fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Skäl för och emot uppehållstillstånd, enskilda fall

Hinder mot verkställighet

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkiveringsdatum 211210:

Asylnytt 21-12-10:

Domstol anser att en familj som inte kan verkställas till Gaza är flyktingar till sidans topp

En kvinna från Gaza som befinner sig i Sverige med sina barn sedan slutet av 2018 har inte blivit trodd när det gäller att hon skulle vara hotad av Hamas, trots att släktingar råkat illa ut och en bror har flyktingstatus i Sverige. Trots att Migrationsverket av humanitära skäl inte genomför verkställigheter till Gaza ansåg verket att det inte utgjorde skäl för uppehållstillstånd, då stoppet är tillfälligt och familjen inte vistats länge i Sverige. Migrationsdomstolen anser inte heller att de individuella skälen räcker för skyddsbehov. Men eftersom det råder väpnad konflikt och inga verkställigheter får ske på grund av säkerhetssituationen, samt att situationen är särskilt allvarlig för barn, bedömer domstolen att familjen är förhindrad att återvända. Därmed kan de inte få stöd av UNRWA, FN:s organisation för palestinier, som de haft tidigare. Det leder i sin tur till att de ska bedömas som flyktingar. Kvinnan och barnen beviljas flyktingstatus och uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211018:

Asylnytt 21-10-18:

Statslös palestinier som inte släpps in i Libyen är flykting enligt Migrationsdomstol till sidans topp

En familj från Libyen som är statslösa palestinier har levt i Sverige med utvisningsbeslut samtidigt med tidsbegränsade uppehållstillstånd. Deras berättelse om attentat mm har inte räckt för att de ska bedömas ha skyddsbehov. Migrationsverket medger att Libyen inte släpper inte palestinier, men anser att detta verkställighetshinder är tillfälligt. När ett barn föddes i familjen ansökte föräldrarna om asyl även för honom och Migrationsverket gav barnet samma beslut. Det ansågs vara barnets bästa att följa med föräldrarna till hemlandet. Migrationsdomstolen gör dock en helt annan bedömning av situationen i Libyen. Enligt Migrationsdomstolen pekas palestinier ut som syndabockar för situationen i landet med en tillskriven radikal politisk uppfattning och detta drabbar även barn. Dessutom anser domstolen att förbudet mot att återvända till det land där någon haft sin vistelseort och intressesfär i sig är så diskriminerande att ska anses som förföljelse. De sammanlagda riskerna på grund av den väpnade konflikten, tillhörigheten till en utsatt grupp och inreseförbudet gör att barnet har en välgrundad fruktan för förföljelse. Det finns inget myndighetsskydd. Därför beviljas barnet flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201002:

Asylnytt 20-10-02:

Afghanistan: Barn utanför äktenskap ska leda till ny prövning enligt domstol till sidans topp

En kvinna som fått beslut om utvisning har ett förhållande med en man som är norsk medborgare. De har fått ett barn tillsammans. Kvinnan anförde verkställighetshinder eftersom hon skulle riskera förföljelse på grund av det utomäktenskapliga förhållandet samt att även hennes dotter som är norsk medborgare skulle tvingas följa med henne vid en utvisning. Migrationsverket avslog ansökan om anknytning till dottern och dotterns far på grund av att saken inte gällde att bosätta sig i Sverige. Risken vid en utvisning helt kort med att det hon anfört bara är "vaga uppgifter om en hotbild från din familj". Migrationsdomstolen däremot anser att det som är känt om förhållandena i Afghanistan för kvinnor som haft utomäktenskapliga relationer och fått barn gör att situationen skulle kunna utgöra bestående hinder mot verkställighet. Därför beviljar domstolen en ny prövning och målet lämnas över till Migrationsverket. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200831:

Asylnytt 20-08-31:

Kvinnor från Somalia och Afghanistan beviljades ny prövning vid graviditet till sidans topp

En ogift kvinna från Somalia hade ett utvisningsbeslut som vunnit laga kraft. Hon blev gravid och ansökte då om en ny prövning på grund av de hot som skulle uppstå i familjen och hemlandet om hon skulle föda ett barn utom äktenskapet. Migrationsverket påpekade att det inte uttalats något hot mot henne och såg inget skäl varför hon inte skulle kunna föda sitt barn i hemlandet. Kvinnan från Afghanistan hade utvisats med hänvisning till manligt nätverk i hemlandet. Redan inför överklagandet i grundärendet hade hon anfört att hon haft samlag med en man som hon inte var gift med och att det innebar ett hot. Kvinnan blev gravid men fick missfall. I samband med det fick hennes föräldrar reda på förhållandet och har förskjutit henne. Därefter har hon blivit gravid på nytt. Migrationsverket tvivlar på uppgifterna om vad som blivit känt och anser att övriga omständigheter inte är nya jämfört med det som redan var prövat. Dessutom hade kvinnan sagt till en mottagningshandläggare att hon gift sig. Om hon är gift innebär graviditeteten inget skyddsbehov, enligt Migrationsverket.

I båda fallen är kvinnorna sammanboende med barnafadern. Domstolen (olika domare) anser ändå att det rör sig om nya omständigheter som kan innebära bestående hinder mot verkställighet. Därför beviljas ny prövning. Domarna är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-08-31

Migrationsdomstol: Journalist som torterats efter utvisning ska få ny prövning till sidans topp

En person från Azerbajdzjan sökte asyl på grund av att han som politiskt oppositionell riskerade förföljelse men blev inte trodd. Han lämnade Sverige och greps direkt på flygplatsen i Baku. Han hävdar att han utsattes för tortyr och krävdes på uppgifter om oppositionella i Sverige. Han lovade samarbeta och släpptes men började sedan arbeta som kolumnist för en tidning. Han försökte periodvis ligga lågt och inte skriva helt fritt, men vid några tillfällen skrev han artiklar som gjorde att han greps och utsattes för tortyr igen. Efter den senaste kritiska artikeln vågade han inte invänta konsekvenserna utan lämnade landet med hjälp av människosmugglare. Migrationsverket avslog hans begäran om ny prövning med motivering att de nya omständigheterna bara är modifikationer och tillägg. Migrationsdomstolen däremot anser att de nya uppgifterna tillsammans med de tidningsartiklar och intyg från redaktionen som mannen lämnat in gör att det finns objektiva grunder som talar för att han skulle riskera skyddsgrundande behandling i Azerbajdzjan. Därför beviljas han en ny prövning. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200624:

Asylnytt 20-07-24:

Ingen resning på grund av intyg från polisen om verkställighetshinder till sidans topp

En person från Irak sökte asyl i Sverige. Hans sakskäl prövades aldrig eftersom Migrationsverket ansåg att han skulle kunna få skydd i Vitryssland där han har haft uppehållstillstånd. Mannen har förgäves försökt förklara att han hade ett tillfälligt uppehållstillstånd för ett forskningsuppdrag, utsänd av sin arbetsgivare i Irak. Tillståndet löpte ut 2016 och han har ingen laglig möjlighet idag att resa till Vitryssland. Trots detta avslogs hans överklagan av migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen beviljade inte prövningstillstånd. Sedan dess har mannen lämnat in en underrättelse från den svenska polismyndigheten om att det finns ett praktiskt verkställighetshinder. Han ansökte nu om resning, men Migrationsöverdomstolen förklarar att det inte finns några synnerliga skäl att pröva saken på nytt. Utvisningsbeslutet kvarstår.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200521:

Asylnytt 20-05-00:

Ansökan om anknytning får göras från Sverige på grund av Corona, enligt domstol till sidans topp

En kvinna från Ukraina ansökte om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin make och ett gemensamt barn, båda svenska medborgare. Hon fick avslag på grund av att hon redan befann sig i Sverige. Ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning får enligt grundregeln inte beviljas om personen redan har rest in. Migrationsdomstolen tar hänsyn till att handläggningstiderna i anknytnigsärendet kan bli omkting ett år och att barnet bara är två år gammalt. Hans anknytning till modern riskerar att skadas genom separationen. Dessutom gör gränshindren på grund av Coronaviruset att det är oklart när en resa skulle kunna ske. Domstolen påpekar att kvinnan riskerar att hamna i en situation där hon ofrivilligt blir kvar illegalt. Om hon kan resa och beviljas uppehållstillstånd finns risk att hon får svårt att återvända, på grund av epidemin. Kvinnan beviljas uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200426:

FARR 20-04-17:

Nytt från Migrationsverket: 14-åringar får utvisningsbeslut till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande, SR 10/2020, om praktiska verkställighetshinder. Den viktigaste nyheten är att ensamkommande barn som inte har något ordnat mottagande i hemlandet ändå ska få utvisningsbeslut om de fyllt 14. Utvisningen verkställs när de fyllt 18.

De förändringar som skett utgår bl.a. från ett avgörande i Migrationsöverdomstolen. Domen handlade om en statslös familj vars utvisningsbeslut inte kunde verkställas, MIG 2019:4. Denna dom inleds: "Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd p.g.a. praktiskt verkställighetshinder redan innan ett första beslut om utvisning har preskriberats bör tillämpas restriktivt".

(...)

Kommentar

Migrationsverket utgår från en dom i Migrationsöverdomstolen. Domen kan kritiseras i sig för bedömningen att det behövs fyra år för att avgöra om en utvisning rent praktiskt går att verkställa och att sju års vistelsetid för barn inte är något problem. Men Migrationsverkets tolkning går utöver detta när ensamkommande barn utan möjlighet att på egen hand verkställa sin utvisning ska försättas i samma otrygga situation. Till skillnad från barnen i Migrationsöverdomstolens fall kommer det ensamkommande barnet slutligen att utvisas från sin nuvarande familj, inte tillsammans med dem.

Detta är inte det enda exemplet på att lagtillämpningen förskjuts genom Migrationsverkets tolkningar och egna ställningstaganden. Praxis just för ensamkommande barn har stegvis förflyttats genom flera nya ställningstaganden de senaste åren, som forskarna Anna Lundberg och Sofi Jansson Keshavarz visat i en artikel i Juridisk Tidskrift. Genom att beslut om praktiska verkställighetshinder inte kan överklagas kommer ny praxis inte att prövas i domstol. Detta är en brist i Utlänningslagen som den parlamentariska kommittén borde se över.

(...)

Artikeln med beskrivning och FARR:s kommentar till flera rättsliga ställningstaganden som innehåller liknande ändringar samt länkar till dokumenten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-04-26:

Migrationsverket om praktiska hinder: Korta tillstånd för 14-åringar utan mottagande till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande om praktiska verkställighetshinder. De förändringar som skett utgår bl.a. från Migrationsöverdomstolens avgörande om en statslös familj vars utvisningsbeslut inte kunde verkställas, MIG 2019:4 Denna dom inleds: "Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd p.g.a. praktiskt verkställighetshinder redan innan ett första beslut om utvisning har preskriberats bör tillämpas restriktivt". Migrationsverket drar slutsatsen att ensamkommande barn från 14 års ålder bör få utvisningsbeslut kombinerat med 12 månaders tillstånd i taget även om de saknar ordnat mottagande i hemlandet, eftersom de kommer att fylla 18 och kunna utvisas innan beslutet preskriberats. För barn under 14 kan brist på ordnat mottagande ses som bestående hinder och leda till uppehållstillstånd av ömmande omständigheter, eftersom utvisning skulle strida mot ett konventionsåtagande. Enligt det tidigare ställningstagandet skulle barn i denna situation normalt få tidsbegränsade tillstånd utan utvisningsbeslut. Dessutom förordades uppehållstillstånd av ömmande omständigheter för barn under 16. Det nya ställningstagandet innehåller vissa andra preciseringar samt ett stycke om verkställighetshinder i säkerhetsärenden. Det förra ställningstagandets omfattande lista över gällande rätt och praxis har utgått.

Hämta ställningstagandet om praktiska verkställighetshinder, SR 10/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-04-26:

Rättsligt ställningstagande från Migrationsverket om ömmande omständigheter till sidans topp

Det rättsliga ställningstagandet "angående prövning och bedömning av barns ärenden om uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 § och 12 kap. 18 § första stycket 3 utlänningslagen", SR 36/2016, har bytts ut. Detta handlar om hur bedömningar av barns humanitära skäl ska gå till med nuvarande begränsningar enligt den tillfälliga lagen samt hur motsvarande bedömningar ska göras i ärenden om verkställighetshinder som rör barns medicinska och andra särskilda skäl. Referensnummer till ställningstaganden om verkställighet mm har uppdaterats. Endast ett stycke i texten har justerats. Det handlar om att ett uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter i grundärendet kräver att utvisning skulle bryta mot ett konventionsåtagande - men i paragrafen om verkställighetshinder finns ingen motsvarande regel. I det tidigare ställningstagandet fanns ett påpekande om att utrymmet för att ge tillstånd vid verkställighetshinder när grundärendet prövats enligt den tillfälliga lagen ändå påverkas indirekt, eftersom det krävs nya omständigheter. I det nya ställningstagandet saknas påståendet om att prövningen påverkas indirekt. Istället står att samma materiella bedömningar som tillämpades innan den tillfälliga lagen infördes ska tillämpas även fortsättningsvis i ärenden om verkställighetshinder, inklusive kravet på nya omständigheter.

Hämta det nya ställningstagandet, SR 13/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200125:

Asylrättscentrum 20-01-22:

Chefsjuristen kommenterar: Tidpunkt för åberopande av nya skyddsskäl till sidans topp

Vad innebär det att någon inte kunnat berätta om en omständighet tidigare och vilka konsekvenser kan det få i asylansökan. Asylrättscentrums chefsjurist Anna Lindblad förklarar MIG 2019:25 om tidpunkt för när skyddsskäl åberopas.

Avgörandet rör en afghansk man som ansökte om asyl i Sverige i oktober 2015. Ansökan avslogs genom ett beslut som fick laga kraft i november 2018. I januari 2019 gav mannen in en anmälan om verkställighetshinder till Migrationsverket. Skälet för anmälan var att han konverterat till kristendomen. Han gav in ett dopbevis och fotografier från dopceremonin. Migrationsverket beslutade att inte bevilja uppehållstillstånd med stöd av 12 kap. 18 § utlänningslagen och att inte heller ta upp frågan om uppehållstillstånd till ny prövning med stöd av 12 kap. 19 § samma lag.

Varit i Sverige för lång tid när mannen berättade om sina skyddsskäl

Mannen överklagade beslutet och gav in en skrivelse från sin doppräst. Domstolen avslog överklagandet. Domstolen ansåg att det var fråga om en ny omständighet och att denna nådde upp till det beviskrav som krävs för att en ny prövning ska beviljas - vilket är att det ska vara antagligt att det finns skyddsgrundande omständigheter. Domstolen ansåg dock att kravet på giltig ursäkt i bestämmelsen inte var uppfyllt - det var alltså inte ursäktligt att han inte tidigare berättat om sina tankar kring trostillhörighet och den kristna tron, särskilt som han varit så länge i Sverige. Det framgick av underlaget i ärendet att mannen redan när han kom till Sverige inte längre identifierade sig offentligt som muslim.

Kunde omständigheterna kommit upp tidigare?

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191214:

Asylnytt 19-12-14

Migrationsöverdomstolen: Kravet på giltig ursäkt för ny prövning har feltolkats till sidans topp

Målet gäller en person som efter slutligt avslag blev döpt som kristen och anförde det som skäl för en ny prövning. Både Migrationsverket och migrationsdomstolen håller med om att konversionen är en ny omständighet och dessutom att personen riskerar skyddsgrundande behandling i hemlandet. Men de avslog ändå för att personen inte hade någon "giltig ursäkt" för att inte ha åberopat sina tankar kring trostillhörighet tidigare, särskilt som han uppgett att han redan när han kom till Sverige inte identifierade sig som muslim. Men Migrationsöverdomstolen skriver: "Har sökanden gjort antagligt att denne på grund av sin ändrade övertygelse riskerar skyddsgrundande behandling vid ett återvändande till hemlandet får det förutsättas att denne inte anser sig ha haft något skyddsbehov tidigare på denna grund. I ett sådant fall saknas det i allmänhet skäl att ifrågasätta tidpunkten för när sökanden ansett att skyddsbehovet har uppstått." Migrationsöverdomstolen anser inte att det fanns anledning för personen att åberopa sina religiösa överväganden innan han insett att han ville kunna leva som kristen. Dopet blev det avgörande steget för honom. Eftersom omständigheten inte fanns tidigare så behövs ingen giltig ursäkt. Domen är vägledande.

Hämta domen i mål UM4832-19, MIG 2019:25 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190517:

Asylnytt 19-05-17:

Prövningstillstånd: Borde en konvertit ha berättat om konversionen före dopet? till sidans topp

En man från Afghanistan berättade i en anmälan om verkställighetshinder att han blivit kristen. Av ansökan framgick att han funderat över religionen redan i hemlandet och närmat sig kristendomen under lång tid. Han döptes dock först efter slutligt avslag och religionsskäl fanns inte med i grundärendet. Enligt Migrationsverket finns ingen förklaring till varför han inte berättat mer om sin religiösa övertygelse och därför har han inte "gjort antagligt" de nya omständigheterna. Migrationsdomstolen däremot ansåg att mannen gjort antagligt att det finns skyddsgrundande omständigheter, men eftersom det inte finns "giltig ursäkt" för att han inte åberopat omständigheterna tidigare beviljades inte ny prövning. Migrationsöverdomstolen kommer nu att pröva frågan om "giltig ursäkt". I en dom nyligen återförvisades ett ärende av Migrationsöverdomstolen i en liknande situation, men fallen skiljer sig. i det tidigare fallet hade migrationsdomstolen bedömt att det fanns "skälig anledning att anta" att personen löpte en skyddsgrundande risk. Med detta högre beviskrav behövs enligt Migrationsöverdomstolen ingen giltig ursäkt för att bevilja en ny prövning. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190415:

Asylnytt 19-04-15:

Migrationsöverdomstolen: inget verkställighetshinder före preskription för bidooner till sidans topp

Målet gäller en familj från Kuwait som hävdar att de är oregistrerade statslösa bidooner. Svårigheterna att verkställa utvisning av statslösa bidooner är välkända. Migrationsverket har sedan 2012 fört en dialog med Kuwait utan framgång. Bidooner som är registrerade och har så kallade artikel 17-pass ska dock kunna återvända. Migrationsverket anser att familjemedlemmarna inte lämnat tillförlitliga uppgifter om hur de lämnade Kuwait eller att de inte är registrerade. Frågan inför Migrationsöverdomstolen är om verkställighetshindret kan vägas in redan i grundärendet (då av naturliga skäl inget verkställighetsförsök har gjorts) och ge uppehållstillstånd av ömmande skäl. Familjens ombud har påpekat att när ärendet preskriberas kommer barnen att ha vistats i Sverige i ca sju år. Men Migrationsöverdomstolen anser att frågan om verkställighetshinder enligt lagens systematik inte ska vägas in förrän efter preskription då myndigheterna haft fyra år på sig att verkställa beslutet. Avsteg från den principen ska tillämpas restriktivt. I detta ärende kan det inte redan nu anses mycket sannolikt att beslutet kommer att preskriberas och det blir därför avslag. Domen är vägledande.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta domstolens referat i mål UM 2019-4, MIG 2019:4 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-04-15:

Migr-överdomstolen: "Giltig ursäkt" krävs inte vid absolut förbud mot verkställighet till sidans topp

En person från Afghanistan som konverterat till kristendomen anförde verkställighetshinder efter slutligt avslag. Migrationsverket beviljade inte ny prövning. Migrationsdomstolen i Göteborg konstaterade att omständigheten var ny och dessutom innebar "skälig anledning att anta" att han löper risk enligt Utlänningslagens 12 kap. 1 § (dödsstraff, kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning) eller riskerar förföljelse. Men personen hade besökt gudstjänster, blivit döpt och gått en kurs om kristendom medan grundärendet pågick. Det fanns enligt migrationsdomstolen ingen giltig ursäkt varför konversionen inte togs upp förrän i ett ärende om verkställighetshinder. Migrationsöverdomstolen påpekar att Utlänningslagens 12 kap. 1 § liksom Europakonventionens motsvarande artikel 3 innebär ett absolut förbud mot utvisning. Dessutom ska en ny prövning på grund av verkställighetshinder enligt Utlänningslagen beviljas om det "kan antas" (ett lägre beviskrav) att det finns ett sådant hinder eller risk för förföljelse - detta under förutsättning att det är en omständighet som inte prövats tidigare och att det finns en giltig ursäkt varför det inte skett. Enligt Migrationsöverdomstolen behöver dessa villkor inte uppfyllas om det finns "skälig anledning att anta" att personen löper en risk enligt 12 kap. 1 §. Därför beviljas mannen en ny prövning och ärendet återförvisas till Migrationsverket. Domen är vägledande - men observera att kravet på giltig ursäkt finns kvar om myndigheten inte bedömer risken så stark som i detta ärende.

Hämta domstolens referat av mål UM 12194-18, MIG 2019:5 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.