ASYLNYTT

En kvinna sökte asyl i Norge år 2001 med en falsk identitet som somalier. Efter beslut om utvisning ansökte hon om en ny prövning och uppgav en ny somalisk identitet som även den var falsk. Under tiden för den andra prövningen träffade hon en norsk man. De gifte sig och hon fick uppehållstillstånd på grund av anknytningen i sin andra identitet. Senare blev hon även norsk medborgare. Paret höll ihop och fick fyra barn. År 2014 genomförde Polisen en granskning av personer som sökt asyl som somalier. Kvinnan medgav då att hon kom från Djibouti och visade sin rätta identitet. Detta ledde till att hennes medborgarskap drogs in och hon fick beslut om utvisning med två års återreseförbud. Alla familjemedlemmarna har överklagat var för sig och utvisningen har behandlats i tre domstolsinstanser i Norge. Den näst högsta instansen, motsvarande hovrätt, ville upphäva utvisningen på grund av hänsyn framför allt till de tre yngsta barnen. Men högsta domstolen upprätthöll utvisningsbeslutet, något som även Europadomstolen nu godkänner. Liksom i tidigare fall anser Europadomstolen att om ett förhållande inletts trots att ena parten inte har laglig status så krävs exceptionella omständigheter för att rätten till familjeliv ska väga över statens rätt att upprätthålla invandringsreglerna. Domstolen anser inte att dessa barn drabbas hårdare än vad som normalt kan förväntas om en förälder utvisas för en begränsad tid.

Application no. 569/20, case of Alleleh and Others v. Norway (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220413:

Asylnytt 22-04-00:

Migrationsdomstol tillåter mor att återförenas trots att hon själv lämnat sonen

En kvinna kom till Sverige tillsammans med sin son som hade ett stort vårdbehov. Modern försvann så småningom, av allt att döma för att öka sonens chans att få stanna. Sonen fick uppehållstillstånd på grund av att den vård han behövde inte fanns i hemlandet samt att det inte var känt var modern befann sig. Efter några månader ansökte modern från hemlandet om uppehållstillstånd som anhörig. Detta ärende behandlades långt senare, då sonens uppehållstillstånd på grund av sjukdomstillståndet hade förlängts trots att det nu var känt var modern befann sig. Men modern fick avslag eftersom det gått lång tid och något särskilt beroendeförhållande mellan henne och sonen inte ansågs föreligga. Det vägdes in att modern valt att lämna honom. Migrationsdomstolen instämmer i resonemanget men kompletterar det med att i det här fallet saknas möjlighet för sonen att återförenas med sin mor i hemlandet, trots att han inte fått stanna på grund av skyddsbehov. Mor och son har haft daglig video- och telefonkontakt. Eftersom barnet inte kunnat påverka moderns agerande och barnets bästa är att få återförenas med modern beviljas uppehållstillståndet. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220324:

Asylnytt 22-03-24:

EU-domstolen: Förälder har uppehållsrätt med barnen trots flyktingstatus i annat land

En man som fått flyktingstatus i Österrike reste till Belgien för att återförenas med sina döttrar som sökt asyl där. Barnen fick alternativ skyddsstatus men pappans asylansökan avvisades eftersom han redan hade skydd. Mannen överklagade med hänvisning till rätten för familjeliv och den belgiska domstolen överlämnade saken till EU-domstolen för ett förhandsavgörande. EU-domstolen slår fast att Belgien enligt asylprocedurdirektivet hade rätt att avvisa asylansökan. Samtidigt medför skyddsgrundsdirektivet att familjemedlemmar till personer som beviljats skydd har vissa rättigheter, däribland uppehållsrätt. För att detta ska gälla finns tre villkor. För det första ska familjemedlemmen räknas till familj med rätt att hållas samman enligt direktivet. Det innebär att familjemedlemmen ska ha befunnit sig i landet innan skyddsstatus beviljades. För det andra ska personen inte själv uppfylla kraven för skydd (i det aktuella landet). För det tredje ska personen inte få en sämre ställning än som ges av tidigare status. Eftersom alla tre villkoren är uppfyllda så kan pappan enligt EU-domstolen ha uppehållsrätt i Belgien även om hans asylansökan avvisas.

Läs domen i mål nr C-483/20 (Extern länk)

Hämta pressmeddelande (Extern länk till pdf-fil)

Se även Migrationsverkets referat (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211231:

Asylnytt 21-12-31:

Migr.överdomstolen återförvisar ärende om försörjningskrav för svensk medborgare

En kvinna ansökte om uppehållstillstånd på grund av anknytningen till sin man, som är svensk medborgare. De hade träffats i Sverige 2016 och gift sig här 2019. Ansökan avslogs på grund av att maken hade förlorat jobbet och inte lyckades uppfylla försörjningskravet. De hade bostad och hade samlat tillgångar på banken men det räckte inte för att uppnå inkomstkravet per månad. Detta beslut togs medan den tillfälliga lagen gällde. Domstolen som fattade beslut efter att den tillfälliga lagen upphävts uttalade att samma försörjningskrav nu gäller i utlänningslagen. Men det stämmer inte. Migrationsöverdomstolen påpekar i sitt beslut att den nu gällande utlänningslagen innehåller ett undantag för anknytningspersoner som är svenska medborgare. För dem gäller inte försörjningskravet om paret sammanbott utomlands en längre tid eller om det på annat sätt står klart att förhållandet är väletablerat. På grund av bristerna i rättstillämpningen upphävs domen och ärendet återförvisas för ny handläggning hos Migrationsverket. Källa kammarrätten i Stockholm. Även migrationsdomstolar har i flera fall återförvisat ärenden som behöver omprövas på grund av att försörjningskravet eventuellt inte ska tillämpas för en anknytningsperson som är svensk medborgare.

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-12-31:

Sonen som blivit vuxen men nu har ny familj har särskilt ömmande skäl enligt domstol

En ung pojke lämnades i Somalia då fadern hade dödats och modern kidnappats. Modern flydde och tog sig till Sverige. Sonen fick år 2018 uppehållstillstånd på grund av anknytning till modern. När han ansökte om förlängning 2019 var han äldre och informerades om att han kunde utvisas. Han uppgav då även skyddsskäl, men att han dröjt med det hölls emot honom. Han ansågs inte ha egna skyddsbehov. Han hade inte längre rätt till uppehållstillstånd på grund av anknytningen till modern. Han bor nu med sin hustru som han haft kontakt med tidigare men gift sig med i Sverige. De har också ett barn som väntar på beslut om uppehållstillstånd. Enligt Migrationsverket kan han inte få tillstånd på grund av anknytningen till hustrun heller. Han kan visserligen få undantag från kravet på styrkt identitet - men inte från att ansöka från utlandet. Äktenskapet har varat för kort tid. Migrationsdomstolen håller med om de negativa bedömningarna av skyddsbehov och anknytning enligt lagens bokstav men konstaterar att mannen som id-kravet är utformat aldrig kommer att kunna återvända och att familjen inte heller kan återförenas på hans hemort där det råder väpnad konflikt. Mannen har vistats lagligt hela tiden i Sverige och har haft uppehållstillstånd. Domstolen beviljar därför uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter, den nya tillståndsgrunden för vuxna. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211210:

Asylnytt 21-12-10:

Uppdaterat ställningstagande stärker rätten för vissa föräldrar att stanna

Migrationsverkets rättsliga ställningstagande om förlängning av uppehållstillstånd på grund av anknytning har uppdaterats till version 2. En formulering har ändrats rörande möjligheten att förlänga tillstånden för föräldrar som fått uppehållstillstånd på grund av barnets skyddsstatus efter att ha sökt asyl tillsammans. Enligt den nya skrivningen krävs inte att att familjelivet består för att sådana tillstånd ska kunna förnyas. Justeringen har att göra med en kommentar till kravet på familjeliv i en liknande situation som EU-domstolen behandlade nyligen. Ställningstagandet innehåller fortfarande flera påpekanden om att föräldrar som fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till barn inte kan förnya tillstånden på samma grund efter att barnet fyllt 18. Eventuellt kan det gå att bevilja uppehållstillstånd enligt bestämmelserna om uppehållstillstånd på grund av tidigare hushållsgemenskap och särskilt beroendeförhållande, eller synnerliga skäl.

Hämta ställningstagande RS/079/2021 version 2.0 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211122:

Asylnytt 21-11-22:

Europadomstolen: Ung man med oklar id får utvisas från far och bröder i Sverige

Målet rör en pojke från Afghanistan vars bror hade fått uppehållstillstånd i Sverige 2011. Ett år senare beviljades en annan bror och deras far uppehållstillstånd som anhöriga, efter att familjebanden visats med DNA-analys. Pojken som målet gäller blev kvar hos en släkting i ett och ett halvt år och bodde sedan hos en annan släkting i Iran i två år. Han ansökte om familjeåterförening från Iran. Ambassaden i Teheran ville dock inte kännas vid det pass som skulle ha utfärdats där och familjemedlemmarna i Sverige hade oklara uppgifter om hans ålder. Några månader senare, när pojken enligt sina egna uppgifter var 17 år kom han till Sverige och sökte asyl. Han hade då inte fått med sig passet. Detta var 2015 och handläggningstiderna hade blivit långa. Två år senare fick han avslag som vann laga kraft först 2019. Det Europadomstolen har tagit ställning till är om Sverige brutit mot pojkens rätt till familj och privatliv då han inte fick stanna på grund av anknytningen till far och bröder. Men Europadomstolen accepterar de svenska myndigheternas argumentation att pojken inte kunnat styrka sin identitet eller visa att han var minderårig vid ansökningarna. För en vuxen hade det krävts speciella skäl för att bevilja uppehållstillstånd som anhörig.

Application no. 18568/19, Mohammad Ali Jafari against Sweden (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 211018:

Asylnytt 21-10-18:

Uppdaterat ställningstagande om familjeåterförening vid tidsbegränsat tillstånd

Migrationsverket har uppdaterat ställningstagande RS/080/2021 med titeln "Kravet på välgrundade utsikter att beviljas uppehållstillstånd under en längre tid". Detta handlar om möjligheterna att vara anknytningsperson för familjeåterförening för personer som inte har permanent uppehållstillstånd. För att detta ska vara möjligt krävs dels att personen har tillstånd på grund av skyddsbehov, ömmande omständigheter eller verkställighetshinder, dels att det bedöms som troligt att uppehållstillståndet kommer att finnas kvar under en längre tid. Ställningstagandet handlar om hur den bedömningen ska göras. De enda skillnaderna i version 2 består i att det på flera ställen har förtydligats just att personen måste ha fått tillstånd på grund av vissa paragrafer (5:1, 5:6 eller 12:18). Personer som har tidsbegränsade tillstånd på grund av arbete, studier eller anknytning kan alltså inte vara anknytningspersoner om de inte har permanent tillstånd.

Hämta det uppdaterade ställningstagandet RS/080/2021 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-10-18:

Uppdaterat ställningstagande om försörjningskravet vid familjeåterförening

Migrationsverket har uppdaterat sitt ställningstagande om försörjningskravet vid anhöriginvandring. Ställningstagandet har ändrats på ett par ställen som rör situationen när en person som fått uppehållstillstånd på grund av anknytning i sin tur behöver vara anknytningsperson för en annan nära anhörig. Ett exempel är när en förälder till ett ensamkommande barn får uppehållstillstånd och det även finns syskon i familjend. I det förra ställningstagandet fanns ett resonemang om att föräldern som anknytningsperson för syskonen i ett sådant fall kunde undantas från försörjningskrav av "särskilda skäl". Detta hjälper dock inte förrän efter flera år eftersom en person som fått tillstånd på grund av anknytning över huvud taget inte kan bli anknytningsperson så länge det egna tillståndet är tidsbegränsat. (Se notisen om RS/080/2021). I version 2 av ställningstagandet om försörjningskravet finns istället ett resonemang om att syskonet skulle kunna få uppehållstillstånd enligt en undantagsparagraf om "särskild anknytning till Sverige" om det finns synnerliga skäl. Detta om en familjesplittring skulle oproportionerligt kränka rätten till familjeliv. Eftersom denna paragraf rör anknytning till Sverige, alltså inte en person, så ställs inget försörjningskrav. Detsamma gäller om den paragrafen kommer till användning av andra skäl.

Häömta ställningstagandet RS/081/2021, version 2 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-10-18:

Återföreningsärenden återförvisade på grund av nya regler för svenska medborgare

Migrationsdomstolarna har återförvisat en rad ärenden till Migrationsverket för ny bedömning på grund av en justering i utlänningslagen som trädde i kraft den 20 juli. Det gäller familjer där anknytningspersonen är svensk medborgare eller EES-medborgare. Enligt utlänningslagen 5 kap 3 c § ska det inte bli något försörjningskrav om den som ansöker är make eller sambo till anknytningspersonen och "paret har sammanbott utomlands en längre tid eller det på annat sätt står klart att förhållandet är väletablerat". Regeländringen infördes efter att många utlandssvenskar påtalat svårigheten för dem att återvända till Sverige med en familj som bildats i utlandet om de måste ha försörjning i Sverige redan innan hemkomsten. Men eftersom det kan framgå att förhållandet är väletablerat på andra sätt än sammanboende utomlands, så kan ändringen få betydelse även för andra slags relationer. I de fall som nu återförvisats har anknytningen ännu inte bedömts i sak eftersom Migrationsverket avslagit redan i och med att försörjningskravet inte varit uppfyllt.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210808:

Asylnytt 21-08-08:

Migrationsverket antar ställningstaganden om tolkning av utlänningslagen från 20 juli

Migrationsverket har skapat en samlingssida för ställningstaganden som berör hur ändringarna i utlänningslagen från den 20 juli ska tolkas. Här följer några exempel.

Frågan om permanent uppehållstillstånd är numera en egen "sak" som prövas separat från "saken" uppehållstillstånd. PUT kan bara beviljas i samband med förlängning av ett tidigare tillstånd, men beslutet får inte fattas förrän efter att det tidigare tillståndet löpt ut.

Vad som är en förlängning och vad som är ett statusbyte men ändå ett "fortsatt uppehållstillstånd" har betydelse bl.a. för om ansökan får göras från Sverige. För anhöriga kan ett tillstånd enligt en annan bestämmelse räknas som förlängning om anknytningspersonen är densamma. Ett exempel är att anhöriga barn som fyllt 18 ska kunna få uppehållstillstånd genom paragrafen för särskilt beroende som bott i samma hushåll. Undantag: Om föräldern själv fått sitt uppehållstillstånd som anhörig.

Föräldrar som tillåtits komma som anhöriga till ensamkommande barn kan inte få förlängt tillstånd enligt samma paragraf efter att barnet fyllt 18 eller blivit svensk medborgare. Ingen särskild lösning för detta ges i ställningstagandet.

Den som på grund av särskild anknytning eller våld i hemmet får stanna trots att anknytningen till make/partner brustit kan få uppehållstllstånd 13 månader, men det tillståndet kan varken förlängas eller permanentas. I vissa fall kan en ny anknytning tillåtas som statusbyte. Annars återstår den nya grunden särskilt ömmande omständigheter för vuxna.

En arbetskraftsinvandrare som får permanent tillstånd kommer att få försörjningskrav för medföljande familjemedlemmar, eftersom detta inte räknas som förlängning.

För att utnyttja möjligheten till särskilt ömmande för vuxna ska det både finnas särskilt ömmande omständigheter och en särskild anknytning. I ställningstagandet om detta sätts en tydlig miniminivå om två år för den vistelse som grundar anknytningen.

I ställningstagandet om försörjning för permanent uppehållstillstånd sätts miniminivån för anställning till 18 månaders jobb, till skillnad från 2 år under den tillfälliga lagen.

SAMLINGSSIDA FÖR NYA STÄLLNINGSTAGANDEN EFTER LAGÄNDRINGARNA 20 JULI (Extern länk)

Här följer de hittills publicerade. Förslag till tidigare ställningstaganden för jämförelse är Asylnytts, inte Migrationsverkets.

Förlängning av uppehållstillstånd på grund av anknytning - RS/079/2021 (Extern länk)

Kravet på välgrundade utsikter att beviljas uppehållstillstånd under en längre tid - RS/080/2021 Motsvarar tidigare RS 049-2021 (Extern länk)

Försörjningskravet i 5 kap. 3 b § utlänningslagen - RS/081/2021 - Motsvarar tidigare RS/011/2020 (Extern länk)

Hantering av ansökningar om fortsatt uppehållstillstånd m.m. - RS/082/2021 - Vissa delar kan jämföras med tidigare RS/050/2021 (Extern länk)

Hantering av ansökningar om uppehållstillstånd på flera grunder och ansökningar om uppehållstillstånd som görs av en utlänning som redan har uppehållstillstånd - RS/083/2021 (Extern länk)

Rättsutredning Migrationsverkets prövningsram i ärenden om uppehållstillstånd - Dnr 1.3.4-2021-15000. Denna hänger ihop med ovanstående RS/083/2021 och kan då jämföras med tidigare RS/046/2021 (Extern länk)

Särskilda krav för att beviljas permanent uppehållstillstånd - RS/084/2021 (Extern länk)

Uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen - RS/085/2021 - Vissa jämförelser kan göras med tidigare SR 13/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-08-08:

Domstolar låter föräldrar till barn som är svenska medborgare stanna - men inte alla

Vid ett antal tillfällen har en domstol sagt ja till att en förälder som har anknytning till eget barn har fått göra ansökan från Sverige. I något fall har föräldern ansökt bara till barnet, trots att föräldrarna är gifta. Att barnet är svensk medborgare är en viktig faktor eftersom barnet då inte kan uppmanas lämna Sverige för att träffa föräldern. Styrkt identitet är också viktigt - men det har kunnat frångås, till exempel för en irakier. Barnet i det fallet är två år gammalt och den förväntade långa handläggningstiden har vägts in. Det är dock inte i alla fall som ansökan från Sverige medges. Som exempel kan nämnas en kvinna från Etiopien som har två barn med en svensk medborgare, men kvinnan har hållit sig undan Dublinöverföring och familjen är bildad under illegal vistelse. "Det får anses väsentligt att det inte skapas en ordning som leder till att barn kan användas som medel av personer som saknar tillräckliga skyddsskäl för att få uppehållstillstånd i Sverige" skriver domaren. Återreseförbudet hävdes dock, som ofta i fall där personen har en nära anhörig i landet.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210720:

Asylnytt 21-07-00:

Europadomstolen dömer ut tre års hinder för familjeåterförening för krigsflykting

Målet som nu är avgjort i Europadomstolens högsta kammare gäller ett par från Syrien som nekats familjeåterförening efter att mannen fått tidsbegränsat uppehållstillstånd i Danmark. Den typ av tillstånd för skyddsbehövande som mannen hade kan förnyas med ett år i taget och familjeåterförening beviljas inte förrän tidigast efter tre år, detta till skillnad från personer med flyktingstatus. I praktiken blir familjesplittringen längre genom handläggningstiderna. Beslutet överklagades, men Danmarks högsta domstol pekade på att många andra EU-länder infört striktare regler för alternativt skyddsbehövande på grund av den stora mängden asylsökande. Det kunde enligt den nationella domstolen inte ses som diskriminering eftersom personer med olika skyddsstatus har olika behov. Det är oomtvistat att familjen omfattas av rätten till familjeliv enligt artikel 8. Men Danmark hävdar att nödvändigheten att kontrollera invandringen var ett legitimt skäl att inskränka rättigheten och att inflödet av asylsökande efter 2014 gjort åtgärden "nödvändig i ett demokratiskt samhälle" i enlighet med konventionen. Europadomstolen har (till skillnad från UNHCR) ingen invändning mot att Danmark gör skillnad mellan olika skyddskategorier och anser dessutom att staterna generellt ska ha ett relativt stort utrymme att sätta upp villkor. Men domstolen ifrågasätter varför Danmark inte justerat regeln när antalet asylsökande sjunkit och slår till slut fast att tre års väntetid inte är proportionerlig. Danmark fälls därför för att ha brutit mot artikel 8.

Application no. 6697/18, case of M.A. v. Denmark (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210504:

Asylnytt 21-05-04:

Kvotflykting vars familj inte kunnat ansöka inom tre månader slipper försörjningskrav

En man från Syrien flydde och hamnade i ett flyktingläger i Sydsudan. Han blev uttagen som kvotflykting till Sverige, men på grund av den långsamma proceduren kom han hit fyra månader efter att han fått uppehållstillstånd. Därefter tog det sex veckor innan han fått uppehållstillståndskort och därefter personnummer. Familjen om hustru och fem barn ansökte om familjeåterförening omgående efter detta. De fick avslag för att försörjningskravet inte var uppfyllt. Enligt EU-rätten är försörjningskrav för en familj tillåtet endast om ansökan gjorts mer än tre månader efter att anknytningspersonen fått flyktingstatus. Detta återspeglas i svensk lag genom att undantag från försörjningskravet beviljas om ansökan görs inom tre månader. Migrationsöverdomstolen går inte in på tidsuträkten i Sverige men konstaterar att när tidsfristen började löpa befann sig alla familjemedlemmarna i olika flyktingläger. Ansökan gjordes så snart det var möjligt. Migrationsöverdomstolen påpekar att det följer av EU-domstolens praxis att en flykting ska undantas från försörjningskravet om det "på grund av särskilda omständigheter är objektivt sätt ursäktligt" att ansökan lämnats för sent. Domen är vägledande. Källa kammarrätten i Stockholm.

Hämta referat av mål nr 8722-20 och 8723-20, referat nr 2021:5 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210125:

Asylnytt 21-01-25:

Domstol: Uppehållstillstånd på grund av anknytning återkallas inte då asylskäl anförs

En statslös ung kvinna kom till Sverige på grund av anknytning till sin mor. Hon var sjutton när hon kom till Sverige. Hon kom från Syrien men hade bott i flyktingläger i Libanon. Där förlovade hon sig med en man som sökte asyl i Sverige strax efter att kvinnan kommit hit 2017. Enligt kvinnan så gifte de sig formellt i Sverige och hon kontaktade Skatteverket för att få äktenskapet registrerat. Enligt Skatteverket visar handlingarna att paret var gifta redan 2014. Kvinnan vidhöll att det bara var en förlovning och att de bott kvar hos sina familjer även om de haft en förlovningsfest i Libanon 2014. Migrationsverket inledde ett ärende om att återkalla uppehållstillståndet, eftersom det byggde på att kvinnan var ogift. Efter flera års handläggningstid då paret sammanlevt och även fått en dotter beslutade Migrationsverket att återkalla tillståndet och utvisa kvinnan till Syrien, några dagar innan hon varit här i fyra år. (Efter fyra år krävs starkare skäl för återkallande.) Mannen hade dessförinnan utvisats till Libanon. Kvinnan anför att hon och hennes dotter riskerar förföljelse dels på grund av hur hon lämnat landet, dels genom sin ställning som ensam statslös kvinna utan nätverk. Migrationsdomstolen håller med om att det finns skäl att återkalla tillståndet på grund av anknytning. Trots det upphävs utvisningsbeslutet, eftersom det kvinnan nu anfört behöver prövas som asylskäl. Ärendet återförvisas till Migrationsverket. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Malmö.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210111:

Asylnytt 21-01-11:

Anknytning till familj bedöms av domstol som synnerligen ömmande omständigheter

Ärendet gäller en man från Afghanistan som fått avslag av Migrationsverket 2018. Förutom sina övriga asylskäl så anförde mannen att han levde ihop med en kvinna från hemlandet vars familj skulle utgöra ett hot mot honom. I sitt överklagande har mannen fokuserat på att han ska beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytningen till sambon och det gemensamma barn som de nu har. Mannen kan dock inte styrka sin identitet. Han kan inte få bevislättnad och använda DNA eftersom paret inte levt tillsammans utomlands. Men domstolen resonerar att om uppehållstillstånd inte kan ges på någon annan grund så får det ges om det vid en samlad bedömning föreligger ömmande omständigheter. Domstolen väger in rätten till familjeliv och barnets bästa. Domstolen påpekar att Europadomstolen anser att om man medvetet bildat familj när man inte har uppehållstillstånd så kan en utvisning bara i exceptionella fall bryta mot rätten till familjeliv. Men eftersom sambon har flyktingstatus och barnet har uppehållstillstånd i Sverige så kan de inte resa till Afghanistan och situationen med covid-19 gör det ovisst hur länge en separation skulle bestå. Därmed anser domstolen att utvisningen skulle utgöra en oproportionerlig inskränkning av privatlivet. Mannen får uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201023:

Asylnytt 20-10-23

Migrationsöverdomstolen: Tillfälliga lagen gäller inte då föräldrar återförenas med barn

Ett litet barn kom till Sverige utan sina föräldrar och fick uppehållstillstånd 2016 som alternativt skyddsbehövande. Detta tillstånd har nu förlängts och flickan är ca sex år gammal. Föräldrarna och en syster ansökte om återförening i december 2017. De fick först avslag på grund av att alternativt skyddsbehövande inte vid den tiden hade rätt till återförening. När de överklagade hade lagen ändrats på den punkten. MIgrationsverkets anförde i sitt yttrande att anknytning förälder till barn inte ingår i den personkrets som enligt den tillfälliga lagens 6 § kan beviljas återförening, men tillstånd kan ges om ett avslag skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande (detta är även ett exempel som Migrationsverket nämner i ett rättsligt ställningstagande). Domstolen gav ändå avslag, med motivering att det inte bröt mot ett konventionsåtagande. Migrationsöverdomstolen underkänner hela resonemanget. Uppehållstillstånd för förälder till ensamkommande barn finns inte med i uppräkningen av begränsningar i den tillfälliga lagen och ska alltså bedömas enligt Utlänningslagen, utan krav på att tillstånd bara kan ges om avslag skulle bryta mot ett internationellt åtagande. Migrationsöverdomstolen återförvisar ärendet till Migrationsverket för ny prövning. Domen är vägledande.

Hämta referat av domen i mål UM 9144-20, MIG 2020:20 (Extern länk till pdf-fil)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200805:

Asylrättscentrum 20-07-16:

Ny viktig dom från EU-domstolen om familjeåterförening

EU-domstolen har målen C-133/19, C-136/19 och C-137/19 fastslagit att den tidpunkt som ska avgöra om en person som ansöker om familjeåterförening är ett barn i familjeåterföreningsdirektivets mening är tidpunkten då ansökan om familjeåterförening lämnades in.

Vid den bedömningen underströk EU-domstolen att familjeåterföreningsdirektivets övergripande syfte är att främja familjeåterförening och att tillämpning av direktivet måste iaktta rätten till familje- och privatliv och principen om barnets bästa. Att använda datum för myndigheternas beslut eller, vid överklagande, domstolens dom som avgörande tidpunkt för att fastslå underårighet ansågs av EU-domstolen inte vara förenligt med familjeåterföreningsdirektivets syfte eller med de krav som ställs i EU:s rättighetsstadga. Detta då ett användande av beslutsdatum som avgörande tidpunkt för underårighet inte gör det möjligt att tillförsäkra en likartad och förutsebar handläggning för alla sökande utan skulle kunna leda till stora skillnader i hanteringen av ansökningar både mellan olika medlemsstater och inom samma medlemsstat.

Målet går emot vad som framgår av svensk migrationsrättslig praxis, där sökandens ålder vid tidpunkten för myndigheternas beslut eller domstolarnas dom är styrande för om den sökanden bedöms vara ett barn eller inte. Däremot följer avgörandet EU-domstolens tidigare praxis från mål C-550/16. I det målet fastslogs att en asylsökande som var underårig vid tidpunkten då hennes asylansökan lämnades in, men hade hunnit fylla 18 innan hon beviljades uppehållstillstånd, fortfarande skulle ses som underårig vid den efterföljande ansökan om familjeåterförening.

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200715:

Migrationsverket 20-06-24:

Migrationsverket tydliggör kraven kring försörjningskrav

I ett nytt rättsligt ställningstagande tydliggörs nu reglerna för försörjningskravet vid anhöriginvandring till Sverige. En av de största förändringarna påverkar prövningen av anknytning till barn.

- Det innebär att vi kommer att behöva tillämpa undantaget från försörjningskravet mer sparsamt än vad vi tidigare har gjort, säger Carl Bexelius, biträdande rättschef på Migrationsverket.

En av de största förändringarna gäller undantaget från försörjningskravet på grund av anknytning till barn. I de fall en sökande åberopar anknytning till flera personer är nu utgångspunkten att anknytningen ska prövas till make, maka eller sambo innan anknytningen till ett barn.

- Det är alltså först när vi kommer fram till att det är anknytningen till barnet som vi ska pröva, som vi kan göra undantag från försörjningskravet. Det kommer sannolikt innebära att färre personer undantas från försörjningskravet, säger Carl Bexelius.

Migrationsverkets nya bedömning sker mot bakgrund av att det funnits behov att tydliggöra reglerna inom flera centrala frågor. När den tillfälliga lagen förlängdes förra året fanns också anledning att se över styrningen på området.

- Vi har behövt justera vår tolkning utifrån aktuella bestämmelser och med utgångspunkt i att lagstiftarens syfte med tillfälliga lagen är att anpassa de svenska reglerna till både EU- och internationell rätt, säger Carl Bexelius

Den nya tolkningen innebär även att försörjningsmedlen som utgångspunkt måste tillhöra den person som befinner sig i Sverige eller i vart fall stå till dennes förfogande. Precis som tidigare är det den sökande som har bevisbördan för att försörjningskravet är uppfyllt.

(...)

Artikeln med frågor och svar (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-07-15:

Familjefar som inte har styrkt identitet har ändå skydd för familjeliv enligt domstol

En man från Afghanistan som sökt asyl och fått avslag befann sig fortfarande i Sverige när utvisningsbeslutet preskriberades. Han har hustru och barn som är lagligt bosatta i Sverige. Han har sökt asyl på nytt men har fått avslag på grund av trovärdighetsbrister. Migrationsdomstolen tror inte heller på hans berättelse. Enligt domstolen kan han inte heller beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning eftersom han inte har styrkt identitet. Bevislättnadsregeln kan inte tillämpas i det här fallet och det skulle ändå inte ha löst situationen eftersom mannen inte ens lyckats göra sin identitet sannolik. Men samtidigt skulle det enligt domstolen innebära en oproportionerlig kränkning av privatlivet enligt Europakonventionen att splittra familjen. Denna bedömning hade vid tiden för domstolens beslut även Migrationsverket instämt i. Detta tolkas som synnerligen ömmande omständigheter och eftersom utvisningen skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande ska uppehållstillstånd beviljas. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Luleå.

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-07-15

Nytt ställningstagande från Migrationsverket om försörjning vid familjeåterförening

Migrationsverket har publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande om hur försörjningskravet vid anhöringinvandring ska tillämpas. Ställningstagandet är mer systematiskt och detaljerat än det tidigare och beskriver hur olika faktorer ska bedömas och i vilken ordning. Viss ny praxis har införts, såsom ett par exempel på undantag från försörjningskravet om det skulle strida mot ett internationellt åtagande. En betydelsefull skärpning i förhållande till tidigare ställningstagande är att undantag från försörjningskravet inte längre ska göras bara för att det finns barn i anknytningsfamiljen. Anknytningen ska först prövas i förhållande till den starkaste anknytningen. I situationen där en förälder vill återförenas med barn och make/maka i Sverige så prövas alltså anknytningen till makan först. Om denna prövning inte leder till uppehållstillstånd, till exempel på grund av att försörjningskravet inte uppnås, så prövas anknytningen tll barnet. Då kan undantag från försörjningskravet göras, men uppehållstillstånd förutsätter att anknytningen till barnet ger rätt till återförening, vilket inte alltid är fallet. Nytt är också att de enda familjemedlemmars inkomster som får räknas är anknytningspersonen och eventuell make. Ställningstagandet ersätter SR 03/2017.

Hämta ställningstagandet RS/011/2020 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200624:

Sociala Missionen 20-06-18:

Sociala Missionen släpper rapport och ställningstagande om familjeåterförening

Rapport: Försörjningskravet - Berättelser om splittrade familjer

Att få leva tillsammans med sin familj är en viktig mänsklig rättighet och en förutsättning för att etableras och integreras i Sverige. Sociala Missionen har arbetat med familjeåterföreningsfrågor sedan 1990-talet och ser hur de begränsningar som införts sedan 2016 får svåra konsekvenser för flyktingfamiljer som inte lyckas uppfylla de idag högt ställda försörjningskrav på boende och inkomst. Genom intervjuer med sex berörda flyktingar och skyddsbehövande vill Sociala Missionen ge röst åt människorna bakom statistiken.

Hämta rapporten (Extern länk till pdf-fil)

Hämta Sociala Missionens ställningstagande för rätten till familjeåterförening (Extern länk till pdf-fil)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-07-24:

Domstol: Man som anslutit till familjen senare får samma skyddsstatus som hustrun

En familj från Afghanistan har vistats i Ukraina men har där splittrats utand egen förskyllan. Uppgifterna om hur det gick till har inte ifrågasatts och överensstämmer mellan makarna. Kvinnan och barnen har kommit till Sverige för flera år sedan och de fick då uppehållstillstånd som flyktingar. När mannen sökte asyl ansågs hans egna skyddsskäl inte räcka utan han fick avslag. Han överklagade både beträffande de egna skälen och med anledning av att han enligt principen om familjens enhet borde fått samma skyddsstatus som makan. Domstolen bedömer att hotbilden i hemlandet som uppstod för mer än 20 år sedan inte innebär skyddsbehov. Däremot anser domstolen att principen om familjens enhet enligt UNHCR:s handbok ska gälla även om en familj har skingrats genom flykten. Skyddsgrundsdirektivet säger att familjen ska hållas samlad. Migrationsöverdomstolens praxis är att en individuell bedömning ska göras. Om en oproportionerlig familjesplittring annars skulle uppstå finns skäl att bevilja personen tillstånd på samma grund. Eftersom makarna har samma medborgarskap och det inte finns skäl för uteslutning beviljas mannen uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200523:

Asylnytt 20-05-23:

Domstol: Ung mor får tillstånd enligt gymnasielagen, men hennes barn utvisas

Ett ungt par med en nu sjuårig dotter ansökte om uppehållstillstånd på grund av personliga hot av olika skäl för mannen och kvinnan. Deras skäl ansågs inte tillräckliga och de fick beslut om utvisning till Afghanistan. Det ansågs inte vara en särskilt ömmande omständighet att barnet varit i Sverige sedan två års ålder, eftersom hon enligt MIgrationsverket har sin primära anknytning till föräldrarna. Migrationsdomstolen höll med om Migrationsverkets bedömning men eftersom kvinnan uppfyllde kriterierna för de nya gymnasielagen fick hon ett tidsbegränsat tillstånd. Domstolen prövade därför även om mannen och barnet kunde få tillstånd som anhöriga. Men enligt domstolen finns inget som tyder på att kvinnan har välgrundade utsikter att få ett permanent uppehållstillstånd vilket krävs för att vara anknytningsperson. Domstolen ansåg inte att det skulle bryta mot Europakonventiones artikel 8 att utvisa mannen och barnet, eftersom kvinnan kan följa med frivilligt, eller besöka sin famllj i Afghanistan. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-05-23:

Domstol: Hjärtsjuk äldre man får stanna hos barn och barnbarn efter hustruns död

Ett äldre par från Kongo fick tillstånd att besöka en son och hans sex barn som är bosatta i Sverige. De ansökte därefter om uppehållstillstånd på grund av anknytningen till sonen. En tid efter detta avled kvinnan. Det är nu mannen som ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytningen till familjen, att hans hustru är begravd här, att han är beroende av sin son och sitt hälsotillstånd. MIgrationsverket ansåg att situationen är ömmande, men inte "udda", vilket krävs enligt lagen. Han har nu varit fyra och ett halvt år i Sverige. Migrationsdomstolen håller med om detta och påpekar också att sonen inte uppfyller försörjningskravet med en fyrarummare. Sonen kan fortsätta försörja fadern från Sverige enligt domstolen. det som blir avgörande för att mannen ändå får uppehållstillstånd är hans hjärtsvikt som är livshotande och obotlig om han inte får tillgång till rätt medicin, vilket han troligen inte kan få i hemlandet. På grund av mannens ålder och att vården är livsnödvändig får han uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200521:

Svenska Kyrkan 20-04-30:

Konsekvenser av coronapandemin

Den pågående coronapandemin påverkar även asylsökande, nyanlända och papperslösa. Här försöker vi reda ut hur olika grupper drabbas.

/Innehåll: Asylsökande, kvotflyktingar, familjeåterförening, nya gymnasielagen, arbetstillstånd, papperslösa, förvarstagna/

Sammanfattning och slutsatser

Asylsökande som befinner sig i Sverige kan drabbas av längre handläggningstider, vilket kan medföra ökad oro och psykisk ohälsa.

De som har beviljats tillfälliga uppehållstillstånd kommer ha svårare att få permanenta uppehållstillstånd. Detta som en följd av kravet på försörjning från varaktig inkomst och att arbetslösheten stiger i pandemins spår. Detta kan få negativa konsekvenser för deras etablering i Sverige och möjligheten att känna sig trygg.

På motsvarande sätt innebär försörjningskravet att personer med uppehållstillstånd i Sverige troligen kommer få mycket svårare att återförenas med sina familjer. Detta kan leda till ökad frustration och psykisk ohälsa hos gruppen. Undantaget är de som beviljas flyktingstatus och vars familjer ansöker inom 3 månader.

Gruppen som omfattas av nya gymnasielagen riskerar att få svårare att aktivt delta i studierna eftersom gymnasieskolor håller stängt. De kommer också bli svårare att få ett arbete inom stipulerad tid. Konsekvensen är att de riskerar att utvisas eller att deras befintliga utvisningsbeslut blir verkställbart. Stor risk finns att denna grupp inte lämnar Sverige utan stannar kvar som så kallade papperslösa.

Personer med arbetstillstånd riskerar att förlora sina jobb och därmed sina uppehållstillstånd. Vissa stannar troligen kvar i Sverige som så kallade papperslösa.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200224:

Asylnytt 20-02-24:

Europadomstolen prövar inte familjeärende då pappan inte lämnat in sitt pass

En familj med en son och en dotter splittrades under flykt från sitt hemland. Kvinnan och dottern sökte asyl i Sverige och fick uppehållstillstånd. Kvinnan inledde en ny relation som slutade olyckligt då denne man utsatte dottern för övergrepp och dömdes till fängelse. Kvinnan dömdes till ett kortare straff för att hon inte sökt vård för dottern. Dottern placerades i familjehem. När pappan sökte asyl tillsammans med sonen letade han efter hustrun och fann så småningom vad som hänt. Under tiden avslogs hans asylansökan. Därefter förde han en lång strid för att få umgängesrätt vilket slutligen lyckades, samtidigt som han stred för uppehållstillstånd på grund av anknytningen till dottern. Detta avslogs först på grund av att han inte hade kontakt med dottern men senare, då umgänge inletts, avslogs på nytt, då på grund av att han inte hade styrkt sin identitet. Mannen fick så småningom pass från sin ambassad men anmälde inte verkställighetshinder på nytt. Under tiden fortsatte umgängesstriden i flera turer. Mannen vände sig till Europadomstolen för att få sin rätt till familjeliv erkänd. Men domstolen anser att han borde ha lämnat in sitt pass och begärt en ny prövning med styrkt identitet. Eftersom han inte gjort det anses han inte ha uttömt möjligheterna i Sverige och Europadomstolen prövar inte ärendet i sak.

Ansökan nr 8158/18, Dost Ali against Sweden (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200125:

Refugee Council 20-01-10:

Child refugees prevented from being with their family, fresh research shows

Fresh research published by the Refugee Council, Amnesty International and Save the Children shows that the UK Government is deliberately and destructively preventing child refugees from being with their families here in Britain.

The 38-page report - Without My Family - shows how the UK Government's refugee family reunion rules - which block child refugees in the UK from being reunited with their families - are at odds with national law and a flagrant breach of international law, causing irreversible harm to children in this country.

Current UK law allows adult refugees rebuilding their lives in the country to sponsor their immediate family members to join them. Child refugees, however, are deprived of this right. The UK is one of the only countries in Europe to prevent child refugees from sponsoring their family members to join them.

Based on first-hand testimonies from children and young people aged 15-25 (all of whom arrived in the UK whilst under 18) the report details the devastating effects of family separation on children who have sought safety in this country, including constant anxiety, fear for their families' safety, and in some cases serious mental health consequences.

Habib*, 17, fled Sudan after being tortured and imprisoned at just 15 years old. He travelled to Libya, leaving behind his mother and younger siblings. In Libya he remained unsafe, treated so badly he still spoke of his flashbacks several years later. He finally found safety in the UK but remains separated from his family. He said:

"I haven't seen my family for nearly three years now. It is a long time and I miss my mum. It is really hard. It is something that you cannot forget about. You can cover it, but you can't forget...Being without your family, it is like you have a body without a soul."

(...)

Artikeln med länkar till rapporten och till Families Together campaign (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200107:

ELENA legal update 19-12-20:

CJEU: Interpretation of Directive 2003/86 on the right to family reunification

On 12 December 2019, the Court of Justice of the European Union (the Court) published its judgment in the joined cases C-381/18 and C-382/18 on the interpretation of Directive 2003/86 concerning the legality of decisions refusing residence permits for the purpose of family reunification.

The applicants in both cases were convicted of criminal offences. In case C-381/18, the applicant's request to extend his residence permit was rejected and his residence permit was revoked with retroactive effect. In case C-382/18, the applicant's request for a residence permit for the purpose of family reunification was rejected for public policy reasons. The questions referred to the Court included, inter alia, whether Article 6 (1) and (2) of Directive 2003/86 must be interpreted as precluding national practice whereby public authorities may reject a request for entry and residence based on grounds of public policy relating to a criminal conviction, and whereby public authorities may revoke or refuse to renew a residence permit if the applicant has been given a sufficiently serious conviction.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

ELENA legal update 19-12-20:

CJEU: Family reunification in the event of dependence on medical grounds

On 12 December 2019, the Court of Justice of the European Union published its judgment in case C-519/18 on the interpretation of the right to family reunification guaranteed under Directive 2003/86.

The Hungarian Immigration and Asylum Office refused to grant a residence permit for the purpose of family reunification for the applicant's sister, who suffered from depression and required medical supervision, on the grounds that she had failed to demonstrate that she was unable to provide her own needs on account of her health condition. The Court was asked to determine whether Article 10(2) Directive 2003/86 precludes a State from making family reunification of a refugee's sister subject to conditions other than those in Article 10(2) if they are dependent on the applicant. It was also asked to clarify the scope of the meaning of 'dependant' in this context.

The Court first noted that the objective of Directive 2003/96 is, inter alia, to determine the conditions for the exercise of the right to family reunification. Indeed, Article 4 Directive 2003/86 specifically lists the family members on whom this right may be conferred, and Article 10(2) allows States to confer this right on members of a refugee's family not listed providing they are dependent on the refugee. Referring to previous rulings, the Court reiterated that dependence is a result of a factual situation of material support coming from the family member with a right of residence. On this issue, the Court noted, inter alia, that the family member not listed under Article 4 must be genuinely dependent in that they cannot support themselves in their country of origin and that material support is provided by the refugee who also appears to be the most able family member to provide support. Moreover, it noted that while discretion is afforded to States under Article 10(2) this should not be used to undermine the objective of the Directive, which must be interpreted in light of the right to family life under Article 7 of the Charter of Fundamental Rights of the European Union.

(...)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191214:

Asylnytt 19-12-14:

Migröverdomstolen: Barnbidrag men inte studiebidrag dras av från försörjningskrav

En familj som ansökt om familjeåterförening fick avslag för att personen i Sverige inte kunde uppfylla försörjningskravet, det vill säga inte hade tillräckligt hög lön för att försörja hela familjen. Summan som ska uppnås är densamma som förbehållsbeloppet, dvs så mycket familjen skulle ha fått behålla vid en utmätning. Till denna summa ska hyran läggas. Migrationsdomstolen beslutade att återförvisa ärendet till Migrationsverket för ny utredning eftersom förbehållsbeloppet skulle uppnås om barnbidrag, studiebidrag och bostadsbidrag beaktades. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen, som slår fast att barnbidraget ska dras av från förbehållsbeloppet eftersom det utgår till alla barnfamiljer i Sverige. Även underhållsstöd ska beaktas. Studiebidrag (som ges till studerande barn över 16 år) ska däremot inte dras av eftersom det inte är en säker inkomst året runt. Bostadsbidag ska inte heller dras av eftersom det utgår just för att familjen inte kan försörja sig på egen hand. Domen är vägledande.

Hämta referat av mål nr UM20729-18, Mig 2019:22 (Extern länk)

Asylrättscentrum 19-12-06: Chefsjuristen kommenterar: Migrationsöverdomstolen förklarar prövningsordningen för anknytningsärenden (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191120:

Asylnytt 19-11-00:

Migrationsdomstol: Nittonårig flicka ska inte lämnas kvar när familjen återförenas

En man från Irak hade fått uppehållstillstånd som flykting i Sverige tillsammans med två av sina barn. Därefter ansökte hustrun/modern och två döttrar om uppehållstillstånd på grund av anknytning. När beslutet fattades hade den äldsta dottern fyllt 19. Hon fick därför avslag trots att modern och lillasystern beviljades uppehållstillstånd. Enligt Migrationsverket kunde hon som vuxen universitetsstuderande i Bagdad leva sitt eget liv oberoende av föräldrar och syskon. Migrationsdomstolen påpekar att det är förenat med stora svårigheter att vara ensam kvinna i Irak. Flickan har ingen egen inkomst eller socialt nätverk som gör att hon kan klara sig själv. Det föreligger enligt domstolen ett särskilt beroendeförhållande mellan flickan och fadern. Hon beviljas därför permanent uppehållstillstånd på grund av anknytning. Domen är inte vägledande. Källor InfoTorg juridik och förvaltningsrätten i Stockholm.

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-11-00:

Migrationsöverdomstolen: Brist i försörjning räcker för att avslå familjeåterförening

En ansökan om familjeåterförening avslogs av Migrationsverket för att försörjningskravet inte var uppfyllt, utan ytterligare utredning. Migrationsdomstolen återförvisade ärendet med motivering att identitet och anknytningens styrka ska prövas först och därefter andra omständigheter - annars går det inte att ta ställning till om ett avslag skulle bryta mot ett internationellt åtagande. Nu har saken nått Migrationsöverdomstolen som går igenom ett antal tidigare vägledande beslut om tågordningen. Domstolen konstaterar att det ibland kan vara nödvändigt att först utreda identitet och själva anknytningen. Men i den här situationen skulle det orsaka lång handläggningstid och risker i onödan om anhöriga skulle ta sig till ambassad för utredning, eventuellt i ett grannland, bara för att få ett förutsägbart avslag. En förutsättning är dock att det går att avgöra om beslutet skulle bryta mot ett internationellt åtagande. I det här ärendet förelåg alla uppgifter om familjemedlemmarnas anknytning och situationen i hemlandet som behövdes. Därför bifaller Migrationsöverdomstolen Migrationsverkets överklagan och återförvisar ärendet för beslut i migrationsdomstolen.

Referat av mål UM 3739-19, MIG 2019-21 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191025:

Asylnytt 19-10-24:

Migrationsöverdomstolen anser försörjningskrav uppfyllt av tillfälliga anställningar

Målet gäller en man som arbetat på samma ställe sedan 2016 med sexmånadersanställningar som förnyats regelbundet. En person ansökte om uppehållstillstånd på grund av anknytning till honom. Migrationsverket bedömde att mannen hade tillräckligt stor bostad och tillräckligt hög lön. Men eftersom han inte hade arbete minst ett år framåt avslogs ansökan. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som anser att en konkret och individuell bedömning ska göras. Migrationsöverdomstolen refererar EU-domstolens uttalande att försörjningskrav inte får användas så att det äventyrar familjeåterföreningsdirektivets syfte att främja familjeåterförening. Eftersom inget talar emot att mannen kommer att ha fortsatt arbete och han dessutom är medlem i A-kassa som kommer att ge ersättning om han skulle förlora jobbet så anser domstolen att försörjningskravet är uppfyllt. Av domen framgår också att endast halva hyran ska räknas som mannens boendekostnad eftersom han delar bostaden med sin mor.

Hämta domen i mål UM16070-18, MIG 2019:12 (Extern länk)

Se även:

Asylrättscentrum 2019-09-05: Chefsjuristen kommenterar: Ny dom förtydligar vad som gäller för att uppfylla försörjningskrav (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-10-24:

Europadomstolen tillåter att familj splittras på grund av mannens agerande

En ung man som sökte asyl i Sverige hade ingen id-handling men uppgav ett födelsedatum. Senare gav han in en handling från hemlandet med samma datum men tre år tidigare. Hans asylansökan avslogs på grund av motsägelser. Vid överklagande lämnade han in födelsebevis. Innan beslutet vann laga kraft flyttade han ihop med en svensk kvinna. De gifte sig året därpå och reste till mannens hemland för att ansöka om familjeåterförening. Mannen gav då in hemlandspass med ytterligare ett annat födelseår och ett annat efternamn. Ansökan avslogs med motivering att identiteten inte var styrkt, men efter överklagande fick mannen uppehållstillstånd. När detta skulle förnyas lämnade han in ett nytt pass som skickats efter - och visade sig vara falskt. Trots mannens försäkran att han inte haft en aning om det avslogs förlängningen. Året därpå fick paret en son. Mannen åkte till hemlandet för att söka på nytt med ett äkta pass. Men de svenska myndigheterna anser att han efter alla turer inte kan styrka sin identitet. Mannen påpekar att de tre passen haft samma uppgifter och att respekten för familjelivet enligt artikel 8 gör att familjen borde få återförenas. Men Europadomstolen anser att familjens svårigheter beror på mannens eget agerande. Domstolen lägger stor vikt vid att familjen bildats och utökats under perioder då mannen inte haft uppehållstillstånd. Dessutom anser domstolen att inget hindrar kvinnan och barnet att flytta till mannen eller fortsätta hälsa på honom i hemlandet.

Application no. 57750/17, EZE against Sweden (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190721:

Asylnytt 19-07-21:

Migrationsdomstol: Mor får återförenas med barn trots att hon medgett deras resa

En familj från Eritrea skildes åt då pappan flydde och fick uppehållstillstånd i Sverige. Därefter fick barnen uppehållstillstånd på grund av anknytning till pappan, som nu är vårdnadshavare. Mamman lämnade sitt medgivande till att barnen fick lämna landet och bosätta sig med pappan. Därefter har mamman lämnat Eritrea och befinner sig i Sudan, där hon ansökt om återförening med familjen. Migrationsverket avslog med motivering att beroendeförhållandet brutits då kvinnan gett sitt medgivande. Mamman kan inte heller få tillstånd för umgänge med barnen eftersom hon uppgivit att hon avser att bo med familjen. Intyg från skola och psykiatri visar att barnen, 13, 11 och 8 år gamla, har mått dåligt av separationen från mamman. Det yngsta barnet har utvecklat svåra depressiva symtom som kan bli livshotande. Domstolen tar fasta på detta och att familjen inte kan återförenas eller upprätthålla kontakten genom besök varken i Eritrea eller Sudan. Domstolen jämför bl.a. med Migrationsöverdomstolens resonemang i ett snarlikt mål, Mig 208:33, och kommer fram till att de udda och ömmande omständigheterna gör att familjeåterförening ska beviljas. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-07-21:

Migrationsverket om hur "utsikter till permanent uppehållstillstånd" ska bedömas

Den 20 juli förlängs den tillfälliga lagen med en förändring som innebär att fler skyddsbehövande får möjilghet till familjeåterförening. En förutsättning är att anknytningspersonen har "välgrundade utsikter för att beviljas ett permanent uppehållstillstånd". Enligt Migrationsverket kan bedömningen utgå från att den som har skyddsstatus troligen kommer att få permanent tillstånd i framtiden, dels för att de nuvarande reglerna är tillfälliga, dels för att skyddsstatusen kvarstår även när uppehållstillståndet löper ut och det är skyddsstatusen som grundar rätten till förlängning. Det som behöver prövas är om det finns skäl att anta att en skyddsstatus kommer att dras in. Det skulle kunna ske på grund av situationen i hemlandet (historiskt en ovanlig åtgärd) eller av individuella skäl. I sådana fall behöver handläggaren gå vidare och kontrollera om det ändå är troligt att personen kommer att få permanent uppehållstillstånd genom arbete eller genom att uppnå villkoren för varaktig bosättning enligt EU-regler. En första förutsättning för återförening är att personen har uppehållstillstånd, vilket innebär att beslut i ärendet inte kan fattas i perioden då ett tillstånd löpt ut och personen väntar på förlängning.

Hämta ställningstagandet SR 21/2019 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-07-21:

Migrationsverket om vad som är "hot mot allmän ordning och säkerhet" vid anknytning

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om vad som kan leda till att en person nekas uppehållstillstånd som anhörig på grund av "hot mot allmän ordning och säkerhet". Begreppet finns i EU-rätten och ska tolkas lika oavsett om det rör sig om skyddsgrundsdirektivet, familjeåterföreningsdirektivet, eller rörlighetsdirektivet. Uppehållstillstånd får inte nekas av allmänpreventiva skäl eller för att avskräcka andra utan det ska röra sig om personens eget beteende och utgöra ett verkligt och tillräckligt allvarligt hot som påverkar ett av samhällets grundläggande intressen. Det kan röra sig om terrorism, inklusive medlemskap i terrororganisation, krigsförbrytelser och andra brott mot mänskligheten men även hot mot statens funktion (tex betalsystem) eller annan allvarlig brottslighet såsom narkotikabrott eller grovt vapenbrott. Även våldsbrott till exempel mot anknytningspersonen kan utgöra ett sådant hot. Varken tidigare domar eller att en person uteslutits från skydd innebär med automatik att personen utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet men kan ses som indikation. En individuell bedömning ska göras och även en proportionalitetsbedömning av individens rätt till familjeliv.

För personer med skyddsstatus som befinner sig i Sverige krävs "tvingande hänsyn till nationell ordning och allmän säkerhet" för att neka uppehållstillstånd, dvs en högre ribba.

Hämta dokumentet SR 22/2019 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190610:

Asylnytt 19-06-10:

Adopterat barn får uppehållstillstånd i domstol trots tveksamhet

En 13-årig pojke som bor hos sin mamma i Mongoliet adopterades av sin moster, som är bosatt i Sverige. Pojkens mamman höll på att bli blind och kunde inte ta hand om honom. Han blev istället som en förälder. Adoptionen som gjordes i Mongoliet bedömdes giltig i Sverige. Huvudregeln är att adopterade likställs med biologiska barn, varför pojken skulle ha rätt att få uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsverket avslog ändå med motivering bl.a. att adoptionen inte gjorts för att befästa en förälder-barn-relation utan för att pojken skulle få det bättre i Sverige. Migrationsdomstolen anser att det finns tecken på skenförhållande men den sammantagna bedömningen blir att Migrationsverket inte gjort sannolikt att adoptionen ägt rum uteslutande för att ge uppehållstillstånd. Domstolen påpekar att utrymmet för att att vägra adopterade barn uppehållstillstånd är mycket begränsat. Domen är inte vägledande. /Asylnytt: Observera att vid adoption som sker i Sverige tas yttrande in från Migrationsverket redan i adoptionsprocessen och ett misstänkt skenförhållande kan leda till att adoptionen avslås./ (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Luleå)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-06-10:

Småbarnsfamilj splittrad mellan Italien och Sverige får inte stöd av Europadomstolen

Målet gäller en somalier som har asyl i Italien och hans hustru som bor i Sverige med parets två barn. Mannen sökte asyl i Sverige 2009 men fick avslag enligt Dublinförordningen. När han försökte en andra gång i Sverige 2012 anförde han anknytning till sin hustru och deras gemensamma barn. Det hölls emot mannen att identitetsuppgifterna skiftat vid de olika ansökningarna. Efter att än en gång ha förts till Italien ansökte mannen därifrån. Ansökan avslogs eftersom mannens identitet inte kunde styrkas. Bevislättnad kunde inte tillämpas eftersom paret inte bott ihop i hemlandet. Ytterligare en ansökan, nu omfattande anknytning även till parets andra barn. avslogs på samma grund trots att DNA-test visat med 99.999% sannolikhet att paret är föräldrar till barnen. Europadomstolen finner att Sveriges beslut inkränktar på mannens rätt till familijeliv. Men domstolens bedömning blir ändå att detta är proportionerligt i förhållande till statens rätt att kontrollera invandringen. Domstolen lägger stor vikt vid att familjen bildades då mannen befann sig illegalt i Sverige och paret måste ha vetat att familjelivet inte kunde upprätthållas lagligt. Dessutom bor båda i EU-länder och har möjlighet att resa till varandra.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Application no. 23270/16, Said Mohamed ABOKAR against Sweden (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.