ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Arkiv
Skäl för och emot uppehållstillstånd, enskilda fall
Krigsförbrytare och andra förövare
Information från myndigheter och organisationer
Pressklipp saknas
- Arkiveringsdatum 210111:
- Flyktingstatus kan beviljas trots våldsanvändning under protester enligt domstol
- Arkiveringsdatum 190620:
- Migrationsöverdomstolen: Att döttrarna könsstympats hindrar inte flyktingstatus (länk tillagd 191024)
- Migrationsöverdomstolen: Eritrea: Värnpliktig vakt utesluts från skyddsstatus (länk tillagd 190721)
Arkiveringsdatum 210111:
Asylnytt 21-01-11:
Flyktingstatus kan beviljas trots våldsanvändning under protester enligt domstol
En student från Nicaragua som under 2018 deltagit i protester mot regimen och mot polisens våldsanvändning sökte asyl. Migrationsverket bedömde att mannen riskerar förföljelse av myndigheterna och paramilitären, men uteslöt honom från skydd som flykting med motivering att han begått grova icke-politiska brott. Brotten bestod i att mannen kastat molotovcocktails och sten och skjutit med s.k. morteros mot polis och paramilitär och instruerat andra i att använda vapnen. Detta har mannen vidgått men han anser att brottet var politiskt samt att han bara försvarat barrikader även om han siktat på poliser som kan ha skadats. Han hävdar att Nicaragua redan beviljat amnesti för de brott som begicks under perioden och att han i varje fall inte är brottsbenägen, något som krävs för uteslutande. Domstolen går igenom UNHCR:s riktlinjer för uteslutande, EU-domar mm och bedömer att brotten som mannen begått visserligen är grova men politiska till sin karaktär. Domstolen väger in att våldet från demonstranterna följde på polisens och paramiltärens övervåld och att det inte riktats mot civila. Slutsatsen blir att mannen ska betraktas som flykting. Målet återförvisas till Migrationsverket. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.
innehållArkiveringsdatum 190721:
Asylnytt 19-07-21:
FN:s kommitté mot tortyr tillåter utvisning av folkmordsanklagade till Rwanda
FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har publicerat en rad beslut från session 66 i april-maj 2019. Två olika fall gällde personer som hävdade att de riskerade tortyr efter utvisning från Nederländerna till Rwanda, där de anklagats för delaktighet i folkmordet. De menade att de löpte extra risk genom sitt engagemang i oppositionen. CAT anser dock inte att de kunnat visa detta, bland annat eftersom utlämningar till Rwanda genomförs med internationell övervakning och fängelserna besöks regelbundet av internationella juristkommissionen bedömde CAT att utvisningarna inte bröt mot tortyrkonventionen.
Hämta beslutet com No. 768/2016, J.M. v. The Netherlands (Extern länk)
Hämta beslutet com No. 771/2016, J.I. v. The Netherlands (Extern länk)
Sök fler ärenden från mr-kommittéernas databas (Extern länk)
Arkiveringsdatum 190620:
Asylnytt 19-06-20:
Migrationsöverdomstolen: Att döttrarna könsstympats hindrar inte flyktingstatus
En kvinna från Jemen sökte asyl med make och barn. Det framkom att döttrarna könsstympats i hemlandet av släktingar. Kvinnan hade inte själv utfört ingreppen, men Migrationsverket ansåg att hon kunde förhindrat dem och att detta är ett grovt ickepolitiskt brott. Därför fick kvinnan inte flyktingstatus som den övriga familjen. Hon fick dock tidsbegränsat tillstånd på grund av anknytning till barnen. Migrationsdomstolen avslog överklagan utan muntlig förhandling. Migrationsöverdomstolen konstaterar att det är synen på brottet i internationellt perspektiv som ska gälla, inte hemlandets lag. Könsstympning betraktas i Sverige som allvarlig misshandel. Svensk domstol är behörig att döma då flickor förs utomlands från Sverige för att ingreppet ska utföras. Däremot är det enligt lagens förarbeten inte rimligt att asylsökande föräldrar skulle åtalas för att barnen könsstympats enligt hemlandets traditioner innan de kom till Sverige. Ett brott som inte skulle åtalas i Sverige bör, med hänsyn till den restriktivitet som gäller för uteslutning från flyktingstatus inte betraktas som grovt i den här bemärkelsen. Därför beviljar Migrationsöverdomstolen flyktingstatusförklaring. Domen är vägledande-
Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.
Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)
Hämta referatet i mål UM 14584-18, Mig 2019:10 (Extern länk)
Asylnytt 19-06-20:
Migrationsöverdomstolen: Eritrea: Värnpliktig vakt utesluts från skyddsstatus
En kvinna som sökte asyl i Sverige hade varit placerad som vakt på en polisstation under sin nationaltjänstgöring i Eritrea. Hennes uppgift var att hindra gripna personer från att fly. Polisstationen är ökänd för hårda metoder och kvinnan berättade själv att hon sett tortyr. Hon hade inte valt arbetet och skulle bestraffas om hon vägrade. Hon flydde efter att ha vägrat skjuta mot en rymiing och tog sig ut ur landet med hjälp av släktingar. Hon hade dessförinnan haft permissioner och återvänt till tjänsten. Vid ett tillfälle hade hon återvänt försenad trots att hon kunde straffas. Migrationsverket ansåg därför att hon kunde ha flytt tidigare och att hon bidragit till att brotten kunde begås. Eftersom hon var medansvarig uteslöts hon från skydd och fick utvisningsbeslut. Hon fick ändå tidsbegränsat tillstånd på grund av risken för förföljelse i Eritrea, som utgör verkställighetshinder. Migrationsdomstolen upphävde beslutet och beviljade flyktingstatus med motivering att kvinnan utfört uppgifterna under tvång förenat med allvarliga sanktioner. Men Migrationsöverdomstolen slår nu fast att kvinnan ska uteslutas, efter en genomgång av internationell praxis. Kvinnan har ett individuellt ansvar för de brott mot mänskligheten som begåtts på polisstationen eftersom hon inte tagit möjligheten att lämna tjänsten tidigare på samma sätt som hon till slut gjorde.
Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.
Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)
Hämta referatet i mål UM 17559-18, Mig 2019:9 (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.