ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Arkiv
Skäl för och emot uppehållstillstånd, enskilda fall
Utvisning på grund av brottslighet
Information från myndigheter och organisationer
Pressklipp saknas
- Arkiveringsdatum 211210:
- Europadomstolens stora kammare ändrar kriterier för utvisning av psykiskt sjuk (länk tillagd 211231)
- Arkiveringsdatum 210701:
- Migrationsöverdomstolen: Våldtäkt av normalgraden hindrar flyktingstatusförklaring
- Arkiveringsdatum 210125:
- Europadomstolen tillåter utvisning från Danmark efter upprepad brottslighet (länk tillagd 210226)
- Arkiveringsdatum 200125:
- Migrationsdomstolen kan inte upphäva regeringsbeslut om återreseförbud från 1977
- Arkiveringsdatum 200107:
- Migrationsverket om uteslutning från status på grund av brott begångna i hemlandet
- Arkiveringsdatum 191214:
- Migrationsöverdomstolen: Bötesbrott tillräckligt för att neka tillstånd för studier
Arkiveringsdatum 211210:
Asylnytt 21-12-10:
Europadomstolens stora kammare ändrar kriterier för utvisning av psykiskt sjuk
Målet gäller en person från Turkiet som kom till Danmark vid sex års ålder. Han hade i ungdomen begått allvarliga brott, bland annat ett överfall i grupp mot en person som avled av sina skador. Han dömdes till sju års fängelse samt utvisning med permanent återreseförbud. Fängelsedelen ändrades till psykiatrisk tvångsvård på grund av paranoid schizofreni. Mannen gjorde framsteg men uppvisade ett starkt behov av övervakad medicinering för att inte riskera återfall i aggressivt beteende. År 2019 avgjorde Europadomstolen med knapp majoritet att utvisningen skulle bryta mot artikel 3 (förbud mot tortyr och förnedrande behandling eller bestraffning). I väntan på den stora kammarens avgörande verkställde Danmark utvisningen. Fallet är uppmärksammat då det innebar en utvidgning av hur artikel 3 tolkas. Europadomstolens stora kammare återställer nu detta genom att med sexton röster mot en slå fast att utvisningen inte bryter mot artikel 3. Det isolerade livet i Turket och risken för att inte få tag i medicin anses inte innebära ett så stort lidande att det kan jämställas med det tidigare vägledande fallet som rörde utvisningen av en svårt sjuk man (Paposhvili v. Belgium). Danmark döms ändå till ett skadestånd om 20.000 euro, då domstolen med elva röster mot sex samtidigt anser att utvisningen trots mannens långa anknytning till Danmark bröt mot artikel 8, mannens rätt till privaliv.
Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.
Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)
Hämta domen från Europadomstolen: Application no. 57467/15, case of Savran v. Denmark (Extern länk)
innehållArkiveringsdatum 211018:
Asylnytt 21-10-18:
Europadomstolen tillåter inte utvisning av 24-åring efter 20 år i Danmark
Målet rör en man som kommit som fyraåring från Somalia till Danmark, där han fick asyl tillsammans med sin mor. Senare återförenades även hans far och syskon i Danmark. Mannen hade gripits och åtalats för olaga vapeninnehav i en kontext som ansågs farlig för omgivningen. Frågan var om fängelsestraffet för detta skulle följas av utvisning till Somalia och ett livslångt återreseförbud, vilket Danmarks högsta domstol beslutat. De lägre instanserna hade avstått från ovillkorlig utvisning. Mannen bodde fortfarande med famlijen. Han hade som minderårig dömts för ett rån och ett inbrott, därefter för trafikbrott och narkotikainnehav. Han har talat danska i hemmet och kan endast rudimentär somaliska. Han har inte heller några anknytning i föräldrarnas hemland. Danmark anser att utvisningen visserligen kränker mannens privatliv, men att åtgärden är en legitim åtgärd för att förebygga kriminalitet och nödvändig i ett demokratiskt samhälle. Europadomstolen gör dock inte samma bedömning. Med tanke på att de tidigare brotten i vuxen ålder var relativt lindriga och att mannen inte hade fått någon tidigare varning om utvisning, anser domstolen att utvisningen i kombination med livslångt återreseförbud är oproportionerlig.
Application no. 41643/19, case of Abdi v. Denmark (Extern länk)
Läs Migrationsverkets sammanfattning (Extern länk)
Arkiveringsdatum 210701:
Asylnytt 21-07-01:
Migrationsöverdomstolen: Våldtäkt av normalgraden hindrar flyktingstatusförklaring
En person från Syrien med permanent uppehållstillstånd i Sverige som alternativt skyddsbehövande dömdes för våldtäkt "av normalgraden" till fängelse i två år och åtta månader samt utvisning. Mannen påtalade verkställighetshinder och begärde flyktingstatus eftersom han skulle inkallas till militärtjänst vid ett återvändande. Det hör till saken att lagen skiljer mellan att vara flykting och att få flyktingstatusförklaring. Den som är flykting får inte verkställas till det land där hen riskerar förföljelse. Undantag görs bara i extrema fall, till exempel om personen begått krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten. En flykting får normalt flyktingstatus, som ger ett antal rättigheter. Men flyktingstatus kan nekas en person som begått ett synnerligen grovt brott och anses utgöra en fara för allmän ordning och säkerhet. Frågan i det här målet var om våldtäkten var ett sådant brott. Migrationsdomstolen (som är första instans i ett mål av det här slaget) ansåg det och beviljade inte flyktingstatus. På grund av militärtjänsten bedömdes mannen fortfarande som flykting och får inte skickas till Syrien i nuläget men han fick bara sex månaders tillfälligt uppehållstillstånd, inte tre års tillstånd med flyktingstatus och god chans till förlängning som det annars skulle ha blivit. Migrationsöverdomstolen har nu prövat målet och gör samma bedömning. MiÖD lutar sig bland annat mot EASO:s och UNHCR:s ställningstaganden om vad som är ett grovt brott.
Hämta referat av mål nr UM 534-21, MIG 2021:9 (Extern länk)
Arkiveringsdatum 210125:
Asylnytt 21-01-25:
Europadomstolen tillåter utvisning från Danmark efter upprepad brottslighet
I två snarlika domar har Europadomstolen tagit ställning till avvägningen mellan rätten till privatliv och allvarlig brottslighet. Domarna gäller två ensamstående män. En av dem kom till Danmark som fyraåring och var 21 då utvisningsbeslutet togs efter ett våldsbrott. Han hade då en lång rad domar bakom sig för olika våldsbrott samt flera korta fängelsestraff. Han hade tidigare dömts till utvisning, men då villkorligt. Den andre mannen är född i Danmark och var 30 vid utvisningsbeslutet. Även han hade en rad domar bakom sig för gängrelaterade brott, vapeninnehav, stöld mm utöver våldsbrott. Han betraktades som ledare för ett kriminellt gäng. Det senaste brottet gällde hot mot en polis. Båda utvisningarna var förenade med sex års återreseförbud. Männen har föräldrar och syskon i Danmark men har inte bildat egen familj. I båda fallen har den danska högsta domstolen vägt in att männen inte haft någon anknytning till utvisningslandet men bedömer ändå att risken för fortsatt brottslighet väger över. Det är ostridigt att utvisningarna utgör intrång i personernas privatliv. Europadomstolen går igenom de kriterier för att ett sådant intrång ska anses proportionerligt som använts i jämförbara ärenden. Domstolen resonerar bland annat kring om utvisningen kan utlösas av ett relativt lindrigt brott med ett lågt straff, men landar i att den bakomliggande brottskarriären ska vägas in. Europadomstolen anser att det finns relevanta och "mycket allvarliga" skäl, tillräckliga för att motivera utvisningarna. Att sex års återreseförbud är relativt kort vägdes in.
Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.
Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)
Application no. 56803/18, case of Munir Johana v. Denmark (Extern länk)
Application no. 26957/19, case of Khan v. Denmark (Extern länk)
Arkiveringsdatum 200224:
Asylnytt 20-02-24:
Hovrätten: Utvisning till Syrien kan ingå i dom med längre fängelsestraff
Två unga män åtalades för att ha rånat ett par jämnåriga. En av dem dömdes i tingsrätten till nio månaders fängelse samt utvisning till Syrien. Mannen hävdade att det finns ett generellt verkställighetshinder för utvisning till Syrien, något som Migrationsverket i sitt yttrande höll med om. Men hovrätten, som höjde fängelsestraffet till ett år och fyra månader, ansåg att det inte går att bedöma idag om det föreligger ett verkställighetshinder när det kan bli tal om villkorlig frigivning. Därför kvarstår beslutet om utvisning samt fem års återreseförbud. (Källor Hovrätten för Västra Sverige samt InfoTorg juridik)
Arkiveringsdatum 200125:
Förvaltningsrätten i Stockholm 20-01-19:
Migrationsdomstolen kan inte upphäva regeringsbeslut om återreseförbud från 1977
Regeringens beslut om utvisning och återreseförbud från 1977 kan inte upphävas av migrationsdomstolen med stöd i bestämmelser i 2005 års utlänningslag. Det bedömer Migrationsdomstolen i Stockholm i en dom idag.
En chilensk kvinna utvisades av regeringen på obestämd tid år 1977 med förbud att återvända till Sverige. Migrationsverket har ansett att besluten om utvisning och återreseförbud ska upphävas av migrationsdomstolen genom en så kallad analogisk tillämpning av reglerna om upphävande av utvisning på grund av brott i 2005 års utlänningslag.
Migrationsdomstolens bedömning
Besluten om utvisning och återreseförbud från 1977 är fattade av regeringen med stöd av bestämmelser som rör rikets säkerhet i 1954 års utlänningslag. Det ankommer fortfarande på regeringen att vara enda överinstans i sådana ärenden som rör kvalificerade säkerhetsintressen. Med beaktande av säkerhetsintresset och regeringens roll som enda överinstans i ärenden som rör rikets säkerhet anser domstolen att reglerna om utvisning på grund av brott i 2005 års utlänningslag inte är analogt tillämpliga. Domstolen har därför avslagit ansökan.
- Det är ovanligt att domstolen behöver ta ställning till om utvisningsbeslut som har fattats för över 40 år sedan ska upphävas. I nu gällande lagstiftning saknas uttryckliga bestämmelser för att kunna upphäva regeringens beslut. Domstolens bedömning är att man inte heller kan använda sig av s.k. analogisk lagtillämpning, säger rådmannen Fredrik Bergius.
Läs mer (Extern länk)
Arkiveringsdatum 200107:
Asylnytt 20-01-07:
Migrationsverket om uteslutning från status på grund av brott begångna i hemlandet
I Asylnytt 19-06-20 refererades en vägledande dom rörande en kvinna från Somalia som låtit sina döttrar könsstympas i Jemen. Migrationsöverdomstolen slog i det fallet fast att kvinnan skulle beviljas flyktingstatus trots att könsstympning är ett grovt brott i Sverige. Resonemanget var att kvinnan inte skulle ha åtalats för brottet i Sverige. Migrationsverket har nu publicerat en rättslig kommentar om vad domen innebär för andra fall. Migrationsverkets analys innebär att en person som låtit könsstympa sin dotter i hemlandet normalt inte ska uteslutas från flyktingstatus eller annan skyddsstatus. En annan bedömning kan bli aktuell om personen då brottet begicks vistats länge i ett land där handlingen är förbjuden. Den som redan beviljats skyddsstatus och låtit utföra ingreppet efter att ha anlänt till Sverige skulle kunna uteslutas. Brotten äktenskapstvång eller våldtäkt mot barn kan enligt Migrationsverket fortfarande leda till uteslutning även om de begåtts i hemlandet. Detta eftersom lagens förarbeten i dessa fall inte innehåller något om att avstå åtal för brotten i Sverige.
Hämta dokumentet SR 35-2019 (Extern länk)
Arkiveringsdatum 191214:
Asylnytt 19-12-14:
Migrationsöverdomstolen: Bötesbrott tillräckligt för att neka tillstånd för studier
En ung person som sökt asyl fick avslag. I samband med överklagandet till migrationsdomstol ansökte han även om uppehållstillstånd enligt "nya gymnasielagen". Han uppfyllde alla villkor för att få tillstånd för gymnasiestudier, men migrationsdomstolen avslog ändå. Skälet var att han var dömd för våldsamt motstånd, olovlig körning, drograttfylleri och ringa narkotikabrott. Allt rörde olika aspekter av hans agerande under en enda dag men det ledde till 80 dagsböter. Han överklagade och hänvisade till att det normalt ska krävas "fängelsestraff av inte alltför kort varaktighet" för att brott ska leda till utvisning. Nu har Migrationsöverdomstolen tagit ställning. Domstolen avslår överklagandet med motivering att det inte är ett ovillkorligt krav att fängelsestraff ska ha utdömts. Brottsligheten ska vägas mot hur tunga skäl det finns för uppehållstillstånd. Tillstånd för studier väger inte lika tungt som tillstånd av skyddsbehov. Eftersom personens har svaga skäl för uppehållstillstånd väger brottsligheten över. Tillstånd på grund av studier beviljas inte. Domen är vägledande.
Hämta referat av mål nur UM6877-19, Mig 2019:23 (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.