Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Information från myndigheter och organisationer
Pressklipp saknas
Urskillningslöst våld i Hassakah kan innebära skyddsstatus enligt domstol
I flera olika ärenden har domstolar bedömt att personer som kommer från Hassakah-provinsen i Syrien inte ska utvisas. Provinsen är ett område i norra Syrien som hålls av kurdiska styrkor men där Turkiet intervenerat bland annat med drönarattacker. Även Ryssland har varit inblandat. Samtidigt fortsätter IS att attackera regeringsstyrkorna och de kurdiska styrkorna. Ett fall som nämnts i tidigare utgåva av Asylnytt gällde en kvinna som enligt domstolen inte heller borde utvisas till Armenien, där hon inte längre var medborgare. Hon saknade som ensamstående internflyktalternativ i Syrien. Samma bedömning har i flera fall gjorts för kvinnor från Qamishli, som inte har lyckats visa individuella asylskäl, men som på grund av situationen i Hassakah och bristen på internflyktsalternativ beviljats alternativ skyddsstatus. Detsamma blir beslutet för ett äldre par som flytt från våldet i området. I deras fall som avgjordes i slutet av maj hade Migrationsverket medgett bifall till överklagandet, eftersom Hassakah enligt EU:s asylbyrå EUAA ska ses som ett område där våldet är så urskillningslöst att envar som befinner sig där riskerar att drabbas. Domarna är inte vägledande. Källa förvaltningsrätterna i Stockholm och Göteborg
Uppehållstillstånd för homosexuell man efter muntlig förhandling
En ung man hade först på ett sent stadium i asylproceduren berättat att han är homosexuell och skulle riskera förföljelse på den grunden om han utvisades till Afghanistan. Migrationsverket avslog med motivering att han inte förmått reflektera över sin läggning så som han borde med tanke på att homosexualiserat i hemlandet. Han har inte heller kunnat reflektera tillräckligt över sina känslor, tvivel och sin framtid. Migrationsdomstolen som hållit muntlig förhandling går igenom mannens beskrivning av hur han kom fram till sin läggning och orsakerna till att han försökt dölja den, bland annat på grund av inställningen hos kamrater och personal på boendet. Sammantaget är det en tydlig och detaljrik berättelse som innehåller reflektion och eftertanke. Mannen beviljas flyktingstatus och tre års uppehållstillstånd.
Domen innehåller förutom resonemang om beviskravet i denna typ av mål även ett utförligt avsnitt om tillämpning av EU-rättens krav på "benefit of the doubt" i fråga om ålderbedömning (ett resonemang som inte var till den sökandes fördel i detta fall). Vidare problematiserar domaren Migrationsverkets val att pröva skyddsbehovet mot varje del av landet för att en vistelseort inte kunde bevisas. Enligt domaren bör skyddsbehovet prövas mot den verkliga destinationen. Domen är dock inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.
Domstol underkänner utpekade internflyktsorter som rimliga
En ung man från Afghanistan som sökt asyl på nytt efter preskription framförde sin konversion som skyddsskäl. Migrationsverket anser att mannen inte kunnat göra sannolikt att hans konversion är genuin. Mannen kommer från Helmand, där det urskillningslösa våldet är så allvarligt att han inte kan skickas dit, men MIgrationsverket ansåg att Kabul, Mazar-e-Sharif eller Harat är rimliga och relevanta internflyktsalternativ. Migrationdomstolen delar efter muntlig förhandling Migrationsverkets bedömning av konversionen. Däremot underkänner domstolen internflyktalternativen. Domstolen anser i likhet med UNHCR att Kabul inte är ett godtagbart internflyktsalternativ. Herat eller Mazar-e-Sharif skulle kunna vara relevant alternativ (dvs tillräckligt säkert). Men domstolen anser inte att Migrationsverket, har utvecklat varför dessa orter skulle vara rimliga (dvs att personen kan klara sig där). Domstolen hänvisar till hur EU:s asylbyrå EASO resonerar kring internflykt utan nätverk och kommer fram till att Migrationsverket inte gjort sannolikt att det finns ett relevant och rimligt internflyktsalternativ. Därför beviljas mannen status som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.
Assessing Internal Flight, Relocation or Protection Alternative to Kabul
This document provides decision-makers with relevant country of origin information (COI) for assessing the availability of an internal flight, relocation or protection alternative (IFA/IRA/IPA) in Kabul for Afghans who originate from elsewhere in Afghanistan and who have been found to have a well-founded fear of persecution in relation to their home area, or who would face a real risk of serious harm in their home area.
UNHCR recalls its position that given the current security, human rights and humanitarian situation in Kabul, an IFA/IRA is generally not available in the city.
1. The relevance of Kabul as an IFA/IRA: the security situation for civilians in Kabul
1.1 Security Trends and Impact on Civilian Population in 2019
In its 2019 Quarterly Report covering the period from 1 January to 30 September 2019, UNAMA documented the "highest number of civilian casualties that it has recorded in a single quarter since it began systematic documentation in 2009". According to UNAMA, civilians living in Kabul, Nangarhar, Helmand, Ghazni, and Faryab were most directly impacted by the conflict within this reporting period, with the highest number of civilian causalities reported in Kabul province, namely 1,491.
Similarly, for the period from 1 January - 31 May 2019, the NATO Resolute Support Mission reported that 15 percent of the total civilian casualties in Afghanistan occurred in Kabul Province (402 causalities).
Action on Armed Violence reported that there were 1,013 civilian casualties from explosive violence across Afghanistan in July 2019, reportedly the highest number recorded since AOAV began monitoring casualties in October 2010. According to AOAV, Kabul was the city most impacted, "with almost a third of all civilian casualties occurring in the capital (30%)".
Timeline of Security Incidents in Kabul: January - September 2019
(...)
Läs eller hämta dokumentet (Extern länk)
Migrationsdomstol: Afghanistan: Ingen internflykt för barnfamllj utan nätverk på orten
En barnfamilj flydde Afghanistan på grund av en marktvist. Fadern hade misshandlats och hotats av en släkting och anförde att släktingens kontakter gjorde att de var förföljda även av talibaner. Mannen hade anmält trakasserierna till polisen. Migrationsverket avslog ansökan. Det framgick att familjen bott en kortare tid i Kabul och att modern är från Herat. Migrationsdomstolen anser att familjen visat att de löper risk att utsättas för skyddsgrundande behandling om de återsänds till hemorten och att det inte finns något myndighetsskydd. För att internflyktsalternativ ska tillämpas för en barnfamilj krävs nätverk på tillflyktsorten. Föräldrarnas tidigare bostättning i Kabul och Herat medför inte att de har ett nätverk enligt domstolen. Därför får familjemedlemmarna uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.