fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Skäl för och emot uppehållstillstånd, enskilda fall

Sjukdom och handikapp i övrigt

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkiveringsdatum 211231:

Asylnytt 21-12-31

Migrationsöverdomstolen: Barn med livshotande sällsynt sjukdom får stanna till sidans topp

Målet rör en tvååring som lider av en svårdiagnosticerad och komplicerad sjukdom som bland annat lett till avtagande njurfunktion. Migrationsverket och migrationsdomstolen ansåg att familjen skulle kunna bosätta sig i Bagdad, där avancerad vård finns. Efter underinstansernas beslut har framkommit att pojken kommer att behöva njurtransplantation eller kronisk dialys för att överleva och att denna vård för barn kräver särskild kompetens, som inte finns i Irak. Migrationsverket ifrågasätter att sådan expertis kommer att behövas. Verket lägger i sitt yttrande dessutom stor vikt vid det ekonomiska åtagandet för Sverige som ett uppehållstillstånd skulle innebära, genom att andra med ovanliga diagnoser skulle kunna söka sig hit. Även Migrationsöverdomstolen konstaterar att barnets bästa ska vägas mot andra samhällsintressen, men landar i att barnets bästa i det här fallet - då barnet föddes här och har en livshotande sjukdom som inte kan behandlas i hemlandet - väger tyngre än de ekonomiska intressena. Domen är den första vägledande dom där särskilt ömmande omständigheter på grund av vårdbehov bedöms och innehåller bland annat resonemang om hur principen om barnets bästa ska tillämpas.

Hämta referat MIG 2021-18, mål nr UM15232-20 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211122:

Asylrättscentrum 21-11-10:

Ny FN-kritik mot Sverige till sidans topp

Kommittén för funktionsnedsattas rättigheter (CRPD) har åter kritiserat Sverige i ett ärende om utvisning. Även denna gång gäller kritiken Sveriges bedömning av psykisk ohälsa i asylprocessen. Detta är andra gången inom loppet av ett år som CRPD kritiserar Sverige efter ett klagomål från Asylrättscentrums jurister. Första ärendet beskriver vi i ett avsnitt av podden Människor & Migration.

Vad handlar ärendet i CRPD om?

Ärendet gäller en man från Afghanistan. Mannen lider bland annat av posttraumatiskt stressyndrom och paranoid schizofreni. Läkare har bedömt att hans tillstånd är livshotande på grund av risk för självmord. Svenska myndigheter bedömde däremot självmordsrisken som mindre allvarlig då den ansågs vara kopplad till besvikelse i asylprocessen. Myndigheterna menade även att mannen kunde få vård i Afghanistan och hänvisade bland annat till landinformation som tydde på att det fanns psykiatriska kliniker i landet.

Vad var CRPDs bedömning?

CRPD ansåg inte att Sverige tillräckligt noga hade utrett om mannen faktiskt kunde få tillgång till vård i Afghanistan. Kommittén ansåg att den psykiatriska vården i Afghanistan har stora brister. Kritiken från FN-kommittén handlar alltså delvis om att svenska myndigheter inte har visat att vård i praktiken gick att få för mannens livshotande hälsotillstånd.

En annan viktig del i den kritik som CRPD riktar mot Sverige berör bedömning av allvaret i mannens hälsotillstånd. Kommittén ansåg att svenska myndigheters bedömning att självmordsrisken var kopplad till asylprocessen hade fått för stor betydelse i den svenska processen.

Asylrättscentrums jurist Linnea Midtsian drev tillsammans med dåvarande kollegan Sofia Rönnow Pessah ärendet i CRPD.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211018:

Asylnytt 21-10-18:

FN-kommitté för personer med funktionsnedsättning stoppar utvisning till Afghanistan till sidans topp

En ung man flydde Afghanistan på grund av en konflikt med en mäktigare familj. Han fick avslag men beslutet kom att preskriberas och han sökte asyl på nytt, nu främst på grund av sina psykiatriska symptom, inklusive PTSD, som han inte skulle kunna få behandling för. Han fick åter avslag. När han kompletterade med att han diagnosticerats med paranoid schizofreni ansågs det först inte tillräckligt dokumenterat och när detta skett var det inte nya omständigheter. Detta överklagades men domstolen ansåg att symptomen var ungefär desamma och därför spelade den nya diagnosen ingen roll. Sexuella övergrepp mannen utsatts för som barn men ansågs ligga för långt tillbaka i tiden för att medföra någon risk. Han led av hallucinationer och självmordsrisken ansågs hög men kunde inte få adekvat behandling utan uppehållstillstånd. Inför FN-kommittén hävdade Sverige att konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning inte gäller utvisningar. Men kommittén anser att om personen riskerar att behandlas i strid med konventionen efter en utvisning kan ärendet tas upp. Kommittén underkänner Sveriges argument om att mannens tillstånd skulle bero på besvikelse efter utvisningsbeslutet, och påpekar att de rapporter som Sverige hänvisar till inte alls visar att mannen skulle kunna få vård i Afghanistan. Enligt kommittén skulle det ha behövts specifika garantier från Afghanistan, särskilt som mannen lämnade landet för 13 år sedan. Sammantaget anser kommittén att Sverige inte har uteslutit risken för irreparabel skada. Mannen har därför rätt till kompensation och en ny prövning med hänsyn tagen till konventionen.

Hämta kommitténs utlåtande i mål No. 58/2019 (Extern länk)

Länk till målet från OHCHR (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-10-18:

FN-ärenden för personer med funktionsnedsättning läggs ned då de preskriberats till sidans topp

FN-kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning hade tillfälligt hejdat utvisning från Sverige i två fall som kommittén ville granska. Det ena gällde en man som led av PTSD och funktionshinder som kunde bero på autism, utvecklingsstörning, hjärntumör, huvudskada och/eller epilepsi. Personen har varit intagen för psykiatrisk vård efter självmordsförsök i förvar. Det andra fallet gäller en ung person som under barndomen varit utsatt för en rad övergrepp, både i Iran där han levde som papperslös och i Grekland där han befunnit sig innan han kom till Sverige. Pojken hade diagnosticerats med PTSD, depression, ångestsyndrom och andra stressreaktioner som begränsat hans liv. Han har försökt begå självmord flera gånger. Båda hade utvisningsbeslut till Afghanistan. För ca två år sedan begärde FN-kommittén att Sverige inte skulle verkställa utvisningarna under deras utredning. Men i och med att ärendena har preskriberats och utvisningarna inte längre är verkställbara har kommittén nu avslutat ärendena.

Läs beslutet om mannen med eventuell hjärnskada, ärende nr 74/2019 (Extern länk)

Läs beslutet om pojken som utsatts för övergrepp, ärende nr 66/2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210226:

Asylnytt 21-02-26:

Europadomstolen: Utvisning får verkställas till Irak trots att personen blivit dement till sidans topp

En man från Irak sökte asyl i Sverige tillsammans med sin familj 2007. Han berättade att han riskerade förföljelse på grund av sitt politiska engagemang. Berättelsens avfärdades på grund av trovärdighetsbrister och utvisningsbeslut vann laga kraft 2009. Familjen anförde verkställighetshinder bestående i nya hot som uppstått. Efter att detta avslagits vände familjen sig till Europadomstolen utan framgång. Efter att ärendet preskriberats i Sverige sökte mannen asyl på nytt 2015 och framhöll nu vissa andra risker. Han tog också upp hälsoproblem och att han saknade nätverk i Irak. Bland annat hade han en begynnande demens som gjorde att han inte skulle klara sig. När ärendet behandlades gjorde den tillfälliga lagen att en utvisning måste bryta mot ett internationellt åtagande för att tillstånd skulle kunna ges av ömmande omständigheter. Efter ännu ett slutligt avslag påtalade mannen verkställighetshinder igen, nu fokuserat på sin tilltagande demens. När saken nu tas upp av Europadomstolen är det i huvudsak utvisningen av en dement person utan nätverk som prövas. Mannen är skild sedan länge men hävdar att han behöver sin son, och att han inte kan få vård i Irak. Europadomstolen anser dock inte att förhållandet till den utflyttade vuxne sonen skyddas av artikel 8. Det finns demensvård i Irak och sonen kan arrangera detta på avstånd. Ansökan tas inte upp till prövning.

Läs beslutet i dess helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201124:

Asylnytt 20-11-24:

FN-kommitté begär att Sverige ska ompröva utvisning av psykiskt sjuk kvinna till Irak till sidans topp

Målet gäller en kvinna som sökte asyl i Sverige på grund av hedersrelaterade skäl. Hon blev inte trodd och fick ett utvisningsbeslut som vann laga kraft 2018. I grundärendet åberopade kvinnan också diabetes, högt blodtryck, sömnproblem och självmordstankar. Med tiden har de psykiska problemen förvärrats med självmordsförsök som krävt vård. Kvinnan har även varit tvångsintagen i psykiatrin och dessemellan tungt medicinerad för depressioner med hallucinationer och inslag av psykotiska border line symtom. Enligt läkarintygen är tillståndet livshotande och medicineringen nödvändig. Kvinnan har påtalat verkställighetshinder flera gånger med motivering att hon inte kommer att få den nödvändiga vården i Irak. De svenska myndigheterna håller fast vid att tillståndet beror på utvisningsbeslutet och inte är så bestående att det är skäl för uppehållstillstånd. Ärendet har nu behandlats av FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Kommittén anser inte att kvinnan bevisat att hon diskriminerats. Men Sverige kritiseras för att inte ha undersökt om kvinnan i praktiken skulle få adekvat behandling i Irak för det diagnosticerade allvarliga och livshotande tillståndet. Därmed har Sverige brutit mot funktionshinderkonventionens artikel 15 om omänsklig behandling mm.

Communication No 60/2019, N.L. v Sweden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201023:

Asylnytt 20-10-23:

Utvisning till Irak stoppas av FN:s kommitté för personer med funktionsnedsättning till sidans topp

En kvinna från Irak sökte asyl på grund av förföljelse och dödshot från sin familj med anledning av hennes relation med en man som familjen inte godkände. Hon fick avslag på grund av bristande trovärdighet. Efter att beslutet vunnit laga kraft var hon kvar i Sverige med allt mer sviktande hälsa. Förutom diabetes och högt blodtryck led hon av svår depression med symptom på apati och självmordsbenägenhet. Hennes sjukdom var tidvis allvarlig med psykotiska episoder, hallucinationer och självmordsförsök. Hon var tvångsintagen vid flera tillfällen. Av läkarintyg framgår att utvisningshotet bidrog till hennes sjukdomstillstånd, vilket Migrationsverket tog fasta på när kvinnan anförde verkställighetshinder. Kvinnan har förgäves ansökt om verkställighetshinder vid tre tillfällen och anfört att hon inte skulle kunna få vård i Irak, vilket skulle bli livshotande. Sverige hävdar bland annat att det inte är visat att sjukdomen är bestående. FN-kommittén konstaterar att parterna är oense om hur allvarlig sjukdomen är, men eftersom det finns ett flertal läkarintyg som visar ett livshotande tillstånd så innebär det ett brott mot konventionen att svenska myndigheter inte har utrett om hon kunde ha fått tillräcklig vård i Irak. Sverige åläggs att ta upp fallet på nytt.

Hämta Communication no. 60/2019, från EDAL, European Database of Asylum Law (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200805:

Asylnytt 20-08-05:

Ung man med funktionsnedsättningar ska inte utvisas till Afghanistan enligt domstol till sidans topp

En ung man med afghanskt ursprung men uppvuxen i Iran sökte asyl efter en familjefejd som lett till misshandel och hot om ytterligare hämnd från personer både i Iran och i Afghanistan. Han registrerades som ensamkommande barn men skrevs upp i ålder. Enligt Migrationsverket fanns inte en tillräckligt konkret personlig hotbild. Pojken omhändertogs år 2017 enligt LVU då han hade behov av vård och stöd som en minderårig. Han har en lindrig intellektuell funktionsnedsättning, med autistiska drag, tvångsmässiga tendenser och ett gränsöverskridande beteende, eventuellt även PTSD. Migrationsverket hävdar att han kan få stöd i Afghanistan t.ex. genom ERIN och att man kan utgå från att han även har ett socialt nätverk. Migrationsdomstolen däremot konstaterar att mannen, som aldrig varit i Afghanistan och inte har några släktingar där, skulle ha betydande svårigheter att klara sin vardag och försörjning och även bli särskilt utsatt för det våld som förekommer. Han beviljas uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200715:

Asylnytt 20-07-15:

Uppdaterat om Europakonventionens hinder mot utvisning vid svår sjukdom till sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat ställningstagandet om tillämpning av artikel 3 i Europakonventionen då sjukdom åberopas. Det rör sig om exceptionella situationer då en utvisning skulle resultera i intensivt lidande eller en avsevärd förkortning av den förväntade livslängden. Några formuleringar har justerats, bland annat genom en tydligare koppling till Paposhvili-domen, den dom i Europadomstolen som slog fast att en sådan utvisning kan innebära brott mot artikel 3. I det uppdaterade ställningstagandet framgår att kostnaden för vårdnaden i hemlandet i vissa fall kan spela in i den samlade bedömningen och att den sökande ska ha tillgång till vården i praktiken. Liksom i det tidigare ställningstagandet poängteras att det inte är någon skillnad mellan barn och vuxna i dessa fall. Skrivningen har skärpts till att det "saknas utrymme för att generellt väga in barnets bästa inom ramen för bedömningen". Bedömningen av hälsotillståndet, vården, nätverk mm kommer ändå att påverkas av att det rör sig om ett barn. I det förra ställningstagandet fanns ett stycke som indikerade att den tillfälliga lagens begränsning av uppehållstillstånd av ömmande omständigheter även påverkar bedömningen av verkställighetshinder. Detta stycke har tagits bort. Även bilagan med referat av äldre praxis har utgått. En del av referaten ingår dock i ställningstagandets text. Ställningstagandet ersätter SR 37/2018.

Hämta ställningstagandet RS/008/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200523:

Asylnytt 20-05-23:

Domstol: Hjärtsjuk äldre man får stanna hos barn och barnbarn efter hustruns död till sidans topp

Ett äldre par från Kongo fick tillstånd att besöka en son och hans sex barn som är bosatta i Sverige. De ansökte därefter om uppehållstillstånd på grund av anknytningen till sonen. En tid efter detta avled kvinnan. Det är nu mannen som ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytningen till familjen, att hans hustru är begravd här, att han är beroende av sin son och sitt hälsotillstånd. MIgrationsverket ansåg att situationen är ömmande, men inte "udda", vilket krävs enligt lagen. Han har nu varit fyra och ett halvt år i Sverige. Migrationsdomstolen håller med om detta och påpekar också att sonen inte uppfyller försörjningskravet med en fyrarummare. Sonen kan fortsätta försörja fadern från Sverige enligt domstolen. det som blir avgörande för att mannen ändå får uppehållstillstånd är hans hjärtsvikt som är livshotande och obotlig om han inte får tillgång till rätt medicin, vilket han troligen inte kan få i hemlandet. På grund av mannens ålder och att vården är livsnödvändig får han uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191120:

Migrationsverket 19-10-25:

Europadomstolen: Svårt psykiskt sjuk ska inte utvisas till Turkiet utan garantier till sidans topp

Europadomstolens dom den 1 oktober 2019 i målet Savran v. Denmark, ansökan nr 57467/15

Europadomstolen fann att utvisning till Turkiet av en man som led av en psykisk sjukdom och som saknade nätverk i hemlandet skulle strida mot artikel 3 Europakonventionen, om de danska myndigheterna inte först säkerställde att det fanns individuella och tillräckliga garantier i hemlandet för uppföljning och kontroll av sjukdomen, (tre domare var skiljaktiga).

Hämta domen Savran v. Denmark, ansökan nr 57467/15 (Extern länk)

ELENA / Rigts in Exile 19-11-01: Savran v Denmark: Expulsion without asuurances of appropriate psychiatric treatment amounts to violation of Article 3 ECHR (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190415:

Asylnytt 19-04-15:

Migrationsdomstol: Operation av klumpfot kommer inte att följas upp i Afghanistan till sidans topp

En familj som försökt återvända till Afghanistan från Iran flydde på nytt efter en marktvist och andra konflikter. Migrationsverket anser att berättelsen inte är trovärdig och i alla händelser har det gått 10 år. Ett av familijens fyra barn har sedan födseln en svår form av klumfot i båda fötterna, som felbehandlades i Iran med förödande följder. Vid ankomst till Sverige hade han svåra smärtor och kunde knappast stå eller gå. Han har genomgått komplicerade operationer och gipsbehandlingar. Smärtorna har minskat och funktionen är bättre, men eftersom skelettet växer behöver behandlingen följas upp regelbundet av expertis. Enligt Migrationsverket utgör detta inte särskilt ömmande omständigheter eftersom det finns vård i Afghanistan. Migrationsdomstolen däremot skriver att sjukhusen generellt är oförmögna att erbjuda adekvat vård. Dessutom blir personer med funktionshinder ofta stigmatiserade. Domstolen anser att detta sammantaget med de negativa konsekvenserna för barnets hälsa av avbrott i den planerade behandlingen och barnets anpassning till Sverige gör att det föreligger särskilt ömmande omständigheter. Familjen beviljas uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.