ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Arkiv
Skäl för och emot uppehållstillstånd, enskilda fall
Förlängning av uppehållstillstånd
Information från myndigheter och organisationer
- Arkiveringsdatum 211231:
- Migrationsdomstol: Ändrad utbildningsplan hindrar inte PUT enligt gymnasielagen
- Arkiveringsdatum 210808:
- Migrationsverket antar ställningstaganden om tolkning av utlänningslagen från 20 juli
- Ställningstagande om förlängning av arbetstillstånd efter fyra år
- Arkiveringsdatum 210504:
- Migrationsöverdomstolen: Ny grund för tillstånd borde ha prövats av domstolen
- Arkiveringsdatum 201023:
- Förbättring av myndighetsskydd i Armenien inte nog för återkallelse enligt domstol
Arkiveringsdatum 211231:
Asylnytt 21-12-31:
Migrationsdomstol: Ändrad utbildningsplan hindrar inte PUT enligt gymnasielagen
En person som haft uppehållstillstånd enligt gymnasielagen hade fått arbete och ansökte om permanent uppehållstillstånd (PUT) enligt den nya gymnasielagen. Migrationsverket avslog ansökan, dels för att han felaktigt angavs ha gått ett nationellt program (som han inte hade examen från), dels för att den yrkeskurs han faktiskt gått färdigt inte var densamma som han tidigare fått uppehållstillstånd för att genomföra. Migrationsdomstolen klargör i sitt beslut vilken typ av intyg som krävs. Domstolen påpekar också att "det varken av lagtexten i 5 § gymnasielagen eller dess förarbeten går att utläsa att kravet på fullföljd utbildning enligt 5 § tredje stycket nödvändigtvis avser den utbildning som sökanden tidigare beviljats uppehållstillstånd för enligt någon av 16c - 16i §§ tillfälliga lagen. " Utbildningen borde alltså ha godkänts. Eftersom övriga villkor för PUT inte prövats återförvisas målet till Migrationsverket. Beslutet är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.
innehållArkiveringsdatum 211210:
Asylnytt 21-12-10:
Uppdaterat ställningstagande stärker rätten för vissa föräldrar att stanna
Migrationsverkets rättsliga ställningstagande om förlängning av uppehållstillstånd på grund av anknytning har uppdaterats till version 2. En formulering har ändrats rörande möjligheten att förlänga tillstånden för föräldrar som fått uppehållstillstånd på grund av barnets skyddsstatus efter att ha sökt asyl tillsammans. Enligt den nya skrivningen krävs inte att att familjelivet består för att sådana tillstånd ska kunna förnyas. Justeringen har att göra med en kommentar till kravet på familjeliv i en liknande situation som EU-domstolen behandlade nyligen. Ställningstagandet innehåller fortfarande flera påpekanden om att föräldrar som fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till barn inte kan förnya tillstånden på samma grund efter att barnet fyllt 18. Eventuellt kan det gå att bevilja uppehållstillstånd enligt bestämmelserna om uppehållstillstånd på grund av tidigare hushållsgemenskap och särskilt beroendeförhållande, eller synnerliga skäl.
Hämta ställningstagande RS/079/2021 version 2.0 (Extern länk)
Arkiveringsdatum 210808:
Asylnytt 21-08-08:
Migrationsverket antar ställningstaganden om tolkning av utlänningslagen från 20 juli
Migrationsverket har skapat en samlingssida för ställningstaganden som berör hur ändringarna i utlänningslagen från den 20 juli ska tolkas. Här följer några exempel.
Frågan om permanent uppehållstillstånd är numera en egen "sak" som prövas separat från "saken" uppehållstillstånd. PUT kan bara beviljas i samband med förlängning av ett tidigare tillstånd, men beslutet får inte fattas förrän efter att det tidigare tillståndet löpt ut.
Vad som är en förlängning och vad som är ett statusbyte men ändå ett "fortsatt uppehållstillstånd" har betydelse bl.a. för om ansökan får göras från Sverige. För anhöriga kan ett tillstånd enligt en annan bestämmelse räknas som förlängning om anknytningspersonen är densamma. Ett exempel är att anhöriga barn som fyllt 18 ska kunna få uppehållstillstånd genom paragrafen för särskilt beroende som bott i samma hushåll. Undantag: Om föräldern själv fått sitt uppehållstillstånd som anhörig.
Föräldrar som tillåtits komma som anhöriga till ensamkommande barn kan inte få förlängt tillstånd enligt samma paragraf efter att barnet fyllt 18 eller blivit svensk medborgare. Ingen särskild lösning för detta ges i ställningstagandet.
Den som på grund av särskild anknytning eller våld i hemmet får stanna trots att anknytningen till make/partner brustit kan få uppehållstllstånd 13 månader, men det tillståndet kan varken förlängas eller permanentas. I vissa fall kan en ny anknytning tillåtas som statusbyte. Annars återstår den nya grunden särskilt ömmande omständigheter för vuxna.
En arbetskraftsinvandrare som får permanent tillstånd kommer att få försörjningskrav för medföljande familjemedlemmar, eftersom detta inte räknas som förlängning.
För att utnyttja möjligheten till särskilt ömmande för vuxna ska det både finnas särskilt ömmande omständigheter och en särskild anknytning. I ställningstagandet om detta sätts en tydlig miniminivå om två år för den vistelse som grundar anknytningen.
I ställningstagandet om försörjning för permanent uppehållstillstånd sätts miniminivån för anställning till 18 månaders jobb, till skillnad från 2 år under den tillfälliga lagen.
SAMLINGSSIDA FÖR NYA STÄLLNINGSTAGANDEN EFTER LAGÄNDRINGARNA 20 JULI (Extern länk)
Här följer de hittills publicerade. Förslag till tidigare ställningstaganden för jämförelse är Asylnytts, inte Migrationsverkets.
Förlängning av uppehållstillstånd på grund av anknytning - RS/079/2021 (Extern länk)
Försörjningskravet i 5 kap. 3 b § utlänningslagen - RS/081/2021 - Motsvarar tidigare RS/011/2020 (Extern länk)
Hantering av ansökningar om fortsatt uppehållstillstånd m.m. - RS/082/2021 - Vissa delar kan jämföras med tidigare RS/050/2021 (Extern länk)
Särskilda krav för att beviljas permanent uppehållstillstånd - RS/084/2021 (Extern länk)
Uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen - RS/085/2021 - Vissa jämförelser kan göras med tidigare SR 13/2020 (Extern länk)
Asylnytt 21-08-08:
Ställningstagande om förlängning av arbetstillstånd efter fyra år
I serien av uppdateringar har Migrationsverket publicerat ett ställningstagande om förlängning av arbetstillstånd efter fyra år. Detta är publicerat som en ny version med samma nummer som den tidigare, RS/005/2020. Versionen innehåller dock förhållandevis långa tillägg. Ställningstagandet handlar om möjligheten till förlängt tidsbegränsat uppehållstillstånd efter fyra års tillstånd, då personen inte uppfyller kraven för permanent tillstånd. Tilläggen rör vad de nya kraven för permanent uppehållstillstånd betyder i förhållande till detta. Enligt Migrationsverket kan det inte ses som ett särskilt skäl för ytterligare tidsbegränsat tillstånd att personen inte lyckas uppfylla de generella kraven för permanent tillstånd (försörjnings- och vandelskrav). En individuell bedömning får dock göras. Vidare påpekas i ställningstagandet att om medföljande till en arbetskraftsinvandrare ansöker om fortsatt tillstånd enligt den vanliga paragrafen om anhöriginvandring, så kan det inte ses som en förlängning på samma grund. Därmed kommer ett försörjningskrav att tillämpas trots att familjemedlemmarna redan haft tillstånd. Samma påpekande finns i det nya ställningstagandet om försörjningskravet för anhöriga, RS/081/2021.
Hämta ställningstagandet RS/005/2020 (Extern länk)
Arkiveringsdatum 210504:
Asylnytt 21-05-04:
Migrationsöverdomstolen: Ny grund för tillstånd borde ha prövats av domstolen
En kvinna som haft uppehållstillstånd på grund av universitetsstudier i Sverige ansökte om förlängning men fick avslag på grund av att hon inte lyckats hålla studietakten. Kvinnans man som ansökt om förlängt uppehållstillstånd på grund av anknytningen till henne fick också avslag. Innan domstol hunnit behandla makarnas överklagande ansökte de om uppehålltstillstånd på grund av att kvinnan fått arbete. Migrationsverket avvisade ansökan eftersom ärendet redan lämnats över till domstol. Men när saken togs upp av migrationsdomstolen valde denna att inte väga in skälen för uppehållstillstånd på grund av arbete och överklagandet avslogs enbart som ansökan om förlängning på grund av studierna. Migrationsöverdomstolen påminner om att saken i migrationsprocessen är uppehållstillstånd och att samtliga omständigheter ska prövas i den processen. Alla skäl för uppehållstillstånd borde därför ha behandlats. Målet återförvisas därför till migrationsdomstolen.
Arkiveringsdatum 201124:
Asylnytt 20-11-24:
Rättsligt ställningstagande om permanentning av uppehållstillstånd
Migrationsverket har publicerat ett omarbetat rättsligt ställningstagande om permanentning av uppehållstillstånd. Den väsentliga skillnaden är att ställningstagandet nu omfattar även de personer som haft uppehållstillstånd enligt "gymnasielagen" och står inför att söka arbete för att få permanent tillstånd. En förändring är dock att provanställning enligt det omarbetade ställningstagandet i vissa fall kan räknas som varaktig försörjning och leda till permanent uppehållstillstånd när övriga villkor är uppfyllda. För att en provanställning ska bedömas tillräcklig kan den sökande behöva visa att arbetsgivaren alltid använder provanställning eller att de flesta som provanställs på den arbetsplatsen brukar få fast jobb. Det framgår också att sjukskrivning eller föräldraledighet räknas som anställning (däremot inte tjänstledighet). Andra tillägg rör vilken slags brottslighet eller hot mot allmän ordning och säkerhet som kan föranleda avslag. Ställningstagandet är inte särskilt tydligt kring detta, men hänvisar till motsvarande paragraf i Utlänningslagen för tolkningen.
Hämta ställningstagandet RS/017/2020 (Extern länk)
Arkiveringsdatum 201023:
Asylnytt 20-10-23:
Förbättring av myndighetsskydd i Armenien inte nog för återkallelse enligt domstol
En person från Armenien fick uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande i Sverige 2017. Under hans militärtjänstgöring hade han och en kollega blivit omringade av azeriska soldater och kollegan hade blivit skadad medan han själv lyckades fly. Han anklagades för att ha lämnat uppgifter till den azeriska miltären och orsakat kollegans död. Efter hot och vandalisering lämnade han landet. Han fick uppehållstillstånd men när det var dags för förlängning fick han avslag och beslut om utvisning av Migrationsverkt med hänvisning till att myndighetssskyddet i Armenien numera är bättre. Migrationsdomstolen håller med om att myndighetsskyddet förbättras, men anser inte att förändringen har visats vara så bestående att mannen inte längre behöver skydd. Han får därför förlängt tillstånd med två år. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Luleå.
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.