fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Skäl för och emot uppehållstillstånd, enskilda fall

Ensamkommande barns skäl

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkiveringsdatum 210720:

Asylnytt 21-07-00:

Migrationsöverdomstolen: Skydd på grund av barnskäl ska återkallas då barnet fyllt 18 till sidans topp

Enligt praxis från Migrationsöverdomstolen ska ett ensamt barn från Afghanistan som saknar nätverk där bedömas som alternativt skyddsbehövande på grund av riskerna för barnarbete, tvångsäktenskap, utnyttjande och rekrytering till stridande grupper. Målet gäller en pojke som haft en sådan status men som fyllt 18 när det var dags för förlängning. Migrationsverket bedömde att det faktum att pojken nu var vuxen var en faktisk och bestående förändring av förhållandena. Skyddsstatusen återkallades. Pojken fick uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier men överklagade i statusfrågan. Han framhöll att han fortfarande kommer att vara utsatt med den livsstil han tillägnat sig, att han konverterat till kristendomen mm. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen. UNHCR har yttrat sig och avråder från att återkalla skyddsstatus eftersom inga stabila och varaktiga förändringar har ägt rum i Afghanistan med avseende på brott mot mänskliga rättigheter mm. Men Migrationsöverdomstolen konstaterar att omständigheten som medförde att pojken bedömdes som skyddsbehövande inte längre finns. Efter en kortfattad bedömning av säkerhetsläget utifrån rapporter från september 2020 slår Migrationsöverdomstolen fast att det inte finns någon annan grund för skyddsbehov. Skyddsstatusförklaringen ska återkallas.

Hämta referat av mål nr UM 2839-20, MIG 2021:14 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210603:

Asylnytt 21-06-03:

Praxis oklar rörande när ensamkommande barn får ges utvisningsbeslut till sidans topp

Som Asylnytt referat i utgåva 21-01-25 så har EU-domstolen i mål nr C-441/19 slagit fast att ensamkommande barn under 18 år inte får ges utvisningsbeslut utan att medlemsstaten innan beslutet tas försäkrat sig om att det finns ett ordnat mottagande. Utvisning av ett barn får alltså inte skjutas upp till 18-årsdagen på grund av att mottagandet inte säkerställts. Sveriges praxis liknar den som EU-domstolen dömde ut. Förra året kom Migrationsverkets ställningstagande SR 11/2020 om verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn. Där rekommenderades att barn åtminstone från 14 års ålder som visat att de saknar ordnat mottagande ändå ska ges utvisningsbeslut tillsammans med tidsbegränsade tillstånd fram tills barnet fyllt 18. Detta ställningstagande har dragits tillbaka, men det har inte kommit något nytt. Förfarandet nämns även i två andra ställningstaganden som fortfarande gäller, de om praktiska verkställighetshinder och om ömmande omständigheter under den tillfälliga lagen. Några ärenden av det här slaget har nått domstolar. Domstolen i Göteborg har återförvisat två ärenden på grund av att det ordnade mottagandet inte har varit utrett som EU-domen kräver. Domstolen i Malmö har gett avslag i ett par ärenden där ombuden tagit upp EU-domen. I dessa fall har domstolen bedömt att en förälder är tillgänglig och mottagandet tillräckligt utrett.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210226:

Asylrättscentrum 21-02-18:

EU-staters ansvar för att säkerställa ordnat mottagande till sidans topp

Måste EU:s medlemsstater försäkra sig om ordnat mottagande för att kunna besluta att utvisa ensamkommande barn? Det är frågan som står i centrum för en dom i mål C-441/19 i EU-domstolen. Asylrättscentrums jurist Anna-Pia Beier har läst domen och sammanfattar den här.

Bakgrund

I juni 2017 ansökte ett ensamkommande barn, som då var 15 år, om asyl i Nederländerna. I mars 2018 beslutade Staatssecretaris van Justitie en Veiligheid att barnet inte kunde beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Enligt nederländsk rätt innebär Staatssecretaris beslut också ett beslut om återvändande. I april 2018 överklagade barnet beslutet och gjorde bland annat gällande att han inte vet var hans föräldrar bor och att han inte skulle känna igen dem när han återvänder. Han känner ingen annan familjemedlem och vet inte ens om sådana existerar.

I den nederländska lagstiftningen görs en åtskillnad utifrån ensamkommande barns ålder. När det gäller barn som är under 15 år vid tidpunkten för inlämnandet av asylansökan görs en utredning av om det finns ett ordnat mottagande i mottagarlandet innan ett beslut fattas avseende asylansökan. Om det inte finns något sådant mottagande beviljas dessa barn ett ordinarie uppehållstillstånd. För barn som är 15 år eller äldre vid tidpunkten för inlämnandet av asylansökan genomförs inte någon sådan utredning.

Det är mot denna bakgrund som domstolen i Nederländerna beslutat att fråga EU-domstolen om den skillnad som görs i den nederländska lagstiftningen mellan ensamkommande barn över 15 år och ensamkommande barn under 15 år är förenlig med unionsrätten.

EU-domstolens bedömning

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210125:

Asylnytt 21-01-25

EU-domstolen: Ensamma barn får inte ges utvisningsbeslut som inte kan verkställas till sidans topp

Målet rör en ensamkommande pojke som sökte asyl i Nederländerna som 15-åring. Enligt nederländsk lag görs ingen utredning rörande barnets mottagande i ursprungslandet om barnet fyllt 15. Ett barn som inte bedöms ha asylskäl kan få beslut om utvisning, men om det då visar sig att ordnat mottagande saknas verkställs inte utvisningen förrän barnet fyllt 18. Domstolen i Nederländerna har frågat EU-domstolen om förfarandet överensstämmer med EU-direktiven. Domstolens svar är nej. Återvändandedirektivet formulering är visserligen att utvisning inte får "verkställas" utan att medlemsstaten försäkrat sig om att det finns ett ordnat mottagande. Men eftersom det finns ett krav på att ta hänsyn till barnets bästa anser EU-domstolen att direktivet måste tolkas så att medlemsstaten ska göra utredningen och försäkra sig om det ordnade mottagandet innan beslut fattas. Domstolen slår också fast att länderna inte får göra skillnad beroende på ålder. Inget barn under 18 år får alltså ges utvisningsbeslut utan att medlemsstaten försäkrat sig om att det finns ett ordnat mottagande. EU-domstolen poängterar att staten inte får inte skjuta upp att verkställa utvisningen om det faktiskt finns ett ordnat mottagande - men om mottagandet inte längre är säkerställt ska beslutet inte verkställas.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Läs eller hämta pressmeddelande i mål C-441/19 (Extern länk till pdf-fil)

Läs domen i dess helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201124:

Asylnytt 20-11-24:

Domstol: Tvivelsmålets fördel gör att en person bedöms som barn som behöver skydd till sidans topp

En pojke som är född i Afghanistan men har växt upp i Iran sökte asyl på grund av att han tagit avstånd från islam, att han är hazar och att han riskerar drabbas av det väpnade våldet i sin hemprovins. En medicinsk åldersbedömning visade att lårbenets nedre tillväxtzon uppnått slutstadiet, däremot inte visdomstanden. I Grekland hade han bedömts som barn och ombudet påpekade att hans sätt att svara visar att han är mycket ung. Han bedömdes dock som vuxen och asylskälen prövades mot hela Afghanistan. Avståndstagandet från islam bedöms inte som genuint och övriga skäl är inte tillräckliga. Migrationsdomstolen gör i flera delar samma bedömning. Men domstolen påpekar att om det fortfarande råder tveksamhet om åldern efter en medicinsk bedömning ska staten utgå från att den sökande är underårig, enligt EU:s asylprocedurdirektiv. Även av UNHCR:s riktlinjer framgår att barnets uppgivna ålder ska ges tvivelsmålets fördel i tveksamma fall. Därför bedömer domstolen att pojken är minderårig. Eftersom barn utan nätverk i Afghanistan är särskilt utsatta t.ex. för våld, barnarbete, utnyttjande och rekrytering riskerar han omänsklig eller förnedrande behandling. Domstolen beviljar uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200624:

Asylnytt 20-07-24:

Trettonåring med föräldrarna i Grekland ska inte utvisas till Afghanistan enligt domstol till sidans topp

Pojken är afghansk medborgare men född och uppvuxen i Iran. Han har berättat att familjen lämnade Iran på grund av hot från moderns före detta make. De kom dock ifrån varandra under flykten så att föräldrarna och syskon är kvar i Grekland. Migrationsverket beslutade att han skulle avvisas. Berättelsen om en hotbild ansågs inte tillförlitlig och det fanns enligt Migrationsverket inga andra skäl, då han inte kunnat bevisa att föräldrarna är i Grekland. Det skulle också finnas en halvbror (son till den hotfulle f.d. maken) och en farbror i Afghanistan. Pojken har lämnat in grekiska telefonnummer till familjemedlemmarna och handlingar om dem från Grekland. Farbrodern känner han inte och vet inte var han bor. Migrationsverket anser ändå att det finns ett ordnat mottagande i Afghanistan. Domstolen däremot anser att det inte finns några konkret skäl att ifrågasätta det pojken berättat om flykten från Iran, att familjen splittrats och att de övriga nu är i Grekland. Uppgifter om att det någonstans i Afghanistan kanske finns en halvbror eller en farbror som han aldrig träffat är inte tillräckliga för att bedöma att han har ett ordnat mottagande enligt domstolen. Eftersom han är ett barn som saknar nätverk skulle han utsättas för sådana risker i Afghanistan att han ska bedömas som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Götebog

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200523:

Asylnytt 20-05-23:

Justitiekanslern kritiserade Migrationsverket för beslut om två afghanska bröder till sidans topp

Ärendet som avgjordes i februari gäller de ensamkommande bröder som skulle utvisas trots att den yngre fortfande var minderårig. Den äldre brodern hade en svår synskada, behövde hjälp med dagliga behov och hade psykiska problem. Han flyttades från familjehemmet när han fyllt 18 men fick efter flera turer bo nära den yngre. Han hade då gjort ett självmordsförsök. Enligt MIgrationsverkets beslut kunde den äldre klara sig själv i Afghanistan trots sin synnedsättning och annan utsatthet som framkommit. Den yngre fick utvisningsbeslut trots att han fortfarande var minderårig med hänvisning till att han genom sin äldre bror hade ett manligt nätverk. Kort efter detta beslut tog den äldre brodern sitt liv. Efter detta fick den yngre brodern permanent uppehållstillstånd. JK granskar ärendet från många aspekter, hanteringen av den äldre broderns boende, ansvar för självmordet och den utdragna handläggningen. JK bedömer efter en tlllsyn att det funnits en rad allvarliga brister i handläggningen och Migrationsverket har inte säkerställt att handläggare och beslutsfattare haft den kunskap och uppdaterad information som krävs. Däremot avslog JK begäran om skadestånd.

Läs JK:s beslut, dnr 6629-18-4.3 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200426:

Asylnytt 20-04-26:

Migrationsverket om praktiska hinder: Korta tillstånd för 14-åringar utan mottagande till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande om praktiska verkställighetshinder. De förändringar som skett utgår bl.a. från Migrationsöverdomstolens avgörande om en statslös familj vars utvisningsbeslut inte kunde verkställas, MIG 2019:4 Denna dom inleds: "Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd p.g.a. praktiskt verkställighetshinder redan innan ett första beslut om utvisning har preskriberats bör tillämpas restriktivt". Migrationsverket drar slutsatsen att ensamkommande barn från 14 års ålder bör få utvisningsbeslut kombinerat med 12 månaders tillstånd i taget även om de saknar ordnat mottagande i hemlandet, eftersom de kommer att fylla 18 och kunna utvisas innan beslutet preskriberats. För barn under 14 kan brist på ordnat mottagande ses som bestående hinder och leda till uppehållstillstånd av ömmande omständigheter, eftersom utvisning skulle strida mot ett konventionsåtagande. Enligt det tidigare ställningstagandet skulle barn i denna situation normalt få tidsbegränsade tillstånd utan utvisningsbeslut. Dessutom förordades uppehållstillstånd av ömmande omständigheter för barn under 16. Det nya ställningstagandet innehåller vissa andra preciseringar samt ett stycke om verkställighetshinder i säkerhetsärenden. Det förra ställningstagandets omfattande lista över gällande rätt och praxis har utgått.

Hämta ställningstagandet om praktiska verkställighetshinder, SR 10/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-04-26:

Nytt rättsligt ställningstagande om verkställighet för ensamkommande barn till sidans topp

Även det rättsliga ställningstagandet om verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn har bytts ut med anledning av Migrationsverkets tolkning av Migrationsöverdomstolens dom om praktiska verkställighetshinder, MIG 2019:4. Den ändring som skett är att den ungefärliga gränsen för att brist på ordnat mottagande bedöms som bestående hinder och kan ge uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter har flyttats från 16 år till 14, samt att 12-månaders tillstånden som ges då hindret inte bedöms som bestående normalt ska förenas med utvisningsbeslut. Detta ställningstagande handlar främst om ensamkommande barn som får utvisningsbeslut utan något tidsbegränsat tillstånd alls eftersom de anses ha ett ordnat mottagande (vilket medför att de inte heller omfattas av gymnasielagen). Formuleringarna kring verkställighet från den tidigare versionen kvarstår, däribland: "Vi ska fortlöpande bedöma vilka förutsättningar det finns för att kunna genomföra en verkställighet. Om det i praktiken är utsiktslöst att finna ett ordnat mottagande ska vi inte driva arbetet vidare. Vi ska i en sådan situation ta ställning till om det finns verkställighetshinder." Det framgår inte om Migrationsverket avser att verkställighetshinder med 12 månaders tillstånd skulle kunna erkännas i ökad utsträckning för denna grupp i och med att utvisningsbesluten ändå skulle kvarstå.

Hämta ställningstagandet om verkställighet av beslut för ensamkommande barn, SR 11/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.