fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Nya regler och lagförslag

Gymnasielagen: Tillstånd för studier och arbete

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkiveringsdatum 210808:

Asylnytt 21-08-08:

Migrationsverkets ställningstagande om gymnasielagen i sin nya form till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett ställningstagande om tillämpningen av gymnasielagen, den som nu finns i en separat lag skild från utlänningslagen. Det är en ny version av tidigare ställningstagande, RS/018/2020, trots relativt stora ändringar. Gymnasielagen från den 20 juli rör i princip bara personer som redan har haft tillstånd enligt gymnasiereglerna eller har haft ett annat tillstånd under den tillfälliga lagen som inte kan förlängas. Ställningstagandet innehåller justeringar i beskrivningen av vilka kurser som kan godkännas inom yrkespaket och introduktionsprogram. En viktig detalj som lagts till är att en ansökan om tillstånd för gymnasiestudier inte kan avvisas för att den kommit in för sent. I ett längre avsnitt förklaras under vilka omständigheter en person som haft uppehållstlllstånd enligt gymnasiereglerna skulle kunna få fortsatt tillstånd av särskilt ömmande omständigheter. Enligt Migrationsverket är det rimligt att kräva minst två års studier. Därutöver ska banden till Sverige bedömas och vid den bedömningen kan även tid före tillståndet, handläggningstid mm räknas in. På grund av hur paragraferna är formulerade ska ansökningar från personer som har uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov eller ömmande omständigheter i första hand prövas enligt utlänningslagen, i andra hand enligt Gymnasielagen.

Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå - RS/018/2020 (version 2.0) (Extern länk)

Se även själva lagen:

Lag (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-08-08:

Migrationsverkets ställningstagande om permanent tillstånd enligt Gymnasielagen till sidans topp

Migrationsverkets har uppdaterat sitt ställningstagande om permanent tillstånd enligt den tillfälliga lagen. Dokumentet har fått ett nytt namn och handlar nu om "Prövning av rätten till permanent uppehållstillstånd enligt 5 § gymnasielagen". Den har ändå samma nummer, RS/017/2020 och publiceras som version 2. Reglerna om permanentning som fram till den 20 juli gällde alla som fått uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen träffar nu enbart dem som har uppehållstillstånd som givits eller tidsbegränsats enligt gymnasiereglerna i den tillfälliga lagen eller den nuvarande gymnasielagen, som trädde i kraft den 20 juli. Dessutom omfattas personer som haft uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen och under den tiden studerat på ett introduktionsprogram i gymnasieskolan. De personer som i grunden har uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov, även om tillståndets längd bestämts genom gymnasiereglerna, ska i första hand få sin ansökan om permanent tillstånd bedömd enligt utlänningslagen. Se RS/084/2021, om de nya villkoren för permanentning. Endast om villkoren i utlänningslagen inte uppfylls prövas ansökan enligt gymnasielagen. Övriga som skulle kunna omfattas av båda lagarna ska först prövas enligt gymnasielagen. Villkoren för att få permanent tillstånd enligt gymnasielagen har inte ändrats i jämförelse med den tillfälliga lagen och ändringar i de styckena är redaktionella.

Hämta dokumentet, RS/017/2020 (version 2) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210616:

Riksdagen 21-06-09:

Kompletterande regler för uppehållstillstånd vid gymnasiestudier till sidans topp

Nej till förändringar i det så kallade gymnasieregelverket (SfU27)

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om förändringar i det så kallade gymnasieregelverket.

Ändringarna som föreslagits är att

+ tiden för att etablera sig på arbetsmarknaden efter fullföljd gymnasieutbildning - och därmed kvalificera sig för permanent uppehållstillstånd - ska förlängas från sex till tolv månader

+ kravet på försörjning för att kunna få permanent uppehållstillstånd delvis ska kunna uppfyllas med studiemedel, under förutsättning att det även finns inkomster från anställning eller näringsverksamhet

+ en yrkesintroduktionsanställning ska kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd.

Regeringen menar att regeländringarna är nödvändiga med anledning av det skärpta arbetsmarknadsläget till följd av coronapandemin och att de skulle underlätta vid kvalificeringen för permanent uppehållstillstånd.

Riksdagen sa nej till förslaget, bland annat med argumentet att problemen på arbetsmarknaden i första hand bör hanteras med en ekonomisk politik som minskar arbetslösheten i samhället i stort, inte genom ytterligare särregleringar för en grupp som inte har skyddsskäl.

Utskottets förslag till beslut: Avslag på propositionen punkterna 1-3 Bifall till motionerna 2020/21:3982, 2020/21:4006, 2020/21:4027 och 2020/21:4030. Avslag på motion 2020/21:4014

Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.

Samlingssida med länkar till socialförskringsutskottets betänkande, regeringens förslag, motioner, riksdagsdebatten samt omröstningar och beslut (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210504:

Riksdagen 21-04-15:

Proposition: Kompletterande regler för uppehållstillstånd vid gymnasiestudier till sidans topp

I propositionen föreslås ändringar i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå för att underlätta för utlänningar som omfattas av den lagen att beviljas permanent uppehållstillstånd vid försörjning. Regeringen föreslår att

+ tiden som en utlänning har på sig för att etablera sig på arbetsmarknaden och kvalificera sig för ett permanent uppehållstillstånd vid försörjning efter att ha fullföljt sin utbildning ska förlängas från sex till tolv månader,

+ studiemedel för halvtidsstudier ska kunna beaktas när man bedömer om försörjningskravet för permanent uppehållstillstånd är uppfyllt,

+ en viss form av subventionerad anställning, en så kallad yrkesintroduktionsanställning, ska kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd.

Förslagen lämnas mot bakgrund av det skärpta arbetsmarknadsläge som har uppstått till följd av spridningen av sjukdomen covid-19.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 20 juli 2021 och gälla till utgången av juni 2023.

Läs eller hämta proposition 2020/21:182 (Extern länk)

Följdmotioner med anledning av prop. 2020/21:182 Kompletterande regler för uppehållstillstånd vid gymnasiestudier:

av Jonas Andersson i Skellefteå och Jennie Åfeldt (båda SD) (Extern länk)

av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M, KD) (Extern länk)

av Jonny Cato m.fl. (C) (Extern länk)

av Fredrik Malm m.fl. (L) (Extern länk)

av Christina Höj Larsen m.fl. (V) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210314:

Migrationsverket 21-02-26:

Migrationsverkets remissvar om kompletterande regler för gymnasietillstånd till sidans topp

De föreslagna regeländringarna för uppehållstillstånd vid gymnasiestudier riskerar att göra den redan komplexa lagstiftningen mer svåröverskådlig. Därför efterfrågar Migrationsverket ytterligare förtydliganden i sitt svar på lagrådsremissen "kompletterande regler för uppehållstillstånd vid gymnasiestudier".

Regeringens förslag innebär ändringar i lagen om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå. Förslagen innebär bland annat att tiden för etablering på arbetsmarknaden förlängs från sex till tolv månader. Enligt förslaget ska även studiemedel för halvtidsstudier kunna beaktas som inkomst då Migrationsverket prövar försörjningskravet och att en viss subventionerad anställning ska kunna leda till ett permanent uppehållstillstånd.

För att beviljas ett permanent uppehållstillstånd måste den sökande visa att han eller hon har en försörjning som är varaktigt över tid. De nu lagda förslagen medför att Migrationsverket kan komma att behöva göra mer omfattande (svårare) bedömningar om försörjningskravet är uppfyllt.

- I de ärenden där personen ansöker om permanent uppehållstillstånd och har en subventionerad anställning eller där studiemedlet är en del av den egna försörjningen kan det finnas svårigheter för den sökande att visa att han eller hon har en försörjning över tid. Därför efterfrågar nu verket förtydliganden kring vilka omständigheter som ska tas i beaktande då vi gör bedömningarna kring försörjningskravet säger Carl Bexelius, tillförordnad rättschef.

Det finns stora svårigheter i att uppskatta hur många som kan komma att beröras av de lagda lagförslagen.

Förslagen föreslås träda i kraft den 20 juli 2021 och gälla till och med utgången av juni 2023.

Hämta Migrationsverkets remissvar (Extern länk)

Se även:

Asylrättscentrum 21-02-26: Kompletteringarna i gymnasielagen behöver förtydligas och förklaras (Extern länk)

Rädda Barnen 21-03-02: Rädda Barnen välkomnar lättnader i gymnasieregelverket (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210226:

Justitiedepartementet 21-02-10:

Lagförslag: Kompletterande regler för uppehållstillstånd vid gymnasiestudier till sidans topp

I detta utkast till lagrådsremiss föreslås ändringar i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå för att underlätta för utlänningar som omfattas av den lagen att beviljas permanent uppehållstillstånd på grund av försörjning.

Det föreslås att

+ tiden som en utlänning har på sig för att etablera sig på arbetsmarknaden och kvalificera sig för ett permanent uppehållstillstånd på grund av försörjning efter att ha fullföljt sin utbildning ska förlängas från sex till tolv månader,

+ studiemedel för halvtidsstudier ska kunna beaktas när man bedömer om försörjningskravet för permanent uppehållstillstånd är uppfyllt,

+ en viss form av subventionerad anställning, en så kallad yrkesintroduktionsanställning, ska kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd.

Förslagen lämnas mot bakgrund av det skärpta arbetsmarknadsläge som har uppstått till följd av spridningen av sjukdomen covid-19.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 20 juli 2021 och gälla till utgången av juni 2023.

Hämta utkastet till lagrådsremiss (Extern länk)

Remissinstanser och inkommande remissvar (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201218:

Riksdagen 20-12- 09:

Försörjningskravet för uppehållstillstånd enligt tillfälliga lagen till sidans topp

Beslut: Riksdagen motsätter sig sänkta försörjningskrav för permanent uppehållstillstånd enligt tillfälliga lagen (SfU12)

Justitiedepartementet har föreslagit att kraven på försörjningsförmåga för att få permanent uppehållstillstånd i vissa fall ska sänkas tillfälligt.

För att beviljas permanent uppehållstillstånd i Sverige enligt den så kallade tillfälliga lagen krävs idag att personen ska ha en anställning som varar i minst två år. Justitiedepartementets förslag till förordningsändring innebär att en tidsbegränsad anställning som är avsedd att vara under minst ett år räcker för ett permanent uppehållstillstånd.

Förändringen kan göras utan beslut i riksdagen, men riksdagen uppmanar regeringen i ett tillkännagivande att inte genomföra förändringen.

Utskottets förslag till beslut: Utskottsinitiativ TK till regeringen

Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.

Samlingssida med utskottets förslag och reservationer, riksdagsdebatten, omröstning och beslut (Extern länk)

Se även:

Publicerade remissvar till promemorian om anställningars varaktighet för att permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201207:

FARR 20-12-01:

FARR om lättnader i gymnasiereglerna till sidans topp

Regeringen har föreslagit att personer som haft uppehållstillstånd för gymnasiestudier ska kunna få permanent uppehållstillstånd om de lyckas få minst ett års anställning, istället för två som praxis har varit. FARR har svarat på remissen. Vi välkomnar förslaget bland annat med tillägg att elever i särskolan behöver få undantag från förbudet mot subventionerade anställningar.

Det ser nu ut som att förslaget inte kommer att få majoritet i riksdagen på grund av att Centerpartiet har svängt i frågan, vilket FARR beklagar.

När förslaget skrevs hade regeringen anledning att tro att det skulle få majoritet i riksdagen, bland annat eftersom Centerpartiet redan hade ställt krav på lättnader för denna grupp av ungdomar på grund av pandemin.

FARR håller med Centerpartiet om att lagstiftningen är orättvis. Många ungdomar har missgynnats genom regeländringar och långa handläggningstider och borde ha fått samma möjlighet. Detta utvecklades närmare i FARR:s remissyttrande om "den nya gymnasielagen" när den kom. Men det är ändå alltför cyniskt att stödja gymnasiereglerna för att sedan låta de ungdomar som fått möjligheten falla på mållinjen.

Läs mer och hämta remissvaret (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201124:

Justitiedepartementet 20-11-23:

Promemoria: Tidsbegränsade anställningars varaktighet för att bevilja permanent till sidans topp

Krav på tidsbegränsade anställningars varaktighet för att permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas enligt den tillfälliga lagen

I promemorian föreslås en ändring i förordningen (2016:850) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige som innebär att en tidsbegränsad anställning som är avsedd att vara under minst ett år från beslutstillfället ska kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd enligt 17 § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Förslaget lämnas mot bakgrund av det arbetsmarknadsläge som utbrottet av covid-19 har gett upphov till.

Remissvaren ska ha kommit in till Justitiedepartementet senast den 27 november 2020.

Förordningsändringen föreslås träda i kraft den 3 december 2020.

Ladda ned promemorian (Extern länk)

Se vilka remissinstanser som promemorian har remitterats till (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200224:

Asylrättscentrum 20-02-14:

Chefsjuristen kommenterar: Vad är aktivt deltagande? till sidans topp

Vi har de senaste dagarna fått frågan om Migrationsverkets föreskrifter om aktivt deltagande kopplat till den så kallade gymnasielagen uppmärksammats. Vår chefsjurist Anna Lindblad reder här ut begreppen.

Bakgrund

I juli 2016 infördes den tillfälliga lagen som gäller istället för utlänningslagen sedan dess. Sommaren 2017 kompletterades den med bestämmelser om uppehållstillstånd för studier på gymnasialnivå (som har kallats gymnasielagen). Då inte så många omfattades av denna lag som politikerna hade önskat kom 2018 ytterligare kompletteringar (det som brukar kallas för nya gymnasielagen). Idag har närmare 8000 personer beviljats tillfälliga tillstånd enligt dessa bestämmelser. Ca 500 personer väntar fortfarande på sitt beslut - de flesta av dessa ärenden ligger i migrationsdomstolarna.

Vad har hänt?

Gymnasietillstånden är olika långa. För de som har tillstånd som är längre än 13 månader ska de årligen visa för Migrationsverket att de deltar aktivt i sina studier. Regeringen gav Migrationsverket föreskriftsrätt för aktivt deltagande. Det betyder att Migrationsverket i föreskrifter fick möjlighet att närmare definiera vad som ska anses vara aktivt deltagande. I detta arbete skulle Migrationsverket höra Skolverket och Folkbildningsrådet.

För några veckor sedan kom föreskrifterna, som nu har uppmärksammats i media.

Vad betyder föreskrifterna?

Som vi förstår föreskrifterna är de uppbyggda på följande sätt för de som läser på gymnasieskola.

1 - Om man är godkänd i alla ämnen så har man aktivt deltagit.

2 - Om man inte är godkänd räcker det med att man har närvarat - det ska man visa genom att ge in individuell studieplan eller betyg.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Hämta föreskrifterna från Migrationsverket - MIGRFS 2020:1 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190318:

FARR 19-03-13:

Tillstånd enligt gymnasielagen - vad händer sen? till sidans topp

Nu finns ett genomarbetat informationsmaterial till personer som fått uppehållstillstånd enligt "den nya gymnasielagen". Eftersom det är en ny form av tillstånd så har det uppstått en lång rad frågor om hur lagen ska tolkas, vilka rättigheter ungdomarna har, vilka gymnasielinjer som ger möjlighet att få förlängt uppehållstillstånd etc.

Alla frågor har inte kunnat besvaras eftersom tolkningen av lagen på en del punkter är oklar. Författarna har redan hunnit uppdatera materialet ett par gånger. Den upplaga du kan ladda ner här är tredje utgåvan . Om materialet uppdateras på nytt så kommer vi att lägga upp den nya versionen.

Materialet riktar sig till dig som beviljats uppehållstillstånd enligt 16 f §, lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (tillfälliga lagen). Paragraf 16 f började gälla den 1 juli 2018 och gällde endast under en begränsad tid, fram till den 30 september 2018. Den brukar också kallas för den "nya gymnasielagen".

Skriften är sammanställd och redigerad av Stockholms Stadsmission, i samarbete med Barnrättsbyrån, Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, Rädda Barnen, Röda Korset och Skåne Stadsmission. Innehållet har inhämtats, analyserats och sammanställts av jurister från 6 olika organisationer och byråer. Informationen kommer bland annat från kontakt med myndigheter, granskning av lagtext och förarbeten, samt analyser av rättsfall.

Stadsmissionerna i Stockholm och Skåne är även medlemsorganisationer i FARR.

Läs mer och hämta materialet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181125:

FARR 18-11-14:

Hantering av gymnasielagen JO-anmäls? till sidans topp

Migrationsverkets beslut i somras att avvakta med att behandla ärenden enligt den nya gymnasielagen ledde till att ungdomar missade terminsstarten och inte fick möjlighet att påbörja den utbildning som lagen avsåg att ge dem uppehållstillstånd för. Många av dem hamnade dessutom på gatan. Detta uppmärksammades av 13 jurister, bland dem FARR:s ordförande advokat Emma Persson, i en debattartikel i Dagens Nyheter den 30 oktober. Nu avser en grupp jurister och aktivister att JO-anmäla hanteringen och efterlyser ungdomar som vill bidra med sina uppgifter.

FARR:s ordförande Emma Persson tillskrev redan den 2 augusti migrationsministern Heléne Fritzon och uppmärksammade henne på att stora grupper av ungdomar kom att hamna i kläm mellan regelverken då Migrationsverket stoppat handläggningen av ansökningar enligt "gymnasielagen" för dem som kunde ha fått uppehållstillstånd. Det handlar om ungdomar som inte får någon hjälp med boende och i många fall inte ens något dagbidrag, trots att de befinner sig lagligt i Sverige. I brevet påtalades också att många av ungdomarna inte heller har rätt att gå i skolan under väntetiden på grund av att de som fyllt 18 inte får börja ett gymnasieprogram.

Emma Persson sammanfattade att vissa ungdomar "riskerar att stå på gatan utan rätt att gå i skolan, utan rätt till bistånd eller boende, samtidigt som deras utvisningar inte får verkställas. Det är absolut nödvändigt att ni tar detta på allvar och inte låter den situationen uppstå."

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181108:

Migrationsverket 18-11-05:

1 060 personer har hittills fått uppehållstillstånd med stöd av gymnasielagen till sidans topp

En månad har passerat sedan Migrationsöverdomstolen gav grönt ljus för att tillämpa den nya gymnasielagen. Under denna månad har Migrationsverket beviljat 1 060 personer uppehållstillstånd.

Innan årsskiftet ska Migrationsverket fatta beslut i de ärenden som handläggs av myndigheten. Eftersom drygt hälften av ansökningarna om uppehållstillstånd ska handläggas av domstolarna har Migrationsverket även fokuserat på att lämna yttranden dit.

Sedan 1 juli har Migrationsverket avslagit 1 482 ärenden. Avslagen baseras främst på att ansökan kommit från personer som inte omfattas av lagen.

I takt med att fler personer beviljas uppehållstillstånd gör Migrationsverket en särskild insats för att dessa personer så snabbt som möjligt kan besöka verket för att beställa uppehållstillståndskort.

- De som nu beviljas uppehållstillstånd behöver kortet för att kunna folkbokföra sig, ansöka om studiemedel och ta del av de rättigheter ett uppehållstillstånd medför. De här personerna har fått vänta länge på besked och därför vill vi agera så snabbt som möjligt för att underlätta för dem, säger Camilla Engström, projektledare på Migrationsverket.

I samband med beslutet kommer de som beviljas uppehållstillstånd även att få veta hur de ska gå tillväga för att kunna beställa ett uppehållstillståndskort. Målsättningen är att personerna inom två veckor efter beslut ska få möjlighet att beställa sitt kort.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-11-08:

Uppdaterade rättsliga riktlinjer om gymnasielagen från Migrationsverket till sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat sitt rättsliga ställningstagande om hur reglerna för uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier ska tolkas. Det handlar både om när gymnasielagen kan ge längre uppehållstillstånd än personen annars kunde ha fått och uppehållstillstånd för minderåriga som fått eller annars skulle få ett utvisningsbeslut med uppskjuten verkställighet (§ 16e i den tillfälliga lagen). Den enda skillnaden i det nya dokumentet är ett förtydligande som innebär att en person som redan hade fått en ny prövning beviljad på grund av verkställighetshinder ändå först ska få beslut enligt gymnasielagen. Om uppehållstillstånd om 13 månader beviljas vidtar automatiskt en prövning av skyddsstatus. Om personen visar sig ha flyktingstatus förlängs uppehållstillståndet till tre år. Samma uppdatering görs i den rättsliga kommentar som enbart berör § 16f, alltså "nya gymnasielagen". Kommentaren om nya gymnasielagen innehåller dessutom ett nytt stycke som innebär att utvisningsbeslut som hunnit vinna laga kraft kommer att kvarstå under tiden för uppehållstillstånd enligt gymnasielagen, även om utvisningen inte får verkställas. Personer med uppehållstillstånd enligt 16f kommer alltså att få olika status, eftersom de som fått uppehållstillstånd enligt 16f innan deras asylprocedur var helt avslutad inte kommer att få utvisningsbeslut.

Hämta ställningstagandet 40/2018 om studier på gymnasial nivå, SR 40/2018 (Extern länk)

Hämta kommentaren 41/2018 om "nya gymnasielagen", paragraf 16f (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.