fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Skäl för och emot uppehållstillstånd, enskilda fall

Kvinnoförtryck och "heders"-relaterat våld

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkiveringsdatum 211018:

Asylnytt 21-10-18:

Migrationsdomstol: Utsatt för hedersförtryck ska inte utvisas med familjen till sidans topp

En flicka som sökte asyl i Sverige för knappt tio år sedan tillsammans med sin familj har sökt asyl på nytt, forfarande minderårig, efter att ett tidigare utvisningsbeslut preskriberats. Flickan har under tiden i Sverige utsatts för hedersrelaterat våld och kränkningar av sina föräldrar. Hotbilden har gjort att hon omhändertagits enligt lagen om vård av unga (LVU). Hon hävdar att hon skulle riskera tvångsgifte och förföljelse genom att släktingarna i Uzbekistan fått veta hur hon levt i Sverige och frånfallit islam, samt att de kommer att vilja återupprätta sin heder. Migrationsverket ansåg att hotet bara utgått från modern och att det övriga var spekulationer. Migrationsverket anser även att hon skulle kunna klara sig själv i hemlandet. Migrationsdomstolen däremot anser att hotbilden som ostridigt finns i Sverige skulle finnas även i hemlandet och påpekar att även föräldrarna har fått beslut om utvisning. Även föräldrarna har uttryckt att de inte kommer att kunna skydda henne mot släktingar. Enligt domstolen är lagstiftningen i Uzbekistan bristfällig och det finns inget egentligt myndighetsskydd. Hon är ett barn och saknar möjlighet till internflykt. Därför beviljar domstolen uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211006:

Asylnytt 21-10-06:

Femåring riskerar könsstympning i Somalia, enligt domstol till sidans topp

En kvinna sökte asyl tillsammans med sin dotter. Hon anförde att hon själv riskerade tvångsgifte efter att hennes make försvunnit och hennes dotter riskerade könsstympning. Kvinnan uppgav att de kom från södra Somalia, men detta har hon inte lyckats övertyga Migrationsverket om. Enligt en språkanalys låg hennes språkbruk närmare nordsomaliska. Hennes uppgifter ansågs vaga och hon kunde inte bevisa hoten om tvångsgifte. Enligt Migrationsverket är det i norra Somalia föräldrarna som bestämmer om könsstympning, varför kvinnan skulle kunna förhindra det. Migrationsdomstolen instämmer i det mesta av Migrationsverkets bedömning, men värderar risken för könsstympning som reell, då sedvänjan fortfarande är mycket utbredd i Somalia. Kvinnan har själv utsatts för ingreppet vilket visar att det sker i hennes familj och pressen kan vara stor från omgivningen enligt domstolen. Ingreppet utförs vanligen i fem- till tioårsåldern varför det är aktuellt för dottern. Av den anledningen beviljar domstolen dem båda uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210701:

Asylnytt 21-07-01:

Kvinna med utomäktenskapligt barn ska inte skickas till Kabul enligt domstol till sidans topp

En kvinna som flytt från Afghanistan uppgav att hon hotats då hon haft utomäktenskapliga relationer och uppträtt normbrytande. Hon har studerat på universitet i Kabul, haft ett förhållande med en man där och medverkat i en musikvideo med jämställdhet som tema. I Sverige har hon fått ett barn med en man som hon inte har någon relation till. Migrationsverket ansåg att det inte var trovärdigt att hon tillåtits studera på universitetet om hennes familj inte stödde henne. De ansåg det inte heller visat att barnet är fött utom äktenskapet. "En vilja att leva enligt svenska normer utgör inte grund för internationellt skydd" enligt Migrationsverket. Migrationsdomstolen däremot tar fasta på Europadomstolens bedöming att afghanska kvinnor som anses bryta mot sociala normer riskerar behandling i strid med artikel 3 samt att kvinnor som återvänder från Europa med en förändrad livsstil enligt UNHCR riskerar hedersvåld. Domstolen påpekar också att utomrättsliga hedersmord inte är ovanliga vid utomäktenskapliga förhållanden. Även om det finns oklarheter i kvinnans berättelse är väsentliga delar av uppgifterna väl belagda och stämmer med landinformation. Domstolen skriver också att kvinnans tro på jämställdhet mellan könen framstår som en grundläggande del av hennes identitet som inte kan bortses från. Både kvinnan och barnet riskerar allvarliga kränkningar och beviljas flyktingstatusförklaring. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210208:

Asylnytt 21-02-08:

Par som rymt och fått barn utanför äktenskapet är flyktingar enligt domstol till sidans topp

Ett ungt par i Afghanistan träffades vid sina sysslor och fattade tycke. När mannen bad om kvinnans hand påskyndades istället hennes äktenskap med en kusin som hon var bortlovad till. Efter bröllopet reste maken till Pakistan där han arbetade. Det förälskade paret fortsatte träffas vilket ledde till att kvinnan blev gravid och att maken uppenbart inte kunde vara far. De båda misshandlades svårt av makens släktingar och låstes in i väntan på hans hemkomst. De fick hjälp att fly och tog sig till Iran men har blivit uppsökta även där. De har nu två barn. Migrationsverket har misstrott berättelsen för att den inte varit tillräckligt detaljerad eller tillförlitlig. Migrationsdomstolen gör efter muntlig förhandling motsatt bedömning. Berättelserna är sammanhängande och detaljrika och oförändrade och oklarheter har retts ut. De stämmer överens med landinformation. Paret har alltså gjort sannolikt att de är flyktingar samt att barnen som är födda utanför äktenskapet riskerar skyddsgrundande behandling. Internflyktsalternativ saknas på grund av att mannen inte är fullt arbetsför och det inte finns ett nätverk utanför den hotande familjen. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201023:

Asylnytt 20-10-23:

Utsatt ung kvinna övertygade domstolen under muntlig förhandling till sidans topp

En kvinna vars make dött i strid i Afghanistan fick bo hos sin makens familj, där hon uppger att hon behandlats illa och misshandlats. Parets dotter placerades hos en faster i Iran, men kallades tillbaka då hon var 14 och flickans farfar ansåg att hon skulle gifta sig med en kusin. Varken kvinnan eller dottern gick med på detta, vilket ledde till att båda misshandlades och låstes in. De fick hjälp att rymma och få med sig värdesaker av en släkting och sedan av en vän till maken/fadern. Migrationsverket trodde inte på berättelsen för att uppgifterna om misshandeln ansågs vaga och detaljfattiga och att det inte var trovärdigt att kvinnorna skulle kunnat resa själva och ha ekonomi för flykten. De kunde utvisas eftersom de hade ett nätverk i makens/faderns familj. Vid den muntliga förhandlingen i domstol två år senare fick dottern komma till tals, idag 19 år. Hon berättade på ett självupplevt och detaljerat sätt om sin och mammans situation vilket övertygade Migrationsverkets processförare som medgav bifall. Berättelsen stämde också överens med landinformation. Domstolen bedömde att både riskerar förföljelse på grund av kön och beviljade flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-10-23:

Ung kvinna med barn utom äktenskapet riskerar förföljelse i Somalia enligt domstol till sidans topp

En nu nittonårig kvinna från Somalia sökte asyl som tolvåring och har varit placerad i famlijehem. Hon fick avslag relativt snabbt och skulle återvända till Somaliland i norra Somalia, varifrån hon härstammade enligt språktester. Själv har hon hållit fast vid att hon kommer från en ort i centrala Somalia. Fortfarande minderårig träffade hon en ung man med somaliskt ursprung som är dansk medborgare. Hon blev gravid och en son föddes 2018. Barnet blev dansk medborgare. Mannen flyttade till Sverige och har delad vårdnad, men de är inte gifta. DNA-test har visat att han är far. Kvinnan sökte asyl på nytt när utvisningsbeslutet preskriberats och hävdade då att hon riskerar förföljelse som ogift mor och på grund av anknytningen. Migrationsverket avfärdade skyddsskälen som spekulationer. Anknytning avslogs bl.a. eftersom kvinnan inte har styrkt identitet och paret inte hade bott tillsammans utomlands. Migrationsdomstolen har hållit muntlig förhandling och tvivlar på språktestet, bl.a. eftersom kvinnan beskrev sin uppgivna hemort i detalj. Oavsett detta anser domstolen att kvinnan inte kan förväntas undanhålla i hemlandet att hon har ett barn fött utom äktenskapet. Det är sannolikt att hon inte kommer att få ett effektivt klanskydd utan riskerar förföljelse på grund av kön. Hon beviljas därför flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201002:

Asylnytt 20-10-02:

Afghanistan: Barn utanför äktenskap ska leda till ny prövning enligt domstol till sidans topp

En kvinna som fått beslut om utvisning har ett förhållande med en man som är norsk medborgare. De har fått ett barn tillsammans. Kvinnan anförde verkställighetshinder eftersom hon skulle riskera förföljelse på grund av det utomäktenskapliga förhållandet samt att även hennes dotter som är norsk medborgare skulle tvingas följa med henne vid en utvisning. Migrationsverket avslog ansökan om anknytning till dottern och dotterns far på grund av att saken inte gällde att bosätta sig i Sverige. Risken vid en utvisning helt kort med att det hon anfört bara är "vaga uppgifter om en hotbild från din familj". Migrationsdomstolen däremot anser att det som är känt om förhållandena i Afghanistan för kvinnor som haft utomäktenskapliga relationer och fått barn gör att situationen skulle kunna utgöra bestående hinder mot verkställighet. Därför beviljar domstolen en ny prövning och målet lämnas över till Migrationsverket. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-10-02:

Domstol: Kvinnlig lärare behöver skydd efter våldtäkt och ryktesspridning i Somalia till sidans topp

En kvinna i Somalia som utsatts för en våldtäkt trakasserades efter det genom ryktesspridning om att hon skulle ha varit otrogen. Kvinnan arbetade som lärare och informerade bland annat om familjeplanering och riskerna med könsstympning. Hon kallades till en domstol hos Al Shabaab för att hennes verksamhet inte var i enlighet med Islam. Samtidigt utsattes hennes hushållerska för ett mordförsök, vid ett tillfälle då hon var iklädd en sjal som tillhörde läraren. Kvinnan hävdar att en makens kusin som är med i Al Shabaab ligger bakom alltsammans. Efter att hon lämnat Somalia har hennes man gift om sig. Migrationsverket tror på uppgiferna om våldtäkten och kvinnans arbetsuppgifter, men anser det inte visat att det finns ett hot från Al Shabaab. Eftersom maken tidigare stöttat henne och hon har bröder finns ett manligt nätverk enligt Mgrationsverkets avslag. Migrationsdomstolen bedömer kvinnans berättelse som sammanhängande, detaljerad och självupplevd. Det finns därmed ingen anledning att tvivla just på hotet från Al Shabaab, särskilt som risken för våld mot personer i hennes situation stämmer med landinformation. Puntland avfärdas som internflyktsalternativ då hon inte har nätverk där. Risken för förföljelse på grund av kön gör att kvinnan beviijas flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200831:

Asylnytt 20-08-31:

Kvinnor från Somalia och Afghanistan beviljades ny prövning vid graviditet till sidans topp

En ogift kvinna från Somalia hade ett utvisningsbeslut som vunnit laga kraft. Hon blev gravid och ansökte då om en ny prövning på grund av de hot som skulle uppstå i familjen och hemlandet om hon skulle föda ett barn utom äktenskapet. Migrationsverket påpekade att det inte uttalats något hot mot henne och såg inget skäl varför hon inte skulle kunna föda sitt barn i hemlandet. Kvinnan från Afghanistan hade utvisats med hänvisning till manligt nätverk i hemlandet. Redan inför överklagandet i grundärendet hade hon anfört att hon haft samlag med en man som hon inte var gift med och att det innebar ett hot. Kvinnan blev gravid men fick missfall. I samband med det fick hennes föräldrar reda på förhållandet och har förskjutit henne. Därefter har hon blivit gravid på nytt. Migrationsverket tvivlar på uppgifterna om vad som blivit känt och anser att övriga omständigheter inte är nya jämfört med det som redan var prövat. Dessutom hade kvinnan sagt till en mottagningshandläggare att hon gift sig. Om hon är gift innebär graviditeteten inget skyddsbehov, enligt Migrationsverket.

I båda fallen är kvinnorna sammanboende med barnafadern. Domstolen (olika domare) anser ändå att det rör sig om nya omständigheter som kan innebära bestående hinder mot verkställighet. Därför beviljas ny prövning. Domarna är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-08-31:

FN:s kommitté mot tortyr litar på Schweiz bedömning av kvinna från Tjetjenien till sidans topp

Fallet rör en kvinna från Tjetjenien i Ryssland och hennes son. Kvinnans man greps 2008 anklagad för koppling till motståndsrörelsen och hon har inte hört av honom sedan dess. Efter detta hade kvinnan blivit utsatt för upprepade husrannsakningar och förhör. Hon hävdar också att hon flera år senare kändes igen av en militär befälhavare som tog in henne i sin bil, frågade ut henne om motståndsrörelsen och våldtog henne innan han kastade ut henne igen. Därefter hade liknande händelser med samme befälhavare skett gång på gång under flera år. Vid det senaste tillfället hade mannen lämnat henne i ett rum med flera andra män som våldtog henne. Efter detta lämnade hon landet med sin son och sökte asyl i Schweiz. De har fått avslag på grund av ett antal ändringar och motstridigheter i deras berättelser och osannolika förklaringar till hur hon skulle ha nåtts av kallelser till polisen efter att hon lämnat landet. Kvinnan har lämnat läkarintyg som förklarar hennes symptom med depression, disassociering och tecken på traumatisering. FN:s kommitté mot tortyr, CAT, följer trots detta Schweiz bedömning att hon inte lyckats bevisa sitt behov av skydd, både på grund av de olika versionerna och kallelserna som inte verkar äkta. Schweiz anses har uppfyllt sin skyldighet att erbjuda medicinsk undersökning och att denna har vägts in i bedömningen. Schweiz har alltså inte brutit mot konventionen.

Communication nr 698/2015 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200805:

Asylnytt 20-08-05:

Migrationsdomstol: Minderårig flicka kommer inte att få skydd från övergrepp i Tunisien till sidans topp

En ensamkommande flicka från Tunisien har framfört flera asylskäl som var för sig inte har accepterats. Migrationsverket har dock trott på att hon blivit utsatt för övergrepp av sin far sedan tidig ålder och lider av psykisk ohälsa på grund av detta. Hon fick ändå avslag eftersom hon enligt Migrationsverket inte har sökt skydd hos myndigheterna i hemlandet eller tagit hjälp av sociala skyddsnät som finns där. Flickan hävdar att hon hotats av fadern och riskerar hedersmord om hon skulle anmäla honom. Migrationsdomstolen håller med om att det finns ny lagstiftning i Tunisien som kriminaliserar övergrepp mot barn. Det finns även vissa stödorganisationer och en hjälplinje. Men domstolen anser att flickan i sin utsatta situation, utan stöd i familjen, och med det stigma som finns kring brott som våldtäkt, inte har möjlighet att på egen hand få ett effektivt stöd av myndigheterna. Eftersom hon är minderårig finns inget internflyktsalternativ. Därför beviljas hon uppehållstillstånd som flykting. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200523:

Asylnytt 20-05-23:

Domstol: Otillåtet giftermål kan leda till förföljelse på grund av kön i Afghanistan till sidans topp

Ett afghanskt par har bland annat åberopat att de konverterat samt att deras relation är utomäktenskaplig. Kvinnan har varit bortlovad till sin kusin varför hon är hotad av sin farbror. Både mannen och kvinnan är uppvuxna i Iran. De har nu en son som är född i Sverige. Varken Migrationsverket eller domstolen anser att paret gjort sannolikt att de konverterat av övertygelse eller att de kommer att tillskrivas en religion om de återvänder. Migrationsverket tror inte heller att deras relation utgör ett hot. Parets skäl prövas mot hela Afghanistan och Migrationsverket tror inte att farbrodern har inflytande överallt. Enligt verket tenderar hederskonflikter att svalna över tid. Migrationsdomstolen anser däremot att landinformationen visar att det är hedersbrott att vägra ingå tvångsäktenskap och att ingå opassande relationer. Det kan trigga hedersvåld och även mord. Därför går det inte att utesluta att familjen riskerar förföljelse från kvinnans släkt. Eftersom de inte har något socialt nätverk i Afghanistan - utom de släktingar som hotet kommer från - kan de inte etablera sig i någon annan del av landet. Deras skäl prövas visserligen mot hela landet, men enligt domstolen är situationen densamma som när det rör sig om internflykt. Därför beviljas familjemedlemmarna flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-05-23:

Iransk kvinna som rymt till sin man och lämnat islam ska inte utvisas, anser domstol till sidans topp

En kurdisk kvinna i Iran giftes bort med en man som misshandlade henne. Hon tog sig hem till sin familj. Det hotade familjens heder och fadern gick med på att hon skulle skilja sig och gifta om sig med en man, som hon haft en relation med mot familjens vilja innan hon blev bortgift. Denne man är regimkritisk journalist och hade tvingats flytta till Turkiet. Efter giftermålet sökte säkerhetspolisen efter kvinnan och avslöjade för fadern att hon träffat mannen i Turkiet före bröllopsfesten. Fadern misshandlade henne svårt och låste in henne. När hon kom ur flydde hon till Sverige, där maken numera bor. Kvinnan har lämnat islam och tänker inte sätta på sig slöja igen. Migrationsverket ansåg att hotbilderna från fadern och säkerhetspolisen inte var tillförlitliga, bl.a. för att fadern godkänt äktenskapet och ändå hotat döda henne samt att kvinnan hade kunnat lämna landet legalt. Enligt Migrationsverket lever många utbildade som ateister. Kvinnan fick beslut om utvisning men migrationsdomstolen upphäver beslutet. Domstolen påpekar att minoriteter är föremål för diskriminering, familjemedlemmar till journalister som är aktiva på internet frihetsberövas och den som uttryckligen tillkännager sig som ateist riskerar dödsstraff. Kvinnan beviljas flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Malmö.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200426:

Asylnytt 20-04-26:

Tortyrkommittén: Berättelse om våldtäkt som lämnats efter flera år inte trovärdig till sidans topp

En kvinna från Elfenbenskusten sökte asyl i Nederländerna. Hennes man var aktiv i oppositionen och hade hämtats nattetid. Vid samma tillfälle greps kvinnan och blev kvar i fängelse i fyra år under förfärliga förhållanden. Enligt anmälan till FN:s kommitté mot tortyr, CAT, hade hon blivit misshandlad och våldtagen flera gånger i veckan. Hon flydde genom att en vän hade mutat en vakt. I Nederländerna hade hon beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd som alla asylsökande från Elfenbenskusten, på grund av inbördeskriget. Mot slutet av tillståndet fick kvinnan kontakt med sina barn och påbörjade familjeåterförening. Denna lyckades dock inte, eftersom kvinnans uppehållstillstånd drogs in på grund av det förbättrade läget i hemlandet. Nu krävdes personliga asylskäl för att få stanna. I den första proceduren hade kvinnan inte nämnt alla omständigheter, bland annat inte våldtäkterna. Hon hade enligt Nederländerna lämnat motstridiga uppgifter om gripandet och kunde inte redogöra för hur fängelset såg ut eller hur flykten gått till. Med hjälp av läkarintyg om hennes skador och psykiska tillstånd som kunde orsaka bristerna fick hon rätt i domstol, men detta drogs tillbaka i högsta instans. Därefter vände hon sig till CAT. CAT väger dock in Nederländernas argument mot trovärdigheten som gäller centrala punkter i berättelsen. CAT konstaterar också att även om våldtäkterna skett så finns inga bevis för att kvinnan riskerar att utsättas i framtiden.

Communication no. 863/2018, X v. Netherlands (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-04-26:

Migrationsdomstol: Hedersrelaterat hot från släktingar kan finnas i hela Afghanistan till sidans topp

Ett par med två barn har sökt asyl i Sverige. De är medborgare i Afghanistan men har bott större delen av sina liv i Iran. Det finns en hotbild från kvinnans släktingar i Afghanistan beroende på att deras äktenskap ses som otillåtet. Migrationsverket har bedömt berättelsen som sannolik, men gav ändå avslag eftersom hotbilden bara fanns i de områden där släktingarna bor. Eftersom familjen bott i Iran prövas skyddsbehovet mot hela landet. Någon internflyktsbedömning behövde därför inte göras, enligt Migrationsverket. Paret anförde att deras släktingar bor utspridda i Afghanistan. Domstolen refererar landinformation om behovet av ett socialt nätverk för att klara sig. Eftersom familjen har bott i Iran och hoten kommer från släktingar så saknar familjen nätverk, enligt domstolen. Domstolen påpekar att även om internflykt inte blir aktuellt, så är situationen för en barnfamilj som återvänder utan nätverk densamma som för en familj som flyr internt. På grund av detta och att släktingarna kan få kännedom om återvändandet så upphäver domstolen utvisningen och beviljar familjemedlemmarna flyktingstatus och permanenta uppehållstillstånd. Källa: Förvaltningsrätten i Göteborg

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200306:

Europarådet 20-02-10:

New study on gender-based asylum claims and non-refoulement till sidans topp

On 10 February 2020, the Council of Europe published a new study on Gender-based asylum claims and non-refoulement: Articles 60 and 61 of the Istanbul Convention. The purpose of the publication is to support the implementation of these articles by providing policy makers, border and immigration officials and practitioners with practical advice including definitions, information and examples of gender-based violence that may be recognised as forms of persecution or other serious harm. It also illustrates how to ensure that a gender-sensitive interpretation is given to each of the convention grounds, what are the requirements of gender-sensitive reception procedures and gender-sensitive practice and procedure in respect of refugee status determination, and applications for other forms of international protection. It discusses the additional protection of the non-refoulement principle and concludes with a checklist which summarises the requirements of the provisions affecting asylum-seeking and refugee women in Articles 60 and 61 of the Istanbul Convention. The checklist should help in designing and implementing measures in law, policy and practice to implement Articles 60 and 61. This publication belongs to a series of in-depth analyses of articles of the Convention on preventing and combating violence against women and domestic violence (Istanbul Convention).

Hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190721:

Asylnytt 19-07-21:

Ingen risk för könsstympning i Elfenbenskusten enligt FN:s kommitté mot tortyr till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har publicerat en rad beslut från session 66 i april-maj 2019. Ett av besluten rörde en nu fyraårig flicka som enligt anmälan riskerar att utsättas för könsstympning om hon utvisas till Elfenbenskusten. Modern hade tidigare sökt asyl i Nederländerna på flykt från ett tvångsäktenskap som bland annat inneburit att hon könsstympats som nittonåring. Hon fick avslag men då hon fött en dotter ansökte hon på nytt på grund av risken att dottern skulle könsstympas. Nederländska myndigheter ansåg dock att skyddet mot könsstympning i Elfenbenskusten är väl utbyggt och att risken är liten då flickans mamma är motståndare till sedvänjan. Samma bedömning gjorde CAT och motsatte sig inte utvisningen.

Hämta beslutet om flickan, com No. 757/2016, M.J.S. v. The Netherlands (Extern länk)

Sök fler ärenden från mr-kommittéernas databas (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190318:

Migrationsverket 19-03-07:

Lifosrapport: Sudan - Kvinnlig könsstympning till sidans topp

Rapporten belyser frågan om kvinnlig könsstympning eller på engelska female genital mutilation (FGM) i Sudan inklusive frågor om familjens beslutsmönster och statens möjlighet att erbjuda rättsligt skydd. Frågor om återomskärelse (reinfibulering) berörs också i rapporten.

/Utdrag:/

I ljuset av det begränsade informationsläget i Sudan konstaterar Lifos att de konsulterade källorna pekar på att förekomsten av könsstympning är mycket utbredd i Sudan. Även i delstater där förekomsten är mindre rör det sig som minst om omkring hälften av kvinnorna som utsätts. I vissa delstater är så gott som alla flickor och kvinnor könsstympade, och den etablerade terminologin kring icke-könsstympade flickor har generellt varit starkt negativ. Lifos bedömning utifrån konsulterade källor är därför att majoriteten av sudanesiska flickor och kvinnor fortsatt löper risk att utsättas för könsstympning.

(...)

Trots att Sudan historiskt haft lagar som förbjudit könsstympning av kvinnor finns det idag, efter påtryckningar från vissa religiösa ledare, ingen nationell lagstiftning mot kvinnlig könsstympning. Av de delstater som infört regionala lagar förekommer kritik mot implementeringen av lagarna, inte minst i delstaten Röda havet där den regionala lagen kallats för en "papperstiger".

(...)

Det finns inte heller någon sedvanerättslig lagstiftning som förbjuder kvinnlig könsstympning, och trots att skadliga sedvänjor förbjuds i konstitutionen, och annan sudanesisk lagstiftning teoretiskt kan kriminalisera könsstympning, finns det till Lifos kännedom inga exempel på att personer som utfört könsstympning lagförts inom ramen för dessa bestämmelser.

Hämta rapporten /utgåva 190827, språkligt förtydligad/ (Extern länk)

Se även:

Lifosrapport 19-03-14: Etiopien - Kvinnlig könsstympning (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

UNHCR 19-03-11

Brief of the UNHCR in the case O.L.B.D v. William P. Barr, Attorney General till sidans topp

/Asylnytt: UNHCR:s yttrande rörande om våld i hemmet kan grunda flyktingskäl/

UNHCR has a specific interest in this matter because the Board rested its decision on the former Attorney General's decision in Matter of A-B-, 27 I. & N. Dec. 316 (A.G. 2018), which diverges from UNHCR's authoritative interpretation of States' obligations under the 1951 Convention and 1967 Protocol in several key respects. In particular, the decision conflicts with UNHCR's interpretations of the definition of a "particular social group," the standard used to assess whether states are "unable or unwilling" to provide effective protection against non-state agents of persecution, and the "nexus" requirement concerning whether persecution by non-state actors is "on account of" membership in a particular social group.

/Utdrag:/

Matter of A-B-changes the approach to asylum claims based upon "membership in a particular social group," elevating the standard far beyond the international threshold. Although "membership in a particular social group" is on its facean ambiguous term, Matter of A-B-, 27 I.&N. Dec.at 326, jurisprudence and commentary have over time helped clarify its meaning.

(...)

The hallmark of state protection is the state's ability to provide effective protection, which requires effective control of non-state actors. SeeHandbook¶ 65 (acts constitute persecution "if they are knowingly tolerated by the authorities, or if the authorities refuse, or prove unable,to offer effective protection"); see also Interpreting 1951 Convention¶15 (providing that a state's ability to offer effective protection is meas-ured by "the general state of law, order and justice in the country, and its effectiveness, including the resources available and the ability and willingness to use them properly and effectively to protect residents").

(...)

Läs eller hämta hela dokumentet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190302:

Human Rights Watch 19-02-14:

An Emirati woman's ordeal to seek protection from abuse till sidans topp

Escape highlights state of women's rights in UAE

Hiba Zayadin

Hind Albolooki fled the United Arab Emirates (UAE) after receiving threats from family members for wanting to divorce an abusive husband.

"I am a mother of four children," she said. "No mother would leave her children just like this. But I had to leave my kids. I had no other choice." Her decision to flee says much about the lack of protection available to women in the UAE.

Hind sought asylum in North Macedonia, but authorities rejected her asylum claim. She is now trapped in an immigration detention center, begging not to be deported back to the UAE and instead allowed to claim asylum elsewhere. The European Court of Human Rights (ECHR) has barred her deportation while it processes her case. But it is unclear whether Macedonian authorities will send her back to the UAE or comply with the ECHR's decision.

If you believe the UAE's rhetoric on women's rights, it might be difficult to understand why women like Hind believe that to leave an abusive husband, they have no choice but to flee the UAE. Indeed, in response to news of Hind's ordeal, Ahmed Almulla, deputy head of mission at the UAE embassy in Rome, said: "Domestic abuse is a serious crime, and has no place whatsoever in the UAE; Emirati women are protected and fully empowered under UAE laws."

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181125:

Asylnytt 18-11-00:

Afghanistan: Skild kvinna ska inte utvisas utan nätverk enligt domstol till sidans topp

En kvinna från Afghanistan växte upp hos sin farbror i Kabul där hon och hennes bror behandlades illa. För att komma ifrån detta ville hon gifta sig, men farbrodern tillät inte äktenskapet. Paret rymde och bosatte sig i makens hemby i Wardak där de bodde i sju år, men efter det i Kabul ett år då de fruktade nomaderna som regelbundet angrep byn. Därefter flydde de till Sverige med sina tre barn. Kvinnan och hennes familj fick dock avslag. Migrationsverket ifrågasatte inte att kvinnan blivit illa behandlad av farbrodern men trodde inte att det fanns någon risk för att han fortfarande skulle hota dem när inget hänt på åtta år. De ansågs inte heller riskerar personlig förföljelse av nomaderna eller som hazarer. Efter avslaget har kvinnan valt att separera från mannen (som är betydligt äldre) och bor nu ensam med barnen. Migrationsdomstolen anser att även om farbrodern inte utgör något hot så kan han inte anses utgöra ett manligt nätverk för kvinnan. Som ensam kvinna i Afghanistan riskerar hon förföljelse på grund av kön och får därför uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. (Källor Infotorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.