Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Information från myndigheter och organisationer
Statskontoret ska kartlägga kommunernas mottagandeverksamhet
Regeringen har beslutat att ge Statskontoret i uppdrag att kartlägga hur kommunernas verksamhet för mottagandet av nyanlända är organiserad.
Sveriges kommuner har en viktig roll i mottagandet av nyanlända. Staten ersätter kommunerna för vissa kostnader för mottagandet med ett schablonbelopp, vilket innebär att varje kommun har frihet att bestämma hur medlen används.
I uppdraget till Statskontoret ingår att kartlägga:
+ hur kommunernas mottagandeverksamhet är organiserad och om den sker i samverkan med andra kommuner eller aktörer
+ hur ansvaret för mottagandet är fördelat inom kommunerna
+ vilka särskilda insatser kommunerna finansierar med schablonersättningen
+ hur verksamheter och insatser på området följs upp
+ hur den statliga ersättningen generellt hanteras och hur schablonersättningen fördelas på olika verksamheter inom kommunerna.
Statskontoret ska redovisa uppdraget till regeringen senast den 1 april 2021.
Läs mer (Extern länk)
Intensivår för nyanlända - vad innebär det?
Efter en lång regeringsbildning slöts Januariavtalet den 18:e januari 2019 mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Bland avtalets 73 punkter ingick bland annat införandet av ett så kallat intensivår för nyanlända. Målet med satsningen är att nyanlända efter intensivåret snabbt ska kunna komma i arbete. Regeringen gav Arbetsförmedlingen uppdraget att utforma ett förslag om hur ett intensivår skulle kunna se ut inom ramen för etableringsprogrammet. Arbetsförmedlingen har nu redovisat sitt förslag för regeringen.
Intensivåret innebär att yrkesinriktad SFI, utbildning, praktik, samhällsorientering och mentorskap kommer att ske mer koncentrerat och mer intensivt än i resten av etableringsprogrammet. De nyanlända som tar del av intensivåret ska även ges möjlighet till insatser utöver heltid, bland annat genom mentorskapsprogram eller andra yrkesförberedande insatser. De frivilliga insatserna utöver heltid kommer inte drivas av Arbetsförmedlingen själv och kommer inte leda till en ytterligare ersättning utöver etableringsersättningen. Intensivåret ska leda till ett så kallat kunskapsintyg för de som slutför insatserna. Intyget kommer att innehålla vilka insatser som den nyanlände har fått samt bedömningar av språk- och yrkeskunskaper från arbetsgivare och mentorer.
Intensivårets insatser kommer att ges av fler huvudmän än bara Arbetsförmedlingen. Privata aktörer kommer att spela en särskilt stor roll. Kvaliteten av intensivåret beror därför på hur bra dessa aktörer kan möta deltagarnas behov. Arbetsförmedlingen kommer i samråd med arbetsgivare, yrkeslärare, SFI-skolor och privata matchningsföretag att utforma intensivåret. Särskilt viktigt är att intensivårets innehåll ska kunna anpassas till kommuners, regioners och individers förutsättningar.4
Urval av deltagare
(...)
Läs mer (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.