ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Arkiv
Nya regler och lagförslag
Behandling av utlänningars personuppgifter
Information från myndigheter och organisationer
Pressklipp saknas
- Arkiveringsdatum 200624:
- Lagrådsremiss: Bestämmelser om fotografier och fingeravtryck i SIS II-regelverket
- Lagrådsremiss: Behandling av känsliga personuppgifter i testverksamhet
- Arkiveringsdatum 200523:
- Förordning: Effektiv tillgång till Migrationsverkets personuppgifter för Säkerhetspolisen
- Arkiveringsdatum 200224:
- Förordning: Effektiv tillgång till Migrationsverkets personuppgifter för Säkerhetspolisen
- Förordning: Informationsutbyte i ärenden om uppehållstillstånd för arbete
- Arkiveringsdatum 181108:
- Riksdagsbeslut: Anpassning av utlänningsdatalagen till EU:s dataskyddsförordning
Arkiveringsdatum 201111:
Riksdagen 20-11-05:
Beslut angående direktåtkomst för Migrationsverket
Riksdagen vill se en analys av förenklad informationsinhämtning för Migrationsverket (SfU8)
Direktåtkomst till uppgifter hos andra myndigheter skulle kunna vara ett verktyg för Migrationsverket när det gäller ärenden om uppehållstillstånd för arbete med mera. I dag lämnar myndigheterna på begäran ut nödvändiga uppgifter till Migrationsverket, men direktåtkomst skulle kunna ge mer effektiv handläggning och kontroll.
Därför riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att låta göra en fullständig analys av hur direktåtkomst till aktuella myndigheters databaser förhåller sig till EU:s dataskyddsförordning (GDPR).
Utskottets förslag till beslut: Bifall till initiativ om en analys av hur direktåtkomst för Migrationsverket förhåller sig till dataskyddsförordningen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.
Samlingssida med betänkandet, riksdagsdebatten, omröstningar och beslut (Extern länk)
innehållArkiveringsdatum 200624:
Justitiedepartementet 20-05-28:
Lagrådsremiss: Bestämmelser om fotografier och fingeravtryck i SIS II-regelverket
Regeringen har i dag beslutat en lagrådsremiss med förslag på nya bestämmelser om fotografier och fingeravtryck i bland annat utlänningslagen. Förslagen ger Polismyndigheten bättre möjligheter att upptäcka om en person som finns registrerad i Schengens informationssystem (SIS) använder en falsk identitet, till exempel när han eller hon försöker resa in i landet.
SIS är ett system som Schengenländerna använder för att utbyta information med varandra inom ramen för polissamarbete, straffrättsligt samarbete och migrationskontroll. SIS används till exempel för att föra in uppgifter om efterlysta personer eller så kallade SIS-spärrar för utlänningar som ska nekas tillträde till Schengen.
Bakgrunden till lagrådsremissen är nya EU-regler som ställer krav på medlemsländerna om att fler personer som är registrerade i SIS ska kunna identifieras genom fotografier och fingeravtryck. Många individer kan ha samma eller liknande namn och födelsedatum medan fingeravtryck är unika.
I lagrådsremissen föreslås därför bland annat en ny bestämmelse i utlänningslagen som innebär att utlänningar i vissa fall är skyldiga att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck vid gränskontroll eller inre utlänningskontroll, alltså till exempel i situationer när polisen kontrollerar om en utlänning har rätt att vistas i Sverige.
Genom ändringar i en annan lag, lagen om Schengens informationssystem, utökas också Polismyndighetens möjligheter att söka med hjälp av fingeravtryck i SIS och att använda sådana uppgifter som redan finns i systemet.
- Polismyndigheten får nu bättre möjligheter att upptäcka om en person försöker resa in i eller vistas i Sverige under falsk identitet. Detta är viktigt inte minst för säkerheten i landet, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 28 december 2020.
Hämta lagrådsremissen (Extern länk)
Justitiedepartementet 20-06-05:
Lagrådsremiss: Behandling av känsliga personuppgifter i testverksamhet
Regeringen har beslutat en lagrådsremiss med ett förslag som ska göra det möjligt för Migrationsverket, Polismyndigheten och utlandsmyndigheterna att behandla känsliga personuppgifter på utlännings- och medborgarskapsområdet när det gäller testverksamhet. Det handlar bland annat om att kunna pröva och utveckla ny teknik för kontroll av biometriska uppgifter, som till exempel teknik för ansiktsigenkänning.
EU-lagstiftning som rör utlänningars inresa, utresa och vistelse i medlems-staterna innehåller i flera fall bestämmelser som möjliggör eller kräver behandling av känsliga personuppgifter, till exempel ansiktsbilder och fingeravtryck, i samband med gränskontroll. Det är viktigt att säkerställa att den programvara och teknik som ska användas för sådana kontroller är tillförlitlig innan den tas i skarp drift.
Utlänningsdatalagens nuvarande utformning innebär att det är förbjudet för Migrationsverket, Polismyndigheten och utlandsmyndigheterna att behandla känsliga personuppgifter i testverksamhet. I nuläget saknas alltså rättsligt stöd för att utveckla och testa teknik som kan vara nödvändig för att Sverige ska uppfylla sina internationella förpliktelser.
- Förbudet i utlänningsdatalagen innebär ett hinder för berörda myndigheter att skapa och utveckla nya tekniska system som är nödvändiga för att kunna göra de kontroller som de är ålagda att utföra. Genom regeringens förslag kommer vi nu till rätta med detta, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.
Regeringens förslag innebär att förbudet i utlänningsdatalagen mot att behandla känsliga personuppgifter i testverksamhet undanröjs. Det innebär att Migrationsverket, Polismyndigheten och utlandsmyndigheterna, om det är absolut nödvändigt, kan få behandla känsliga personuppgifter för att till exempel kontrollera att befintliga it-system fungerar på ett effektivt och rättssäkert sätt samt pröva och utveckla ny teknik för att kunna delta i det internationella samarbetet.
Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.
Hämta lagrådsremissen (Extern länk)
Arkiveringsdatum 200523:
Justitiedepartementet 20-05-20:
En mer effektiv tillgång till Migrationsverkets personuppgifter för Säkerhetspolisen
Regeringen har i dag beslutat om en förordningsändring som innebär att Säkerhetspolisen kan ges direktåtkomst till Migrationsverkets personuppgifter i fler fall än idag. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för Säkerhetspolisen att bekämpa bland annat terrorism och brott mot Sveriges säkerhet.
Säkerhetspolisen har redan i dag rätt att få ut uppgifter från Migrationsverket för sin brottsbekämpning, men det är efter begäran och utlämnandet förutsätter att det finns personal på plats hos Migrationsverket som kan bedöma om informationen kan lämnas ut. Detta riskerar att fördröja tillgången till information som kan behövas när som helst på dygnet, alla dagar om året.
För att Säkerhetspolisen ska ha tillgång till rätt information i rätt tid ändras utlänningsdataförordningen så att myndigheten ska få medges direktåtkomst till sådana uppgifter hos Migrationsverket som Säkerhetspolisen behöver i sin brottsbekämpande verksamhet.
- För att Säkerhetspolisen, som ska bekämpa terrorism och brott mot Sveriges säkerhet, ska kunna utföra sitt uppdrag effektivt behöver myndigheten ha tillgång till adekvat information i rätt tid, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.
Reformen är ytterligare ett steg i genomförandet av överenskommelsen om åtgärder mot terrorism mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna.
Förslaget träder i kraft den 1 juli 2020.
Läs mer (Extern länk)
Arkiveringsdatum 200224:
Justitiedepartementet 20-02-11:
En mer effektiv tillgång till Migrationsverkets personuppgifter för Säkerhetspolisen
Att bekämpa terrorism och brott mot Sveriges säkerhet är ett ytterst angeläget samhällsintresse. För att Säkerhetspolisen, som har huvudansvaret för dessa frågor, ska kunna utföra sitt uppdrag effektivt behöver myndigheten ha tillgång till adekvat information i rätt tid.
I promemorian föreslås därför en ändring av utlänningsdataförordningen (2016:30) som innebär att Säkerhetspolisen får medges direktåtkomst till Migrationsverkets personuppgifter i fler fall än i dag. Förslaget innebär att direktåtkomst även ska få medges till sådana uppgifter som Säkerhetspolisen behöver för att fullgöra de uppgifter som avses i 2 kap. 1 § 1-3 a och 4 lagen (2019:1182) om Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter. Förslaget medför att Säkerhetspolisen får en enklare och mer ändamålsenlig tillgång till sådana uppgifter hos Migrationsverket som myndigheten behöver för sin hantering av ärenden om vidarebosättning och i sin brottsbekämpande verksamhet i övrigt.
Förordningsändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2020.
Hämta promemorian (Extern länk)
Remiss av promemorian (Extern länk)
Justitiedepartementet mfl 20-02-20:
Informationsutbyte för Migrationsverket i ärenden om uppehållstillstånd för arbete
Regeringen har i dag beslutat om förordningsändringar som syftar till att underlätta ett elektroniskt utlämnande av uppgifter från Skatteverket och Försäkringskassan till Migrationsverket i olika ärenden om uppehållstillstånd för arbete.
Migrationsverket har begärt förordningsändringar för att möjliggöra ett effektivt informationsutbyte med Skatteverket och Försäkringskassan i ärenden som rör uppehållstillstånd för arbete och olika kategorier av tillstånd för arbete. Enligt Migrationsverket är myndigheterna överens om att informationsutbytet ska ske genom att uppgifter lämnas på medium för automatiserad behandling. För att detta ska fungera finns behov av sekretessbrytande förordningsbestämmelser som omfattar de för Migrationsverket viktiga uppgifterna.
Ett effektivt informationsutbyte mellan Migrationsverket och andra myndigheter i ärenden om uppehållstillstånd för arbete är mycket angeläget. Regeringen har lyssnat på vad de berörda myndigheterna behöver. Därför har regeringen nu beslutat de av Migrationsverket efterfrågade förordningsändringarna, som träder i kraft den 1 april 2020.
Läs mer (Extern länk)
Arkiveringsdatum 181108:
Riksdagen 18-10-24:
Riksdagsbeslut: Anpassning av utlänningsdatalagen till EU:s dataskyddsförordning
Utlänningsdatalagen ska anpassas till EU:s nya dataskyddsförordning, GDPR. Utlänningsdatalagen innehåller bestämmelser för hur Migrationsverket, Polismyndigheten och utlandsmyndigheterna ska behandla automatiserade personuppgifter när det exempelvis gäller känsliga personuppgifter och om vilka personuppgifter som omfattas av sökförbud.
Ändringarna innebär att hänvisningar till personuppgiftslagen (PUL) tas bort och i vissa fall ersätts av hänvisningar till dataskyddsförordningen. Det ska bland annat också bli tydligare i lagen vilka kategorier av personuppgifter som omfattas av sökförbudet, till exempel uppgifter om en persons sexuella läggning.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2018.
Samlingssida med betänkandet, kammarens debatt och riksdagens beslut (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.