Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Information från myndigheter och organisationer
Pressklipp saknas
EU-domstolen: Familjemedlemmar till EU-medborgare kan ha uppehållsrätt
EU-domstolen har lämnat förhandsavgörande till en spansk domstol i två ärenden om uppehållsrätt för familjemedlemmar till EU-medborgare som inte flyttat inom EU. Det ena fallet gäller barnet till en kvinna som har uppehållstillstånd i Spanien. Kvinnan har gift sig med en spansk medborgare och de har också ett gemensamt barn som är spansk medborgare. Kvinnans äldsta barn hade nekats uppehållsrätt på grund av att hennes man inte tjänade tillräckligt. Det andra fallet gäller en man som gift sig med en kvinna i Spanien och därefter fått barn med henne. Kvinnan och barnet är spanska medborgare. Mannen hade nekats uppehållsrätt på grund av trafikförseelser samt att kvinnan tjänade för lite. EU-domstolens svar går ut på att en EU-medborgare inte får tvingas lämna EU genom att en famlijemedlem inte får uppehållsrätt. Domstolen påpekar att även ett syskon som är EU-medborgare kan drabbas. Svaret blir att en medlemsstat inte får ha lagstiftning som automatiskt nekar uppehållsrätt på grund av försörjningskrav utan att pröva om det finns ett sådant beroendeförhållande att EU-medborgaren skulle bli tvungen att lämna EU tillsammans med familjemedlemmen. Om saken gäller föräldern till ett underårigt barn som är EU-medborgare och fött inom äktenskapet så föreligger ett sådant beroendeförhållande. Om saken gäller ett barn vars förälder bor ihop med en EU-medborgare är presumtionen att beroendeförhållandet finns, men det kan motbevisas.
Förenade målen C-451/19 och C-532/19 (Extern länk)
Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)
Migrationsverkets sammanfattning (Extern länk)
Varaktigt bosatt har rätt att få ansökan prövad även efter utvisningsbeslut
Enligt en dom från Migrationsöverdomstolen, MIG 2021:16, ska EU-rätten tolkas så att en person som är varaktigt bosatt enligt EU-regler i en annan EU-stat alltid ha rätt att få en ansökan om uppehållstillstånd prövad. (Varaktigt bosatt är en ställning som en tredjelandsmedborgare kan få efter fem års laglig vistelse med försörjning.) Ordningen är normalt att personen först reser in i landet och därefter lämnar in sin ansökan. Enligt Migrationsöverdomstolen ska detta gälla även om personer har ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut i Sverige. En person som är varaktigt bosatt i en EU-stat ska alltså få en ansökan om uppehållstillstånd prövad i sak, inte bara enligt reglerna om verkställighetshinder. För att ansluta till detta har Migrationsverket uppdaterat sitt rättsliga ställningstagande om hur EES-medborgare, medborgare i Schweiz och varaktigt bosatta ska hanteras när det finns beslut om avvisning/utvisning. Enligt ställningstagandet skall även familjemedlemmar till varaktigt bosatta behandlas på samma sätt som varaktigt bosatta.
Hämta RS/018/2021 version 2 (Extern länk)
EU-domstolens dom den 22 juni 2021 i mål C-719/19 (stora avdelningen)
Artikel 15.1 i rörlighetsdirektivet (2004/38/EG) ska tolkas så, att ett beslut om utvisning av en unionsmedborgare på grund av att personen inte längre har uppehållsrätt enligt direktivet, inte kan anses ha verkställts enbart på grund av att personen fysiskt har lämnat landet inom den frist för frivillig avresa som meddelats i utvisningsbeslutet. För att kunna göra gällande ny uppehållsrätt enligt artikel 6.1 i direktivet krävs att personen inte bara fysiskt har lämnat den mottagande medlemsstaten, utan även att han eller hon verkligen och faktiskt har avslutat sitt uppehåll i den mottagande medlemsstaten, så att det vid personens återkomst dit inte kan anses att vistelsen där i praktiken utgör en fortsättning på det föregående uppehållet. Vid denna bedömning ska samtliga omständigheter i det individuella fallet beaktas. Om det vid prövningen framgår att unionsmedborgaren inte verkligen och faktiskt har avslutat sin tillfälliga vistelse i den mottagande medlemsstaten, behövs det inte fattas ett nytt utvisningsbeslut på grundval av samma omständigheter som föranlett det tidigare beslutet. Det kan grunda sig på det tidgare beslutet för att ålägga personen att lämna landet.
Hämta pressmeddelande på svenska från Lifos (Extern länk)
Läs eller hämta domen (Extern länk)
Migrationsöverdomstolen om permanent uppehållsrätt för barn till EES-medborgare
Mål: UM 6337--6338-20, MIG 2021:8
När en tredjelandsmedborgare härleder uppehållsrätt från en förälder som är EES-medborgare, krävs inte att tredjelandsmedborgaren ska ha bott tillsammans med föräldern för att han eller hon ska uppfylla kraven för permanent uppehållsrätt.
Hämta domen (Extern länk)
EU-domstolen: Familjeåterförening får inte nekas utan att beroendet bedöms
Enligt spansk lag har en tredjelandsmedborgare som är gift med en spansk medborgare en härledd uppehållsrätt i Spanien även om den spanska medborgaren inte har utnyttjat sin rörlighet inom EU, dvs varit bosatt i en annan medlemsstat. Det finns dock ett försörjningskrav. Dessutom innehåller spansk lag en skyldighet för makar att leva tillsammans. En medborgare som inte har råd att försörja maken skulle därför kunna bli skyldig att lämna EU-området. En spansk domstol har frågat EU-domstolen om detta skulle bryta mot EU-stadgan. Domstolen frågade också om ett försörjningskrav får tillämpas så att uppehållsrätt nekas automatiskt utan prövning av beroendeförhållandet mellan makarna. EU-domstolen påpekar i sitt svar att en medlemsstat inte kan ha lagar som tvingar en medborgare att lämna området. Dessutom förutsätts vuxna i princip kunna leva oberoende av sina familjemedlemmar. EU-domstolens svar på fråga 2 är att staten inte får avslå en ansökan om familjeåterförening enbart på grund av försörjningskrav utan att undersöka om beroendeförhållandet är så starkt att detta skulle leda till att EU-medborgaren tvingas lämna unionen. Men svaret på fråga 1 är att ett så starkt beroendeförhållande inte kan anses föreligga enbart för att medlemsstatens lagstiftning gör makarna skyldiga att leva tillsammans.
EU-domstolen, mål C-836/18 (Extern länk)
Uppehållsrätt för familj till EU-medborgare som blivit svensk medborgare
När EU-medborgare utnyttjar sin fria rörlighet genom att flytta till ett annat EU-land så har även EU-medborgarens familjemedlemmar en "härledd" uppehållsrätt, enligt rörlighetsdirektivet. En praktisk konsekvens av detta är att en person som är gift med en EU-medborgare (ej svensk) som bor i Sverige har uppehållsrätt så länge EU-medborgaren har det, och kan även få permanent uppehållsrätt samtidigt med makan. Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om konsekvenserna av EU-domstolens dom C-165/16, Lounes. Denna dom innebär att familjemedlemmar till EU-medborgare får en härledd uppehållsrätt även om EU-medborgaren har förvärvat medborgarskap i staten dit hen har flyttat. Detta gäller inte enligt rörlighetsdirektivet, men enligt EU-domstolen ska fördraget om EU:s funktionssätt tolkas så. En förutsättning är att personen också har kvar sitt ursprungliga medborgarskap. Det innebär alltså att en familjemedlem till en EU-medborgare som flyttat till Sverige har uppehållsrätt även om EU-medborgaren har dubbelt medborgarskap. Detta har inte gällt tidigare. Uppehållskort kan utfärdas till en familjemedlem som redan befinner sig i Sverige och även om personen har ett beslut om utvisning.
Hämta ställningstagandet, dokument nr 43983 (Extern länk)
Migrationsverket om familjemedlemmar till varaktigt bosatta i ett skenförhållande
Sammanfattning
Enligt 4 kap. 16 a § utlänningsförordningen ska en familjemedlem till en person som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat beviljas uppehållstillstånd. Det finns ingen uttrycklig bestämmelse om att uppehållstillstånd får vägras om familjebandet tillkommit genom att sökanden adopterats, ingått äktenskap eller inlett ett samboförhållande endast för att få uppehållstillstånd (fortsättningsvis "skenförhållande").
I MIG 2009:11 fann Migrationsöverdomstolen att en tredjelandsmedborgare som ingått äktenskap med en EES-medborgare uteslutande i syfte att kringgå bestämmelserna om inresa och vistelse för medborgare i tredje land inte har uppehållsrätt i Sverige.
Enligt Migrationsverket är domstolens slutsatser även tillämpliga vid prövningen av en ansökan om uppehållstillstånd som familjemedlem till en person som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat. Detta eftersom syftet med de svenska bestämmelserna om varaktigt bosatta var att de skulle överensstämma med de svenska bestämmelserna om uppehållsrätt. Vidare hänvisar de svenska bestämmelserna om varaktigt bosatta i flera avseenden till de svenska bestämmelserna om uppehållsrätt. Dessutom tillåter direktivet om varaktigt bosatta att en ansökan om uppehållstillstånd som familjemedlem får avslås om det är ett skenförhållande.
Sammanfattningsvis innebär detta att Migrationsverket får vägra att bevilja en ansökan om uppehållstillstånd som familjemedlem till en person som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat om det är ett skenförhållande.
Hämta ställningstagandet i sin helhet, dokumentnr 47247 (Extern länk)
EU-domstolen om anknytning till EU-medborgare då denne återvänt till hemlandet
Sammanfattning av EU-domstolens dom den 10 september 2019 i mål C-94/14, (stora avdelningen), (Chenchooliah mot Irland)
Artikel 15 i rörlighetsdirektivet 2004/38 ska tolkas så, att den är tillämplig på ett beslut om avlägsnande av en tredjelandsmedborgare med hänvisning till att vederbörande inte längre har uppehållsrätt, då en tredjelandsmedborgare har ingått äktenskap med en unionsmedborgare som utövade sin rätt till fri rörlighet genom att bege sig till och tillsammans med tredjelandsmedborgaren uppehålla sig i den mottagande medlemsstaten, men där unionsmedborgaren därefter har återvänt till den stat där han/hon är medborgare i.
De relevanta garantier som föreskrivs i artiklarna 30 och 31 direktivet är tillämpliga när ett sådant beslut om avlägsnande fattas och att beslutet inte under några omständigheter kan förenas med ett återreseförbud.
(...)
Hela referatet med länk till domen (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.