ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Arkiv
Nya regler och lagförslag
Skolgång och svenskundervisning efter uppehållstillstånd
Information från myndigheter och organisationer
Pressklipp saknas
- Arkiveringsdatum 211210:
- Proposition: En sammanhållen utbildning för nyanlända som har utbildningsplikt
- Arkiveringsdatum 210314:
- Riksdagsbeslut om deltagande i språkutbildning för rätt till försörjningsstöd
- Arkiveringsdatum 210125:
- Proposition: Språkplikt - deltagande i utbildning i svenska för rätt till försörjningsstöd
Arkiveringsdatum 211210:
Riksdagen 21-11-03:
Proposition: En sammanhållen utbildning för nyanlända som har utbildningsplikt
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslår regeringen att det införs en skyldighet för kommunerna att inom den kommunala vuxenutbildningen tillhandahålla en sammanhållen utbildning för de som tar del av det arbetsmarknadspolitiska programmet etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (etableringsprogrammet) och som på grund av kort utbildning inte bedöms kunna matchas mot arbete under tiden i programmet. De ska inom ramen för etableringsprogrammet i huvudsak ta del av kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) eller motsvarande utbildning vid folkhögskola, samhällsorientering och utbildning inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande eller gymnasial nivå, kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning eller motsvarande utbildning inom folkhögskolan. Kravet på att ta del av utbildning brukar kallas utbildningsplikt.
Den sammanhållna utbildningen ska syfta till att ge deltagarna sådana kunskaper som de behöver för att kunna studera vidare eller etablera sig på arbetsmarknaden. Den ska omfatta minst 23 timmars undervisning i veckan i genomsnitt och följa en plan beslutad av hemkommunen. Utbildningsplanen ska innehålla uppgifter om utbildningens syfte, organisation och huvudsakliga innehåll.
I propositionen lämnas förslag på de ändringar i skollagen (2010:800) som behövs. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022.
Hämta propositionen (Extern länk)
Följdmotion av Patrick Reslow m.fl. (SD) (Extern länk)
Följdmotion av Kristina Axén Olin m.fl. (M) (Extern länk)
innehållArkiveringsdatum 210314:
Riksdagen 21-03-03:
Riksdagsbeslut om deltagande i språkutbildning för rätt till försörjningsstöd
En så kallad språkplikt ska införas som innebär att en person vid behov ska delta i svenska för invandrare (sfi) för att anses stå till arbetsmarknadens förfogande. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändring som syftar till att visa på att språkutbildning ökar möjligheten att få ett arbete.
Förslaget innebär samtidigt tydligare krav på att delta i utbildning i svenska för rätt till försörjningsstöd. Det kan finnas sociala eller hälsomässiga skäl som kan ge rätt till försörjningsstöd utan krav på att delta i språkutbildning.
Lagändringen ska börja gälla den 1 april 2021.
Utskottets förslag till beslut: Bifall till proposition. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.
Samlingssida med länkar till betänkandet, motioner, riksdagsdebatten samt omröstning (Extern länk)
Arkiveringsdatum 210125:
Socialdepartementet/ Riksdagen 20-12-08:
Proposition: Språkplikt - deltagande i utbildning i svenska för rätt till försörjningsstöd
Regeringen föreslår ett tillägg i Socialtjänstlagen om att den enskilde, om det behövs, ska vara med i vuxenutbildning i svenska för invandrare. Detta för att anses kunna stå till arbetsmarknadens förfogande - en så kallad språkplikt.
Meningen är att göra det tydligt hur viktigt det är att vara med i språkutbildningen. Detta för att förbättra möjligheten att få ett jobb och etableras i Sverige. Tillägget gör det tydligt vad som menas med att stå till arbetsmarknadens förfogande.
Försörjningsstöd även utan sfi
Om det är rimligt kan man få försörjningsstöd även om man inte är med i vuxenutbildning i svenska för invandrare.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 april 2021.
Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.
Hämta propositionen (Extern länk)
Följdmotioner:
Motion 2020/21:3811 av Maj Karlsson m.fl. (V) (Extern länk)
Motion 2020/21:3807 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) (Extern länk)
Arkiveringsdatum 200107:
Socialdepartementet 19-12-27:
Språkplikt för rätt till försörjningsstöd
Regeringen och dess samarbetspartier vill att det införs en språkplikt som krav för rätt till försörjningsstöd. En promemoria med lagförslag skickas nu ut på remiss. Dessutom får Socialstyrelsen i uppdrag att sammanställa och sprida exempel på arbetssätt och insatser som erbjuds av vissa kommuner och som riktas till föräldralediga som tar emot försörjningsstöd.
Nytt förslag om språkplikt som krav för rätt till försörjningsstöd
Innebörden av förslaget är att det i socialtjänstlagen ska anges som krav för försörjningsstöd att den sökande vid behov ska delta i grundutbildning i svenska. Genom att tydliggöra språkplikten ska drivkrafterna till att delta i språkutbildning öka och därmed också möjligheterna förbättras för den sökande att få ett arbete och att etableras i Sverige.
Det behövs fortlöpande kunskap både på nationell och lokal nivå om vilka insatser utöver ekonomiskt stöd som biståndsmottagare får ta del av för att beskriva, följa upp och utvärdera insatser som stärker den enskildes förmåga att försörja sig själv genom arbete. I promemorian föreslås därför också att Socialstyrelsen får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att komplettera statistiken med uppgifter om deltagande i grundutbildning i svenska. Dessutom föreslås att Socialstyrelsen får i uppdrag att följa hur kommunerna tillämpar bestämmelsen om språkplikt.
Remisstiden går ut 27 mars och lagändringen föreslås träda i kraft 1 januari 2021.
Uppdrag till socialstyrelsen gällande föräldralediga med försörjningsstöd
En fråga som särskilt hanteras i promemorian handlar om föräldrar som vårdar barn och samtidigt uppbär försörjningsstöd. Eftersom etableringstiden för de som kommer till Sverige idag kan vara lång, och särskilt kvinnor har ett lågt arbetskraftsdeltagande de första åren i Sverige, betalas föräldrapenningen ofta ut på grundnivå till nyanlända föräldrar.
(...)
Hela pressmeddelandet (Extern länk)
Hämta promemorian (Extern länk)
Remissinstanser (Extern länk)
TT / AB 19-12-27: Regeringen vill kräva svenskkurs för bidrag (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.