ASYLNYTT

On 16 March 2022, the Committee on the Rights of the Child gave its decision in the case of K.S. and M.S. v Switzerland. Z. S. and A. S., both of Russian nationality and originally from Chechnya, submitted the communication on behalf of their children, K. S. and M. S. In April 2012, the applicants unsuccessfully applied for asylum before voluntarily returning to Russia and then moving back to Switzerland three years later. The family lodged a new application for asylum after which they were placed in the Seeben centre for asylum applicants whose claim have been rejected, where they argued they did not receive schooling or social assistance. The State Secretariat for Migration rejected their application and the Federal Administrative Court dismissed their appeal.

From birth, M.S. was almost deaf in both ears and needed a cochlear implant. K.S., who had not been heard in the previous proceedings, submitted his own asylum application which was not given a hearing and was rejected on the grounds that his case had been examined in his parent's proceedings. The family were detained and returned to Russia and subsequently brought their complaint to the Committee on the Rights of the Child, on the basis of violations of Articles 2, 3, 4, 6.2, 8.2, 11, 12, 13, 14, 16, 17, 19, 20, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 31, 32, 34, 36 and 37 a) of the Convention and Article 7 c), e) f) and g) of the Protocol.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220413:

Asylnytt 22-04-00:

Migrationsdomstol tillåter mor att återförenas trots att hon själv lämnat sonen

En kvinna kom till Sverige tillsammans med sin son som hade ett stort vårdbehov. Modern försvann så småningom, av allt att döma för att öka sonens chans att få stanna. Sonen fick uppehållstillstånd på grund av att den vård han behövde inte fanns i hemlandet samt att det inte var känt var modern befann sig. Efter några månader ansökte modern från hemlandet om uppehållstillstånd som anhörig. Detta ärende behandlades långt senare, då sonens uppehållstillstånd på grund av sjukdomstillståndet hade förlängts trots att det nu var känt var modern befann sig. Men modern fick avslag eftersom det gått lång tid och något särskilt beroendeförhållande mellan henne och sonen inte ansågs föreligga. Det vägdes in att modern valt att lämna honom. Migrationsdomstolen instämmer i resonemanget men kompletterar det med att i det här fallet saknas möjlighet för sonen att återförenas med sin mor i hemlandet, trots att han inte fått stanna på grund av skyddsbehov. Mor och son har haft daglig video- och telefonkontakt. Eftersom barnet inte kunnat påverka moderns agerande och barnets bästa är att få återförenas med modern beviljas uppehållstillståndet. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 22-04-00:

Gaza-beslut i domstol: Tortyrutredning leder till flyktingstatus, barn har ömmande skäl

En man som flytt från Gaza berättade att han torterats av Hamas och riskerade utsättas på nytt. Migrationsverket ansåg att det inte var trovärdigt eftersom mannen inte hindrats söka visum eller lämna landet och att kallelser han visat upp verkar förfalskade. Till domstolen hade mannen inkommit med en tortyrutredning som visade att hans skador stämde väl överens med berättelsen. Domstolen anser också att sådana politiska skäl som mannen anfört inte alltid hindrar utresa. Mannen beviljas med automatik flyktingstatus eftersom han inte längre kan få skydd av UNRWA.

I en rad andra domstolsbeslut har barnfamiljer i olika situationer beviljats uppehållstillstånd på grund av att läget i Gaza anses utgöra särskilt ömmande omständigheter för barn. Sedan den tillfälliga lagen upphävdes krävs inte längre bevis för att en utvisning dessutom skulle bryta mot ett internationellt åtagande. Domarna är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220324:

CRC / Elena 22-03-16:

CRC: Declares Switzerland violated the Convention in a removal decision to Russia

(...)

Hela referatet (Extern länk)

Läs eller hämta dokumentet, K.S. and M.S. v. Switzerland, No. 74/2019 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211231:

Asylnytt 21-12-00

Migrationsöverdomstolen: Barn med livshotande sällsynt sjukdom får stanna

Målet rör en tvååring som lider av en svårdiagnosticerad och komplicerad sjukdom som bland annat lett till avtagande njurfunktion. Migrationsverket och migrationsdomstolen ansåg att familjen skulle kunna bosätta sig i Bagdad, där avancerad vård finns. Efter underinstansernas beslut har framkommit att pojken kommer att behöva njurtransplantation eller kronisk dialys för att överleva och att denna vård för barn kräver särskild kompetens, som inte finns i Irak. Migrationsverket ifrågasätter att sådan expertis kommer att behövas. Verket lägger i sitt yttrande dessutom stor vikt vid det ekonomiska åtagandet för Sverige som ett uppehållstillstånd skulle innebära, genom att andra med ovanliga diagnoser skulle kunna söka sig hit. Även Migrationsöverdomstolen konstaterar att barnets bästa ska vägas mot andra samhällsintressen, men landar i att barnets bästa i det här fallet - då barnet föddes här och har en livshotande sjukdom som inte kan behandlas i hemlandet - väger tyngre än de ekonomiska intressena. Domen är den första vägledande dom där särskilt ömmande omständigheter på grund av vårdbehov bedöms och innehåller bland annat resonemang om hur principen om barnets bästa ska tillämpas.

Hämta referat MIG 2021-18, mål nr UM15232-20 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211210:

Asylnytt 21-12-10:

FN:s kommitté för barns rättigheter stoppar utvisning från Schweiz till Bulgarien

Ärendet gäller en statslös pojke, palestinier uppvuxen i ett flyktingläger i Syrien. Efter att pappan och andra släktingar hade dödats flydde pojken och hans mamma och hamnade först i Bulgarien. De bemöttes förnedrande men fick uppehållstillstånd med alternativ status. Efter åtta månader i ett illa utrustat läger, utan tillgång till skolgång eller arbete, tog de sig vidare till Schweiz. Där fick de ett beslut om avvisning till Bulgarien. De vände sig till FN:s barnkommittén och hävdade att Schweiz genom att skicka dem till Bulgarien skulle bryta mot Barnkonventionen. Kommittén gav dem rätt och konstaterade att Schweiz hantering bröt mot en rad artiklar i konventionen. Enligt kommittén har Schweiz inte vägt in rapporterna om omänsklig och förnedrande behandling av barn i Bulgarien eller barnets situation som offer för en väpnad konflikt. Schweiz hade framfört att frivilligorganisationer kan ge stöd i Bulgarien men barnkommittén anser inte att dessa kan ersätta statens ansvar. Schweiz hade inte tagit hänsyn till moderns dåliga mentala hälsa och inte heller respekterat barnets rätt att höras.

Läs referat på engelska i ELENA Weekly Legal Update 21-10-15 (Extern länk)

Läs yttrandet på franska: A.M. (au nom de M.K.A.H.) c. Suisse, no 95/2019 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211018:

Asylytt 21-10-18:

Migrationsdomstol: Ömmande omständigheter för barn från Gaza medför flyktingstatus

En kvinna och två barn från Gaza sökte asyl på grund av hot mot kvinnans make. De fick dock avslag eftersom hoten inte ansågs vara tillräckligt allvarliga och inte heller den allmänna situationen i Gaza. Migrationsverket prövade också de särskit ömmande omständigheter som framfördes för barnen, men dessa ansågs inte heller tillräckliga. Beslutet fattades under den tillfälliga lagen, då särskilda villkor gällde för att tillämpa särskilt ömmande omständigheter. (Före den tillfälliga lagens tillkomst beviljades barn från Gaza ofta uppehållstillstånd på den grunden.) Migrationsdomstolen som nu tagit upp fallet inleder med att konstatera att familjen stått under beskydd av FN:s organ för palestinier, UNRWA, samt att om det skyddet upphör ska de betraktas som flyktingar. Denna princip gäller oavsett av vilket skäl skyddet har upphört, om personerna inte har möjlighet att få tillgång till skyddet igen. Domstolen anser att den humanitära situationen i Gaza är så svår att det föreligger särskilt ömmande omständigheter för alla barnen. Denna situation kommer enligt domstolen rimligtvis inte att förbättras under den närmaste tiden. Därmed föreligger ett hinder både för dem och för mamman att återvända, som innebär att de ska beviljas flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-10-18:

Domstolar gör olika bedömning av hur säkerhetsläget i Afghanistan ska hanteras

Migrationsdomstolen i Luleå har återförvisat en rad ärenden som rör utvisning till Afghanistan till Migrationsverket för ny behandling med tanke på den förändrade situationen efter talibanernas maktövertagande. Även från Malmö har åtminstone något ärende återförvisats. Men andra domstolar har fattat beslut om avslag.

Ett ärende gäller en ung man vars bror beviljats flyktingstatus. De båda hade lämnat hemlandet tillsammans. Mannen hävdar att han riskerar förföljelse bl.a. på grund av hedersskäl, västernisering och kopplingen till brodern. Migrationsverket har i sitt beslut utgått från landinformation från 2015. Trots detta avslogs överklagan i början av oktober utan att domstolen i Stockholm över huvud taget nämner det förändrade säkerhetsläget.

Domstolen i Göteborg skriver i ett ärende om en ung ateist som är hazara att läget har förändrats men det finns inte någon aktuell landinformation som tyder på att hazarer riskerar skyddsgrundande behandling samt att "I nuläget saknas aktuell landinformation att tillföra målet då situationen får anses vara föränderlig, oklar och oviss". Domstolen beslutar om utvisning men påpekar att det råder verkställighetsstopp och att mannen kan ansöka om ny prövning om Migrationsverket antar ett förändrat ställningstagande.

Domstolen i Göteborg har tagit flera utvisningsbeslut med liknande resonemang om att säkerhetsläget inte gör att alla är hotade. Det finns dock även exempel på att domstolen i Göteborg har beviljat flyktingstatus till en ateist med motivering att risken för dem som bryter mot religiösa normer framstår som större efter talibanernas maktövertagande.

Ett annat ärende från Göteborg tillmättes det ändrade säkerhetsläget inte stor betydelse men situationen bedömdes ha blivit svårare för barn. En barnfamilj ansökte på nytt efter preskription med skäl om konversion, hedersrelaterade hot mm De kunde inte bevisa personligt skyddsbehov och enligt domstolen råder inte urskillningslöst våld. Men ett av barnen anses ha tillbringat sina formativa år i Sverige och har psykiatriska behov. Barnets behov kommer inte att kunna tillgodoses nu enligt domstolen och därför beviljas uppehållstillstånd till barnet och övriga familjen på grund av ömmande omständigheter.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210720:

Asylnytt 21-07-00:

Elva års vistelse innebär ömmande omständigheter för 13-åring enligt domstol

En familj från Egypten sökte asyl i Sverige år 2012. Anledningen var förföljelse på grund av att de är kristna kopter samt kvinnans arbete som bland annat innebar att stötta och skydda kvinnor som utsatts för övergrepp mm. Ansökan avslogs men familjen har bott kvar i Sverige och sökte asyl på nytt efter att det första utvisningsbeslutet preskriberats. Deras son som var två vid flykten var då tolv år gammal och en dotter som fötts i Sverige var sex. Deras skäl ansågs fortfarande inte tillräckliga. Att de inte försökt få skydd av hemlandets myndigheter hölls emot dem, likaså att de dröjt med att söka asyl och inte följt utvisningsbeslutet. Sonen ansågs visserligen ha särskilt ömmande omständigheter genom sin anknytning till Sverige med ett eget privatliv. Men en utvisning skulle enligt Migrationsverket ändå inte bryta mot något internationellt åtagande, vilket krävs enligt den tillfälliga lagen. Migrationsdomstolen gör samma bedömning utom just på den punkten. Domstolen påpekar att pojken inte har haft möjlighet att påverka föräldrarnas val. Utvisningen av honom är inte proportionerlig och skulle därför strida mot barnkonventionen och artikel 8 i Europakonventionen. Därmed beviljas både han och den övriga familjen uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210616:

Asylrättscentrum 21-06-03:

Hur lång tid krävs för att ett barn ska ha anknytning till Sverige?

När kan ett barn beviljas uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning till landet? Det är frågan som utreddes i Migrationsöverdomstolen den 22 december 2020. Sedan avgörandet kom har media rapporterat om barn som befinner sig i liknande situationer, bland annat i Konflikt i P1.

Vår jurist Anna-Pia Beier har läst domen (MIG 2020:24) och Migrationsverkets rättsliga kommentar med anledning av domen, vilka sammanfattas nedan tillsammans med en kort kommentar hur vi ser på domen och dess betydelse.

Familjens bakgrund

Föräldrarna är medborgare i Libanon och har sökt asyl i Sverige vid flera tillfällen. I mars 2006 föddes barnet i målet. Migrationsverket beslutade att familjen skulle utvisas tillbaka till Libanon. Familjen överklagade beslutet till migrationsdomstolen men liksom Migrationsverket bedömde migrationsdomstolen att familjen inte hade skyddsbehov och att en utvisning inte skulle bryta mot internationella konventioner. Familjen överklagade beslutet till Migrationsöverdomstolen och yrkade återigen på att de har skyddsbehov, samt att det skulle bryta mot svenska konventionsåtaganden att utvisa familjen.

Vad säger domen från Migrationsöverdomstolen?

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210520:

Asylnytt 21-05-20:

Prövningstillstånd om särskilt ömmande omständigheter och om unionsföreträde

Migrationsöverdomstolen har beviljat prövningstillstånd i ett ärende som gäller om ett barns sjukdom och vårdbehov utgör sådana särskilt ömmande omständigheter att det kan leda till uppehållstillstånd och om det skulle bryta mot ett internationellt åtagande att utvisa barnet.

Migrationsöverdomstolen har även släppt upp ett ärende som gäller om unionsföreträdet ska respekteras även vid en ansökan om förlängning av ett tidsbegränsat arbetstillstånd och vilka omständigheter som ska beaktas i så fall.

Lista över beviljade prövningstillstånd (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-05-20:

Domstol: Utvisning av barn med uppgivenhetssyndrom strider mot barnkonventionen

En kvinna med två barn flydde från Azerbadjzan efter att de under lång tid misshandlats av maken/fadern. Skilsmässa hade genomförts och ett flertal polisanmälningar hade tagits upp, men utan resultat. I Sverige har ett av barnen insjuknat med uppgivenhetssyndrom och varit okontaktbar under mycket lång tid. Det är ostridigt att tillståndet är livshotande utan behandling. Barnet matas med sond som byts på sjukhus. Migrationsverket ansåg att familjen kunde få skydd av myndigheterna i hemlandet där även sondmatning kan ske. Omständigheterna är särskilt ömmande men en utvisning skulle enligt Migrationsverket inte uppgå till brott mot Europakonventionen, bland annat för att behandlingen i Sverige ändå inte fått effekt. Till överklagandet bifogades läkarintyg om att tillståndet förbättrats de senaste månaderna och skulle kunna hävas under trygga omständigheter, även om det fortfarande är livshotande. Barnet saknar skyddsreflexer efter att ha varit oförmögen att röra sig i två och ett halvt år. Även migrationsdomstolen anser att hemlandet kan ge skydd mot den våldsamme mannen samt att utvisning av barnet inte skulle bryta mot Europakonventionen. Men vid en bedömning av barnets bästa och risken för ett förvärrat tillstånd om den nuvarande tryggheten tas bort landar domstolen i att det föreligger så exceptionella omständigheter att en utvisning skulle strida mot barnkonventionen. Familjemedlemmarna får därför uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210504:

Asylnytt 21-05-04:

Europadomstolen: Terrordömd med Indragen flyktingstatus är forfarande flykting

En ung man från Tjetjenien i Ryssland sökte asyl i Frankrike år 2011 som sjuttonåring och fick flyktingstatus. Senare greps han anklagad för terroristbrott, bland annat att ha deltagit i träning och strider tillsammans med en jihadistgrupp i Syrien. Han dömdes till fem års fängelse för att ha deltagit i planeringen av terrorhandlingar i flera länder. Strax därefter fick han även beslut om utvisning. Han överklagade men domstolen hävdade att flyktingkonventionens undantagsparagraf om brott mot mänskligheten skulle tillämpas. Han har efter många turer ställts under uppsikt i väntan på Europadomstolens beslut. Europadomstolen påpekar, liksom tidigare EU-domstolen, att en person som är flykting enligt flyktingkonventionen fortfarande är flykting även om en stat beslutar att dra in personens formella flyktingstatus. Så länge Frankrike inte har utrett de nuvarande riskerna om mannen skulle utvisas till Ryssland så skulle det bryta mot Europakonventionens artikel 3 att verkställa utvisningen.

Case of K.I. v. France, application no. 5560/19 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210314:

Elena legal update 21-03-12:

The CJEU rules on the assessment of best interests of the child in return procedures

On 11 March 2021, the CJEU ruled in case C-112/20 concerning the obligation to consider the best interests of the child in return proceedings.

The case concerns return procedures against a third-country national, M.A., whose minor daughter has Belgian nationality. He was ordered to leave the territory due to the commission of offences in Belgium. In his appeal against the decision by the Council for Alien Law Litigation (CALL), he stated that it is not necessary for him to act on behalf of the child to invoke the best interests of the child protection. The Council of State referred a question to the CJEU on the obligation to consider the best interests of the child in return proceedings, even if return action is not taken against the child but only in respect of the father.

The Court assessed the case on the premise that M.A.'s stay is illegal and that the Return Directive is applicable. It noted that the Member States are bound by Article 5 (a) to take due account of best interests of the child in that Directive's implementation, including where action to return is taken against a person who is the father of a minor residing legally in the EU.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

ELENA legal update 21-03-12:

CRC: Child rights cannot be dependent on parent's ability to resist social pressure

On the 4 February 2021 the Committee on the Rights of the Child published its views in communication CRC/C/86/D/83/2019 against Denmark.

The author, R.H.M., a Somali national, submitted the communication on behalf of her daughter Y.A.M.. The author and her daughter are subject to a deportation order from Denmark to Somalia. The author travelled to Denmark in 2013 and applied for asylum. She was later granted a residence permit and gave birth to Y.A.M. in 2016. The Danish Immigration Service subsequently decided to revoke the author and her children's residence permits. R.H.M. unsuccessfully appealed this decision and in 2017, she filed a separate application for asylum on behalf of Y.A.M. claiming that, if returned to Somalia, Y.A.M. would face a risk of undergoing Female Genital Mutilation (FGM) and would be removed from her care. The Refugee Appeals Board held that because R.H.M. was against the practice of FGM, she would be able to oppose the social pressure that would have her daughter undergo this practice and thus, rejected her application.

The Committee recalled that the assessment of the risk of or irreparable harm to the child should be conducted in an age and gender sensitive manner and emphasised that States should give the utmost attention to child specific forms and manifestations of persecution as well as gender-based violence in refugee status determination procedures.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210226:

Migrationsverket 21-02-16:

Så påverkas barns ärenden av ny dom om barnkonventionen

Migrationsverket får just nu många frågor om hur ärenden förhåller sig till barnkonventionen och särskilt ett avgörande från Migrationsöverdomstolen den 22 december 2020. Domen handlar om prövningen av barnets bästa och vilka omständigheter som ska vägas in när man ska pröva om ett barn har det som i lagstiftningen kallas särskilt ömmande skäl.

- Det finns en förväntan om att avgörandet innebär att alla barn som har befunnit sig länge i Sverige nu beviljas uppehållstillstånd, men det är fortfarande en individuell bedömning som ska göras, säger Carl Bexelius, tillförordnad rättschef vid Migrationsverket.

Avgörandet (2020:24) som meddelades av Migrationsöverdomstolen i december 2020 rör ett nu 14-årigt barn som är född och uppvuxen i Sverige. Migrationsöverdomstolen ansåg att barnet hade fått en så pass stark anknytning till Sverige att det vid en sammantagen bedömning ansågs vara oproportionerligt att utvisa barnet. Barnet hade ingen släkt kvar i hemlandet, talade flytande svenska, gick i svensk skola och hade ett socialt nätverk här.

I det här fallet vägde barnets bästa sammantaget över de omständigheter som talade mot att barnet skulle ha rätt till uppehållstillstånd. Domstolen bedömde att den illegala vistelsen inte var en omständighet som kunde belasta barnet eftersom barnet inte har haft samma möjlighet att påverka det beslutet som en vuxen person.

Domstolen var samtidigt tydlig med att barnkonventionen i sig inte kan grunda rätt till uppehållstillstånd.

I en prövning ska man ta hänsyn till barnets bästa i särskild ordning, betonar domstolen. Det betyder att om exempelvis Migrationsverket ska pröva om en familj ska få uppehållstillstånd, ska det göras en bedömning av just barnets omständigheter, inte enbart barnens föräldrar. Barn är individuella rättighetsbärare, framhåller domstolen.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-02-26:

Migrationsverkets rättsliga kommentar till ett vägledande mål om barnets bästa

Den nya kommentaren tolkar Migrationsöverdomstolens avgörande om en 14-årig flicka som bott hela sitt liv i Sverige, (se referat av MIG 2020:24 i Asylnytt 21-01-25). Det centrala i domen är enligt Migrationsverket att barnet är en självständig rättighetsbärare och ska ges möjlighet att komma till tals. Domstolen har även vägt in barnets synpunkter i domen. Men Migrationsverket påpekar att det ska göras en proportionalitetsbedömning och i ett annat fall kan resultatet ändå bli att barnets bästa inte väger över andra intressen. Domen var den första där Migrationsöverdomstolen bedömt att en utvisning skulle bryta mot ett åtagande i barnkonventionen. Det var även första gången som Migrationsöverdomstolen grundligt prövade barnets bästa sedan barnkonventionen blev svensk lag. Men att barnkonventionen blivit lag är inte avgörande, enligt Migrationsverket, eftersom reglerna för uppehållstillstånd finns i Utlänningslagen och just regeln om barnets bästa finns även där. Principen om barnets bästa kan i sig inte ge uppehållstillstånd. Enligt Migrationsverket ger domen inte utrymme för en mer generös bedömning av ömmande omständigheter än tidigare. Däremot är det prejudicerande att illegal vistelse för ett barn kan bidra till anpassning, även om legal vistelse väger tyngre.

Hämta den rättsliga kommentaren, RK/002/2021 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210125:

Asylnytt 21-01-25:

Migrationsöverdomstolen: Brott mot barnkonventionen utvisa 14-åring född i Sverige

Målet rör ett barn som föddes i Sverige 2006. Familjen har fått avslag men sökt asyl på nytt efter preskription två gånger. Migrationsverket och senare migrationsdomstolen ansåg att barnets långa vistelsetid och anknytning till Sverige är särskilt ömmande omständigheter. Men enligt den tillfälliga lagen måste en utvisning även bryta mot ett internationellt åtagande. Migrationsdomstolen bedömde med hänvisning till Europadomstolen att om en anknytning uppstått under en tid utan uppehållstillstånd krävs exceptionella omständigheter för att barnets bästa ska väga över vid en proportionalitetsbedömning. Domstolen ansåg inte att det var så exceptionellt att följa med föräldrarna till Libanon. Migrationsöverdomstolen går igenom förarbeten till de aktuella paragraferna, betydelsen av barnets bästa enligt Barnkonventionen och artikel 8 i Europakonventionen samt tidigare domar. Rörande barnets situation nämner domstolen bl.a. att hon aldrig varit i föräldrarnas hemland, att hennes uppfattning om hemlandet har påverkats av föräldrarnas och att hon är i en identitetsskapande ålder. Sammantaget är detta sådana exceptionella omständigheter att barnets bästa ska väga över intresset av att upprätthålla migrationspolitiken. Migrationsöverdomstolen påpekar att barn är självständiga rättighetsbärare. Barnet har inte kunnat påverka föräldrarnas val och de senaste fyra åren har hon varit här lagligt som asylsökande. Det skulle bryta mot Barnkonventionen att utvisa barnet. Domen är vägledande.

Hämta Migrationsöverdomstolens referat i mål UM 2944-20, MIG 2020:24 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FARR 21-01-21:

Viktiga domar om barnets bästa

Migrationsöverdomstolen ger uppehållstillstånd till en fjortonåring som bott hela sitt liv utan uppehållstillstånd i Sverige. Enligt domstolen skulle det bryta mot Barnkonventionen att utvisa barnet.

EU-domstolen har kommit med ett förhandsavgörande som slår fast att inget barn under 18 år får ges utvisningsbeslut utan att medlemsstaten innan beslutet tas har försäkrat sig om att det finns ett ordnat mottagande. Förra året har EU-domstolen också slagit fast att när barn ansöker om familjeåterförening så ska deras ålder räknas vid ansökningsdatum, inte beslutsdatum.

(...)

Läs hela artikeln med FARR:s kommentarer till besluten (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201218:

Rädda Barnen 21-01-15:

Rädda Barnen kommenterar viktig dom i Migrationsöverdomstolen

Den 22 december 2020 kom Migrationsöverdomstolen (MIÖD) med ett vägledande avgörande där det skulle avgöras vilken tyngd barnkonventionen kan ha i ärenden där det i lagstiftningen hänvisas till svenska konventionsåtaganden.

Fallet handlade om en 14-årig flicka född i Sverige av föräldrar som fått avslag på sin asylansökan men ändå bott kvar i Sverige. Frågan var om det fanns särskilt ömmande omständigheter för flickan att få uppehållstillstånd och om det skulle strida mot barnkonventionen och Europakonventionen - som Sverige har skrivit under - att utvisa henne.

Domstolen går tydligt igenom vilka faktorer den väger in för att bedöma barnets bästa i det enskilda fallet, gör väl avvägda bedömningar och visar också tydligt hur den resonerar vad gäller intressekonflikten kring barnets bästa och principen om reglerad invandring. Domstolen har genomgående ett tydligt fokus på omständigheterna i just detta enskilda fall och situationen för flickan.

Slutsatsen blir att på grund av de exceptionella omständigheterna i detta fall skulle det strida mot barnets bästa enligt barnkonventionen att utvisa flickan och hon får därför tillfälligt uppehållstillstånd i 13 månader.

Rädda Barnens analys

Rädda Barnen välkomnar domslutet. Även om MIÖD i detta fall kom till en positiv utgång för barnet, så är det viktigt att inte dra för stora växlar på domen vad gäller liknande fall. Domstolen är mycket tydlig med att det är de individuella omständigheterna i detta enskilda fall som leder till beslutet att barnets bästa väger tyngre än andra intressen.

Även om inte domen leder till att vi kan säga att alla barn som föds i Sverige och spenderar några år kommer att få stanna, är den viktig då delar av argumentationen troligen kommer få effekt i den framtida rättstillämpningen.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201124:

Asylnytt 20-11-24:

Mer än sju års laglig vistelse för barnen är skäl för tillstånd enligt domstol

En barnfamilj från Afghanistan kom till Sverige genom arbetstillstånd i januari 2013. I samband med att tillståndet behövde förlängas sökte familjen asyl, en ansökan som behandlades först i augusti 2018. Föräldrarna hade då berättat om en konflikt mellan fadern och en konkurrent som lett till att fadern tvingats lova bort en dotter till konkurrenten som ersättning för en skada. Han ska också ha anklagats för att vara en otrogen. Migrationsverket ansåg inte berättelsen trovärdig. Det talade emot paret att de inte framfört skyddsskäl förrän efter flera år. Familjen har bott i Iran bortsett från en kort tid, men barnens anknytning till Sverige ansågs ändå inte ha blivit så stark att de inte kunde utvisas till Afghanistan. När saken nu prövats i domstol har ytterligare drygt två år förflutit. Inte heller domstolen anser asylskälen tillräckliga. Men åtminstone det barn som nu är 16 har vistats så lång tid i Sverige under sina formbara år att det skulle bryta mot hans privatliv enligt Europakonventionen att utvisa honom, enligt domstolen. Det vägs in att hela vistelsen har varit laglig och att barnen inte har någon anknytning i hemlandet. I och med att 16-åringen får uppehållstillstånd ska hela familjen, inklusive en flicka som fyllt 18, få tillstånd för att inte kränka rätten till familjeliv. Tillstånden på grund av ömmande omständigheter gäller 13 månader. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201023:

Asylnytt 20-10-23:

Migrationsdomstol: Familj med fem döttrar har ömmande omständigheter

En familj från Afghanistan med fem döttrar, nu mellan två och fjorton år gamlaframförde skyddsskäl som utgick från en svår familjekonflikt i hemlandet. Fadern har skador i benen samt svårt nedsatt syn. Föräldrarna blev inte trodda på grund av många motstridigheter i berättelsen. Vid domstolsförhandlingen uppstod ytterligare oklarheter, varför inte heller domstolen ansåg att skälen var trovärdiga. Säkerhetsläget i deras hemprovins ansågs inte heller vara så allvarlig att de av den anledningen skulle vara skyddsbehövande. Mannens skador var inte sådana att de kunde räknas som synnerligen ömmande omständigheter. Men när domstolen bedömde döttrarnas situation vägdes det in att de tillbringat fyra år i Sverige, för åtminstone två av dem i en formativ ålder. Situationen i deras hemprovins är instabil, kvinnor och barn har har drabbats hårt. Diskriminering mot kvinnor och hedersbaserat våld är utbrett, barns rättigheter är åsidosatta, barnäktenskap är vanliga mm. Döttrarna riskerar illabehandling på grund av kön. Pappan utgör ett manligt nätverk men det är svagt på grund av hans funktionsnedsättning. Vid en samlad bedömning är omständigheterna särskilt ömmande. En utvisning skulle enligt domstolen strida mot Barnkonventionen. Familjemedlemmarna beviljas uppehållstillstånd på grund av särskilt respektive synnerligen ömmande omständigheter. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Malmö.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201002:

Asylnytt 20-10-02:

Domstol beviljar skydd för statslösa palestinier från Bagdad för barnens skull

En kvinna med fyra barn, alla statslösa palestinier, sökte asyl på grund av vad de råkat ut för som statslösa palestinier i Bagdad, Irak. Mannen, som nu befinner sig i Turkiet, hade hotats och tvingas sälja sitt företag. Hans bror hade kidnappats. Döttrarna, som nu är vuxna, hade trakasserats. En pojke i skolålder hade upprepat trakasserats och misshandlats i och utanför skolan utan att få stöd av lärare. Landinformation bekräftar att statslösa palestinier är en utsatt grupp som beskylls för samröre med den förra regimen eller IS. Men Migrationsverket ansåg inte att de personliga riskerna uppgick till kraven för flyktingskap eller alternativt skyddsbehov. Barnens situation bedömdes visserligen som särskilt ömmande omständigheter men inte så allvarliga att det skulle bryta mot ett internationellt åtagande att utvisa dem (vilket krävs enligt den tillfälliga lagen). Migrationsdomstolen däremot anser att skolpojken utsatts för så allvarliga övergrepp att han och hans yngre bror riskerar omänsklig eller förnedrande behandling om de återsänds. Därför beviljas hela familjen tillstånd som alternativt skyddsbehövande. Två nämndemän var skiljaktiga och ville bevilja flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200624:

Asylnytt 20-07-24:

Krav på en tolvårig flickas berättelse ska vara lägre än för en vuxen enligt domstol

En då tolvårig flicka från Somalia sökte asyl. Hon hade förts i säkerhet av sin familj sedan hon utpekats som ansvarig för en olyckshändelse på en lekplats. Hon hade kastat ett litet föremål som hon hittat på marken och som visade sig vara explosivt. Två barn hade dött och deras far hade uppsökt flickans familj och hotat att döda henne. Migrationsverket ifrågasatte berättelsen på några punkter. Det var bland annat oklart om mannen som hotat henne återkommit eller om det rörde sig om ett tillfälle och ifall hon träffat mannen eller inte. Migrationsdomstolen anser att det inte finns någon anledning ifrågasätta berättelsen om olyckan och att hennes uttalanden inte varit direkt oförenliga. Att det är oklart om hon träffat mannen har sin förklaring i att hon sett och hört honom genom springor i väggen i det hus där de vuxna gömde henne. Domstolen påpekar också att samma krav på stringens i berättelsen inte kan ställas lika högt som för vuxna. Flickan beviljas uppehållstillstånd som flykting. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-07-24:

Domstol hindrar utvisning av mamma från dotter och make

En familj som bott i Irak sökte asyl i Sverige 2015. Mannen var iransk medborgare men hade levt som flykting i Iran. Alla tre fick till en början utvisningsbeslut till Irak. Men ärendet återfördes till Migrationsverket då det inte fanns skäl att utvisa mannen till Irak. Vid den förnyade prövningen fick mannen och dottern uppehållstillstånd på grund av mannens skyddsskäl gentemot Iran. Men kvinnan utvisades på nytt till Irak, eftersom principen om familjens enhet inte gäller personer med olika medborgarskap. Kvinnan ansågs inte kunna leva som ensamstående, men kunde enligt Migrationsverket bosätta sig med sin ursprungliga famllj, utöva familjelivet digitalt och ansöka om anknytning därifrån. Domstolen prövar om kvinnan skulle kunna få uppehållstillstånd på grund av anknytning utan att lämna Sverige men detta faller på att hon inte kan styrka sin identitet. Men domstolen anser att utvisningen skulle utgöra ett oproportionerligt ingrepp i kvinnans rätt till ett familjeliv enligt Europakonventionen, och påpekar att barn enligt Barnkonventionen inte ska skiljas från sina föräldrar om det inte är till barnets bästa. Kvinnan får uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200426:

Asylnytt 20-04-26:

Rättsligt ställningstagande från Migrationsverket om ömmande omständigheter

Det rättsliga ställningstagandet "angående prövning och bedömning av barns ärenden om uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 § och 12 kap. 18 § första stycket 3 utlänningslagen", SR 36/2016, har bytts ut. Detta handlar om hur bedömningar av barns humanitära skäl ska gå till med nuvarande begränsningar enligt den tillfälliga lagen samt hur motsvarande bedömningar ska göras i ärenden om verkställighetshinder som rör barns medicinska och andra särskilda skäl. Referensnummer till ställningstaganden om verkställighet mm har uppdaterats. Endast ett stycke i texten har justerats. Det handlar om att ett uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter i grundärendet kräver att utvisning skulle bryta mot ett konventionsåtagande - men i paragrafen om verkställighetshinder finns ingen motsvarande regel. I det tidigare ställningstagandet fanns ett påpekande om att utrymmet för att ge tillstånd vid verkställighetshinder när grundärendet prövats enligt den tillfälliga lagen ändå påverkas indirekt, eftersom det krävs nya omständigheter. I det nya ställningstagandet saknas påståendet om att prövningen påverkas indirekt. Istället står att samma materiella bedömningar som tillämpades innan den tillfälliga lagen infördes ska tillämpas även fortsättningsvis i ärenden om verkställighetshinder, inklusive kravet på nya omständigheter.

Hämta det nya ställningstagandet, SR 13/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.