ASYLNYTT

En kvinna som rest in med Schengenvisum avvaktade med att söka asyl i Sverige tills viseringen löpt ut. Detta för att undvika överföring till Italien som utfärdat viseringen. Asylansökan ledde så småningom till avslag varefter kvinnan ansökte om spårbyte, det vill säga uppehållstillstånd på grund av en anställning. Migrationsverket utfärdade återreseförbud på grund av att kvinnan väntat åtta månader med att söka asyl. Eftersom återreseförbud hindrar arbetstillstånd avslogs även ansökan om spårbyte. Ärendet har nu nått migrationsdomstol där rådmannen påpekar att det kvinnan gjort är vanligt förekommande och det finns ingen enhetlig praxis för om det ska leda till återreseförbud. Kvinnan har inte hållit sig undan efter utvisningsbeslutet. Migrationsdomstolen beslutar att upphäva återreseförbudet och kvinnan beviljas arbetstillstånd och uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220324:

Asylnytt 22-03-24

Migrationsöverdomstolen: Ny arbetsgivare efter spårbyte måste annonsera jobbet

En kvinna hade bytt spår och fått arbetstillstånd som personlig assistent efter avslag på asylansökan. Tre barn fick tillstånd som familjemedlemmar. Efter ett år ansökte hon om förlängning. Under väntetiden anmälde hon att brukaren bytt assistansbolag. Alla assistenterna hade dock behålligt sina anställningar. Migrationsverket avslog förlängning eftersom kvinnans "nya" tjänst inte hade utannonserats inom EU. Vid den första anställningen skedde ingen annonsering eftersom det inte behövs vid spårbyte. Frågan har nu nått Migrationsöverdomstolen. Domstolen slår fast att förlängning ska bedömas lika oavsett om det första tillståndet gavs efter spårbyte. En ny arbetsgivare innebär alltså att arbetet ska annonseras. När det gällde om tjänsten var ny hade kvinnan argumenterat för att det inte fanns någon ny tjänst utan rörde sig om "övergång av verksamhet". I så fall övergår även arbetsgivarens skyldigheter enligt LAS, lagen om anställningsskydd. Men Migrationsöverdomstolen fäster vikt vid att kvinnan var anställd hos assistansbolaget, inte av brukaren. Därmed är det en ny arbetsgivare och tjänsten borde ha annonserats. Kvinnan och hennes tre barn kommer därmed att utvisas. Domen är vägledande.

Hämta referat av mål nr UM 908-21, MIG 2022:3 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211231:

Asylnytt 21-12-31:

Migrationsöverdomstolen beviljar arbetstillstånd enligt avtal med Turkiet

En turkisk medborgare som haft arbetstillstånd ansökte om förlängning. Han hade arbetat på två restauranger, båda perioderna med tillstånd som restaurangbiträde. I intygen från båda arbetsgivarna angavs att han arbetat som pizzabagare och kock. Förlängningsansökan avslogs med motivering att tillstånden bara gällt för restaurangbiträde. Migrationsverket bedömde även om mannen hade rätt till tillstånd enligt EEG:s associeringsavtal med Turkiet, men eftersom det pågående arbetet bedömdes som olagligt fick han avslag även på den grunden. Mannen hävdar att det blivit fel yrkesbeteckning i intygen men att det är en naturlig utveckling för ett restaurangbiträde att få utföra arbetsuppgifter som kock. Han har hög lön och goda villkor. Migrationsöverdomstolen går igenom bestämmelserna och kommer fram till att mannen inte arbetat med det slag av arbete han fått tillstånd för och kan därför inte få förlängt enligt de vanliga reglerna. Men mannen har ändå haft arbetstillstånd och det finns inget som tyder på att han medvetet vilselett Migrationsverket. Han uppfyller därmed kravet på minst ett års laglig anställning hos den arbetsgivare som förlängningsansökan avser och ska därför beviljas uppehållstillstånd i enlighet med avtalet med Turkiet. Domen är vägledande.

Hämta referat av MIG 2021:19, mål nr UM6456-20 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210808:

Asylnytt 21-08-08:

Ställningstagande om förlängning av arbetstillstånd efter fyra år

I serien av uppdateringar har Migrationsverket publicerat ett ställningstagande om förlängning av arbetstillstånd efter fyra år. Detta är publicerat som en ny version med samma nummer som den tidigare, RS/005/2020. Versionen innehåller dock förhållandevis långa tillägg. Ställningstagandet handlar om möjligheten till förlängt tidsbegränsat uppehållstillstånd efter fyra års tillstånd, då personen inte uppfyller krave för permanent tillstånd. Tilläggen rör vad de nya kraven för permanent uppehållstillstånd betyder i förhållande till detta. Enligt Migrationsverket kan det inte ses som ett särskilt skäl för ytterligare tidsbegränsat tillstånd att personen inte lyckas uppfylla de generella kraven för permanent tillstånd (försörjnings- och vandelskrav). En individuell bedömning får dock göras. Vidare påpekas i ställningstagandet att om medföljande till en arbetskraftsinvandrare ansöker om fortsatt tillstånd enligt den vanliga paragrafen om anhöriginvandring, så kan det inte ses som en förlängning på samma grund. Därmed kommer ett försörjningskrav att tillämpas trots att familjemedlemmarna redan haft tillstånd. Samma påpekande finns i det nya ställningstagandet om försörjningskravet för anhöriga, RS/081/2021.

Hämta ställningstagandet RS/005/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210504:

Asylnytt 21-05-04:

Prövningstillstånd om särskilt ömmande omständigheter och om unionsföreträde

Migrationsöverdomstolen har beviljat prövningstillstånd i ett ärende som gäller om ett barns sjukdom och vårdbehov utgör sådana särskilt ömmande omständigheter att det kan leda till uppehållstillstånd och om det skulle bryta mot ett internationellt åtagande att utvisa barnet.

Migrationsöverdomstolen har även släppt upp ett ärende som gäller om unionsföreträdet ska respekteras även vid en ansökan om förlängning av ett tidsbegränsat arbetstillstånd och vilka omständigheter som ska beaktas i så fall.

Lista över beviljade prövningstillstånd (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210111:

Asylnytt 21-01-11:

Domstol: Ungdom med tillfälligt tillstånd får söka arbetstillstånd utan att lämna landet

En ungdom som sökt asyl som ensamkommande barn beviljades uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. När det var dags att förlänga tillståndet var han inte minderårig längre och skyddsstatusförklaringen drogs tillbaka. Han beviljades fortsatt uppehållstillstånd på grund av att han gick i gymnasiet. Han överklagade beslutet om att dra in skyddsstatus. Innan det överklagandet behandlats löpte uppehållstillståndet ut och han sökte om nytt tillstånd på grund av en anställning. Innan han fått svar på detta vann beslutet om att dra in hans skyddsstatus laga kraft. Alla tre möjligheter till uppehållstillstånd på grund av arbete avslogs nu: Han fick inte uppehållstillstånd enligt gymnasiereglerna eftersom han inte hade lyckats få betyg från gymnasiet. Han beviljades inte spårbyte eftersom ansökan inte lämnats in inom två veckor efter att avslaget på grund av skyddsbehov vunnit laga kraft. "Vanligt" arbetstillstånd avslogs eftersom det ska sökas från hemlandet. Saken har nu nått migrationsdomstolen som anser att det finns skäl för undantag från regeln att arbetstillstånd ska sökas från hemlandet. Domstolen motiverar det med att hela vistelsetiden i Sverige varit laglig och personen haft uppehållstillstånd. Dessutom är det ursäktligt att han inte ansökt om spårbyte inom två veckor, eftersom han vid den tidpunkten redan hade lämnat in en ansökan om uppehållstillstånd på grund av arbete. Målet återförvisas till Migrationsverket för att åter pröva ansökan om arbetstillstånd.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201124:

Asylnytt 20-11-24:

Rättsligt ställningstagande om permanentning av uppehållstillstånd

Migrationsverket har publicerat ett omarbetat rättsligt ställningstagande om permanentning av uppehållstillstånd. Den väsentliga skillnaden är att ställningstagandet nu omfattar även de personer som haft uppehållstillstånd enligt "gymnasielagen" och står inför att söka arbete för att få permanent tillstånd. En förändring är dock att provanställning enligt det omarbetade ställningstagandet i vissa fall kan räknas som varaktig försörjning och leda till permanent uppehållstillstånd när övriga villkor är uppfyllda. För att en provanställning ska bedömas tillräcklig kan den sökande behöva visa att arbetsgivaren alltid använder provanställning eller att de flesta som provanställs på den arbetsplatsen brukar få fast jobb. Det framgår också att sjukskrivning eller föräldraledighet räknas som anställning (däremot inte tjänstledighet). Andra tillägg rör vilken slags brottslighet eller hot mot allmän ordning och säkerhet som kan föranleda avslag. Ställningstagandet är inte särskilt tydligt kring detta, men hänvisar till motsvarande paragraf i Utlänningslagen för tolkningen. Ställningstagandet ersätter SR 19/2017.

Hämta ställningstagandet RS/017/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200913:

Asylnytt 20-09-13:

Migrationsdomstol: Jobb-byten hindrar inte PUT på grund av fast arbete

En person hade haft ett uppehållstillstånd som tidsbegränsats enligt den tillfälliga lagen och skulle förlänga detta. Eftersom han hade fast anställning ansökte han om permanent uppehållstillstånd. Migrationsverket avslog med motivering att mannen hade haft fyra olika anställningar på kort tid, varav tre uppgetts vara tillsvidareanställningar. Bytena har inte anmälts till Migrationsverket. Därmed ansåg verket att mannen inte hade visat att den aktuella anställningen skulle bli varaktig. Eftersom den ursprungliga grunden för uppehållstillstånd inte fanns kvar fick mannen beslut om utvisning. Vid tidpunkten för domstolens prövning hade mannen bytt jobb igen. Han hade dock en fast anställning som anmälts till Skatteverket och uppfyllde alla villkor. Inget tydde på att arbetsgivaren skulle vara oseriös eller att det rörde sig om ett skenavtal. Därför upphäver domstolen utvisningen och återförvisar ärendet till Migrationsverket för prövning av övriga förutsättningar för permanent uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200523:

Asylnytt 20-05-23:

Migrationsöverdomstolen: Spårbyte inte tillåtet efter avslag i ny prövning

Utlänningslagen innehåller en möjlighet att få uppehållstillstånd på grund av arbete utan att lämna Sverige om tillståndet söks inom två veckor efter att ett avslag på asylansökan har vunnit laga kraft. Flera andra villkor ska också vara uppfyllda. Det har förekommit att ett sådant spårbyte har beviljats även vid avslag efter en ny prövning enligt Utlänningslagens bestämmelser om verkställighetshinder. Nu har Migrationsöverdomstolen prövat ett sådant ärende och slagit fast att detta inte är tillåtet. Enligt Migrationsöverdomstolen framgår det av lagens förarbeten är att det som avses är avslag i grundprövningen av asylärendet, kombinerat med ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. Om en ny prövning leder till att det inte föreligger något verkställighetshinder så fattas inte ett nytt utvisningsbeslut utan det ursprungliga beslutet blir åter verkställbart. Därmed har det gått mer än två veckor sedan avslaget i grundärendet och utvisningsbeslutet vann laga kraft. Domen är vägledande. Källa kammarrätten i Stockholm.

Mål nr UM 17897-19, MIG 2020:8

Hämta domstolens referat från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200521:

Svenska Kyrkan 20-04-30:

Konsekvenser av coronapandemin

Den pågående coronapandemin påverkar även asylsökande, nyanlända och papperslösa. Här försöker vi reda ut hur olika grupper drabbas.

/Innehåll: Asylsökande, kvotflyktingar, familjeåterförening, nya gymnasielagen, arbetstillstånd, papperslösa, förvarstagna/

Sammanfattning och slutsatser

Asylsökande som befinner sig i Sverige kan drabbas av längre handläggningstider, vilket kan medföra ökad oro och psykisk ohälsa.

De som har beviljats tillfälliga uppehållstillstånd kommer ha svårare att få permanenta uppehållstillstånd. Detta som en följd av kravet på försörjning från varaktig inkomst och att arbetslösheten stiger i pandemins spår. Detta kan få negativa konsekvenser för deras etablering i Sverige och möjligheten att känna sig trygg.

På motsvarande sätt innebär försörjningskravet att personer med uppehållstillstånd i Sverige troligen kommer få mycket svårare att återförenas med sina familjer. Detta kan leda till ökad frustration och psykisk ohälsa hos gruppen. Undantaget är de som beviljas flyktingstatus och vars familjer ansöker inom 3 månader.

Gruppen som omfattas av nya gymnasielagen riskerar att få svårare att aktivt delta i studierna eftersom gymnasieskolor håller stängt. De kommer också bli svårare att få ett arbete inom stipulerad tid. Konsekvensen är att de riskerar att utvisas eller att deras befintliga utvisningsbeslut blir verkställbart. Stor risk finns att denna grupp inte lämnar Sverige utan stannar kvar som så kallade papperslösa.

Personer med arbetstillstånd riskerar att förlora sina jobb och därmed sina uppehållstillstånd. Vissa stannar troligen kvar i Sverige som så kallade papperslösa.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200426:

Asylnytt 20-04-26:

Migrationsöverdomstolen: Tidigare arbetstillstånd hindrar spårbyte efter asylansökan

En person hade haft arbetstillstånd men inte fått det förlängt på grund av att villkoren inte varit uppfyllda. Han sökte då asyl och var kvar i Sverige medan asylansökan prövades. Efter att ha fått avslag ansökte han om spårbyte till arbetstillstånd. Migrationsverket tillämpade då principerna för förlängning av arbetstillstånd istället för reglerna om spårbyte och avslog. Migrationsdomstolen behandlade ärendet på samma sätt. Migrationsöverdomstolen gör inte den tolkningen utan behandlar saken utifrån reglerna för spårbyte. Men denna bestämmelse är fakultativ (dvs den är inte tvingande). Enligt förarbetena är syftet med bestämmelsen att en asylsökande som påbörjat sin etablering på arbetsmarknaden inte ska behöva lämna landet för att ansöka om arbetstillstånd viket annars är huvudregel. Enligt Migrationsöverdomstolen hade lagstiftarna knappast förutsett situationen att någon redan haft arbetstillstånd i flera år och sedan sökt asyl. Personen i det här fallet tillhör inte den avsedda personkretsen och ska därför inte beviljas undantag från huvudregeln. Källa kammarrätten i Stockholm, MIG 2020:5, mål nr UM 9904-19.

Hämta domstolens referat från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191025:

Asylnytt 19-10-24:

Migrationsöverdomstolen: Semester ingår inte i de arbetsvillkor som bedöms

En man som haft uppehållstillstånd på grund av arbete i flera år ansökte om permanent tillstånd. Då uppdagades att han fått semesterersättning var tredje månad istället för vid semestern och det var oklart hur många semesterdagar han tagit ut. Migrationsverket avslog därför ansökan, liksom senare migrationsdomstolen. Migrationsöverdomstolen påpekar att det som ska bedömas är anställningsvillkoren och deras nivå i förhållande till branschen. Dessa delar, som avtalas med arbetsgivaren, är något annat än de lagstadgade villkoren. Om en arbetstagare inte får sina rättigheter enligt semesterlagen är det något som arbetstagaren själv får bevaka och kan driva i domstol, på samma sätt som varje arbetstagare. Mannen är alltså inte i sämre situation än en svensk arbetstagare i motsvarande situation. Eftersom anställningsvillkoren är uppfyllda och det inte är en förutsättning för uppehållstillstånd att lagstadgade semesterförmåner utgått så beviljas mannen permanent uppehållstillstånd. Domen är vägledande.

Hämta referat för mål nr UM7549-18, MIG 2019:15 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.