ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Arkiv
Skäl för och emot uppehållstillstånd, enskilda fall
Återkallelse av status eller uppehållstillstånd
Information från myndigheter och organisationer
Pressklipp saknas
- Arkiveringsdatum 211231:
- Migrationsverket om förutsättningarna för att återkalla en skyddsstatusförklaring
- Arkiveringsdatum 211018:
- Migrationsdomstol godkänner inte att flyktingstatus dras in för funktionshindrat barn
- Arkiveringsdatum 211006:
- Domstol: Skyddsbehövandes tillstånd återkallas inte på grund av utlandsflytt
- Arkiveringsdatum 210416:
- Migrationsverket: Förutsättningar för att återkalla en skyddsstatusförklaring
- Arkiveringsdatum 210226:
- EU-domstolen: Förbättrat socialt stöd är inte tillräckligt för att återkalla flyktingstatus
- Arkiveringsdatum 210125:
- Migr-överdomstolen: Pensionär som bott långa perioder i Turkiet får behålla tillstånd
- Domstol: Uppehållstillstånd på grund av anknytning återkallas inte då asylskäl anförs
Arkiveringsdatum 211231:
Asylnytt 21-12-31:
Migrationsverket om förutsättningarna för att återkalla en skyddsstatusförklaring
Migrationsverket har uppdaterat sitt rättsliga ställningstagande om förutsättningarna för att återkalla en skyddsstatusförklaring - RS/054/2021 (version 3.0). Det rör sig främst om förtydliganden. I avsnittet om barn som haft alternativ skyddsstatus som dras in då barnet fyllt 18 har exemplet utökats. Det har också förtydligats att om personen ansöker om fortsatt uppehållstillstånd och förlorar sin skyddsstatus så måste det utredas om det finns någon annan bestämmelse som skulle kunna ge uppehållstillstånd. Finns det risk för utvisning ska offentligt biträde förordnas. I avsnittet om vad som är ett synnerligen grovt brott har ett par exempel från EU-domstolen och Migrationsöverdomstolen lagts till. Vidare har det lagts till att när flyktingstatus dras in så ska även resedokument återkallas.
Hämta dokumentet (Extern länk)
innehållArkiveringsdatum 211018:
Asylnytt 21-10-18
Migrationsdomstol godkänner inte att flyktingstatus dras in för funktionshindrat barn
En pojke från Irak med en funktionshindrande cp-skada sökte asyl i Sverige som 12-åring. Han hade visserligen familj i Irak, men Migrationsverket bedömde att situationen för vissa funktionsvariationer i Irak är sådan att det ska betraktas som förföljelse. I Sverige har han bott med sin farbror som också var den som ordnade resan hit. Han får behandling och går nu i gymnasiet. När pojken var 14 ansökte farbrodern om pass för honom och de gjorde en resa till Irak för att träffa släktingar. När pojken ansökte om förlängning av uppehållstillståndet drogs istället hans status in på grund av att han fått hemlandspass och varit i Irak. Han fick beslut om utvisning. Migrationsdomstolen erinrar om flyktingen ska anses ha "frivilligt begagnat sig av hemlandets skydd" så ska agerandet vara just frivilligt och medvetet och personen måste ha fått ett effektivt skydd. Domstolen ifrågasätter om pojken själv kan anses ha skaffat passet eller haft för avsikt att begagna sig av hemlandets skydd. Dessutom anser domstolen att skyddsbehovet för pojken som funktionshindrad kvarstår. Därför får han behålla sin status och beviljas istället permanent uppehållstillstånd i enlighet med de nya reglerna. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Malmö.
Arkiveringsdatum 211006:
Asylnytt 21-10-06:
Domstol: Skyddsbehövandes tillstånd återkallas inte på grund av utlandsflytt
Målet rör en man som har permanent uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Hans hustru och tre barn har haft permanent uppehållstillstånd på grund av anknytning. Familjemedlemmarna bodde dock inte mer än ca ett halvår i Sverige innan de reste till Förenade Arabemiraten där kvinnan började studera. Senare har även mannen rest dit. Kvinnan och barnen har avregistrerats från folkbokföringen i Sverige. Enligt Utlänningslagen 7 kap 7 § ska permanent uppehållstillstånd återkallas om en utlänning inte längre är bosatt i Sverige. Båda föräldrarnas och barnens tillstånd återkallades. Mannen har nu återvänt till Sverige där han arbetar och hävdar att pandemin hindrade honom tidigare. Kvinnan har också uppgett att hon avser återkomma men detta har inte skett och migrationsdomstolen avslår nu deras överklaganden. Däremot konstaterar domstolen att mannen har alternativ skyddsstatus. För att återkalla detta krävs enligt EU-direktiv att det är "motiverat av tvingande hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen". Så länge skyddsstatusen finns kvar har personen rätt till uppehållstillstånd. Bestämmelsen i utlänningslagen stämmer inte med EU-direktivet. Därför upphäver domstolen återkallelsen för mannen. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Malmö.
Arkiveringsdatum 210603:
Asylrättscentrum 21-05-28:
Vad händer när skyddsbehovet tar slut?
Denna rapport behandlar frågan om upphörande av skyddsstatus inom förlängningsprocessen av uppehållstillstånd. Rapporten har tagits fram inom ramen för ett partnerskapsavtal mellan Asylrättscentrum och UNHCR:s representation för de nordiska och baltiska länderna. UNHCR har bidragit med finansiellt stöd till rapporten.
Ökad aktualitet i Sverige
Frågan om upphörande har fått ökad aktualitet i Sverige med anledning av att tidsbegränsade uppehållstillstånd för skyddsbehövande har blivit norm i och med införandet av den tillfälliga utlänningslagen år 2016 och förelås bli det även framöver genom den lagstiftning som förväntas träda ikraft den 20 juli 2021.
Flyktingar har rätt till skydd, fristad och varaktiga lösningar. En flyktings rättsliga ställning bör i princip inte göras till föremål för en ofta återkommande omprövning då detta kan skapa en känsla av otrygghet vilket är något som det internationella skyddet syftar till att motverka. Förlängningsprocessen kan dock antas leda till att en översyn av skyddsbehovet initieras i ökad utsträckning.
Granskning av Migrationsverkets återkallelsebeslut
I syfte att granska hur, och under vilka omständigheter, Migrationsverket initierar utredning om återkallelse av statusförklaring med anledning av upphörande i samband med förlängningsansökan - samt hur vanligt förekommande beslut om återkallelse av status är och hur besluten motiveras - beslutade Asylrättscentrum att begära ut samtliga beslut om återkallelse av flyktingstatus och alternativ skyddsstatusförklaring under den senaste sexmånadersperioden (11 september 2020 - 11 mars 2021). Asylrättscentrum fick ta del av sammanlagt 156 återkallelsebeslut för granskning, varav 110 beslut rörde återkallelse med anledning av upphörande. 12 beslut gällande upphörande av skyddsstatus inom förlängningsprocessen har valts ut för närmare granskning.
(...)
Läs mer och hämta rapporten (Extern länk)
Se även:
ECRE 21-03-05: Legal Note 7: Cessation of International Protection and Review of Protection Statuses in Europe, February 2021 (Extern länk)
Arkiveringsdatum 210416:
Migrationsverket 21-04-19:
Förutsättningar för att återkalla en skyddsstatusförklaring
Rättsligt ställningstagande RS/054/2021, ersätter SR 19/2018
/Utdrag:/
Skyddsbehov kan upphöra, inte statusförklaringen
En statusförklaring kan inte upphöra. En statusförklaring kan endast upphävas genom ett beslut om återkallelse. Det är själva flyktingskapet eller skyddsbehovet i övrigt som kan upphöra genom att det framkommer omständigheter som gör att en person helt enkelt inte längre omfattas av bestämmelserna i 4 kap. 1-2 §§ utlänningslagen. Det är då, när en person inte längre omfattas av dessa bestämmelser, som ett beslut om återkallelse kan fattas rörande statusförklaringen.
Detta är en viktig distinktion att ha klart för sig och som kan göra det lättare att förstå systematiken kring de tillämpliga bestämmelserna.
Det som menas med upphörande (cessation är den engelska benämningen) är att den sökande rätteligen har varit skyddsbehövande och följaktligen beviljats skyddsstatusförklaring, men på grund av senare inträffade omständigheter har skyddsbehovet upphört.
Bestämmelserna om upphörande för flyktingar skiljer sig åt från de som gäller för alternativt skyddsbehövande varför de avhandlas under olika rubriker.
2.4.2 När upphör en utlänning att vara flykting?
Bestämmelserna om upphörande av flyktingskap återfinns i 4 kap. 5 § utlänningslagen och artikel 11 i skyddsgrundsdirektivet. De kommer ursprungligen från Genèvekonventionens artikel 1 C, punkterna 1-6. Utgångspunkten är att en person behåller sitt flyktingskap såvida inte någon av de uppräknade situationerna i artikel 1 C i konventionen är för handen.
(...)
Hämta ställningstagandet, RS/054/2021 (Extern länk)
Arkiveringsdatum 210226:
Asylnytt 21-02-26:
EU-domstolen: Förbättrat socialt stöd är inte tillräckligt för att återkalla flyktingstatus
En man från Somalia fick flyktingstatus i Storbritannien år 2003. År 2014 fick han beslut från inrikesministeriet om att hans status skulle återkallas på grund av varaktigt ändrade omständigheter i hemlandet. Hans överklagande avslogs men en överdomstol har nu bett EU-domstolen om ett förhandsavgörande. De omständigheter som inrikesministeriet lagt fram rör att det inte längre förekommer klanvåld i Mogadishu och den förbättrade möjligheten även för minoritetsklaner att erbjuda socialt stöd. Den hänskjutande domstolen anser också att mannen kan finna arbete i Mogadishu och få ekonomiskt stöd från sin familj där. Mannen hävdar att han fortfarande har välgrundad fruktan för förföljelse som myndigheterna inte kan skydda honom från. Frågorna till EU-domstolen gäller vilken typ av skyddsbedömning som ska göras och om skyddet måste utgå från staten. EU-domstolens svar är tydligt. Samma kriterier ska tillämpas vid återkallande av flyktingstatus som vid beviljande av statusen. Det handlar om välgrundad fruktan för förföljelse. Eventuellt socialt eller ekonomiskt stöd från familj eller privata aktörer är inte relevant för att avgöra om det finns en välgrundad fruktan för förföljelse.
Läs avgörandet i mål C-255/19 (Extern länk)
Läs referat från Migrationsverket (Extern länk)
Arkiveringsdatum 210125:
Asylnytt 21-01-25:
Migr-överdomstolen: Pensionär som bott långa perioder i Turkiet får behålla tillstånd
En person från Turkiet som bott i Sverige sedan 1982 uppmärksammades vid en inresa, då hans pass visade att han vistats i Turkiet större delen av tiden de senaste åren. Mannen har sju barn, 20 barnbarn och två bröder i Sverige, men under 2015-2018 hade han bara varit i Sverige korta perioder. Mannen har förklarat att vistelserna i Turkiet blivit längre efter att han pensionerats och hustrun gått bort. Migrationsverket beslutade återkalla mannens uppehållstillstånd med motivering bl.a. att mannen inte hade egen bostad i Sverige längre utan bodde hos sina söner. Enligt Migrationsöverdomstolen finns inget utrymme i lagen för undantag från regeln att ett uppehållstillstånd ska återkallas om bosättningen har upphört. Frågan är alltså om detta skett. Avregistrering från folkbokföringen är inte tilllräckligt, t.ex. om personen bott mycket länge i Sverige och visat en klar avsikt att återvända. Migrationsöverdomstolen påminner om att det är en ingripande åtgärd och att Migrationsverket har bevisbördan. "Den omständigheten att en person efter avslutat yrkesliv årligen tillbringar ett antal månader utomlands kan inte i sig tas till intäkt för att personen inte ska anses bosatt i landet" skriver Migrationsöverdomstolen. Underinstanserna kritiseras för att inte ha vägt in att mannen inte varit utomlands sedan slutet av 2018 och uppgett att hans hälsa förhindrar honom att resa mer. Återkallandet upphävs. Domen är vägledande.
Mål nr UM 210-20, MIG 2021:2 (Extern länk)
Asylnytt 21-01-25:
Domstol: Uppehållstillstånd på grund av anknytning återkallas inte då asylskäl anförs
En statslös ung kvinna kom till Sverige på grund av anknytning till sin mor. Hon var sjutton när hon kom till Sverige. Hon kom från Syrien men hade bott i flyktingläger i Libanon. Där förlovade hon sig med en man som sökte asyl i Sverige strax efter att kvinnan kommit hit 2017. Enligt kvinnan så gifte de sig formellt i Sverige och hon kontaktade Skatteverket för att få äktenskapet registrerat. Enligt Skatteverket visar handlingarna att paret var gifta redan 2014. Kvinnan vidhöll att det bara var en förlovning och att de bott kvar hos sina familjer även om de haft en förlovningsfest i Libanon 2014. Migrationsverket inledde ett ärende om att återkalla uppehållstillståndet, eftersom det byggde på att kvinnan var ogift. Efter flera års handläggningstid då paret sammanlevt och även fått en dotter beslutade Migrationsverket att återkalla tillståndet och utvisa kvinnan till Syrien, några dagar innan hon varit här i fyra år. (Efter fyra år krävs starkare skäl för återkallande.) Mannen hade dessförinnan utvisats till Libanon. Kvinnan anför att hon och hennes dotter riskerar förföljelse dels på grund av hur hon lämnat landet, dels genom sin ställning som ensam statslös kvinna utan nätverk. Migrationsdomstolen håller med om att det finns skäl att återkalla tillståndet på grund av anknytning. Trots det upphävs utvisningsbeslutet, eftersom det kvinnan nu anfört behöver prövas som asylskäl. Ärendet återförvisas till Migrationsverket. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Malmö.
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.