fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Skäl för och emot uppehållstillstånd, enskilda fall

Rättigheter för EU-medborgare och deras anhöriga

Information från myndigheter och organisationer

Pressklipp saknas


Arkiveringsdatum 210808:

EU-domstolen / Migrationsverket 21-07-22:

EU-domstolens dom den 22 juni 2021 i mål C-719/19 (stora avdelningen) till sidans topp

Artikel 15.1 i rörlighetsdirektivet (2004/38/EG) ska tolkas så, att ett beslut om utvisning av en unionsmedborgare på grund av att personen inte längre har uppehållsrätt enligt direktivet, inte kan anses ha verkställts enbart på grund av att personen fysiskt har lämnat landet inom den frist för frivillig avresa som meddelats i utvisningsbeslutet. För att kunna göra gällande ny uppehållsrätt enligt artikel 6.1 i direktivet krävs att personen inte bara fysiskt har lämnat den mottagande medlemsstaten, utan även att han eller hon verkligen och faktiskt har avslutat sitt uppehåll i den mottagande medlemsstaten, så att det vid personens återkomst dit inte kan anses att vistelsen där i praktiken utgör en fortsättning på det föregående uppehållet. Vid denna bedömning ska samtliga omständigheter i det individuella fallet beaktas. Om det vid prövningen framgår att unionsmedborgaren inte verkligen och faktiskt har avslutat sin tillfälliga vistelse i den mottagande medlemsstaten, behövs det inte fattas ett nytt utvisningsbeslut på grundval av samma omständigheter som föranlett det tidigare beslutet. Det kan grunda sig på det tidgare beslutet för att ålägga personen att lämna landet.

Hämta pressmeddelande på svenska från Lifos (Extern länk)

Läs eller hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210616:

Kammarrätten i Stockholm 21-06-10:

Migrationsöverdomstolen om permanent uppehållsrätt för barn till EES-medborgare till sidans topp

Mål: UM 6337--6338-20, MIG 2021:8

När en tredjelandsmedborgare härleder uppehållsrätt från en förälder som är EES-medborgare, krävs inte att tredjelandsmedborgaren ska ha bott tillsammans med föräldern för att han eller hon ska uppfylla kraven för permanent uppehållsrätt.

Hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200426:

Asylnytt 20-04-26:

EU-domstolen: Familjeåterförening får inte nekas utan att beroendet bedöms till sidans topp

Enligt spansk lag har en tredjelandsmedborgare som är gift med en spansk medborgare en härledd uppehållsrätt i Spanien även om den spanska medborgaren inte har utnyttjat sin rörlighet inom EU, dvs varit bosatt i en annan medlemsstat. Det finns dock ett försörjningskrav. Dessutom innehåller spansk lag en skyldighet för makar att leva tillsammans. En medborgare som inte har råd att försörja maken skulle därför kunna bli skyldig att lämna EU-området. En spansk domstol har frågat EU-domstolen om detta skulle bryta mot EU-stadgan. Domstolen frågade också om ett försörjningskrav får tillämpas så att uppehållsrätt nekas automatiskt utan prövning av beroendeförhållandet mellan makarna. EU-domstolen påpekar i sitt svar att en medlemsstat inte kan ha lagar som tvingar en medborgare att lämna området. Dessutom förutsätts vuxna i princip kunna leva oberoende av sina familjemedlemmar. EU-domstolens svar på fråga 2 är att staten inte får avslå en ansökan om familjeåterförening enbart på grund av försörjningskrav utan att undersöka om beroendeförhållandet är så starkt att detta skulle leda till att EU-medborgaren tvingas lämna unionen. Men svaret på fråga 1 är att ett så starkt beroendeförhållande inte kan anses föreligga enbart för att medlemsstatens lagstiftning gör makarna skyldiga att leva tillsammans.

EU-domstolen, mål C-836/18 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200224:

Asylnytt 20-02-24:

Uppehållsrätt för familj till EU-medborgare som blivit svensk medborgare till sidans topp

När EU-medborgare utnyttjar sin fria rörlighet genom att flytta till ett annat EU-land så har även EU-medborgarens familjemedlemmar en "härledd" uppehållsrätt, enligt rörlighetsdirektivet. En praktisk konsekvens av detta är att en person som är gift med en EU-medborgare (ej svensk) som bor i Sverige har uppehållsrätt så länge EU-medborgaren har det, och kan även få permanent uppehållsrätt samtidigt med makan. Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om konsekvenserna av EU-domstolens dom C-165/16, Lounes. Denna dom innebär att familjemedlemmar till EU-medborgare får en härledd uppehållsrätt även om EU-medborgaren har förvärvat medborgarskap i staten dit hen har flyttat. Detta gäller inte enligt rörlighetsdirektivet, men enligt EU-domstolen ska fördraget om EU:s funktionssätt tolkas så. En förutsättning är att personen också har kvar sitt ursprungliga medborgarskap. Det innebär alltså att en familjemedlem till en EU-medborgare som flyttat till Sverige har uppehållsrätt även om EU-medborgaren har dubbelt medborgarskap. Detta har inte gällt tidigare. Uppehållskort kan utfärdas till en familjemedlem som redan befinner sig i Sverige och även om personen har ett beslut om utvisning.

Hämta ställningstagandet, dokument nr 43983 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200208:

Migrationsverket 20-01- 29:

Migrationsverket om familjemedlemmar till varaktigt bosatta i ett skenförhållande till sidans topp

Sammanfattning

Enligt 4 kap. 16 a § utlänningsförordningen ska en familjemedlem till en person som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat beviljas uppehållstillstånd. Det finns ingen uttrycklig bestämmelse om att uppehållstillstånd får vägras om familjebandet tillkommit genom att sökanden adopterats, ingått äktenskap eller inlett ett samboförhållande endast för att få uppehållstillstånd (fortsättningsvis "skenförhållande").

I MIG 2009:11 fann Migrationsöverdomstolen att en tredjelandsmedborgare som ingått äktenskap med en EES-medborgare uteslutande i syfte att kringgå bestämmelserna om inresa och vistelse för medborgare i tredje land inte har uppehållsrätt i Sverige.

Enligt Migrationsverket är domstolens slutsatser även tillämpliga vid prövningen av en ansökan om uppehållstillstånd som familjemedlem till en person som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat. Detta eftersom syftet med de svenska bestämmelserna om varaktigt bosatta var att de skulle överensstämma med de svenska bestämmelserna om uppehållsrätt. Vidare hänvisar de svenska bestämmelserna om varaktigt bosatta i flera avseenden till de svenska bestämmelserna om uppehållsrätt. Dessutom tillåter direktivet om varaktigt bosatta att en ansökan om uppehållstillstånd som familjemedlem får avslås om det är ett skenförhållande.

Sammanfattningsvis innebär detta att Migrationsverket får vägra att bevilja en ansökan om uppehållstillstånd som familjemedlem till en person som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat om det är ett skenförhållande.

Hämta ställningstagandet i sin helhet, dokumentnr 47247 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191120:

EU-domstolen / Migrationsverket 19-10-29:

EU-domstolen om anknytning till EU-medborgare då denne återvänt till hemlandet till sidans topp

Sammanfattning av EU-domstolens dom den 10 september 2019 i mål C-94/14, (stora avdelningen), (Chenchooliah mot Irland)

Artikel 15 i rörlighetsdirektivet 2004/38 ska tolkas så, att den är tillämplig på ett beslut om avlägsnande av en tredjelandsmedborgare med hänvisning till att vederbörande inte längre har uppehållsrätt, då en tredjelandsmedborgare har ingått äktenskap med en unionsmedborgare som utövade sin rätt till fri rörlighet genom att bege sig till och tillsammans med tredjelandsmedborgaren uppehålla sig i den mottagande medlemsstaten, men där unionsmedborgaren därefter har återvänt till den stat där han/hon är medborgare i.

De relevanta garantier som föreskrivs i artiklarna 30 och 31 direktivet är tillämpliga när ett sådant beslut om avlägsnande fattas och att beslutet inte under några omständigheter kan förenas med ett återreseförbud.

(...)

Hela referatet med länk till domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.