fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Skäl för och emot uppehållstillstånd, enskilda fall

Utvisning på grund av brottslighet

Information från myndigheter och organisationer

Pressklipp saknas


Arkiveringsdatum 211210:

Asylnytt 21-12-10:

Europadomstolens stora kammare ändrar kriterier för utvisning av psykiskt sjuk till sidans topp

Målet gäller en person från Turkiet som kom till Danmark vid sex års ålder. Han hade i ungdomen begått allvarliga brott, bland annat ett överfall i grupp mot en person som avled av sina skador. Han dömdes till sju års fängelse samt utvisning med permanent återreseförbud. Fängelsedelen ändrades till psykiatrisk tvångsvård på grund av paranoid schizofreni. Mannen gjorde framsteg men uppvisade ett starkt behov av övervakad medicinering för att inte riskera återfall i aggressivt beteende. År 2019 avgjorde Europadomstolen med knapp majoritet att utvisningen skulle bryta mot artikel 3 (förbud mot tortyr och förnedrande behandling eller bestraffning). I väntan på den stora kammarens avgörande verkställde Danmark utvisningen. Fallet är uppmärksammat då det innebar en utvidgning av hur artikel 3 tolkas. Europadomstolens stora kammare återställer nu detta genom att med sexton röster mot en slå fast att utvisningen inte bryter mot artikel 3. Det isolerade livet i Turket och risken för att inte få tag i medicin anses inte innebära ett så stort lidande att det kan jämställas med det tidigare vägledande fallet som rörde utvisningen av en svårt sjuk man (Paposhvili v. Belgium). Danmark döms ändå till ett skadestånd om 20.000 euro, då domstolen med elva röster mot sex samtidigt anser att utvisningen trots mannens långa anknytning till Danmark bröt mot artikel 8, mannens rätt till privaliv.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta domen från Europadomstolen: Application no. 57467/15, case of Savran v. Denmark (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211018:

Asylnytt 21-10-18:

Europadomstolen tillåter inte utvisning av 24-åring efter 20 år i Danmark till sidans topp

Målet rör en man som kommit som fyraåring från Somalia till Danmark, där han fick asyl tillsammans med sin mor. Senare återförenades även hans far och syskon i Danmark. Mannen hade gripits och åtalats för olaga vapeninnehav i en kontext som ansågs farlig för omgivningen. Frågan var om fängelsestraffet för detta skulle följas av utvisning till Somalia och ett livslångt återreseförbud, vilket Danmarks högsta domstol beslutat. De lägre instanserna hade avstått från ovillkorlig utvisning. Mannen bodde fortfarande med famlijen. Han hade som minderårig dömts för ett rån och ett inbrott, därefter för trafikbrott och narkotikainnehav. Han har talat danska i hemmet och kan endast rudimentär somaliska. Han har inte heller några anknytning i föräldrarnas hemland. Danmark anser att utvisningen visserligen kränker mannens privatliv, men att åtgärden är en legitim åtgärd för att förebygga kriminalitet och nödvändig i ett demokratiskt samhälle. Europadomstolen gör dock inte samma bedömning. Med tanke på att de tidigare brotten i vuxen ålder var relativt lindriga och att mannen inte hade fått någon tidigare varning om utvisning, anser domstolen att utvisningen i kombination med livslångt återreseförbud är oproportionerlig.

Application no. 41643/19, case of Abdi v. Denmark (Extern länk)

Läs Migrationsverkets sammanfattning (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210701:

Asylnytt 21-07-01:

Migrationsöverdomstolen: Våldtäkt av normalgraden hindrar flyktingstatusförklaring till sidans topp

En person från Syrien med permanent uppehållstillstånd i Sverige som alternativt skyddsbehövande dömdes för våldtäkt "av normalgraden" till fängelse i två år och åtta månader samt utvisning. Mannen påtalade verkställighetshinder och begärde flyktingstatus eftersom han skulle inkallas till militärtjänst vid ett återvändande. Det hör till saken att lagen skiljer mellan att vara flykting och att få flyktingstatusförklaring. Den som är flykting får inte verkställas till det land där hen riskerar förföljelse. Undantag görs bara i extrema fall, till exempel om personen begått krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten. En flykting får normalt flyktingstatus, som ger ett antal rättigheter. Men flyktingstatus kan nekas en person som begått ett synnerligen grovt brott och anses utgöra en fara för allmän ordning och säkerhet. Frågan i det här målet var om våldtäkten var ett sådant brott. Migrationsdomstolen (som är första instans i ett mål av det här slaget) ansåg det och beviljade inte flyktingstatus. På grund av militärtjänsten bedömdes mannen fortfarande som flykting och får inte skickas till Syrien i nuläget men han fick bara sex månaders tillfälligt uppehållstillstånd, inte tre års tillstånd med flyktingstatus och god chans till förlängning som det annars skulle ha blivit. Migrationsöverdomstolen har nu prövat målet och gör samma bedömning. MiÖD lutar sig bland annat mot EASO:s och UNHCR:s ställningstaganden om vad som är ett grovt brott.

Hämta referat av mål nr UM 534-21, MIG 2021:9 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210125:

Asylnytt 21-01-25:

Europadomstolen tillåter utvisning från Danmark efter upprepad brottslighet till sidans topp

I två snarlika domar har Europadomstolen tagit ställning till avvägningen mellan rätten till privatliv och allvarlig brottslighet. Domarna gäller två ensamstående män. En av dem kom till Danmark som fyraåring och var 21 då utvisningsbeslutet togs efter ett våldsbrott. Han hade då en lång rad domar bakom sig för olika våldsbrott samt flera korta fängelsestraff. Han hade tidigare dömts till utvisning, men då villkorligt. Den andre mannen är född i Danmark och var 30 vid utvisningsbeslutet. Även han hade en rad domar bakom sig för gängrelaterade brott, vapeninnehav, stöld mm utöver våldsbrott. Han betraktades som ledare för ett kriminellt gäng. Det senaste brottet gällde hot mot en polis. Båda utvisningarna var förenade med sex års återreseförbud. Männen har föräldrar och syskon i Danmark men har inte bildat egen familj. I båda fallen har den danska högsta domstolen vägt in att männen inte haft någon anknytning till utvisningslandet men bedömer ändå att risken för fortsatt brottslighet väger över. Det är ostridigt att utvisningarna utgör intrång i personernas privatliv. Europadomstolen går igenom de kriterier för att ett sådant intrång ska anses proportionerligt som använts i jämförbara ärenden. Domstolen resonerar bland annat kring om utvisningen kan utlösas av ett relativt lindrigt brott med ett lågt straff, men landar i att den bakomliggande brottskarriären ska vägas in. Europadomstolen anser att det finns relevanta och "mycket allvarliga" skäl, tillräckliga för att motivera utvisningarna. Att sex års återreseförbud är relativt kort vägdes in.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Application no. 56803/18, case of Munir Johana v. Denmark (Extern länk)

Application no. 26957/19, case of Khan v. Denmark (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200224:

Asylnytt 20-02-24:

Hovrätten: Utvisning till Syrien kan ingå i dom med längre fängelsestraff till sidans topp

Två unga män åtalades för att ha rånat ett par jämnåriga. En av dem dömdes i tingsrätten till nio månaders fängelse samt utvisning till Syrien. Mannen hävdade att det finns ett generellt verkställighetshinder för utvisning till Syrien, något som Migrationsverket i sitt yttrande höll med om. Men hovrätten, som höjde fängelsestraffet till ett år och fyra månader, ansåg att det inte går att bedöma idag om det föreligger ett verkställighetshinder när det kan bli tal om villkorlig frigivning. Därför kvarstår beslutet om utvisning samt fem års återreseförbud. (Källor Hovrätten för Västra Sverige samt InfoTorg juridik)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200125:

Förvaltningsrätten i Stockholm 20-01-19:

Migrationsdomstolen kan inte upphäva regeringsbeslut om återreseförbud från 1977 till sidans topp

Regeringens beslut om utvisning och återreseförbud från 1977 kan inte upphävas av migrationsdomstolen med stöd i bestämmelser i 2005 års utlänningslag. Det bedömer Migrationsdomstolen i Stockholm i en dom idag.

En chilensk kvinna utvisades av regeringen på obestämd tid år 1977 med förbud att återvända till Sverige. Migrationsverket har ansett att besluten om utvisning och återreseförbud ska upphävas av migrationsdomstolen genom en så kallad analogisk tillämpning av reglerna om upphävande av utvisning på grund av brott i 2005 års utlänningslag.

Migrationsdomstolens bedömning

Besluten om utvisning och återreseförbud från 1977 är fattade av regeringen med stöd av bestämmelser som rör rikets säkerhet i 1954 års utlänningslag. Det ankommer fortfarande på regeringen att vara enda överinstans i sådana ärenden som rör kvalificerade säkerhetsintressen. Med beaktande av säkerhetsintresset och regeringens roll som enda överinstans i ärenden som rör rikets säkerhet anser domstolen att reglerna om utvisning på grund av brott i 2005 års utlänningslag inte är analogt tillämpliga. Domstolen har därför avslagit ansökan.

- Det är ovanligt att domstolen behöver ta ställning till om utvisningsbeslut som har fattats för över 40 år sedan ska upphävas. I nu gällande lagstiftning saknas uttryckliga bestämmelser för att kunna upphäva regeringens beslut. Domstolens bedömning är att man inte heller kan använda sig av s.k. analogisk lagtillämpning, säger rådmannen Fredrik Bergius.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200107:

Asylnytt 20-01-07:

Migrationsverket om uteslutning från status på grund av brott begångna i hemlandet till sidans topp

I Asylnytt 19-06-20 refererades en vägledande dom rörande en kvinna från Somalia som låtit sina döttrar könsstympas i Jemen. Migrationsöverdomstolen slog i det fallet fast att kvinnan skulle beviljas flyktingstatus trots att könsstympning är ett grovt brott i Sverige. Resonemanget var att kvinnan inte skulle ha åtalats för brottet i Sverige. Migrationsverket har nu publicerat en rättslig kommentar om vad domen innebär för andra fall. Migrationsverkets analys innebär att en person som låtit könsstympa sin dotter i hemlandet normalt inte ska uteslutas från flyktingstatus eller annan skyddsstatus. En annan bedömning kan bli aktuell om personen då brottet begicks vistats länge i ett land där handlingen är förbjuden. Den som redan beviljats skyddsstatus och låtit utföra ingreppet efter att ha anlänt till Sverige skulle kunna uteslutas. Brotten äktenskapstvång eller våldtäkt mot barn kan enligt Migrationsverket fortfarande leda till uteslutning även om de begåtts i hemlandet. Detta eftersom lagens förarbeten i dessa fall inte innehåller något om att avstå åtal för brotten i Sverige.

Hämta dokumentet SR 35-2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191214:

Asylnytt 19-12-14:

Migrationsöverdomstolen: Bötesbrott tillräckligt för att neka tillstånd för studier till sidans topp

En ung person som sökt asyl fick avslag. I samband med överklagandet till migrationsdomstol ansökte han även om uppehållstillstånd enligt "nya gymnasielagen". Han uppfyllde alla villkor för att få tillstånd för gymnasiestudier, men migrationsdomstolen avslog ändå. Skälet var att han var dömd för våldsamt motstånd, olovlig körning, drograttfylleri och ringa narkotikabrott. Allt rörde olika aspekter av hans agerande under en enda dag men det ledde till 80 dagsböter. Han överklagade och hänvisade till att det normalt ska krävas "fängelsestraff av inte alltför kort varaktighet" för att brott ska leda till utvisning. Nu har Migrationsöverdomstolen tagit ställning. Domstolen avslår överklagandet med motivering att det inte är ett ovillkorligt krav att fängelsestraff ska ha utdömts. Brottsligheten ska vägas mot hur tunga skäl det finns för uppehållstillstånd. Tillstånd för studier väger inte lika tungt som tillstånd av skyddsbehov. Eftersom personens har svaga skäl för uppehållstillstånd väger brottsligheten över. Tillstånd på grund av studier beviljas inte. Domen är vägledande.

Hämta referat av mål nur UM6877-19, Mig 2019:23 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190503:

Högsta Domstolen 19-04-29:

Avgörande om beviskravet avseende målsägandens ålder till sidans topp

I ett mål om sexualbrott mot barn har frågan uppkommit om målsäganden var under 15 år vid tiden för gärningarna. Högsta domstolen har kommit fram till att den frågan ska prövas enligt sedvanliga beviskrav i brottmål, dvs. det ska vara ställt utom rimligt tvivel att målsäganden var under 15 år.

En man åtalades för att under åren 2015-2017 ha haft flera sexuella kontakter med en flicka. Det var i flertalet fall fråga om sexuella kontakter som är straffbara enbart om flickan vid respektive tillfälle var under 15 år. Flickan var född utomlands och kom till Sverige som adoptivbarn. Det saknas information om hennes första levnadsår. I Sverige folkbokfördes hon som född år 2003. Uppgiften om att hon är född år 2003 grundar sig framför allt på läkarbedömningar, gjorda år 2008 och 2009, om att hon då var fem år gammal.

Högsta domstolen konstaterar att i brottmål ligger bevisbördan på åklagaren, att beviskravet vanligen är "ställt utom rimligt tvivel" och att detta beviskrav gäller även i frågan om en målsägande i ett mål om sexualbrott mot barn är under 15 år. Visserligen har uppgifter i folkbokföringsdatabasen normalt en hög grad av tillförlitlighet. Men om det påstås att uppgifterna inte är riktiga eller det annars kommer fram omständigheter som gör att de kan ifrågasättas, måste åklagaren på sedvanligt sätt bevisa att det som anges i åtalet om målsägandens ålder stämmer, t.ex. genom att han eller hon visar att folkbokföringsuppgifterna vilar på ett tillförlitligt underlag.

Högsta domstolen har bedömt att det i detta fall inte kan uteslutas att målsäganden är född så tidigt som år 2001. Som en följd av detta ogillas de åtal som avser mannens och flickans sexuella kontakter under åren 2016 och 2017.

Hämta domen i mål B 5057-18 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Högsta Domstolen 19-04-24:

Förutsättningarna för utvisning på grund av brott när den tilltalade har vistats länge till sidans topp

När en utlänning har vistats länge i Sverige kan utvisning på grund av brott ske endast om det finns synnerliga skäl. Högsta domstolen har i en dom som meddelats i dag utvecklat vad som kan utgöra synnerliga skäl och hur olika faktorer som är relevanta ska vägas mot varandra.

Om en utlänning har vistats i Sverige med permanent uppehållstillstånd sedan minst fyra år när åtal väcks eller då hade varit bosatt i Sverige i minst fem år kan utvisning för brott ske endast om det finns synnerliga skäl. Utgångspunkten är att de personer som omfattas av bestämmelsen inte ska utvisas, men utvisning kan ändå ske om det finns särskilda omständigheter som vid en helhetsbedömning medför att skälen för utvisning väger över.

Det är framför allt allvaret i den brottslighet som aktualiserat utvisning som kan göra att det finns synnerliga skäl för utvisning, som t.ex. när det är fråga om mord, brott som innefattar svåra integritetskränkningar eller organiserad brottslighet.

(...)

Läs mer och hämta domen B 5931-18 (Extern länk)

Expressen 19-04-24: Våldtäktsman får stanna i Sverige - slipper utvisning (Extern länk)

Aftonbladet krönika 19-04-29: Oisin Cantwell: Våldtäktsman slapp utvisning - då bröt den perfekta stormen ut (Extern länk)

Morgan Johansson (S) i Expressen 19-05-01: Fler brottslingar ska utvisas när lagen skärps (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190318:

Migrationsverket 19-03-11:

Anmälningarna om misstänkt krigsbrott ökar till sidans topp

Migrationsverket anmäler allt fler misstänkta krigsbrott till polisen.

-Det här är resultatet av en tydlig ambitionshöjning i frågan från myndigheten under senare år, säger Oskar Ekblad, sektionschef på Migrationsverket.

Migrationsverket har sedan många år ett samarbete med polisen när det gäller att upptäcka misstänkta krigsbrott och brott mot mänskligheten i Migrationsverkets ärenden.

2016 fördjupade myndigheterna samarbetet i den här frågan, tillsammans med Åklagarmyndigheten, med avsikt att öka informations- och kunskapsutbytet mellan myndigheterna. Nya samverkansformer har bildats och myndigheterna har haft gemensamma utbildningsinsatser.

Förra året anmälde Migrationsverket 135 ärenden om misstänkt krigsbrott eller brott mot mänskligheten till polisen, jämfört med 52 ärenden 2017. Under 2016 handlade det om 43 ärenden. Anmälningarna gäller både asylärenden och andra typer av uppehållstillstånd, och det kan bland annat handla om att en person har poserat på bild med döda eller genom sin militärtjänst misstänks ha deltagit i krigsbrott.

Ökningen av anmälningar är resultatet av ett långsiktigt arbete med frågan på Migrationsverket, där myndigheten har utvecklat förmågan att upptäcka krigsbrott och folkrättsbrott de senaste åren.

Sedan 2016 har Migrationsverket utbildat specialister inom bland annat krigsbrott, och antalet specialister har sedan dess ökat från ca 15 till drygt 40 personer. Specialisterna deltar och stöttar i utredningar där krigsbrott misstänks, och sprider då kunskap om frågorna på hela myndigheten.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190302:

Asylnytt 19-03-02:

HD beslutar om utvisningar på grund av brott, bla mot palestinier efter brandattentat till sidans topp

I Asylnytt 180926 refererades en hovrättsdom som innebar att en palestinier som varit med om ett brandattentat mot bilar utanför en synagoga inte skulle utvisas till Gaza. Hovrätten ansåg att mannen riskerade att behandlas som terrorist av Israel. Nu har saken prövats av Högsta domstolen som upphäver den delen av hovrättsdomen och fastställer att mannen trots allt ska utvisas efter sitt fängelsestraff. Domen bygger på generella resonemang om förutsättningarna för utvisning och på Migrationsverkets bedömning av den individuella risken. Högsta domstolen behandlade samma dag utvisningsfrågan i två andra ärenden och slog i båda fallen fast att utvisning skulle ingå i straffen. Det ena gällde en man från Syrien som dömts för en grov våldtäkt. För syrier finns ett generellt verkställighetshinder, men utvisningsbeslut kan ändå tas eftersom det är oklart om hindret består efter fängelsestraffet. Det andra gällde en palestinier från Libyen som dömts för ett rån. I det fallet finns ett praktiskt verkställighetshinder eftersom Libyen i dagsläget inte släpper in statslösa palestinier. Men även i det fallet är det oklart om hindret består efter fängelsestraffet. Alla tre besluten innehåller genomgång av förutsättningarna för utvisning på grund av brott och är vägledande.

Läs HD:s sammanfattning och hämta domarna B 1415-18, B 2017-18 och B 4781-18 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181108:

Asylnytt 18-11-08:

Europadomstolen tillåter utvisning av narkotikadömd trots sex barn i Danmark till sidans topp

En man dömdes i Danmark för narkotikabrott till fem års fängelse och utvisning till Jordanien. Mannen hade bott nio år i Danmark men hade aldrig haft ett arbete och hade dömts för mindre narkotikabrott flera gånger tidigare. Frågan inför Europadomstolen var om utvisningen skulle tillåtas trots att mannen hade tre barn, 14, 12 och 11 år gamla från ett tidigare äktenskap. Dessutom bodde han före fängelsestraffet ihop med tre barn, 9, 8 och 7 år gamla, och var fortfarande gift med modern. Alla barnen hade besökt honom tätt under fängelsetiden och båda mödrarna hävdade att det skulle skada dem om pappan utvisades. Domen innehåller en lista över faktorer som enligt tidigare praxis ska vägas in vid bedömningen av om en utvisning på grund av brott är nödvändig i ett demokratiskt samhälle. Europadomstolen slutsats är att rättsinstanserna i Danmark tagit den hänsyn de var skyldiga till och att utvisningen är proportionerlig bland annat med tanke på det grova brottet och att barnen inte bott ihop med pappan på länge.

Case of Assem hassan ali v. Denmark, Application no. 25593/14 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.