ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Arkiv
Skäl för och emot uppehållstillstånd, enskilda fall
Skydd på grund av inbördeskrig
Information från myndigheter och organisationer
- Arkiveringsdatum 220619:
- Urskillningslöst våld i Hassakah kan innebära skyddsstatus enligt domstolar
- Arkiveringsdatum 211018:
- Kvinna från Tigray-provinsen i Etiopien är alternativt skyddsbehövande enligt domstol
- Arkiveringsdatum 191025:
- Migrationsöverdomstolen: Resvägens säkerhet ska utredas vid utvisning till hemorten
Arkiveringsdatum 220619:
Asylnytt 22-06-19:
Urskillningslöst våld i Hassakah kan innebära skyddsstatus enligt domstolar
I flera olika ärenden har domstolar bedömt att personer som kommer från Hassakah-provinsen i Syrien inte ska utvisas. Provinsen är ett område i norra Syrien som hålls av kurdiska styrkor men där Turkiet intervenerat bland annat med drönarattacker. Även Ryssland har varit inblandat. Samtidigt fortsätter IS att attackera regeringsstyrkorna och de kurdiska styrkorna. Ett fall som nämnts i tidigare utgåva av Asylnytt gällde en kvinna som enligt domstolen inte heller borde utvisas till Armenien, där hon inte längre var medborgare. Hon saknade som ensamstående internflyktalternativ i Syrien. Samma bedömning har i flera fall gjorts för kvinnor från Qamishli, som inte har lyckats visa individuella asylskäl, men som på grund av situationen i Hassakah och bristen på internflyktsalternativ beviljats alternativ skyddsstatus. Detsamma blir beslutet för ett äldre par som flytt från våldet i området. I deras fall som avgjordes i slutet av maj hade Migrationsverket medgett bifall till överklagandet, eftersom Hassakah enligt EU:s asylbyrå EUAA ska ses som ett område där våldet är så urskillningslöst att envar som befinner sig där riskerar att drabbas. Domarna är inte vägledande. Källa förvaltningsrätterna i Stockholm och Göteborg
innehållArkiveringsdatum 211018:
Asylnytt 21-10-18:
Kvinna från Tigray-provinsen i Etiopien är alternativt skyddsbehövande enligt domstol
En kvinna tick utvisningsbeslut till Etiopien i början av 2021. Hon var då här på besök hos sin man som är svensk medborgare. Hon sökte asyl med anledning av den konflikt som utbrutit i Etiopien och som främst drabbat Tigray, varifrån kvinnan kommer. Hon framförde både individuella omständigheter angående släktingar som hotats och dödats och det urskillningslösa våldet i hemprovinsen. Migrationsverket bedömde inte att hon visat att hon riskerade personlig förföljelse och ansåg inte vid den tidpunkten att det pågick en väpnad konflikt i Etiopien. Inför domstolavgörandet hade Migrationsverket uppdaterat sin information och höll nu med om att det råder väpnad konflikt i Tigray och att kvinnan har skyddsbehov gentemot det området. Hon kan enligt verket inte heller som ensam kvinna av tigreansk etnicitet med ett litet barn hänvisas till internflykt. Migrationsdomstolen gör samma bedömning, vilket leder till att utvisningsbeslutet hävs och kvinnan beviljas uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande Källa förvaltningsrätten i Luleå.
Arkiveringsdatum 210720:
Asylnytt 21-07-00:
EU-domstolen: Lågt antal offer utesluter inte alternativt skyddsbehov
En domstol i Tyskland har bett EU-domstolen om förhandsavgörande i frågan om hur alternativt skyddsbehov på grund av urskillningslöst våld vid en väpnad konflikt ska bedömas. Målet gäller två afghaner från Nangarhar. Den tyska domstolen har utgått från att om antalet döda och skadade inte uppnår en viss miniminivå i ett område så behöver någon ytterligare riskbedömning inte göras. Inte ens en helhetsbedömning kan leda till att "ett allvarligt och personligt hot" föreligger. Samtidigt konstaterar denna domstol att metoden skiljer sig från hur andra domstolar inom EU dömer. Utfallet i det aktuella målet skulle bli att de sökande faktiskt skulle vara allvarligt hotade genom sin blotta närvaro om hänsyn tas även till andra omständigheter än antalet civila offer. EU-domstolens svar är att en bedömning av om det föreligger ett allvarligt och personligt hot mot en civilpersons liv eller lem på grund av urskillningslöst våld i en väpnad konflikt inte kan krävas att antalet offer i det berörda området uppnår en viss miniminivå. Det krävs alltid en helhetsbedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet.
Domen i mål C-901/19 (Extern länk)
Arkiveringsdatum 191025:
Asylnytt 19-10-24:
Migrationsöverdomstolen: Resvägens säkerhet ska utredas vid utvisning till hemorten
En person från Balkh i Afghanistan sökte asyl i Sverige. Migrationsverket ansåg att han varken riskerade förföljelse på hemorten eller var särskilt utsatt på grund av den väpnade konflikten. Migrationsdomstolen slog senare fast beslutet om utvisning. Migrationsdomstolen nämnde att det inte kommit fram något som tydde på att resvägen till hemorten inte skulle vara säker. Det är just den bedömningen som lett till prövningstillstånd. Migrationsöverdomstolen slår fast att resvägen ska prövas när en sökande saknar skyddsskäl gentemot hemorten. Prövningen gäller inte praktiska hinder utan skyddsgrundande behandling under resvägen. Detta måste utredas noggrant när+b landet är osäkert, i synnerhet om säkerhetsläget varierar mellan olika delar av landet. Aktuell landinformation ska användas rörande sådant som vilka aktörer som behärskar områdena, vägspärrar, förekomsten av våld osv samt vilken individ som ska resa. I det här fallet ansåg Migrationsöverdomstolen att Migrationsverket inte fullgjort sin utredningsskyldighet och att migrationsdomstolen inte verkade ha grundat sin bedömning på aktuell landinformation.
Hämta referatet i mål nr UM 536-19 (Extern länk)
Se även Migrationsverkets referat (Extern länk)
Arkiveringsdatum 191002:
Asylrättscentrum 19-09-12:
Chefsjuristen kommenterar: Prövning av säker resväg
När och hur ska frågan om det finns en säker resväg till en asylsökandes hemort prövas? Migrationsöverdomstolen meddelade den 2 september 2019 dom i ett mål som ger vägledning i frågan. Asylrättscentrums chefsjurist Anna Lindblad kommenterar domen.
Målet rörde en man som är hazar och kommer från byn Yalmara i provinsen Balkh. Både Migrationsverket och migrationsdomstolen bedömde att mannens asylskäl inte var sådana att mannen kunde anses ha ett skyddsbehov. Migrationsverket konstaterade att resvägen till hemorten inte innebar att mannen riskerade förföljelse. Migrationsdomstolen ansåg att det inte kommit fram uppgifter som gjorde det sannolikt att det inte fanns en säker resväg för mannen till hemorten. Den 2 september 2019 meddelade Migrationsöverdomstolen sin dom i målet.
Prövningen som en del av bedömningen av skyddsbehov
Migrationsöverdomstolen konstaterar att det som en del av bedömningen av en asylsökandes skyddsbehov ska göras en prövning av om det finns en säker resväg för denne till hemorten. Man hänvisar bl.a. till avgöranden från Europadomstolen och från den brittiska övre tribunalen för flykting- och immigrationsmål.
I domen ger Migrationsöverdomstolen vägledning i vilka omständigheter som krävs för att säker resväg ska prövas. Man säger att frågan om sökanden kan göra resan tillbaka utan att riskera skyddsgrundande behandling kan vara aktuell då en asylsökande inte bedöms riskera någon illabehandling på hemorten eller i hemlandet i övrigt. Domen säger även att frågan om resväg kräver en noggrann prövning om den asylsökande ska åka till ett land där det pågår strider eller säkerhetsläget av andra skäl är allvarligt. Det gäller i synnerhet om säkerhetssituationen varierar mellan olika delar av landet.
Prövning utifrån individuella omständigheter
(...)
Läs mer (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.