ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Arkiv
Nya regler och lagförslag
Gymnasielagen: Tillstånd för studier och arbete
Information från myndigheter och organisationer
- Arkiveringsdatum 210808:
- Migrationsverkets ställningstagande om gymnasielagen i sin nya form
- Migrationsverkets ställningstagande om permanent tillstånd enligt Gymnasielagen
- Arkiveringsdatum 210616:
- Riksdagen: Nej till kompletterande regler för uppehållstillstånd vid gymnasiestudier
- Arkiveringsdatum 210504:
- Proposition: Kompletterande regler för uppehållstillstånd vid gymnasiestudier
- Arkiveringsdatum 210226:
- Lagförslag: Kompletterande regler för uppehållstillstånd vid gymnasiestudier
- Arkiveringsdatum 201218:
- Riksdagsbeslut: Försörjningskravet för uppehållstillstånd enligt tillfälliga lagen
- Arkiveringsdatum 201124:
- Promemoria: Tidsbegränsade anställningars varaktighet för att bevilja permanent
Arkiveringsdatum 210808:
Asylnytt 21-08-08:
Migrationsverkets ställningstagande om gymnasielagen i sin nya form
Migrationsverket har publicerat ett ställningstagande om tillämpningen av gymnasielagen, den som nu finns i en separat lag skild från utlänningslagen. Det är en ny version av tidigare ställningstagande, RS/018/2020, trots relativt stora ändringar. Gymnasielagen från den 20 juli rör i princip bara personer som redan har haft tillstånd enligt gymnasiereglerna eller har haft ett annat tillstånd under den tillfälliga lagen som inte kan förlängas. Ställningstagandet innehåller justeringar i beskrivningen av vilka kurser som kan godkännas inom yrkespaket och introduktionsprogram. En viktig detalj som lagts till är att en ansökan om tillstånd för gymnasiestudier inte kan avvisas för att den kommit in för sent. I ett längre avsnitt förklaras under vilka omständigheter en person som haft uppehållstlllstånd enligt gymnasiereglerna skulle kunna få fortsatt tillstånd av särskilt ömmande omständigheter. Enligt Migrationsverket är det rimligt att kräva minst två års studier. Därutöver ska banden till Sverige bedömas och vid den bedömningen kan även tid före tillståndet, handläggningstid mm räknas in. På grund av hur paragraferna är formulerade ska ansökningar från personer som har uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov eller ömmande omständigheter i första hand prövas enligt utlänningslagen, i andra hand enligt Gymnasielagen.
Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå - RS/018/2020 (version 2.0) (Extern länk)
Se även själva lagen:
Lag (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå (Extern länk)
innehållAsylnytt 21-08-08:
Migrationsverkets ställningstagande om permanent tillstånd enligt Gymnasielagen
Migrationsverkets har uppdaterat sitt ställningstagande om permanent tillstånd enligt den tillfälliga lagen. Dokumentet har fått ett nytt namn och handlar nu om "Prövning av rätten till permanent uppehållstillstånd enligt 5 § gymnasielagen". Den har ändå samma nummer, RS/017/2020 och publiceras som version 2. Reglerna om permanentning som fram till den 20 juli gällde alla som fått uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen träffar nu enbart dem som har uppehållstillstånd som givits eller tidsbegränsats enligt gymnasiereglerna i den tillfälliga lagen eller den nuvarande gymnasielagen, som trädde i kraft den 20 juli. Dessutom omfattas personer som haft uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen och under den tiden studerat på ett introduktionsprogram i gymnasieskolan. De personer som i grunden har uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov, även om tillståndets längd bestämts genom gymnasiereglerna, ska i första hand få sin ansökan om permanent tillstånd bedömd enligt utlänningslagen. Se RS/084/2021, om de nya villkoren för permanentning. Endast om villkoren i utlänningslagen inte uppfylls prövas ansökan enligt gymnasielagen. Övriga som skulle kunna omfattas av båda lagarna ska först prövas enligt gymnasielagen. Villkoren för att få permanent tillstånd enligt gymnasielagen har inte ändrats i jämförelse med den tillfälliga lagen och ändringar i de styckena är redaktionella.
Hämta dokumentet, RS/017/2020 (version 2) (Extern länk)
Arkiveringsdatum 210616:
Riksdagen 21-06-09:
Kompletterande regler för uppehållstillstånd vid gymnasiestudier
Nej till förändringar i det så kallade gymnasieregelverket (SfU27)
Riksdagen sa nej till regeringens förslag om förändringar i det så kallade gymnasieregelverket.
Ändringarna som föreslagits är att
+ tiden för att etablera sig på arbetsmarknaden efter fullföljd gymnasieutbildning - och därmed kvalificera sig för permanent uppehållstillstånd - ska förlängas från sex till tolv månader
+ kravet på försörjning för att kunna få permanent uppehållstillstånd delvis ska kunna uppfyllas med studiemedel, under förutsättning att det även finns inkomster från anställning eller näringsverksamhet
+ en yrkesintroduktionsanställning ska kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd.
Regeringen menar att regeländringarna är nödvändiga med anledning av det skärpta arbetsmarknadsläget till följd av coronapandemin och att de skulle underlätta vid kvalificeringen för permanent uppehållstillstånd.
Riksdagen sa nej till förslaget, bland annat med argumentet att problemen på arbetsmarknaden i första hand bör hanteras med en ekonomisk politik som minskar arbetslösheten i samhället i stort, inte genom ytterligare särregleringar för en grupp som inte har skyddsskäl.
Utskottets förslag till beslut: Avslag på propositionen punkterna 1-3 Bifall till motionerna 2020/21:3982, 2020/21:4006, 2020/21:4027 och 2020/21:4030. Avslag på motion 2020/21:4014
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.
Arkiveringsdatum 210504:
Riksdagen 21-04-15:
Proposition: Kompletterande regler för uppehållstillstånd vid gymnasiestudier
I propositionen föreslås ändringar i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå för att underlätta för utlänningar som omfattas av den lagen att beviljas permanent uppehållstillstånd vid försörjning. Regeringen föreslår att
+ tiden som en utlänning har på sig för att etablera sig på arbetsmarknaden och kvalificera sig för ett permanent uppehållstillstånd vid försörjning efter att ha fullföljt sin utbildning ska förlängas från sex till tolv månader,
+ studiemedel för halvtidsstudier ska kunna beaktas när man bedömer om försörjningskravet för permanent uppehållstillstånd är uppfyllt,
+ en viss form av subventionerad anställning, en så kallad yrkesintroduktionsanställning, ska kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd.
Förslagen lämnas mot bakgrund av det skärpta arbetsmarknadsläge som har uppstått till följd av spridningen av sjukdomen covid-19.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 20 juli 2021 och gälla till utgången av juni 2023.
Läs eller hämta proposition 2020/21:182 (Extern länk)
Följdmotioner med anledning av prop. 2020/21:182 Kompletterande regler för uppehållstillstånd vid gymnasiestudier:
av Jonas Andersson i Skellefteå och Jennie Åfeldt (båda SD) (Extern länk)
av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M, KD) (Extern länk)
av Jonny Cato m.fl. (C) (Extern länk)
av Fredrik Malm m.fl. (L) (Extern länk)
av Christina Höj Larsen m.fl. (V) (Extern länk)
Arkiveringsdatum 210314:
Migrationsverket 21-02-26:
Migrationsverkets remissvar om kompletterande regler för gymnasietillstånd
De föreslagna regeländringarna för uppehållstillstånd vid gymnasiestudier riskerar att göra den redan komplexa lagstiftningen mer svåröverskådlig. Därför efterfrågar Migrationsverket ytterligare förtydliganden i sitt svar på lagrådsremissen "kompletterande regler för uppehållstillstånd vid gymnasiestudier".
Regeringens förslag innebär ändringar i lagen om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå. Förslagen innebär bland annat att tiden för etablering på arbetsmarknaden förlängs från sex till tolv månader. Enligt förslaget ska även studiemedel för halvtidsstudier kunna beaktas som inkomst då Migrationsverket prövar försörjningskravet och att en viss subventionerad anställning ska kunna leda till ett permanent uppehållstillstånd.
För att beviljas ett permanent uppehållstillstånd måste den sökande visa att han eller hon har en försörjning som är varaktigt över tid. De nu lagda förslagen medför att Migrationsverket kan komma att behöva göra mer omfattande (svårare) bedömningar om försörjningskravet är uppfyllt.
- I de ärenden där personen ansöker om permanent uppehållstillstånd och har en subventionerad anställning eller där studiemedlet är en del av den egna försörjningen kan det finnas svårigheter för den sökande att visa att han eller hon har en försörjning över tid. Därför efterfrågar nu verket förtydliganden kring vilka omständigheter som ska tas i beaktande då vi gör bedömningarna kring försörjningskravet säger Carl Bexelius, tillförordnad rättschef.
Det finns stora svårigheter i att uppskatta hur många som kan komma att beröras av de lagda lagförslagen.
Förslagen föreslås träda i kraft den 20 juli 2021 och gälla till och med utgången av juni 2023.
Hämta Migrationsverkets remissvar (Extern länk)
Se även:
Asylrättscentrum 21-02-26: Kompletteringarna i gymnasielagen behöver förtydligas och förklaras (Extern länk)
Rädda Barnen 21-03-02: Rädda Barnen välkomnar lättnader i gymnasieregelverket (Extern länk)
Arkiveringsdatum 210226:
Justitiedepartementet 21-02-10:
Lagförslag: Kompletterande regler för uppehållstillstånd vid gymnasiestudier
I detta utkast till lagrådsremiss föreslås ändringar i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå för att underlätta för utlänningar som omfattas av den lagen att beviljas permanent uppehållstillstånd på grund av försörjning.
Det föreslås att
+ tiden som en utlänning har på sig för att etablera sig på arbetsmarknaden och kvalificera sig för ett permanent uppehållstillstånd på grund av försörjning efter att ha fullföljt sin utbildning ska förlängas från sex till tolv månader,
+ studiemedel för halvtidsstudier ska kunna beaktas när man bedömer om försörjningskravet för permanent uppehållstillstånd är uppfyllt,
+ en viss form av subventionerad anställning, en så kallad yrkesintroduktionsanställning, ska kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd.
Förslagen lämnas mot bakgrund av det skärpta arbetsmarknadsläge som har uppstått till följd av spridningen av sjukdomen covid-19.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 20 juli 2021 och gälla till utgången av juni 2023.
Hämta utkastet till lagrådsremiss (Extern länk)
Remissinstanser och inkommande remissvar (Extern länk)
Arkiveringsdatum 201218:
Riksdagen 20-12- 09:
Försörjningskravet för uppehållstillstånd enligt tillfälliga lagen
Beslut: Riksdagen motsätter sig sänkta försörjningskrav för permanent uppehållstillstånd enligt tillfälliga lagen (SfU12)
Justitiedepartementet har föreslagit att kraven på försörjningsförmåga för att få permanent uppehållstillstånd i vissa fall ska sänkas tillfälligt.
För att beviljas permanent uppehållstillstånd i Sverige enligt den så kallade tillfälliga lagen krävs idag att personen ska ha en anställning som varar i minst två år. Justitiedepartementets förslag till förordningsändring innebär att en tidsbegränsad anställning som är avsedd att vara under minst ett år räcker för ett permanent uppehållstillstånd.
Förändringen kan göras utan beslut i riksdagen, men riksdagen uppmanar regeringen i ett tillkännagivande att inte genomföra förändringen.
Utskottets förslag till beslut: Utskottsinitiativ TK till regeringen
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.
Samlingssida med utskottets förslag och reservationer, riksdagsdebatten, omröstning och beslut (Extern länk)
Se även:
Publicerade remissvar till promemorian om anställningars varaktighet för att permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas (Extern länk)
Arkiveringsdatum 201207:
FARR 20-12-01:
FARR om lättnader i gymnasiereglerna
Regeringen har föreslagit att personer som haft uppehållstillstånd för gymnasiestudier ska kunna få permanent uppehållstillstånd om de lyckas få minst ett års anställning, istället för två som praxis har varit. FARR har svarat på remissen. Vi välkomnar förslaget bland annat med tillägg att elever i särskolan behöver få undantag från förbudet mot subventionerade anställningar.
Det ser nu ut som att förslaget inte kommer att få majoritet i riksdagen på grund av att Centerpartiet har svängt i frågan, vilket FARR beklagar.
När förslaget skrevs hade regeringen anledning att tro att det skulle få majoritet i riksdagen, bland annat eftersom Centerpartiet redan hade ställt krav på lättnader för denna grupp av ungdomar på grund av pandemin.
FARR håller med Centerpartiet om att lagstiftningen är orättvis. Många ungdomar har missgynnats genom regeländringar och långa handläggningstider och borde ha fått samma möjlighet. Detta utvecklades närmare i FARR:s remissyttrande om "den nya gymnasielagen" när den kom. Men det är ändå alltför cyniskt att stödja gymnasiereglerna för att sedan låta de ungdomar som fått möjligheten falla på mållinjen.
Läs mer och hämta remissvaret (Extern länk)
Arkiveringsdatum 201124:
Justitiedepartementet 20-11-23:
Promemoria: Tidsbegränsade anställningars varaktighet för att bevilja permanent
Krav på tidsbegränsade anställningars varaktighet för att permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas enligt den tillfälliga lagen
I promemorian föreslås en ändring i förordningen (2016:850) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige som innebär att en tidsbegränsad anställning som är avsedd att vara under minst ett år från beslutstillfället ska kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd enligt 17 § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Förslaget lämnas mot bakgrund av det arbetsmarknadsläge som utbrottet av covid-19 har gett upphov till.
Remissvaren ska ha kommit in till Justitiedepartementet senast den 27 november 2020.
Förordningsändringen föreslås träda i kraft den 3 december 2020.
Ladda ned promemorian (Extern länk)
Se vilka remissinstanser som promemorian har remitterats till (Extern länk)
Arkiveringsdatum 200224:
Asylrättscentrum 20-02-14:
Chefsjuristen kommenterar: Vad är aktivt deltagande?
Vi har de senaste dagarna fått frågan om Migrationsverkets föreskrifter om aktivt deltagande kopplat till den så kallade gymnasielagen uppmärksammats. Vår chefsjurist Anna Lindblad reder här ut begreppen.
Bakgrund
I juli 2016 infördes den tillfälliga lagen som gäller istället för utlänningslagen sedan dess. Sommaren 2017 kompletterades den med bestämmelser om uppehållstillstånd för studier på gymnasialnivå (som har kallats gymnasielagen). Då inte så många omfattades av denna lag som politikerna hade önskat kom 2018 ytterligare kompletteringar (det som brukar kallas för nya gymnasielagen). Idag har närmare 8000 personer beviljats tillfälliga tillstånd enligt dessa bestämmelser. Ca 500 personer väntar fortfarande på sitt beslut - de flesta av dessa ärenden ligger i migrationsdomstolarna.
Vad har hänt?
Gymnasietillstånden är olika långa. För de som har tillstånd som är längre än 13 månader ska de årligen visa för Migrationsverket att de deltar aktivt i sina studier. Regeringen gav Migrationsverket föreskriftsrätt för aktivt deltagande. Det betyder att Migrationsverket i föreskrifter fick möjlighet att närmare definiera vad som ska anses vara aktivt deltagande. I detta arbete skulle Migrationsverket höra Skolverket och Folkbildningsrådet.
För några veckor sedan kom föreskrifterna, som nu har uppmärksammats i media.
Vad betyder föreskrifterna?
Som vi förstår föreskrifterna är de uppbyggda på följande sätt för de som läser på gymnasieskola.
1 - Om man är godkänd i alla ämnen så har man aktivt deltagit.
2 - Om man inte är godkänd räcker det med att man har närvarat - det ska man visa genom att ge in individuell studieplan eller betyg.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Hämta föreskrifterna från Migrationsverket - MIGRFS 2020:1 (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.