ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Arkiv
Nya regler och lagförslag
Pass och uppehållskort
Information från myndigheter och organisationer
Pressklipp saknas
- Arkiveringsdatum 210603:
- Justitiedepartementet: Nya regler om vissa identitets- och uppehållshandlingar
- Arkiveringsdatum 201023:
- Departementspromemoria: Ökad säkerhet för vissa identitets- och uppehållshandlingar
Arkiveringsdatum 210603:
Justitiedepartementet 21-05-27:
Nya regler om vissa identitets- och uppehållshandlingar
I dag utfärdar regeringen nya regler som gör vissa identitets- och uppehållshandlingar säkrare. En viktig förändring är att nationella identitetskort och uppehållskort förses med fingeravtryck, på samma sätt som pass och uppehållstillståndskort. De nya reglerna kompletterar en EU-förordning.
- För att motverka förfalskningar och annan brottslighet är det viktigt att identitets- och uppehållshandlingar är säkra och går att kontrollera på ett effektivt sätt. De nya reglerna bidrar till det, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.
I juni 2019 antogs en ny EU-förordning om säkrare identitetskort och uppehållshandlingar. I Sverige gäller den bland annat för Polismyndighetens nationella identitetskort och Migrationsverkets uppehållskort och permanenta uppehållskort. EU-förordningen skärper säkerhetskraven på handlingarna.
Efter att riksdagen godkänt regeringens lagförslag utfärdas nu de regler som ska komplettera EU-förordningen. Reglerna innebär bland annat följande:
Den som ansöker om ett nationellt identitetskort, ett uppehållskort eller ett permanent uppehållskort ska i fortsättningen både fotograferas och lämna fingeravtryck. Fotot och fingeravtrycken ska sparas i ett chip i kortet.
Vid en gränskontroll ska ansiktsbild och fingeravtryck kunna tas på nytt, för jämförelse med uppgifterna i kortet. För den som har ett uppehållskort eller permanent uppehållskort ska samma sak gälla vid en inre utlänningskontroll.
Giltighetstiden för nationella identitetskort till barn under tolv år sänks från fem år till tre år. Även detta är en säkerhetsåtgärd.
De nya reglerna träder i kraft den 2 augusti 2021.
Läs mer (Extern länk)
innehållArkiveringsdatum 210520:
Riksdagen 21-05-19:
Riksdagsbeslut: Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i utlänningslagen och utlänningsdatalagen. Ändringarna innebär bland annat att Migrationsverket och Polismyndigheten får fotografera och ta fingeravtryck i större utsträckning vid en inre utlänningskontroll, resedokument och främlingspass kan återkallas och antalet främlingspass per person kan begränsas.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.
Socialförsäkringsutskottets betänkande med reservationer (Extern länk till pdf-fil)
Riksdagsdebatten (Extern länk)
Samlingssida med länkar till förslag, beredning, debatt och omröstningar (Extern länk)
Se även:
Riksdagen 21-05-19: Besluten om ökad säkerhet för svenska medborgares och EU-medborgares identitets- och uppehållshandlingar (Extern länk)
Riksdagen 21-05-19: Beslut om säkrare samordningsnummer och bättre förutsättningar för korrekta uppgifter i folkbokföringen (Extern länk)
Arkiveringsdatum 210416:
Riksdagen 21-03-18:
Proposition: Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten
Propositionens huvudsakliga innehåll
För att identifiera fler personer som vistas i Sverige och motverka missbruk av resedokument och främlingspass föreslår regeringen bl.a. följande:
+ Migrationsverket och Polismyndigheten ges möjlighet att vid en inre utlänningskontroll fotografera en utlänning samt ta hans eller hennes fingeravtryck.
+ En utlänning ska i vissa fall kunna beviljas högst tre främlingspass under en femårsperiod.
+ Resedokument och främlingspass ska kunna återkallas.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.
Läs eller hämta proposition nr 2020/21:159 (Extern länk)
Följdmotioner med anledning av prop. 2020/21:159 Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten:
av Christina Höj Larsen m.fl. (V) (Extern länk)
av Hans Eklind m.fl. (KD) (Extern länk)
av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) (Extern länk)
av Jonas Andersson i Skellefteå och Jennie Åfeldt (båda SD) (Extern länk)
av Jonas Andersson i Skellefteå och Jennie Åfeldt (båda SD) (Extern länk)
Se även propositionen om skärpta krav för EU-medborgares handlingar:
Riksdagen 21-03-11: Proposition: Ökad säkerhet för vissa identitets- och uppehållshandlingar (Extern länk)
Arkiveringsdatum 201023:
Justitiedepartementet 20-10-09:
Ökad säkerhet för vissa identitets- och uppehållshandlingar
- anpassning av svensk rätt till en ny EU-förordning
Den 20 juni 2019 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1157 om säkrare identitetskort för unionsmedborgare och uppehållshandlingar som utfärdas till unionsmedborgare och deras familjemedlemmar när de utövar rätten till fri rörlighet. Förordningen ska tillämpas från och med den 2 augusti 2021.
Förordningen skärper säkerhetskraven i fråga om identitetskort som medlemsstaterna utfärdar till sina medborgare och uppehållshandlingar som medlemsstaterna utfärdar till unionsmedborgare och deras familjemedlemmar när de utövar sin rätt till fri rörlighet inom unionen. För svensk del är förordningen tillämplig på följande handlingar:
Nationellt identitetskort som utfärdas av passmyndigheterna, dvs. Polismyndigheten samt vissa ambassader och konsulat.
Intyg om permanent uppehållsrätt som utfärdas av Migrationsverket.
Uppehållskort och permanent uppehållskort som utfärdas av Migrationsverket.
De skärpta säkerhetskraven innebär i huvudsak att identitetskort, uppehållskort och permanent uppehållskort ska utfärdas i enhetliga format och med ett visst innehåll. Ansiktsbild och fingeravtryck ska sparas i ett lagringsmedium i de handlingarna. Vidare gäller att intyg om permanent uppehållsrätt ska innehålla vissa minimiuppgifter.
Svensk rätt behöver anpassas till förordningen i vissa avseenden och i promemorian föreslås därför ett antal författningsändringar.
Förslagen innebär sammanfattningsvis följande:
Det klargörs att nationella identitetskort, intyg om permanent uppehållsrätt, uppehållskort och permanenta uppehållskort ska ha den utformning och det innehåll som följer av den nya förordningen.
Giltighetstiden för nationella identitetskort som utfärdas till barn under tolv år förkortas från fem till tre år.
(...)
Läs mer och hämta promemorian (Extern länk)
Lista över remissinstanserna (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.