Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Information från myndigheter och organisationer
Pressklipp saknas
Rikadagsbeslut: Anpassningar av svensk lag till Schengens informationssystem
Beslut
Anpassningar till EU:s nya regelverk om Schengens informationssystem ska göras (JuU9)
En ny lag med kompletterande regler till EU:s förordningar om Schengens informationssystem (SIS) ska införas. Även ändringar i befintliga lagar ska göras. Syftet är att anpassa svensk lag efter EU:s nya regelverk. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.
Utskottets förslag till beslut: Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.
Samlingssida med betänkandet, propositionen, motioner, riksdagsdebatten, omröstningar och beslut (Extern länk)
Anpassningar av svensk lag till EU:s förordningar om Schengens informationssystem
I propositionen lämnas förslag till de lagändringar som krävs för att anpassa svensk rätt till EU:s nya regelverk om Schengens informationssystem (SIS). Förslagen lämnas med anledning av tre nya EU-förordningar om SIS som antogs 2018. Förordningarna ska börja tillämpas fullt ut vid ett datum som kommissionen senast den 28 december 2021 ska fastställa.
Regeringen föreslår att lagen (2000:344) om Schengens informationssystem upphävs och ersätts med en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordningar om Schengens informationssystem. Vidare föreslås ändringar i utlänningslagen (2005:716), offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), utlänningsdatalagen (2016:27) och lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område. Förslagen om ändringar i utlänningslagen innebär att möjligheten att återkalla uppehållstillstånd utökas. Förslagen om ändringar i offentlighets- och sekretesslagen innebär bl.a. att sekretess för uppgifter som avser registreringar i SIS omfattar nya registreringskategorier. Vidare föreslås att sekretessen för sådana uppgifter ska gälla hos fler myndigheter än i dag.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.
Läs propositionen i dess helhet (Extern länk)
Motion (V) med anledning av proposition om Schengens informationssystem
(...) Schengenkonventionen innehåller regler för EU-ländernas gemensamma gränskontrollsamarbete. Vänsterpartiet röstade emot Sveriges anslutning till Schengenkonventionen när frågan avgjordes av riksdagen våren 1998 (mot. 1997/98:Ju14). De tyngsta invändningarna vi hade då var att Schengensamarbetet hotade den personliga integriteten och också riskerade att inskränka flyktingars möjligheter att söka asyl och att det viktiga samarbetet mot gränsöverskridande brottslighet borde ha organiserats i former som inte hotade den enskildes rättssäkerhet och asylrätten.
Dessvärre fick Vänsterpartiet rätt i sina farhågor. Trots de försäkringar om motsatsen som regeringen då lämnade har Sverige steg för steg genomfört förändringar av migrationslagstiftningen och transportörsansvaret som inneburit stora försämringar när det gäller flyktingars rättigheter och rätten att söka asyl.
(...)
Vänsterpartiet har en allmänt kritisk inställning till Schengens informationssystem (SIS) av skäl som redovisas ovan. Vi har tidigare yrkat avslag på förslaget om den nu gällande grunden för återkallande av uppehållstillstånd, dvs. att ett annat Schengenland uppfört personen i fråga på en nationell spärrlista (se mot. 1999/2000:Ju18). I förarbetena uttalade regeringen att det krävs mycket starka skäl för att återkalla ett uppehållstillstånd som beviljats i Sverige och att endast ett mycket starkt nationellt intresse i en annan Schengenstat kan anses tillräckligt (prop. 1999/2000:64 s.78 och 179). Vänsterpartiet kritiserade dock redan i det sammanhanget att ingen ledning gavs i propositionen till i vilka fall ett sådant återkallande skulle kunna ske.
Nu när regeringen föreslår en utökad möjlighet att återkalla uppehållstillstånd framstår det som ännu viktigare att grunden för återkallelse är rättssäker, tydlig och transparent. Både Asylrättscentrum och Röda Korset efterlyser i sina remissvar en tydligare motivering av i vilka situationer en återkallelse av uppehållstillstånd eller längre visering kan bli aktuell.
(...)
Läs motion 2021/22:409 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) (Extern länk)
Se även:
Motion av Adam Marttinen m.fl. (SD) med anledning av proposition om Schengens informationssystem (Extern länk)
Ett nytt regelverk för Schengens informationssystem (SIS)
Schengens informationssystem (SIS) är ett system som Schengenländerna använder för att utbyta information med varandra inom ramen för polissamarbete, straffrättsligt samarbete och immigrationskontroll.
I november 2018 antogs tre nya EU-förordningar om SIS. Förordningarna ersätter EU:s nuvarande regelverk om SIS och innebär att en ny version av systemet ska tas i drift vid ett datum som kommissionen ska fastställa senast den 28 december 2021. I förhållande till den tidigare regleringen innebär förordningarna bland annat att SIS kommer att kunna användas för fler ändamål än tidigare, att fler uppgifter kan registreras i SIS och att fingeravtryck i högre utsträckning ska kunna användas för att identifiera personer. Samtidigt införs nya funktioner för kontroll och uppföljning av användningen av SIS för att ge ett bättre skydd för de individer vars personuppgifter kommer att registreras i systemet.
I promemorian lämnas förslag till de författningsändringar som krävs för att anpassa svensk rätt till de nya EU-förordningarna om SIS. Förslagen innebär bland annat att det införs en ny lag och en ny förordning med kompletterande bestämmelser till förordningarna. Det föreslås även vissa ändringar i bland annat utlänningslagen och offentlighets- och sekretesslagen.
Hämta promemorian (Extern länk)
Hämta lista över remissinstanser (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.