fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Skäl för och emot uppehållstillstånd, enskilda fall

Avvisning/utvisning till säkert tredje land

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkiveringsdatum 211006:

Asylnytt 21-10-06:

Utvisning till säkert tredjeland inte ett alternativ för skyddsbehövande enligt domstol till sidans topp

Målet gäller en man med tre barn. De är alla medborgare i Jemen, men har bott i Saudiarabien, där mannen haft arbete. Hustrun är kvar i Saudiarabien men är medborgare i Filippinerna. När mannen förlorade sitt arbete i Saudiarabien upphörde hans och därmed även barnens uppehållstillstånd. De sökte asyl eftersom de inte vågar resa till Jemen, på grund av konflikten där och att döttrarna enligt pappan riskerar tvångsgifte. Migrationsverket har prövat asylskälen och konstaterat att familjemedlemmarna är alternativt skyddsbehövande gentemot Jemen. Men Migrationsverket anser att de istället kan utvisas till Filippinerna som ett säkert tredjeland för dem på grund av kvinnans anknytning dit. De skyddsskäl som familjemedlemmarna försökt anföra gentemot Filippinerna ansågs inte tillräckliga. Men migrationsdomstolen påpekar att det inte finns något utrymme för att tillämpa regeln om säkert tredjeland efter att asylskälen har prövats och de sökande bedömts som skyddsbehövande. Regeln om säkert tredjeland kan bara användas för att avvisa en ansökan och inte göra någon sakprövning. Därför beviljas mannen och barnen uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210808:

Asylnytt 21-08-08:

Intyg utfärdat av UNHCR i Kenya 2010 garanterar inte skydd idag enligt domstol till sidans topp

En man från Somalia sökte skydd i Kenya år 2008. Han fick år 2010 ett intyg om flyktingstatus "prima facie" (vilket innebär att en större grupp flyktingar erkänns kollektivt). Intyget var giltigt i två år. Därefter bodde han i Sudan några år och återvände därefter till Kenya. Han hävdar att han där inte hade någon status längre. Han sökte asyl i Sverige 2015 men hans ansökan avvisades och han hänvisades till att söka skydd i Kenya som första asylland. Migrationsdomstolen påpekar att det ankommer på Migrationsverket att göra sannolikt att ansökan får avvisas. Kenya återtog ansvaret för flyktingmottagandet från UNHCR år 2016. Det är oklart om de intyg UNHCR utfärdade kan förnyas. Prima facie-status för somalier gäller inte längre. Enligt domstolen saknar det betydelse om mannen hade kunnat förnya statusen vid en tidigare vistelse. Eftersom det inte är visat att han fortfarande har flyktingstatus upphäver domstolen avvisningen och återförvisar ärendet till Migrationsverket. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210701:

Asylnytt 21-07-01:

Migrationsöverdomstolen: Ingen ny prövning för den som utvisats till tredje land till sidans topp

En familj som sökt asyl i Sverige fick sin asylansökan avvisad (dvs den behandlades inte) med motivering att de kunde söka skydd i ett tredje land som var säkert för dem. De fick utvisningsbeslut som ännu inte har verkställts. Familjen påtalade verkställighetshinder bl.a. för att situationen förändrats i det tredje landet dit de skulle skickas. Migrationsverket avslog ansökan om ny prövning eftersom en förutsättning för ny prövning är att asylansökan har prövats i sak gentemot den sökandes hemland. Migrationsdomstolen upphävde beslutet med motivering att en utvisning till ett tredje land också innebär en viss sakprövning, rörande säkerheten i detta land och bör kunna prövas på nytt. Migrationsöverdomstolen håller inte med om detta. Reglerna i EU:s asylprocedurdirektiv och skyddsgrundsdirektiv innebär att en ansökan som avvisats inte kan bli föremål för en efterföljande ansökan. Motsvarande ska gälla vid ny prövning enligt Utlänningslagens paragraf 12:19. Familjen beviljades därför inte en ny prövning.

Hämta referat av mål nr UM 9885-20, MIG 2021:11 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210603:

Asylnytt 21-06-03

Rättsligt ställningstagande om asylansökningar som inte behöver prövas i sak till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett nytt ställningstagande om ansökningar som kan "avvisas", det vill säga inte prövas i sak. Denna situation regleras i Utlänningslagens 5 kap. 1b§ och inträffar när personen redan har skydd i en annan EU-stat eller när ett land utanför EU betraktas som ett första asylland eller åtminstone ett säkert tredjeland för personen. Personen kan då få beslut om att återvända dit utan att de asylskäl som personen har mot sitt hemland behöver prövas. Om personen har fått asyl i ett annat EU-land kan avvisning/utvisning ske även om uppehållstillståndet i EU-landet har löpt ut. Om ett barn föds i Sverige får dock barnets asylansökan inte avvisas för att föräldern har asyl i ett annat EU-land. I ställningstagandet behandlas andra situationer då undantag kan göras, till exempel hälsoskäl eller risk för omänsklig eller förnedrande behandling genom särskild utsatthet eller extrem fattigdom. Undantag kan även göras för att undvika familjesplittring, med liknande skäl som i Dublinförordningen. För att avvisa/utvisa till ett land utanför EU krävs en prövning av om personen är skyddad mot förföljelse där och flera andra villkor. I ställningstagandet behandlas även frågor om offentligt biträde, överklagande, återreseförbud, förvarstagande mm. Ställningstagandet RS/065/2021 ersätter SR 44/2018.

Hämta ställningstagandet RS/065/2021 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210125:

Asylnytt 21-01-25:

Migrationsverket: Dublinbeslut i förhållande till Storbritannien gäller inte längre till sidans topp

Sedan Storbritannien slutligen lämnade EU 31 december 2020 är landet inte längre bundet av Dublinförordningen, som styr vilket EU-land som ska pröva en asylansökan. Alla beslut om överföring till Storbritannien enligt Dublinförordningen har upphört att gälla, alla beslut om överföring till Sverige från Storbritannien likaså. Även beslut om förvarstagande enligt Dublinförordningen har upphört att gälla. Sverige blir åter ansvarigt för att pröva ansökningar från personer som skulle ha skickats till Storbritannien. Det kan i enskilda fall leda till att något annat EU-land blir ansvarigt, men vanligen bör det bli så att asylansökan ska prövas i Sverige. Det kan fortfarande hända att asylansökan inte prövas i sak om personen redan har fått skydd i Storbritannien eller har någon särskild anknytning dit. Då blir det istället ett snabbt beslut om avvisning eller utvisning dit, men det kan inte ske med Dublinförordningens regelverk.

Läs mer i rättsligt ställningstagande RS 023/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200523:

Human Rights Watch 20-05-19:

Abusive transfers of asylum seekers to Guatemala till sidans topp

Agreement denies Hondurans, Salvadorans effective protection

An agreement between the United States and Guatemala effectively compels Salvadoran and Honduran asylum seekers to abandon their claims, Refugees International and Human Rights Watch said today.

The joint report by Refugees International and Human Rights Watch, "Deportation with a Layover: Failure of Protection under the US-Guatemala Asylum Cooperative Agreement," shows that the US-Guatemala Asylum Cooperative Agreement, or ACA, does not meet the criteria in US law for a Safe Third Country Agreement that would enable Salvadorans and Hondurans to seek asylum in a safe country other than the US.

Under the agreement, the United States has rapidly transferred non-Guatemalan asylum seekers to Guatemala without allowing them to lodge asylum claims in the US. Given Guatemala's inability to provide effective protection and the risk that some transferees face the threat of serious harm either in Guatemala or after returning to their home countries, the US violates its obligation to examine their asylum claims by implementing the agreement, the report says.

Refugees International and Human Rights Watch interviewed 30 Hondurans and Salvadorans who had been transferred to Guatemala. They described abusive conditions at the US border before their transfer and danger, insecurity, and a lack of support upon arrival in Guatemala that made them feel pressure to return to their home countries despite fear of what they would face there.

"All the transferees we interviewed said the US never gave them an opportunity to seek asylum in the US or to explain why they fled their home countries," said Ariana Sawyer, US border researcher at Human Rights Watch and one of the report's authors.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200426:

Asylnytt 20-04-26:

Migrationsdomstol: Utvisning till säkert land efter etablering kan strida mot privatlivet till sidans topp

En kvinna från Syrien som fått uppehållstillstånd i Sverige som alternativt skyddsbehövande ansökte om förlängning. Det hade då framkommit att kvinnan hade beviljats medborgarskap i Armenien strax före ankomsten till Sverige. Medborgarskap har beviljats på grund av kvinnans etnicitet och utan att hon varit Armenien. Hon har förklarat att hon ansökt om armeniskt pass för att kunna arbeta i något annat land. Migrationsverket ansåg att kvinnan genom sitt medborgarskap hade rätt till skydd i Armenien. Hennes alternativa skyddsstatus drogs in och förlängning av uppehållstillståndet nekades. Kvinnan hävdar att hon har skyddskäl på grund av kön i Armenien och att hon har rätt till uppehållstillstånd på grund av sitt familjeliv och privatliv i Sverige, i enlighet med Europakonventionen. Migrationsdomstolen anser inte att hon har skyddsbehov, eller att det finns något sådant beroendeförhållande till föräldrar och syskon i Sverige som konstituerar familjeliv. Däremot anser domstolen att kvinnan har etablerat ett privatliv och att det inte skulle vara proportionerligt att utvisa henne till ett för henne främmande land. Domen är inte vägledande. Källa: Förvaltningsrätten i Stockholm

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-04-26:

EU-domstolens generaladvokat om rätten till muntlighet vid avvisning inom EU. till sidans topp

En person från Eritrea som sökte asyl i Tyskland trots att han redan hade skydd i Italien (i annan identitet). Han fick avslag utan prövning i sak. Beslutet togs utan någon muntlig behandling av ärendet. En domstol i Tyskland har bett EU-domstolen om förhandsavgörande bland annat med frågan om listan över undantag från kravet på muntlighet i asylprocedurdirektivet är uttömmande. En annan fråga är om utebliven muntlighet gör att ett beslut om att sakpröva ett ärende ska upphävas och om det spelar någon roll ifall personen har haft möjlighet att argumentera mot beslutet och beslutet inte skulle ha blivit annorlunda efter att dessa argument vägts in. Generaladvokatens förslag till svar är att listan över undantag är uttömmande; staterna får inte lägga till fler. När det gäller konsekvensen av bristen på muntlighet är förslaget till svar att om inte domstolen kan garantera en fullständig intervju som uppfyller alla krav enligt asylprocedurdirektivet så ska beslutet upphävas och saken återförvisas för ett nytt beslut. De slutliga svaren kommer att avges av EU-domstolen.

EU-domstolen, förslag till avgörande i mål C-517/17 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200324:

Elena legal update 20-03-20:

CJEU: Judgment on grounds for admissibility decision and imposition of time-limits till sidans topp

On 19 March 2020, the Court of Justice of the European Union published its judgment in C-564/18 L.H. v Bevándorlási és Menekültügyi Hivatal (Office for Immigration and Asylum) concerning the grounds for issuing an inadmissibility decision of an application for international protection (IP) and the time-limit imposed to make such a decision.

The applicant, a Syrian national of Kurdish origin made an application for IP in a transit zone in July 2018. The request was dismissed without an examination of the merits of the application and without ensuring that the principle of non-refoulement could be guaranteed in a third country. The referring Court questioned whether regard for an applicant's individual circumstances within a time-limit of 8 days provided under the national Law on Asylum was compatible with Article 33 Directive 2013/32 (rAPD) and Article 47 of the EU Charter of Fundamental Rights.The referring Court stayed proceedings and referred two questions to the CJEU. The opinion of Advocate General Bobek was issued on 5 December 2019.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200208:

Elena Weekly Legal Update 20-01-31:

Study on the concept of Safe Third Country in the light of the Convention till sidans topp

The European Court of Human Rights published a study on the concept of a "Safe Third Country" in relation with the guarantees of Articles 2, 3, 8 and 13 ECHR.

The Court has never questioned the legitimacy of the national lists of "safe third countries" as such, nor has it declared that a given third country was (or was not) safe. The current approach of the Court is rather focused on examining the procedural guarantees that must necessarily underpin the evaluation carried out by domestic authorities. The deporting State cannot simply rely on its own definition of the third country as safe, and it has a general procedural obligation to carry out a fair and thorough examination of the conditions in that third country.

The burden of proof in such cases is distributed in the following way: (1) the starting point is that it remains with the applicant; (2) if there is a well-known general risk in the third country, the authorities have a duty to carry out an assessment on their own motion; (3) concerning the individual risk, it remains with the applicant, but if the deporting State is made aware of relevant facts relating specifically to them, its authorities have to carry out an assessment on their own motion, especially if the applicant risks ill-treatment because of their membership of a persecuted group. Finally, the authorities have the obligation to provide the applicant with the necessary information in order to be able to challenge the definition of a third country as "safe".

Artikeln i Elena Update (Extern länk)

Läs eller hämta studien från Europadomstolen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200107:

Asylnytt 20-01-07:

Ungerns lag om "säkert transitland" inte förenligt med EU-rätten enligt generaladvokat till sidans topp

Enligt ungersk lag kan en asylsökande avvisas utan prövning i sak om personen nått Ungern via ett land där hen inte är utsatt för förföljelse eller allvarlig skada eller där en tillräcklig grad av säkerhet garanteras. Domstolsbeslut i ett sådant ärende ska avges inom åtta dagar. En ungersk domstol har vänt sig till EU-domstolen med frågan om detta är förenligt med EU-rätten. Målet gällde en person som sökt asyl efter att ha passerat Serbien. Personen fick beslut om avvisning till Serbien samt ett tvåårigt återreseförbud. EU-domstolens generaladvokat går igenom vilka skäl som enligt asylprocedurdirektivet kan göra att en asylansökan inte behöver prövas i sak. Dit hör om det finns ett "första asylland" där personen redan fått skydd eller ett "säkert tredjeland" som personen i så fall måste ha en viss anknytning till. I praktiken har Ungern infört ytterligare en grund, nämligen ett "säkert transitland". En liknande möjlighet finns i EU-kommissionens förslag till ny förordning, men detta är omtvistat och definitivt inte gällande nu. Därför strider ungersk lag mot direktivet, enligt generaladvokatens förslag till förhandsavgörande. Den korta tiden för domstolsbeslut ska enligt advokaten kunna överskridas om det behövs för rättssäkerheten. Det slutliga förhandsavgörandet kommer att diskuteras och beslutas av EU-domstolen.

Läs förslaget till förhandsavgörande i mål C-564/18, LH (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191214:

Asylnytt 19-12-14

Europadomstolens stora kammare fäller Ungern för snabbutvisning till Serbien till sidans topp

Europadomstolen tog i början av 2017 upp hur två män från Bangladesh hade behandlats i Ungern. De hade hållits kvar i läger vid gränsen och utvisats till Serbien såsom ett "säkert tredje land". Dessutom försökte Ungern förmå dem att återvända illegalt till Serbien. Ungern överklagade och saken har nu behandlats i den stora kammaren, efter yttranden från Bulgarien och Polen som var kritiska mot domen och från UNHCR och ECRE mfl organisationer till stöd för de asylsökandes sak enligt EU-rätt och internationella konventioner. Europadomstolen konstaterar att behandlingen brutit mot Europakonventionens artikel 3 genom den automatiska bedömningen av Serbien som säkert land utan garantier för att de sökande skulle få tillgång till en asylprocess och med risk att förpassas vidare till annat icke säkert land. Sättet männen utvisades förstärkte risken för att de skulle behandlas i strid med konventionen. Däremot ansåg den stora kammaren (till skillnad från domstolens ursprungliga beslut) inte att det förelåg ett frihetsberövande i strid med artikel 5 eftersom männen kunde lämna transitzonen i riktning Serbien. Två av domarna reservade sig mot detta eftersom det alternativet innebar en oacceptabel risk och männen hade rätt att behandlas som asylsökande.

Case of Ilias and Ahmed v. Hungary, Application no. 47287/15 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191002:

UNHCR September 2019:

Guidance on responding to irregular onward movement till sidans topp

Guidance on responding to irregular onward movement of refugees and asylum-seekers

/Utdrag:/

This guidance aims to assist States in responding to the significant challenges posed by onward movement of refugees and asylum-seekers, in a manner consistent with international law and good practice. It describes international legal provisions and guiding principles relevant to onward movement. Building on existing guidance from international instruments, conclusions of the Executive Committee of the High Commissioner's Programme (ExCom) and from UNHCR, as well as State practice and leading jurisprudence, it provides recommendations around approaches to determining which State shall take responsibility for considering a claim and providing international protection to individual refugees, and the applicable standards to be met. It highlights the importance of addressing the causes of onward movement, including through enhanced cooperation and responsibility-sharing among States to ensure access to international protection. It proposes arrangements between States, strategies and processing options which aim to help authorities ensure that national asylum or refugee status determination systems are better equipped to manage claims from refugees and asylum-seekers who move onward after claiming asylum or receiving international protection, or refraining from seeking such protection in a Statewhere they had a reasonable opportunity to do so.

Hämta dokumentet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.