ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Arkiv
Nya regler och lagförslag
Medborgarskap
Information från myndigheter och organisationer
Pressklipp saknas
- Arkiveringsdatum 211210:
- Migrationsverket om kravet på permanent tillstånd för medborgarskap för barn
- Arkiveringsdatum 211122:
- Yttrande från UNHCR om föreslagna krav för svenskt medborgarskap
- FARR: Problematiska förslag kring medborgarskap
- Arkiveringsdatum 210125:
- Betänkande: Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för medborgarskap
Arkiveringsdatum 211210:
Asylnytt 21-12-10:
Migrationsverket om kravet på permanent tillstånd för medborgarskap för barn
Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande som behandlar hur det blir om en förälder beviljas svenskt medborgarskap. Barn kan genom en särskild paragraf i medborgarskapslagen beviljas medborgarskap samtidigt. Frågan är vad som händer om barnet inte har permanent uppehållstillstånd. Det är en grundregel att permanent uppehållstillstånd krävs för medborgarskap, men i paragraf 13 i medborgarskapslagen, som handlar om barn vars föräldrar blir medborgare, står inte det kravet med uttryckligen. I och med de nuvarande reglerna för permanent uppehållstillstånd kan det inträffa att en person i familjen får permanent tillstånd medan de övriga fortfarande har tidsbegränsat. Enligt ställningstagandet ska det normala ändå fortfarande vara att permanent tillstånd ska krävas även vid tillämpning av paragraf 13. Barnets bästa ska identifieras, men sedan ska detta vägas mot andra intressen. Enligt MIgrationsverket måste måste kravet på permanent uppehållstillstånd väga mycket tungt och som huvudregel väga över.
Hämta ställningstagandet RS/090/2021 (Extern länk)
innehållArkiveringsdatum 211122:
UNHCR 21-11-04:
Yttrande från UNHCR om föreslagna krav för svenskt medborgarskap
UNHCR Observations on the "Final report of the inquiry on language and social studies requirements for Swedish citizenship and other citizenship issues.
/Utdrag:/
11. UNHCR has on numerous occasions stated that it is in the best interests of the child to acquire a nationality at or very soon after birth - if the child would otherwise be stateless. Automatic acquisition would also be consistent with UNHCR's Guidelines on Statelessness No. 414 and the Global Action Plan to End Statelessness. Both documents recommend that States automatically grant their nationality to children born on their territory who would otherwise be stateless, as constituting the best way to prevent childhood statelessness in such situations, rather than providing for an application process.
(...)
17. In UNHCR's view, the requirement of permanent residency in order to be eligible to apply for Swedish nationality is inconsistent with the 1961 Convention and other relevant human rights treaties as the ECN, the ICCPR or the CRC. The 1961 Convention does not permit States parties to impose any requirements in relation to the parent(s) of the otherwise stateless child born within its territory. Article 1(2)(b) allows a State to require that "a person concerned has habitually resided in the territory of the Contracting State for such period as may be fixed by that State, not exceeding five years immediately preceding the lodging of the application nor ten years in all". Moreover, Article 1(2)(b) of the 1961 Convention requires mere "habitual residence", which in this context must be understood as stable, factual residence. Hence, in line with UNHCR guidance, the 1961 Convention does not permit State parties to make an application for the acquisition of nationality by individuals who would otherwise be stateless conditional upon lawful residence.
Läs eller hämta dokumentet (Extern länk)
Pressmeddelande på svenska 21-11-11: UNHCR:s remissvar på utredningen om krav för svenskt medborgarskap (Extern länk)
FARR 21-11-05:
Problematiska förslag kring medborgarskap
I sitt remissvar på Ändrade regler i medborgarskapslagen (SOU 2021:54) lägger FARR störst fokus på frågor om medborgarskap för statslösa. FARR ser flera problem i hur Sverige hanterar frågan om statslöshet idag, och framför kritik mot flera av de förslag som läggs fram i betänkandet och föreslår förslag som bättre adresserar de problem som finns.
I granskningen av den här utredningen fokuserar FARR framför allt på frågan om medborgarskap för gruppen statslösa personer. Sverige har antagit 1961 års konvention om begränsning av statslöshet, men Sverige ligger efter här, bland annat kan Migrationsverket och Skatteverket var för sig göra egna bedömningar om en person ska anses helt sakna medborgarskap. Många andra länder har rutiner för att göra detta enhetligt och utredningen borde förstås ha föreslagit att Sverige inför en sådan ordning också.
Automatiskt tilldelande av medborgarskap till barn som föds statslösa
Betänkandet utreder också en ordning där barn som föds i Sverige men saknar medborgarskap automatiskt skulle tilldelas svenskt medborgarskap, åtminstone under vissa förutsättningar. Enligt FARR skulle en sådan ordning vara en viktig åtgärd för att uppfylla Sveriges åtaganden enligt 1961 års konvention om begränsning av statslöshet. Utredningen föreslår i sin utredning att detta regelverk inte borde införas. I utredningen motiveras ställningstagandet med resonemang om bland annat juridiska och administrativa svårigheter att handlägga sådana här ärenden mellan Skatteverket och Migrationsverket. FARR bemöter i sitt remissvar dessa invändningar.
(...)
Läs mer och hämta FARR:s remissvar i sin helhet (Extern länk)
Justitiedepartementet 21-11-10: Hämta svaren från de som har ombetts att svara på remissen (Extern länk)
Arkiveringsdatum 210720:
Justitiedepartementet 21-07-02:
Ändrade regler i medborgarskapslagen
Slutbetänkande av Utredningen om språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap och andra frågor om medborgarskap (USSMA).
Detta betänkande innehåller utredningens analyser, bedömningar och förslag när det gäller frågorna om det behövs ytterligare åtgärder för att begränsa förekomsten av statslöshet, om tidpunkten för förvärv av medborgarskap genom anmälan bör justeras, om det ska införas krav på hederligt levnadssätt för förvärv av medborgarskap efter anmälan och om möjligheterna att avslå en ansökan om befrielse från svenskt medborgarskap ska utökas. De förslag som lämnas föreslås träda i kraft den 1 januari 2023 och regleras i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap och medborgarskapsförordningen (2001:218).
Läs mer (Extern länk)
Arkiveringsdatum 210504:
FARR 21-04- 23:
FARR avråder från medborgarskapstest
FARR har givits tillfälle att yttra sig om utredningen SOU 2021:2, Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap. I remissvaret avstyrker FARR förslaget i sin helhet dels för att;
Det anses vara omotiverat att upprätthålla snarlika krav i både ansökan om permanent uppehållstillstånd och ansökan om medborgarskap,
Betänkandet synliggör svårigheterna att mäta graden av integration,
Det inte finns något bevisat samband mellan medborgarskapstester och en förbättrad integration.
FARR menar vidare att resurser istället bör läggas på andra åtgärder som i sig kan öka möjligheten till språkinlärning, såsom ökad behörighet bland SFI-lärare, möjlighet till anpassad SFI på grund av kognitiva svårigheter eller psykisk ohälsa samt möjlighet för asylsökande att påbörja undervisning i svenska redan under asylprocessen. Dessa åtgärder skulle i förlängningen också kunna ha en positiv effekt på samhörigheten.
Citat ur yttrandet:
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Läs remissvaret i dess helhet (Extern länk)
Arkiveringsdatum 210125:
Justitiedepartementet 21-01-13:
Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap
Delbetänkande av Utredningen om språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap och andra frågor om medborgarskap (USSMA).
I enlighet med utredningens uppdrag föreslås i detta betänkande att det ska införas krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för förvärv av svenskt medborgarskap. Kunskaperna föreslås kunna visas på olika sätt. Ett sätt föreslås vara genom godkänt resultat på ett särskilt framtaget prov i svenska och samhällskunskap (med borgarskapsprovet), men det ska också vara möjligt att visa kun skaper på andra sätt. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025 och regleras i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap och en ny förordning: förordningen om medborgarskapsprov i svenska och samhällskunskap. Syftet med kravet är att stärka medborgarskapets status och främja ett inkluderande samhälle.
Ladda ned utredningen (Extern länk)
Lista över remissinstanser (Extern länk)
Arkiveringsdatum 201218:
Justitiedepartementet 20-12-11:
Förlängd tid för medborgarskapsutredningen
Tilläggsdirektiv till Utredningen om språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap och andra frågor om medborgarskap (Ju 2019:08)
Förlängd tid för delar av uppdraget
Regeringen beslutade den 24 oktober 2019 kommittédirektiv om språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap och andra frågor om medborgarskap (dir. 2019:70). De delar som gäller språk- och samhällskunskapskrav skulle redovisas senast den 15 oktober 2020. Regeringen beslutade den 17 juni 2020 att förlänga tiden för delredovisningen till den 15 januari 2021 (dir. 2020:67).
Enligt utredningens direktiv ska övriga delar av uppdraget redovisas senast den 1 maj 2021. Tiden för slutredovisningen förlängs. De delarna ska i stället redovisas senast den 1 juli 2021.
Hämta tilläggsdirektiv (Extern länk)
Arkiveringsdatum 191120:
Justitiedepartementet 19-10-29:
Ökade krav för medborgarskap m.m.
Regeringen har beslutat om att tillsätta en utredning för att modernisera och reformera lagen om svenskt medborgarskap. Uppdraget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.
Utredningen ska lämna förslag till att godkänt prov i svenska och i grundläggande samhällsorientering ska bli krav för svenskt medborgarskap.
- Språk är ingången till jobb och etablering i samhället. Goda möjligheter till språkundervisning och utbildning är en förutsättning för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden och samhället i stort. Samtidigt är det viktigt att kraven utformas rättvist, rättssäkert och ändamålsenligt, säger justitieminister Morgan Johansson.
Utredaren kommer även att få i uppdrag att utreda om föräldrars möjligheter att ansöka om befrielse från medborgarskap för ett barn bör begränsas. Detta för att skydda barnet mot hedersrelaterat förtryck. Det förekommer att föräldrar avanmäler sina barns medborgarskap efter det att de förts utomlands, till exempel för att giftas bort.
- Arbetet mot hedersförtryck behöver intensifieras. Genom att minska föräldrarnas möjligheter att avsäga barnens svenska medborgarskap så stärks barnens skydd, säger justitieminister Morgan Johansson.
Utredningen ska även se över regelverket för statslösa barn som föds i Sverige. Dessutom utreds möjligheterna om att försvåra för vissa grovt kriminellt belastade unga att bli svenska medborgare.
Delbetänkandet med språkkravs -och samhällskunskapskrav ska redovisas till regeringen den 15 oktober 2020. Slutbetänkandet redovisas den 1 maj 2021.
Läs mer och hämta direktiven (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.