrationsdomstol ger flyktingstatus till person som lämnat Venezuelas militär

En person som varit anställd inom militären i Venezuela vägrade återrapportera till överordnade hur han röstat och att skriva under en lojalitetsförklaring till presidenten. Istället begärde han sig entledigad, vilket inte besvarades. Han lämnade landet med sin familj strax innan utreseförbud för militär personal infördes. Eftersom han också deltagit i demonstrationer och nu hållit sig borta i flera år och saknar det nya medborgarkortet så hävdar han att familjen kommer att uppmärksammas vid ett återvändande. Migrationsverket påpekade att de lämnat landet med tillstånd och med egna passhandlingar. Han nekades aldrig att sluta sitt arbete och det finns enligt Migrationsverket ingen anledning att han skulle straffas. Familjen fick avslag i december 2018 och saken har först nu behandlats i domstol. Domstolen håller med om att familjen inte var av särskilt intresse för myndigheterna vid utresan. Men situationen har polariserats och det finns uppgifter om att personer som betraktas som desertörer utsätts för skyddsgrundande behandling. Det är sannolikt att mannen kommer att uppmärksammas och därför beviljas flyktingstatusförklaring för honom och familjen. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210720:

Asylnytt 21-07-00:

Migrationsöverdomstolen: Skydd på grund av barnskäl ska återkallas då barnet fyllt 18

Enligt praxis från Migrationsöverdomstolen ska ett ensamt barn från Afghanistan som saknar nätverk där bedömas som alternativt skyddsbehövande på grund av riskerna för barnarbete, tvångsäktenskap, utnyttjande och rekrytering till stridande grupper. Målet gäller en pojke som haft en sådan status men som fyllt 18 när det var dags för förlängning. Migrationsverket bedömde att det faktum att pojken nu var vuxen var en faktisk och bestående förändring av förhållandena. Skyddsstatusen återkallades. Pojken fick uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier men överklagade i statusfrågan. Han framhöll att han fortfarande kommer att vara utsatt med den livsstil han tillägnat sig, att han konverterat till kristendomen mm. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen. UNHCR har yttrat sig och avråder från att återkalla skyddsstatus eftersom inga stabila och varaktiga förändringar har ägt rum i Afghanistan med avseende på brott mot mänskliga rättigheter mm. Men Migrationsöverdomstolen konstaterar att omständigheten som medförde att pojken bedömdes som skyddsbehövande inte längre finns. Efter en kortfattad bedömning av säkerhetsläget utifrån rapporter från september 2020 slår Migrationsöverdomstolen fast att det inte finns någon annan grund för skyddsbehov. Skyddsstatusförklaringen ska återkallas.

Hämta referat av mål nr UM 2839-20, MIG 2021:14 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210603:

Asylnytt 21-06-03:

Konvertiter och politiskt aktiva från Iran övertygar domstol under muntlig förhandling

Konvertiter från Iran som inte har blivit trodda i Migrationsverkets utredning har i ett antal fall beviljats uppehållstillstånd med flyktingstatus efter muntlig förhandling i domstol, vanligen Göteborg men även i Luleå. I en del av fallen har personerna utövat kristendom redan i hemlandet, till exempel genom att besöka hemkyrkor, men har inte lyckats övertyga om att omvändelsen är genuin förrän i den muntliga förhandlingen. I andra fall har personens offentliga religionsutövande i Sverige spelat in. I ett fall betvivlar även domstolen genuiniteten men sur place-skälen blir ändå avgörande. I ett annat fall påpekar domstolen att det inte är så konstigt att detaljer saknades i Migrationsverkets utredning då det framgår av handlingarna att kvinnan avbröts gång på gång. Även politiskt aktiva personer från Iran har i flera fall fått flyktingstatus efter domstolsförhandling. För ett par av dem är deras politiska aktivitet i Sverige ostridig. Domstolen påpekar att landinfo visar hur regimen kontrollerar exiliraniers förehavanden och att de riskerar att gripas vid återvändande. De flesta har blivit trodda i domstolen, men i ett fall där domstolen misstror berättelsen beviljas ändå flyktingstatus på grund av risken för förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning. Dessa domar är inte vägledande.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210504:

Asylnytt 21-05-04:

Migrationsöverdomstolen: Mål återförvisas för utredning av koppling till Gülenrörelsen

En person från Turkiet sökte asyl på grund av sina kopplingar till Gülenrörelsen som han varit anhängare av i många år. Mannen hade bott ett antal år i Bosnien där han varit engagerad inom rörelsen på flera sätt. Han hade också använt appen ByLock (vilket är tillräckligt för fängslande i Turkiet) och hade inte gjort militärtjänst. Han lämnade in bevis för att myndigheterna känt till honom. Han fick dock avslag med motivering att enbart koppling till Gülenrörelsen inte är tillräckligt för förföljelse och att han inte visat att de turkiska myndigheterna har något intresse för honom. Migrationsdomstolen nekade muntlig förhandling och tog i sin dom enbart upp skälen rörande militärtjänsten. Nu har saken nått MIgrationsöverdomstolen som ger den lägre instansen bakläxa. Efter att ha redogjort för landinformation om massarresteringar och omänsklig behandling av personer med påstådda kopplingar till Gülenrörelsen konstaterar Migrationsöverdomstolen att migrationsdomstolen inte har uppfyllt sitt utredningsansvar. Ingen uttrycklig riskbedömning har gjorts utifrån mannens kopplingar till Gülenrörelsen eller vad hemlandsmyndigheterna känner till. Målet återförvisas till migrationsdomstolen. Domen är vägledande.

Hämta dom i mål nr UM 12806-20, MIG 2021:4, från kammarrätten i Stockholm (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210208:

Asylnytt 21-02-08:

Domstol: Återförvisning då tortyrutredning och palestiniers särskilda regler missats

En man från Gaza sökte asyl och berättade att han arbetat åt den palestinska säkerhetstjänsten fram till 2007 och även fortsatt efter det att informera om Hamas och Jihad. Han uppgav också att han frihetsberövats av Hamas och utsatts för tortyr. Migrationsverket ansåg det inte bevisat att mannen arbetat för säkerhetstjänsten och bedömde att berättelsen inte var tillförlitlig. Migrationsdomstolen kallade till muntlig förhandling men valde därefter att ställa in förhandlingen och återförvisa ärendet till Migrationsverket. Det framgick av handlingarna att mannen varit registrerad av den internationella organisationen för palestinska flyktingar, UNRWA. Därmed borde Migrationsverket ha prövat ärendet enligt de särskilda regler som gäller i dessa fall. Om personen inte kan få UNRWA:s skydd kan flyktingstatus föreligga. Vidare hade mannen lämnat in läkarintyg som stödde att hans skador kan ha uppstått vid tortyr. Migrationsverket borde i det läget ha ordnat en tortyrutredning. En sådan behöver inte göras om berättelsen helt saknar trovärdighet, men Migrationsverket har i det här fallet accepterat flera av mannens uppgifter. Ärendet återförvisas till Migrationsverket. Beslutet är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Malmö.

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-02-08:

Landinformationen om jakt på Gülenrörelsen leder till flyktingstatus av domstol

En familj från Turkiet sökte asyl på grund av engagemang i Gülenrörelsen. De hade gått på möten, barnen hade gått i rörelsens skolor, de hade använt appen ByLock och haft konto i den nu förbjudna banken Bank Asya. Allt detta bedömdes som sannolikt av Migrationsverket. Mannen visade också handlingar från en advokat som skulle visa att en formell rättsprocess pågår mot honom. Migrationsverket misstrodde handlingarna och trodde inte heller på att mannens pass var spärrat. Att det pågick en rättsprocess sågs därför inte som sannolikt. Uppgifter om att mannen nämnts som ansvarig för transaktioner med Gülenrörelsen i ett domstolsbeslut om en annan person bedömdes inte som trovärdiga. Andra incidenter låg långt tillbaka i tiden. Sammantaget trodde inte Migrationsverket att de skulle riskera något. Migrationdomstolen avslog begäran om muntlig förhandling, uppenbarligen eftersom landinformationen ansågs tillräcklig. Domstolen refererar information om "häxjakt" mot alla med anknytning till Gülenrörelsen. Tiotusentals medborgare som användt appen ByLock har arresterats. HRW har rapporterat om tortyr och misshandel. Klappjakten pågår fortfarande och det finns inget som talar för förändring. Det måste ändå göras en individuell bedömning enligt domstolen, men i detta fall har familjen haft ett omfattande engagemang och det finns ingen anledning att misstro uppgifterna. Personerna får uppehållstillstånd och flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210111:

Asylnytt 21-01-11:

Domstol: Försiktighet måste iakttas vid bedömning av Gülen-sympatisör

En då 24-årig kvinna från Turkiet sökte asyl i Sverige år 2017. Kvinnan tillhör en familj som är anhängare till Gülenrörelsen (som slagits ned med stor kraft efter kuppförsöket 2016). Kvinnans far var uppsatt inom rörelsen. Föräldrarna och en bror har uppehållstillstånd i Sverige med flyktingstatus. Kvinnan har gått i skolor kopplade till Gülenrörelsen och när hon gick på gymnasiet har hon ordnat föreläsningar mm, deltagit i läger och även arbetat inom ett studentboende. Detta boende stängdes efter kuppen. Som student var kvinnan områdesansvarig för flera studentboständer. Hon har använt appen Bylock och varit aktiv i föreningen Kimse Yok Mu som kopplas till Gülenrörelsen. Migrationsverket har bedömt att dessa kopplingar, varav alla inte är bevisade, inte visar att hon haft ett så organiserat samröre med Gülenrörelsen att hon är i behov av skydd. Migrationsdomstolen ansåg inte att det behövdes muntlig förhandling utan gjorde redan utifrån handlingarna i målet bedömningen att kvinnan sannolikt riskerar förföljelse. Domstolen väger in de många kontaktytorna med rörelsen och hennes fars position. Domstolen påpekar också att försiktighet måste iakttas vid bedömningen utifrån den föränderliga och oklara situationen i Turkiet. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-01-11:

Flyktingstatus kan beviljas trots våldsanvändning under protester enligt domstol

En student från Nicaragua som under 2018 deltagit i protester mot regimen och mot polisens våldsanvändning sökte asyl. Migrationsverket bedömde att mannen riskerar förföljelse av myndigheterna och paramilitären, men uteslöt honom från skydd som flykting med motivering att han begått grova icke-politiska brott. Brotten bestod i att mannen kastat molotovcocktails och sten och skjutit med s.k. morteros mot polis och paramilitär och instruerat andra i att använda vapnen. Detta har mannen vidgått men han anser att brottet var politiskt samt att han bara försvarat barrikader även om han siktat på poliser som kan ha skadats. Han hävdar att Nicaragua redan beviljat amnesti för de brott som begicks under perioden och att han i varje fall inte är brottsbenägen, något som krävs för uteslutande. Domstolen går igenom UNHCR:s riktlinjer för uteslutande, EU-domar mm och bedömer att brotten som mannen begått visserligen är grova men politiska till sin karaktär. Domstolen väger in att våldet från demonstranterna följde på polisens och paramiltärens övervåld och att det inte riktats mot civila. Slutsatsen blir att mannen ska betraktas som flykting. Målet återförvisas till Migrationsverket. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201124:

Asylnytt 20-11-24:

Migrationsöverdomstolen: Muntlighet borde gällt i mål där HD sagt nej till utlämning

En person från Tadzjikistan hävdade att han var misstänkt för ett fabricerat brott i hemlandet och riskerade tortyr i häkte om han skulle återsändas. Tadzjikistan har begärt mannen utlämnad men detta har Högsta domstolen avrått från med motivering att det finns en verklig risk för att en person som utlämnats till Tadzjikistan skulle behandlas på ett sätt som skulle bryta mot Europakonventionen. Regeringen följde rådet och avslog begäran om utlämning. Men när mannen sökte asyl fick han avslag och migrationsdomstolen nekade muntlig förhandling. Motiveringen var att målet i hemlandet inte rör något politiskt brott eller liknande utan en civilrättslig tvist. Enligt Migrationsdomstolen var det bara spekulationer att brottsmisstankarna skulle vara fabricerade och det straff mannen riskerar är inte oproportionerligt. Migrationsöverdomstolen anser att migrationsdomstolen inte har utrett fallet tillräckligt. Bland annat har Högsta domstolens och regeringens beslut inte vägts in. Eftersom det finns en reell risk att mannen häktas i hemlandet borde migrationsdomstolen ha gjort en grundligare utredning innefattande mannens egna uppgifter. Muntlig förhandling var inte obehövlig. Målet återförvisas till migrationsdomstolen.

Läs Migrationsverkets referat samt hämta domen i mål nr 2475-20 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-11-24:

Migrationsdomstol: Femtonåring får flyktingstatus då förföljelse bevisats i ny prövning

En pojke från Ogaden i Etiopien och som tillhör minoritetsklanen Madiban sökte asyl på grund av den misshandel han utsatts för. Hans familj har tvingats lämna hemorten på grund av fejd med en familj av majoritetsklanen. I grundärendet hade hans uppgifter om klantillhörighet och misshandeln inte ifrågasatts men de bedömdes inte som så allvarliga att det skulle ses som förföljelse. Eftersom pojken inte kunnat bevisa att han inte har kontakt med sina föräldrar fick han utvisningsbeslut. I den nya prövningen tillkom bland annat läkarintyg och journalutdrag som visade ett stort antal ärr, dels flera runda ärr troligen efter stickvapen, dels åtta avlånga ärr på olika delar av kroppen, de längsta ca 10x1 cm. Till detta kommer pojkens berättelse om hur han kontinuerligt blivit slagen med olika tillhyggen. Migrationsverket anser fortfarande att det inte är förföljelse, men migrationsdomstolen bedömer att våldet haft sådan intensitet och omfattning att det rör sig om skyddsgrundande behandling och att pojken behöver skydd mot fortsatt förföljelse på grund av sin klantillhörighet. Eftersom han skadats då han bodde med sin familj saknar det betydelse om han kan återförenas med dem. Myndighetsskydd och internflyktsalternativ saknas och därför beviljas pojken uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Luleå.

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-11-24

Migrationsdomstol: Att söka asyl utomlands betraktas som förräderi i Turkmenistan

En person från Turkmenistan har överskridit sitt utresevisum med några år och en anhörig har redan uppehållstillstånd som skyddsbehövande. Migrationsverket ansåg att personen kunde utvisas, men migrationsdomstolen anser att redan dessa omständigheter räcker för att personen skulle uppmärksammas vid återkomsten och att ett gripande innebär risk för skyddsgrundande behandling. Enligt domstolen bedriver regimen i Turkmenistan en omfattande övervakning med olika metoder, särskilt efter ett attentat mot dåvarande presidenten 2002. Staten förbjuder i stor omfattning utlandsresor och släktingar till utresta utsätts för utpressning. Turkmenska medborgare som söker asyl utomlands betraktas som förrädare. Eftersom personen enligt domstolen har lämnat en detaljerad och oförändrad berättelse om myndigheternas agerande i hemlandet mot henne och hennes familj och att hon ses som oppositionell så bedöms hon som flykting och beviljas uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Luleå.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201023:

Asylnytt 20-10-23:

Förbättring av myndighetsskydd i Armenien inte nog för återkallelse enligt domstol

En person från Armenien fick uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande i Sverige 2017. Under hans militärtjänstgöring hade han och en kollega blivit omringade av azeriska soldater och kollegan hade blivit skadad medan han själv lyckades fly. Han anklagades för att ha lämnat uppgifter till den azeriska miltären och orsakat kollegans död. Efter hot och vandalisering lämnade han landet. Han fick uppehållstillstånd men när det var dags för förlängning fick han avslag och beslut om utvisning av Migrationsverkt med hänvisning till att myndighetssskyddet i Armenien numera är bättre. Migrationsdomstolen håller med om att myndighetsskyddet förbättras, men anser inte att förändringen har visats vara så bestående att mannen inte längre behöver skydd. Han får därför förlängt tillstånd med två år. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Luleå.

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-10-23:

Migrationsdomstol godtar berättelse om fortsatt hot från IS i Mosul

En man från Nineva-provinsen sökte asyl. Han var inte själv politiskt intresserad men hans far ställde upp för ett IS-kritiskt parti i valet 2014. Detta ledde till hotbrev från IS och AAH (AsaibAhlal-Haq) och även ett bombattentat. Efter valet som fadern förlorade höll fadern sig undan men fienderna vände sig då mot sonen. Han lyckades fly då förmodade IS-soldater kom till hemmet, men hans mor blev dödad. Efter att mannen flytt landet har även fadern dödats. Mannen hävdar att IS fortfarande är aktiva trots att de inte har kontroll samt att han även är hotad från andra på grund av att sunnimuslimska män från Mosul misstänks för att tillhöra IS. Migrationsverket ansåg att mycket i berättelsen var spekulationer, t.ex. rörande vilka som hotade, hur fadern dött och varför det fortfarande skulle finnas en hotbild. Migrationsdomstolen har hållit muntlig förhandling och bedömer mannens uppgifter som tillförlitliga. Dödsattest är inlämnad för fadern. Mannen har gjort sannolikt både att IS och AAH uppfattat hans familj som poitiska motståndare och att han riskerar förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning. Att IS och AAH är aktiva i området stämmer med landinformation. Mannen beviljas flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Malmö.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201002:

Asylnytt 20-10-02:

Migrationsöverdomstolen: Bakläxa till domstol som inte använt FN-regler för palestinier

En nioårig pojke från Gaza sökte asyl i Sverige där hans pappa redan befann sig, dock utan uppehållstillstånd. Modern och syskon befinner sig i Grekland. Den svåra situationen i Gaza beskrevs i beslutet inklusive hur många barn som omkommit och andra förödande konsekvenser för barn. Slutsatsen blev ändå att detta inte uppgår till flyktingskäl eller alternativa skyddsskäl. I beslutet konstateras att det visseriigen föreligger särskilt ömmande omständigheter med hänsyn till barnets bästa, men att en utvisning inte skulle bryta mot ett internationellt åtagande. I överklagan togs upp att pojken har haft skydd av UNRWA, FN:s organ för palestinier, men detta berördes inte i domstolen, som avslog utan närmare utredning. Migrationsöverdomstolen har nu behandlat ärendet. Eftersom pojken var registrerad hos UNRWA borde saken ha prövats i enlighet med de särskilda regler som finns för denna grupp, då han har hävdat att han inte längre kan få skydd av UNRWA. Därför återförvisas målet till migrationsdomstolen. Källa kammarrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200805:

Asylnytt 20-08-05:

Motstridigheter inte förvånande när protokollet behövt rättas enligt domstol

En man som arbetat för den kurdiska organisationen KDPI i Iran sökte asyl med en lång redogörelse för sina kontakter med organisationen, uppgifter som utförts, omständigheterna kring flykten, utvecklingen sedan han kom till Sverige mm. Han har även lämnat in handlingar, foton som visar kontakter med KDPI-ledare mm. Migrationsverket ifrågasatte berättelsen på grund av en rad motstridigheter rörande vem som sagt vad, datum mm och bedömer att hoten inte gjorts sannolika. I sin inlaga till domstolen påpekade mannen att protokollen från asylintervjuerna var behäftade med mängder av fel och missuppfattningar som behövde rättas. Migrationsdomstolen håller med Migrationsverket om att dokumenten har lågt bevisvärde. Men domstolen bedömer att mannen lämnat en sammanhängande och detaljerad berättelse som han hållit fast vid och framstår som självupplevd. Enligt domstolen består motstridigheterna främst av uppgifter som redan korrigerats, vissa uppenbara felskrivningar etc. Domstolen påpekar att det inte är förvånande om något datum missats med tanke på den stora mängd rättningar som behövt göras. Mannen beviljas uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Malmö.

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-08-05:

Kvinnlig advokat som arbetat för mänskliga rättigheter i Iran blev trodd i domstol

En kvinna som arbetat som advokat och engagerat sig i mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter i Iran mellan 2006 och 2014. Trots att hon hade varit gripen på grund av sitt politiska engagemang fick hon avslag av Migrationsverket. Migrationsdomstolen anser att kvinnan redogjort utförligt för sin bakrund, sina asylskäl och engagemang i Iran och att det inte finns objektiva skäl att ifrågasätta hennes uppgifter. Kvinnan har fortsatt med sina aktiviteter i Sverige och enligt domstolen ger det omfattande skriftliga materialet om detta stöd för att hon har varit aktiv på sociala medier, i människorättsorganisationer och framträtt med föreläsningar och i media. Aktiviteterna ger enligt domstolen uttryck för en genuin övertygelse. Domstolen påpekar att iranska myndigheter övervakar medborgare i utlandet och att personer som tidigare uppmärksammats av myndigheterna granskas vid ett återvändande. Kvinnan beviljas uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200715:

Asylnytt 20-07-15:

Offentlig medlem av oppositionsparti har flyktingskäl mot Iran enligt domstol

En kurdisk man från Iran sökte asyl och berättade att han var med i partiet Komala och var aktiv i hemlighet i sju år innan han flydde till Irak och fortsatte vara aktiv där. Efter ytterligare två år tog han sig till Sverige där han fortsatt att vara öppet engagerad för partiet. Migrationsverket. Han ska i Iran vid flera tillfällen ha gripits och torterats av personer som företrätt myndigheterna. Detta har dock kommit fram sent i processen och det saknas skriftlig bevisning. Därför anser även domstolen att mannen inte gjort sannolikt att han utsatts för tortyr i Iran. Däremot anser domstolen att mannens berättelse om engagemanget i Komala är detaljerad och sammanhängande och att hans politiska engagemang framstår som genuint och seriöst. Det finns omfattande material lätt tillgängligt på internet som visar hans offentliga engagemang. Detta tillsammans med att han är kurd gör att domstolen anser att det är sannolikt att han skulle uppmärksammas vid ett återvändande och riskera förföljelse. Därför får han uppehållstillstånd som flykting. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-07-15:

Sammanvägd bedömning ger ung man med PTSD uppehållstillstånd av domstol

En ung man som sökte asyl i december 2015 fick avslag i maj 2018. Mannen som är född i Afghanistan men har växt upp i Iran, motsatte sig den åldersbedömning som gjorts. Förutom säkerhtetsläget i Afghanistan särskilt för hazarer och shiiter åberopade han hedersrelaterade hot från sin svåger och att han misshandlats i sin familj. Han tog också upp sin normbrytande livsstil, till exempel att han är rappare och sprider sina åsikter genom musiken. Han har genomgått en traumascreening och fått diagnosen PTSD. Intyget om detta avvisades som bevis av Migrationsverket eftersom det var skrivet av en sjuksköterska, inte en läkare. Efter ytterligare två år har saken behandlats i migrationsdomstol. Inte heller domstolen anser att det finns en individuell hotbild mot mannen i Afghanistan. Domstolen menar att en ateist kan bosätta sig någonstans där det inte leder till förföljelse att utebli från ritualer. Att vara hazar är inte heller tillräckligt. Men därefter gör domstolen en bedömning där PTSD-diagnosen och annan psykiatrisk problematik som tillkommit vägs samman med mannens religiösa och politiska uppfattning, säkerhetsläget, att han är hazar samt saknar nätverk i landet. Den sammanvägda bedömningen gör att mannen beviljas uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200624:

Asylnytt 20-07-24:

Den som misstänks stödja rebeller riskerar tortyr i Tjetjenien, enligt domstol

En person från Tjetjenien i Ryssland berättade att han blivit stoppad av några gamla klasskamrater som anslutit sig till rebellerna. De begärde att han skulle köpa mat åt dem, vilket han gjorde. Därefter blev han kallad till polisen och ålades att samarbeta och hjälpa dem hitta rebellerna. När han inte gjort detta kidnappades han av poliser och utsattes för tortyr. Migrationsverket har avslagit ansökan med motivering bland annat att det enligt landinformation är släktingar som förmås att hjälpa rebellerna. Enligt landinformation skulle polisen ha torterat honom vid förhöret för att förmå honom erkänna. Mannens förklaring inför Migrationsdomstolen var att han erkänt direkt. Vidare hade mannen sagt både att det inte fanns några vägspärrar den väg polisen körde honom och att de undvikit vägspärrarna. Migrationsdomstolen påpekar att detta inte är något motstridigt. Migrationsdomstolen finner att mannen har gjort ett genuint försök att underbygga ansökan och att det inte finns anledning att ifrågasätta hans trovärdighet. Berättelsen strider inte mot relevant landinformation. Användningen av tortyr är utbredd i Tjetjenien, bland annat mot misstänkt rebellverksamhet. Mannen beviljas uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Malmö.

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-07-24:

Migrationsdomstol beviljar flyktingstatus till statslösa palestinier från Irak

Målet gäller ett par från Bagdad i Irak, båda statslösa palestinier, som inte är registrerade hos UNRWA, men har intyg om flyktingstatus från UNHCR i Bagdad De har berättat att de riskerar förföljelse från en shiitisk milisgrupp på grund av en skuld som mannens brorson dragit på sig. Denna grupp har redan lagt beslag på deras bostad. Migrationsverket betvivlade berättelsen om hur detta gick till och tror inte att det fortfarande långt senare finns någon risk för förföljelse. Den allmänna situationen för palestinier i Irak har enligt Migrationsverket förbättrats de senaste tre åren. Migrationsdomstolen delar Migrationsverkets bedömning om de individuella hoten men anser att statslösa palestinier i Bagdad riskerar förföljelse och inte längre skyddas av lagen. Deras situation är så pass utsatt att det inte kan ställas större krav på individuell utsatthet enligt domstolen. Situationen för återvändande till Bagdad är särskilt svår. Det finns inget myndighetsskydd och internflykt är inte aktuellt. Därför beviljar domstolen flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-07-24:

Migrationdomstol beviljar flyktingstatus för regeringsanställd som bevakat talibaner

En man från Ghazni i Afghanistan arbetade åt finansdepartementet bland annat med skatteindrivning. Men han hade också ett uppdrag åt säkerhetstjänsten att rapportera om talibaner. När familjens hus attackerades av talibaner var mannen inte hemma, men dokument från hans verksamhet upptäcktes. Därefter fick han hotbrev och huset attackerades på nytt. Efter att mannen flytt attackerades huset ännu en gång. Senare har hans son dödats. Mannen hade många dokument från ministeriet och trots att bevis saknades för samarbetet med säkerhetstjänsten trodde Migrationsverket på berättelsen. Mannen fick ändå avslag med hänvisning till internflykt i Kabul dit han regelbundet reste i arbetet och tidigare hade bott. Migrationdomstolen däremot bedömer utan muntlig förhandling att risken är stor att fienderna får kännedom om mannen i Kabul. Enligt domstolen skulle han riskera skyddsgrundande behandling även där. Därför är han flykting och får uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-07-24:

Domstol: Polischefens son som varit kidnappad ska inte hänvisas till interflykt

En ung man från Afghanistan flydde efter att ha varit kidnappad av talibaner som utpresning mot hans far. Fadern är en högt uppsatt polis, chef för en avdelning som arbetar mot terrorism. Han har livvakter, men hans tjänstebil har beskjutits och vid det tillfället skadades sonen och hans mor. Migrationsverket har inte ifrågasatt dessa uppgifter och anser att den unge mannen har flyktingskäl gentemot hemorten, men gav ändå utvisningsbeslut med hänvisning till internflyktsalternativ. Övriga skäl som brist på nätverk, västernisering, ateism och mannens hälsotillstånd ansågs inte hindra utvisning till internflykt. Migrationsdomstolen anser att faderns höga profil gör att talibaner och andra motståndsgrupper kan ha ett stort intresse för honom och hans familj. Familjeband är viktiga i Afghanistan och det skulle vara svårt för mannen att leva i någon av städerna utan att hans bakgrund kom fram. Därför utgör de inte något relevant internfllyktsalternativ. Vidare anser domstolen att mannen riskerar förföljelse genom tillhörigheten till sin fars familj och dessutom riskerar att tillskrivas en politisk uppfattning. Det gör att han ska betraktas som flykting. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-07-24:

Trovärdigt att politiskt aktiv trakasseras och misshandlas i Vitryssland enligt domstol

Ett par från Vitryssland sökte asyl sedan mannen deltagit i politiska manifestationer och därefter trakasserats med uppsägningar, böter och frihetsberövanden. Inför en resa till Ukraina hölls han kvar i tre dagar och anklagades för att tillhöra en grupp som strider mot Ryssland. Han misshandlades och blev "skenstrypt" och släpptes först när han lovat att bli informatör. Makarna har lämnat in en rad dokument som id-handlingar. partimedlemsbok, läkarintyg, flera domstolsbeslut, underrättelser om gripande och om frisläppande samt protokoll från en husrannsakan. Migrationsverket har ifrågasatt domstolshandlingarna på grund av stämpelns placering och konstaterat att den skriftliga bevisningen inte räcker. Därefter har berättelsen bedömts som för knapphändig i detaljerna och paret fick avslag. Migrationsdomstolen anser att ett påstående utan expertutlåtande om falska handlingar inte väger särskilt tungt. Domstolen håller inte med om att berättelsen varit vag och detaljfattig under utredningen och anser det naturligt att den utvecklats under den muntliga förhandlingen. Trots att det rör sig om ett utdraget förlopp har berättelsen varit densamma över tid, saklig, återhållsam och med detaljer som framstår som självupplevda. Den stämmer med landinformation om hur oppositionella behandlas. Makarna beviljas uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Luleå.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200426:

Asylnytt 20-04-26:

Migrationsdomstol: Hedersrelaterat hot från släktingar kan finnas i hela Afghanistan

Ett par med två barn har sökt asyl i Sverige. De är medborgare i Afghanistan men har bott större delen av sina liv i Iran. Det finns en hotbild från kvinnans släktingar i Afghanistan beroende på att deras äktenskap ses som otillåtet. Migrationsverket har bedömt berättelsen som sannolik, men gav ändå avslag eftersom hotbilden bara fanns i de områden där släktingarna bor. Eftersom familjen bott i Iran prövas skyddsbehovet mot hela landet. Någon internflyktsbedömning behövde därför inte göras, enligt Migrationsverket. Paret anförde att deras släktingar bor utspridda i Afghanistan. Domstolen refererar landinformation om behovet av ett socialt nätverk för att klara sig. Eftersom familjen har bott i Iran och hoten kommer från släktingar så saknar familjen nätverk, enligt domstolen. Domstolen påpekar att även om internflykt inte blir aktuellt, så är situationen för en barnfamilj som återvänder utan nätverk densamma som för en familj som flyr internt. På grund av detta och att släktingarna kan få kännedom om återvändandet så upphäver domstolen utvisningen och beviljar familjemedlemmarna flyktingstatus och permanenta uppehållstillstånd. Källa: Förvaltningsrätten i Göteborg

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-04-26:

Migrationsdomstol: Kurd som bott i Al Tasch-lägret i Irak ska inte utvisas till Iran

En man som är uppvuxen i Al Tash-lägret i Irak sökte asyl och hävdade att han riskerar förföljelse i Iran på grund av politisk uppfattning och aktiviteter i Kurdistan Democratic Party of Iran (KDPI). Hans föräldrar kom till detta läger när de tvingades fly Iran på grund av sin politiska aktivitet. Mannen lyckades inte övertyga Migrationsverket om han varit så aktiv att det skulle leda till förföljelse eller att han skulle tillskrivas en politisk uppfattning genom sin fars och farbrors engagemang. Han fick avslag. Migrationsdomstolen gör dock en annan bedömning utifrån landinformation som visar att det inte finns någon tolerans från iranska myndigheter genemot personer med koppling till de kurdiska partierna eller som över huvud taget prata om det kurdiska folket eller nämna KDPI. Enligt domstolen är kurder som har levt i Al Tash-lägret misstänkta enbart genom detta, eftersom de flesta som bott där har en koppling till KDPI. Det är därför sannolikt att han kommer att uppmärksammas av iranska myndigheter redan vid inresan och riskerar skyddsgrundande behandling. Mannen beviljas flyktingstatus och uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. Källa: Förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191120:

Asylnytt 19-11-00:

Irakier dödades strax efter utvisning, nu fälls Finland av Europadomstolen

En irakier som hade arbetat för Saddam Hussein före regimens fall 2002 och därefter för ett amerikanskt företag innan han 2007 började på en byrå under inrikesministeriet som utredde kränkningar och korruption. Han var enda sunnimuslim på den avdelningen, en position som blev mer utsatt i takt med shiamilisens ökade inflytande. Till slut kom han i konflikt med en kollega, senare säkerhetsofficer, som hotade honom. Under 2015 utsattes han för en skjutning men överlevde. Han lämnade sin post och höll sig undan men efter att hans bil sprängts och hans dotter utsatts för ett kidnappningsförsök lämnade mannen, dottern och en son landet och sökte asyl i Finland. De finska myndigheterna bedömde berättelsen som trovärdig, men beslutade ändå om utvisning med motivering att attackerna inte var personligt riktade och inte hade med hans grupptillhörighet eller bakgrund att göra. Några veckor efter att utvisningen verkställts attackerades huset där mannen vistades och han dödades av okända män. Anmälan till Europadomstolen gjordes av hans dotter som har uppehållstillstånd i Finland. Europadomstolen påpekar i sin fällande dom bland annat att Finland inte gjort en samlad bedömning av de olika riskmomenten och inte utrett de två mordförsöken noggrant.

Case of N.A. v. Finland, Application no. 25244/18 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190801:

Asylnytt 19-08-01:

FN:s kommitté mot tortyr stoppar flera utlämningar till Turkiet

I föregående utgåva av Asylnytt refererades ett beslut från FN:s kommitté mot tortyr som innebar att Marocko inte får lämna ut en affärsman som ankagats för att tillhöra Hizmet-rörelsen i Turkiet (i notisen stod felaktigt "utvisning", men saken rörde utlämning på Turkiets begäran). Kommittén har därefter publicerat ytterligare två snarlika fall som innebär att en affärsman i livsmedelsbranschen och en asylsökande lärare, båda i Marocko, inte ska lämnas ut, trots att Turkiet har begärt dem utlämnade på grund av att de påstås tillhöra en terroristorganisation. Orsaken är den utbredda användningen av tortyr i Turkiet efter försöket till statskupp 2016. Marocko hävdade att utlämningen var tillåten eftersom terrorhandlingar är kriminella brott, inte politiska. Kommittén kritiserar domstolen i Marocko för att ha beslutat om utlämning utan att ha utrett risken för tortyr.

Hämta com nr 846/2017 om den andre affärsmannen, Elmas Ayden c. Maroc (Extern länk)

Hämta com nr 845/2017 om läraren, Mustafa Onder c. Maroc (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190703:

ECRE 19-06-28:

Från Syrien/ Appeal board overturns withdrawals of protection status for Syrians

In six cases involving Syrian nationals with temporary subsidiary protecting status in Denmark the Asylum Appeal Board (Flygtningenaevnet) has overturned decisions by the Danish Immigration Service to withdraw or refuse the extension of residency permits.

Earlier this year the Danish Immigration Service redraw or refused to extend residency permits of six Syrian nationals on a temporary subsidiary protecting status (section 7.3 Danish Aliens Act) that was introduced in 2015. The controversial status excludes a number of basic rights that comes with other types of protection including limitations of the right to education and no right to family reunification for the first three years. The status has to be renewed and can be revoked based on a "not too temporary" improvement of the security situation in the country of origin, by Danish Asylum authorities.

In six cases, Danish Immigration Service found that there was no longer basis for granting temporary subsidiary protection status on the grounds of the general security situation in Damascus and redrew or rejected extension of residency permits. The Asylum Appeal Board however, have overturned all six decisions and granted conventional protection status (section 7.1 Danish Aliens Act) in three cases and subsidiary protection status (section 7.1 Danish Aliens Act) in three cases based on individual circumstances and the risk of persecution from the Syrian regime.

Director of Asylum for ECRE member the Danish Refugee Council (DRC) Eva Singer, stated: "This is an important ruling for the many Syrian refugees on temporary protection status who have been under threat of return. We share the position of the Asylum Appeal Board that not only the general security situation but also the individual risks of human rights violations should be considered".

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.